Beslut. rin. Skolinspektionen. efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Södra Viken i Sunne kommun. Beslut

rin Skolinspektionen Beslut Sunne kommun 2018-06-20 kommun@sunne.se 1 (20) Dnr 403-2018:1790 Beslut efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Södra Viken i Sunne kommun

2(20) Inledning Skolinspektionen har med stöd i 26 kap. 19-20 skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning på Södra Viken avseende verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer. En kvalitetsgranskning ska belysa hur väl skolorna klarar sitt uppdrag att ge varje elev förutsättningar att nå de nationella målen. Målen och riktlinjerna framgår framför allt av den läroplan och de kursplaner eller motsvarande styrdokument som gäller för utbildningen. Skolinspektionen besökte skolenheten den 11 och 12 april 2018. Besöket genomfördes av utredarna Bo Jersenius och Karin Pollack. Vid besöket observerades hela eller delar av sex lektioner och intervjuer genomfördes med två elevgrupper, två lärargrupper, representanter för elevhälsan samt rektorn. Södra Viken är en av två kommunala gymnasieenheter i Surme kommun. Enheten har utbildning inom Fordons- och transportprogrammet och Naturbruksprogrammet. Vid skolenheten finns också enstaka elever som studerar på Introduktionsprogram och som inom ramen för detta läser kurser inom Naturbruksprogrammet. Skolinspektionen har under besöket inte genomfört observationer och intervjuer på Introduktionsprogrammen. Totalt studerar cirka 180 elever vid skolenheten. Beslut: Skolinspektionen bedömer följande vid Sunne gymnasieskola, Södra Viken: Bedömningsområde Undervisning Undervisningen främjar i viss grad elevernas möjligheter att nå läroplanens mål. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Utveckla undervisningen så att den i högre grad främjar elevernas möjligheter att nå högre kunskapsresultat och så att fler elever uppnår kraven för en gymnasieexamen, framförallt inom fordons- och transportprogrammet. I detta ingår att utveckla ledarskapet i klassrummet genom att strukturerat arbeta för att motivera eleverna och utveckla deras förmåga och vilja att ta ett personligt ansvar för sitt lärande.

3(20) Bedömningsområde Värdegrund Utbildningen utformas i viss grad så att eleverna genom undervisningen stimuleras till att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn tillsammans med lärarna utarbetar en strategi för hur arbetet med att förmedla samhällets gemensamma värden integreras i undervisningen och återspeglas i exempelvis förhållningssätt och undervisningsinnehåll. Bedömningsområde Bedömning Lärarna arbetar i viss grad för att bedömningarna av elevernas kunskaper ska vara allsidiga och likvärdiga. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn tillsammans med lärarna utvecklar arbetet för att säkerställa att bedömning sker allsidigt och likvärdigt. I detta ingår att lärarna använder sig av systematiska metoder för att göra likvärdiga bedömningar och att lärarna kvalitetssäkrar sina bedömningar. Bedömningsområde Rektors ledarskap Rektorn har i låg grad ett aktivt ledarskap som styr och leder skolans utveckling av undervisningen. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn i högre utsträckning följer upp och analyserar skolenhetens kunskapsuppdrag och värdegrundsuppdrag. Områden som behöver följas upp och analyseras är avseende kunskapsuppdraget skolans resultat, undervisningens kvalitet och förutsättningar samt avseende värdegrundsuppdraget utvecklingsbehov, resultat och att uppdraget integreras i undervisningen i alla kurser. Utifrån analysen behöver rektorn genomföra nödvändiga utvecklingsåtgärder. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 25 februari 2019 redovisa till Skolinspektionen vilka förbättringsåtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena.

4(20) Redogörelsen skickas via e-post, till dokument.goteborg@skolinspektionen.se eller per post till, Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 403-2018:1790)1 de handlingar som sänds in. Skolinspektionens bedömningar Nedan redovisas Skolinspektionens bedömningar av de fyra granskade områdena. Till samtliga områden finns utvecklingsområden som Skolinspektionen har identifierat. Syftet är att utvecklingsområdena ska stödja skolan där det största behovet finns för utveckling. Bedömningsområdet undervisning Skolinspektionen bedömer att undervisningen i viss grad främjar elevernas möjligheter att nå läroplanens mål. Bakgrunden till Skolinspektionens bedömning är att det genom intervjuer och observationer framgår att undervisningen ofta är strukturerad och har ett logiskt flöde, men undervisningens mål och syfte kopplat till lektioners olika syften kan göras tydligare för eleverna. Utredningen visar att det saknas gemensamma strategier för att upprätthålla studiero i undervisningen. Utredningen visar vidare att skolans arbete med att stärka elevernas självkänsla och motivation kan förbättras, bland annat genom att lärarna i högre utsträckning uttrycker höga förväntningar på eleverna och ge dem ett reellt inflytande över sin utbildning. Nedan följer Skolinspektionens motivering till bedömningen kopplat till de iaktagelser myndigheten gjort inför och vid besöket. Granskningen visar att undervisningen i huvudsak genomförs i arbetspass som omfattar en för- eller eftermiddag och innehåller en blandning av genomgångar och arbetspass. I intervjuer med eleverna framkommer att flertalet lärare berättar eller skriver på tavlan vad som ska göras och läras under arbetspasset, vilket uppskattas av eleverna. Eleverna berättar i intervjuer att det oftast är tydligt vad de ska göra under arbetspassen, men att det varierar mellan lärare hur tydligt syftet med ett arbetsområde relaterar till de olika aktiviteterna. Av intervjuer med lärare framkommer att personalen inte har kommit överens om en gemensam lektionsstruktur eller pratat om hur eleverna ska få syftet med olika aktiviteter förklarat för sig. Av de lektionsavslut som observerats och i en

5 (20) gruppintervju med elever framkommer att det är sällan som läraren sammanfattar lektionen eller på annat sätt gör ett tydligt lektionsavslut. Därmed tar inte lärarna alltid tillfället i akt att återknyta lektionsinnehållet till undervisningens syfte för att på så sätt tydliggöra för eleverna var de befinner sig i sitt lärande. Av intervjuer med elever, lärare och rektorn framgår att undervisningen generellt präglas av studiero, men att undantag förekommer. Flera elever uppger att det kan vara olika grader av fokus beroende på innehållet i lektionerna och hur lärarna gör för att motivera dem. Om en lärare har för långa genomgångar orkar eleverna inte lyssna, de tappar koncentrationen och det kan bli oroligt, uppger en grupp elever. Eleverna säger att de inte uppfattar att det finns ett gemensamt arbetssätt som lärarna utgår från för att upprätthålla studiero. Eleverna ger exempel att lärare och mentorer diskuterat studiero med dem, och bland annat efterfrågat elevernas åsikter om hur studieron ska upprätthållas. I lärarintervjuer framkommer att det inte finns några gemensamma strategier som lärarna använder i undervisningen för att upprätthålla studiero. Lärarna berättar dock att de bland annat i samband med gruppindelningar väger in möjligheten att skapa studiero. Mycket av undervisningen i utbildningarnas karaktärsämnen sker i halvklass, vilket också bidrar till studieron, säger lärarna. Av intervjuer med lärare och elevhälsan framkommer att elevhälsan har varit delaktig i arbetet med att skapa studiero i grupper på olika sätt. Exempel ges på att elevhälsan upprättat sociogram för att analysera sammansättningen i grupper och att specialpedagogen arbetat med handledning av lärare och med undervisning av enskilda elever. Elevhälsans arbete har dock främst varit åtgärdande utifrån uppkomna behov och inte i första hand förebyggande för att skapa ett gemensamt förhållningssätt i arbetet gällande studiero på skolenheten. Flera lärare säger i intervju att de behöver mer tid för att diskutera pedagogiska frågor, bland annat för att skapa en samsyn mellan sig när det gäller ordningsfrågor och studiero. I elev- och lärarintervjuer samt av observationer framkommer att eleverna generellt arbetar med samma uppgifter i sina klasser. Undantag finns i något av de gymnasiegemensamma ämnena. Elever och lärare beskriver att undervisningen i viss mån individualiseras inom ramen för det gemensamma arbetet i klassrummet. Lärarna berättar till exempel att de på olika sätt utmanar elever

6 (20) som har behov av det genom att ge fördjupande uppgifter, problematiserar mer och ger mer nyanserade uppgifter till dessa elever. Som exempel nämner lärarna också specialuppdrag inom kursen motorsåg och elever som fått i uppgift att planera och genomföra en längre transport av material till skolan. På frågan om hur man kan få stöd i undervisningen nämner eleverna framförallt att de kan få hjälp i "Resursen". Resursen är en verksamhet där skolans specialpedagog undervisar elever utanför elevens ordinarie grupp. Lärarna beskriver i intervjuer att de samarbetar med varandra och med specialpedagogen kring elever som behöver extra anpassningar. Enligt rektorn och lärarna informeras också rektorn om elevers behov av stöd. En elev beskriver också hur en lärare genom att ge extra anpassningar i undervisningen förbättrat situationen för samtliga elever i klassen. Exempel på extra anpassningar som lärarna berättar att de ger eleverna är att de läser frågor för eleverna, ger mer tid för uppgifter, ger möjlighet att använda hörlurar, få texter i större stil eller inläst material. Lärarna berättar också att det förekommer att skolan ger utökade möjligheter till att varva utbildningen med praktik och att de erbjuder eleverna en till en undervisning utanför lektionstid. Lärare berättar också att de frågar elever med behov av extra anpassningar "Vad ska jag göra för dig?". Lärarna berättar att uppföljning av de extra anpassningarna sker på olika sätt, framförallt i samtal mellan aktuella lärare och specialpedagogen. Det finns dock inte någon fastställd gemensam rutin som alla lärare arbetar efter och som säkerställer att elever ges de extra anpassningar som de behöver. De intervjuade eleverna säger sig inte känna till att de har inflytande på undervisningen eller på vilket sätt de skulle kunna ha det. I en intervjuad elevgrupp säger elever att lärarna talar om hur det blir om eleverna inte tar ett eget ansvar, men något annat kommer eleverna inte på. Undantag finns dock i vissa ämnen, säger eleverna, och möjligheten till inflytande ökar om "de sköter sig". De intervjuade lärarna säger att förmågan och viljan att ta ansvar inte är något som eleverna självmant utvecklar. Lärarna säger dock att eleverna mognar och blir mer och mer självgående under de tre åren på skolan. Det framkommer i lärarintervjuerna att lärarna inte har ett gemensamt arbete för att öka elevernas vilja och förmåga att ta eget ansvar eller att det är något som lärarna gemensamt diskuterat. Enskilda lärare beskriver hur de arbetar för att eleverna ska reflektera över sitt eget lärande och/eller kring undervisningen. En lärare uppger

7(20) att elevinflytande är ett utvecklingsområde och rektorn säger att hen konstaterat att eleverna inte är vana vid att genomföra kursutvärderingar. Eleverna är inte vana att uttrycka sig om hur de vill förändra eller vad de tycker, säger rektorn. Identifierat utvecklingsområde Skolinspektionen bedömer att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom föl- jande delar: Utveckla undervisningen så att den i högre grad främjar elevernas möjligheter att nå högre kunskapsresultat och så att fler elever uppnår kraven för en gymnasieexamen, framförallt inom fordons- och transportprogrammet. I detta ingår att utveckla ledarskapet i klassrummet genom att strukturerat arbeta för att motivera eleverna och utveckla deras förmåga och vilja att ta ett personligt ansvar för sitt lärande. Sunne gymnasieskola, Södra Viken behöver påbörja ett utvecklingsarbete för att eleverna tydligare ska få förklarat syftet med lektioner/arbetsområden och hur dessa relaterar till enskilda moment och aktiviteter. Lärarna behöver uttrycka höga förväntningar på eleverna och stärka elevernas motivation att lära, samt genomföra undervisningen så att den tydligt utvecklar elevernas förmåga och vilja att ta ett personligt ansvar för sitt lärande. För att ytterligare förbättra arbetet kan huvudmannen till exempel kunna involvera eleverna i utvecklingsarbetet genom att lärarna i högre grad planerar och utvärderar undervisningen tillsammans med eleverna. Att huvudmannen i sin kvalitetsrapport identifierat behov av utveckling inom samma områden ger, enligt Skolinspektionen, goda förutsättningar för det fortsatta arbetet. Av 1 kap. 4 skollagen (2010:800) och läroplanen för gymnasieskolan 2011 (Lgy 11) framgår att utbildningen inom skolväsendet ska främja elevers utveckling och lärande. Eleverna ska få förklarat syftet med lektioner/arbetsområden och

8 (20) hur dessa relaterar till enskilda moment och aktiviteter. Enligt skollageni syftar utbildningen på ett yrkesprogram till att ge en yrkesexamen. Kraven för en yrkesexamen är att en elev har godkända betyg på en utbildning som omfattar 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar en eller flera kurser i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik om sammanlagt 100 poäng i varje ämne och ett gymnasiearbete. Nationell statistik läsåret 2016/2017 visar att 76 procent av avgångseleverna på fordons- och transportprogrammet vid Södra Viken avgick med gymnasieexamen, jämfört med 85 procent i riket. 63 procent av eleverna på programmet slutförde sin examen inom tre år jämfört med 74 procent i riket. Några skillnader mellan manliga och kvinnliga elever framkommer inte i statistiken2. De intervjuade eleverna på fordons- och transportprogrammet säger att de ibland får information om kunskapskraven för olika betygsnivåer, men att det inte är så ofta. Eleverna säger att i yrkesämnena "är det självklart vart de ska" med sin utbildning. Eleverna säger vidare att de får reda på att de läser "fordon" första året och att de främst är i verkstaden under det läsåret. Lärarna säger att de visar kursplanen i början av utbildningen så att eleverna ska veta vad de ska jobba med. Lärarna säger också att det är vanligt att eleverna inte är så intresserade av innehållet i kursplanerna. En lärare säger också att lärarna därför behöver bryta ner kursplanen och presentera det på ett sätt som eleverna förstår och förklara att i årskurs 1 är det inriktat mot fordon, i årskurs 2 är det transport och i årskurs 3 mer inriktat mot branschen. I en av intervjuerna säger yrkeslärarna att det är stort fokus på trafiksäkerhet och de krav som transportbranschen har på utbildningen. Eleverna ska uppnå anställningsbarhet, säger en lärare. Lärarna i en intervju uppger att branschens intressen är ett komplement till det som framgår av läroplan och kursplaner. 1 Skollagen 16 kap. 26 och 27 (2010:800) 2 Skolverket. Siris. Statistik avseende gymnasieskolan

9 (20) I rektorsintervjun framkommer att branschen har ett stort inflytande på den utbildning som ges. Rektorn säger att det är hens uppdrag att sträva mot att en större andel elever får gymnasieexamen. Av kommunens kvalitetsrapport för läsåret 2016/17 framgår att kommunen fattat beslut om att låta eleverna vid alla skolenheter besvara Skolinspektionens skolenkät varje år. Svaren för samtliga elever i årskurs 2 i gymnasieskolan i den av kommunen genomförda skolenkäten visar att indexvärdet när det gäller elevernas bedömning av om "skolarbetet stimulerar mig att lära mer" ligger betydligt lägre än övriga indexvärden i den lokalt genomförda enkäten. I rapporten konstateras att andelen elever med gymnasieexamen och den genomsnittliga betygspoängen sjunkit på Fordons- och transportprogrammet. Det framkommer också att gymnasieskolorna i kommunen noterat att "elever tenderar att inte sträva efter högre betyg än ett E." Bedömningsområdet värdegrund Skolinspektionens bedömer att utbildningen i viss grad utformas så att eleverna genom undervisningen stimuleras till att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar. Bakgrunden till Skolinspektionens bedömning är att granskningen visar att det i undervisningen varierar hur värdegrundfrågor tas upp i undervisningen. Skolan har inte något gemensamt förhållningssätt för hur personalen ska arbeta med värdegrundsuppdraget. Det framkommer i intervjuer och observationer att lärarna arbetar med att inkludera värdegrundsperspektiven i undervisningen, men arbetet är situations- och lärarberoende. Nedan följer Skolinspektionens motivering till bedömningen kopplat till de iaktagelser myndigheten gjort inför och vid besöket. 3 Skolenkäten genomförs av Skolinspektionen med alla skolenheter under en tvåårsperiod och är ett viktigt underlag i Skolinspektionens arbete med att granska landets skolenheter. När skolenkäten senast genomfördes av Skolinspektionen vid Södra Viken våren 2016 redovisades inte något resultat på grund av för få svarande.

10 (20) Eleverna säger att lärarna tar upp värdegrundsfrågor med dem, men att det framförallt är lärarna i svenska och samhällskunskap som initierar diskussioner kring värdegrundsfrågor. I övriga kurser finns det lärare som efterfrågar vad eleverna tycker i olika frågor, men det är mer sporadiskt. En intervjugrupp med elever uppger att etiska frågor kan till exempel komma upp när elevgruppen diskuterar arbetsmiljö. Eleverna inom Fordons- och transportprogrammet har diskuterat vad som är kvinnligt och manligt utifrån att det är vanligare att det är män som arbetar i branschen och att det är bra att fler kvinnor kommer in i branschen. Lärare uppger i intervju att de låter eleverna utveckla sina åsikter även om det låter ofördelaktigt för att sedan diskutera åsikterna utan att fördöma, men för att förändra. Till exempel brukar en av lärarna inleda lektioner med att gemensamt se på nyhetsprogram och diskutera innehållet. Då kommer man naturligt in på frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter, säger läraren. Lärarna säger också att de alla arbetar med att fostra, vägleda och dämpa vissa beteenden, men att det är något de alla gör utan att prata om det. I intervjun med rektorn framkommer att skolenheten haft besök av en extern föreläsare och ett utbyte med kommunens andra gymnasieenhet kring frågor om integration. Lärare och företrädare för elevhälsan beskriver dock i intervjuer att arbetet i mycket handlat om att "släcka bränder" och att det förebyggande arbetet vid skolan behöver utvecklas. Identifierat utvecklingsområde Skolinspektionen bedömer att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande delar: Att rektorn tillsammans med lärarna utarbetar en strategi för hur arbetet med att förmedla värden integreras i undervisningen och återspeglas i exempelvis förhållningssätt och undervisningsinnehåll Sumne gymnasieskola, Södra Viken behöver utveckla arbetet med att integrera värdegrundsperspektivet i all undervisning. I detta ingår att det finns en medvetenhet bland lärare och övrig personal kring hur elever kan uppmuntras att framföra sina uppfattningar och hur dessa kan mötas i öppen diskussion med avståndstagande från sådant som strider mot de grundläggande värden som skolan ska förmedla. Det ingår också att se till att det hos såväl personal som elever finns en medvetenhet kring hur lärarnas undervisning främjar kvinnors och mäns lika rätt- och möjligheter. Det ingår även att se hur kvinnliga och

11 (20) manliga elevers förutsättningar möjliggör eller begränsar att nå utbildningens mål. Detta kan exempelvis ske genom att rektorn, tillsammans med lärare och övrig personal, som utgångspunkt för arbetet genomför en kartläggning för att klargöra vilka behov av utvecklingsinsatser skolenheten har. Skolinspektionens granskning visar att det saknas en tydlig och medveten strategi för hur arbetet med att förmedla värden integreras i undervisningen. Detta är värden som ska genomsyra hela utbildningen. I läroplanen för gymnasieskolan anges att märurtiskolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.4 Av intervjuer med elever framgår att det framförallt är i vissa kurser eller i uppkomna situationer som diskussioner kring värdegrund uppkommer. Eleverna säger att det finns lärare som uppmuntrar dem att diskutera, men att det också finns lärare som inte gör det utan tvärtom uppmanar eleverna att vara tysta. Vid de tillfällen då diskussioner uppkommer säger eleverna att lärarna uppmuntrar dem att föra fram sina åsikter och att lärarna bemöter deras åsikter. Lärare berättar att de använder anekdoter för att belysa samhällets gemensamma värdegrund och få eleverna att reflektera över moraliska dilemman och att elevhälsan medverkat i undervisningen kring värdegrundsfrågor. Vid de observationer som Skolinspektionen gjort noteras att de kvinnliga respektive manliga eleverna i stor utsträckning sitter i skilda delar av undervisningslokalen. En grupp elever berättar att detta är det normala mönstret i klassrummen. Eleverna berättar också att de kvinnliga eleverna vid ett tillfälle testade att sätta sig vid de manliga elevernas vanliga platser och att det då blev oroligt i klassen. Läraren kommenterade med att man fick sitta var man ville, men gav inga andra kommentarer. Rektorn säger i intervju att lärarna arbetar med värdegrundsfrågor, men att arbetet inte är gemensamt och inte heller dokumenterat. 4 Läroplan för gymnasieskolan (2011). Kapitel 1 Skolans värdegrund och uppgifter.

12 (20) Bedömningsområdet bedömning Skolinspektionen bedömer att lärarna i viss grad arbetar för att bedömningarna av elevernas kunskaper ska vara allsidiga och likvärdiga. Bakgrunden till Skolinspektionens bedömning är att det genom intervjuer framkommer att lärarna bedömer elevernas insatser utifrån de kunskaper eleverna visar under lektioner samt på prov och andra inlämningsuppgifter. Lärarna i karaktärsämnena har också kontakt med elevernas handledare under det arbetsplatsförlagda lärandet och inhämtar handledarens bedömning. Det framkommer dock också i granskningen uppgifter om att även andra kunskapskrav än kursplanernas påverkar utbildningen och att eleverna sällan får återkoppling på sitt lärande kopplat de nationella kunskapskraven. Nedan följer Skolinspektionens motivering till bedömningen kopplat till de iaktagelser som myndigheten gjort inför och vid besöket. De intervjuade eleverna uppger att de får visa sina kunskaper på olika sätt och vid flera tillfällen. De säger bland annat att lärarna kollar upp hur de arbetar under lektioner, att lärarna gör tester för att förstå hur mycket eleverna förstått och att prov används som bedömningsunderlag. Enligt eleverna är det ingen skillnad mellan olika ämnen och kurser när det gäller bedömningar, eleverna upplever att de blir rättvist och likvärdigt bedömda. Däremot kan det finnas skillnader när det gäller hur lärare väljer att kommunicera sina bedömningar till eleverna. Eleverna uppger att det är under utvecklingssamtalen de får del av lärarnas bedömningar och de i övrigt får fråga läraren om de vill veta hur de ligger till. I intervjuer med lärare framkommer att det förekommer att lärare diskuterar eller sambedömer elevarbeten inom skolan och med andra skolor. Någon organiserad eller för hela skolan gemensam kvalitetssäkring av lärarnas bedömningar finns dock inte på skolan. Identifierat utvecklingsområde Skolinspektionen bedömer att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande delar:

13 (20) Att rektorn tillsammans med lärarna utvecklar arbetet för att säkerställa att bedömning sker allsidigt och likvärdigt. I detta ingår att lärarna använder sig av systematiska metoder för att göra likvärdiga bedömningar och att lärarna kvalitetssäkrar sina bedömningar. Skolinspektionens granskning visar att det saknas ett systematiskt arbete för att kvalitetssäkra bedömningar och se till att likvärdiga bedömningar görs. Det varierar mellan lärare hur eleverna ges möjlighet att visa sina kunskaper och därmed hur de bedöms. Det varierar också mellan lärare i vilken mån lärarna ger eleverna konstruktiv återkoppling på elevens kunskapsutveckling och vad som behöver utvecklas. Av läroplanen för gymnasieskolans framgår att läraren vid betygssättning ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs och utifrån dessa allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. Av Skolverkets allmänna råds framgår att lärare tillsammans med andra lärare regelbundet bör analysera och diskutera hur olika elevprestationer bedöms i förhållande till kunskapskraven och att rektor bör skapa förutsättningar för lärarnas arbete med bland annat likvärdig bedömning. De intervjuade eleverna uppger att de uppfattar att lärarna överlag gör likvärdiga och rättvisa bedömningar av deras kunskaper, men att det finns undantag från detta. Av intervjuer med lärare framkommer att det underlag lärarna använder för bedömning av elevernas kunskaper är de kunskaper eleverna visar under lektioner och resultat på prov. Lärarna i karaktärsämnena har kontakt med elevernas handledare under APL och för en diskussion med dem. Det ges i lärarintervjuerna exempel på att samarbete kring bedömningar förekommer, men något systematiskt arbete för att kvalitetssäkra bedömningar och 5 Läroplan för gymnasieskolan (Lgy 2011), övergripande mål och riktlinjer 2.5 Bedömning och betyg, Skolverket. 6 Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan, Skolverket 2012.

14 (20) säkerställa att likvärdiga bedömningar görs genomförs inte. Exempel ges i lärarintervjuer på att lärarna i gymnasiegemensamma ämnen sambedömt elevuppgifter med kommunens andra gymnasieenhet. Det förekommer också att enskilda lärare använder bedömningsanvisningarna för de nationella ämnesproven som stöd även vid bedömning av andra elevarbeten. I en lärarintervju framkommer att en lärargrupp jämfört sina bedömningar av tre elevredovisningar och konstaterat att de bedömde elevarbetena olika. Lärarna säger att det blev bra diskussioner dem emellan kring bedömningarna, men att denna form av samarbete kring bedömningar därefter upphört. Även rektorn ger vid intervju bilden av att det förekommer ett begränsat samarbete kring bedömning. Rektorn uppger att det inte finns något etablerat samarbete mellan lärare på de två programmen på skolan eller med andra skolor. Rektorn har tagit initiativ till ett samarbete med en liknande skola för att lärarna bland annat ska få diskutera bedömningsfrågor. Bedömningsområdet rektors ledarskap Skolinspektionen bedömer att rektorn i låg grad har ett aktivt ledarskap som styr och leder skolans utveckling av undervisningen. Bakgrunden till Skolinspektionens bedömning är att det genom intervjuer, dokumentation och enkätresultat framkommer att det till stor del saknas strukturer för och resultat av övergripande uppföljning och analys av resultat på skolenheten. Nuvarande rektorn, som varit vid skolan under huvuddelen av innevarande läsår, har under denna tid haft begränsade möjligheter att rikta resurser och vidta ändamålsenliga utvecklingsåtgärder. Rektorn har dock påbörjat ett arbete som syftar till att skapa strukturer för ett systematiskt kvalitetsarbete och planer för förändringar i verksamheten. I intervjuer med lärare säger dessa att rektorn påbörjat arbetet och uttrycker tilltro till det förändringsarbete som rektorn påbörjat. Skolinspektionens granskning visar att det saknas forum för lärarna för pedagogiska diskussioner. Enligt intervjuade lärare träffas lärarna regelbundet i arbetsplatsträffar, men vid dessa diskuteras inte pedagogiska frågor. Mentorerna har informella möten då de diskuterar och löser frågor som uppkommer.

15 (20) Granskningen visar att rektorn organiserar skolans arbete så att lärarna i möjligaste mån används för undervisning de har utbildning för. Enligt nationell statistik för läsåret 2017/2018 är närmare 100 procent av tjänstgörande lärare i gyrnnasiegemensamma ämnen vid Södra Viken legitimerade och behöriga i ämnen de undervisar i. Motsvarande siffra för tjänstgörande lärare i yrkesämnen är 17 procent. Skolinspektionen har inte tagit del av någon övergripande uppföljning och analys över skolans resultat av kunskaps- och värdegrundsuppdraget som är framtagen på skolan. Av intervjuer med lärare framkommer att rektorn efterfrågat resultat i samband med en avstämning som skedde under mitten av höstterminen. Elevhälsan uppger att de inte medverkat i någon uppföljning av kunskapsresultaten under det senaste året. Elevhälsan säger dock att ett arbete för att skapa struktur i arbetet påbörjats av nuvarande rektor. Rektorn berättar i intervju att det inte finns något systematiskt arbete för att följa upp kunskapsuppdraget (kunskapsresultat, undervisningens genomförande och förutsättningar) eller resultat av värdegrundsarbetet, men att hen påbörjat detta arbete inför kommande läsår. Sunne kommun har som huvudman tagit fram en samlad kvalitetsrapport för de olika skolverksamheterna i kommunen, där huvudmannen redovisar analyser och gör bedömningar av respektive skolforms utvecklingsbehov. Kvalitetsrapporten kommer enligt huvudmannen att ligga till grund för huvudmannens styrning av det systematiska kvalitetsarbetet. Granskningen visar vidare att det inte finns någon riktad kompentensutveckling som bygger på en uttalad behovsanalys från ett systematiskt kvalitetsarbete genomfört på skolan. Intervjuer med lärare, elevhälsan och rektorn visar att huvuddelen av den erbjudna och genomförda kompetensutvecklingen varit kommunövergripande. Nuvarande rektor började sitt arbete på Södra Viken under höstterminen 2017. Granskningen visar att lärare och elevhälsans företrädare uppfattar rektorn som drivande och utvecklingsinriktad och ger exempel på sådant som rektorn initierat under det pågående läsåret. Identifierat utvecklingsområde Skolinspektionen bedömer att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande delar:

16 (20) Att rektorn i högre utsträckning följer upp och analyserar skolenhetens kunskapsuppdrag och värdegrtmdsuppdrag. Områden som behöver följas upp och analyseras är avseende kunskapsuppdraget skolans resultat, undervisningens kvalitet och förutsättningar samt avseende värdegrundsuppdraget utvecklingsbehov, resultat och att uppdraget integreras i undervisningen i alla kurser. Utifrån analysen behöver rektorn genomföra nödvändiga utvecklingsåtgärder. Sunne gymnasieskola, Södra Viken behöver utveckla arbetet med att systematiskt följa upp och analysera skolenhetens resultat avseende kunskaps- och värdegrundsuppdragen. Rektorn behöver också se till att detta arbete sker i dialog med lärarna. Det är viktigt att rektorn tydliggör hur kvalitetsarbetet ska bedrivas samt följer upp och analyserar hur rutinerna fungerar och påverkar enhetens arbete med att förbättra måluppfyllelsen7 Skolinspektionens granskning visar att rektorn behöver följa upp och utvärdera kunskapsresultat och värdegrundsarbetet i den undervisning som bedrivs vid skolenheten. I intervjuer med lärare, elevhälsan och rektorn framkommer att det tidigare saknats ett systematiskt kvalitetsarbete vid skolan. Lärarna berättar i intervjuer om tillfällen då skolenhetens samlade resultat såsom till exempel genomströmning och meritvärde diskuterats, men ger inga exempel på att arbetet är systematiskt. Rektorn uppger i intervju att det, förutom den tidigare nämnda uppföljningen under hösten, saknas ett systematiskt arbete för att följa upp och analysera skolenhetens resultat. Skolinspektionen rekommenderar därför att rektor skapar forum för lärarna att träffas och diskutera kunskapsyn, resultat och hur värden förmedlas i undervisningen. Rektorn behöver på grundval av vad som framkommer i diskussionerna tydliggöra vilka aspekter som behöver följas upp och hur dessa ska utvärderas. För att kvaliteten i skolan 7 Skolverket (2012). Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, Skolverkets allmänna råd med kommentarer.

17 (20) ska utvecklas krävs att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt 4 kap. 4 skollagen (2011:800) och läroplanen för gymnasieskolan9 ska rektorn ansvara för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. En viktig utgångspunkt i skolans kvalitetsarbete är att rektorn har en god kännedom om nulägesbilden i skolan. Det får rektorn genom att följa upp hur väl verksamheten fungerar. Rektorn behöver följa upp skolans måluppfyllelse, elevernas resultat, undervisningens genomförande, hur samhällets gemensamma värden förmedlas i undervisningen och förutsättningarna för undervisningens genomförandeio. De uppgifter om undervisningen och elevernas lärande som inhämtats i uppföljningen måste sedan analyseras. Det innebär att skillnader och variationer mellan olika elevgrupper, klasser, kön och mellan program, ämnen/kurser och målområden bör analyseras. Ett ytterligare steg i analysen är sedan att försöka identifiera möjliga orsaker till aktuell måluppfyllelse och problem i undervisningens genomförande och vad skillnader och variationer beror pån. 8 Läroplan för gymnasieskolan 2011, kap. 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Varje skolas utveckling. 9 Läroplan för gymnasieskolan 2011, kap. 2.6, Rektors ansvar. 10 Skolverket (2012) Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, Skolverkets allmänna råd med kommentarer, sid. 26 ff och 47. 11 Ibid, sid. 16f.

På Skolinspektionens vägnar X Gabriel Brandström Beslutsfattare Signerat av: Gabriel Brandström X Bo Jersenius Föredragande Signerat av: Bo Jersenius

19 (20) Bilaga 1: Underlag för bedömning regelbunden kvalitetsgranskning Vid granskningsbesöket inhämtas information om såväl styrkor som utvecklingsområden inom verksamheten. Värderingarna i detta beslut grundar sig på: 6 lektionsobservationer 2 gruppintervjuer med elever 2 gruppintervjuer med lärare En gruppintervju med skolans elevhälsa En intervju med rektor. Dokumentstudier. Dels de dokument som begärts in från huvudmannen och skolan samt den officiella statistik som finns att tillgå om den aktuella skolan. Innan beslut har fattats har huvudmannen fått ta del av Skolinspektionens protokoll från besöket och getts möjlighet att lämna synpunkter. Som underlag för bedömningarna har Skolinspektionens utredare använt sig av bedömningsunderlag, vilka är utformade i enlighet med forskning och beprövad erfarenhet. Bedömningsunderlagen beskriver de områden som utredarna ska värdera vid besök på skolenheter. Bedömningsunderlagen är uppdelade i bedömningsområden. Respektive bedömningsområde är sedan nedbrutet till ett antal indikatorer. Dessa indikatorer beskriver mer i detalj vad som ska utredas, för att identifiera var skolans styrkor respektive förbättringsområden finns. Bedömningsområden I granskningen ingår fyra bedömningsområden. Kvaliteten inom de fyra bedömningsområdena värderas med hjälp av ett bedömningsschema som innehåller tre nivåer: i låg grad, i viss grad och i hög grad. Inom respektive område granskas följande delar: Undervisning: I vilken grad får eleverna en undervisning som främjar deras möjligheter att nå läroplanens mål? Viktiga delar att undervisningen är målfokuserad, strukturerad och innehåller ett lärarstöd för eleverna; att klassrumsmiljön präglas av studier och eleverna ägnar sig åt skolarbete; att undervisningen tar hänsyn till varje enskild individs behov och förutsättningar samt att den utvecklar elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar.

20 (20) Värdegrund: I vilken grad får eleverna en undervisning som stimulerar dem att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar? Viktiga delar är att lärarna uppmuntrar att skilda uppfattningar förs fram samtidigt som de klart tar avstånd från sådant som strider mot de grundläggande värden som skolan har att förmedla samt att undervisningens bedrivs så att elever uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. Bedömning: I vilken grad arbetar lärarna för att deras bedömningar ska vara allsidiga och likvärdiga. Viktiga delar är att lärarna utgår från ett underlag där eleverna fått visa sina kunskaper på olika sätt och vid olika tillfällen samt att lärarna använder olika metoder för att försäkra sig om att de gör likvärdiga bedömningar. Rektors ledarskap: I vilken grad leder och styr rektorn skolans utveckling av undervisningen? Viktiga delar är att rektorn leder lärarnas arbeta med att utveckla sin undervisning och verkar för elevers lika rätt till en god utbildning oavsett könstillhörighet samt att rektorn fattar beslut om sin enhets inre organisation efter elevernas behov och förutsättningar. Mer information om kvalitetsgranskningen finns på Skolinspektionens hemsida: https://www.skolinspektionen.se/sv/tillsyn--granskning/regelbundenkvalitetsgranskning/