Kommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieförbund och folkhögskolor

Relevanta dokument
Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län * Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Kommuner med högst resultat i länet, sammanvägt resultat på elevenkäter, åk 5 (placering totalt av 185 kommuner)

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall)

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1

Andel behöriga lärare

Statsbidrag till kommuner för ökat bostadsbyggande

Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga bil3/HB 1 (9)

Kommunranking 2011 per län

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Resultat 02 Fordonsgas

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

, Dnr 2018: Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Erbjudna platser jan-dec

StatistikHusarbete Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster ROT-arbete

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Gotlands län Gotland kr kr 722 kr kr kr kr kr 42,0%

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

Kommun (Mkr) % Fördelning (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)?

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

Deltagande kommuner per 28 maj (233 st)

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun

Kulturskoleverksamhet

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring SALSA Residual

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar

Biografstatistik per län och kommun 2012

Sveriges bästa naturvårdskommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Sveriges bästa naturvårdskommun

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April ( 22)

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2

Biografstatistik per län och kommun 2016 Avser besök per kalenderår

Biografstatistik per län och kommun 2010

Län Kommun Invånare Besök per invånare Besök Intäkter Föreställningar Blekinge Karlshamn , Blekinge Karlskrona

Biografstatistik per län och kommun 2011

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Statsbidrag för kostnader för samordnare av frågor som rör utveckling av verksamhet för nyanlända elever för höstterminen 2016

Kommunlistan: Antal aktiebolagskonkurser uppdelat per kommun

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng

Skillnad mot förväntad. procent enheter. # Kommun

Barn berörda av avhysningar

SÅ SEGREGERADE ÄR KOMMUNERNA DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR

Kommun (Mkr) % Fördelning (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Värde per kommun

HÄR ÖKADE SEGREGATIONEN MEST DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR

Folkbibliotek Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Wäxthuset HVB har Ramavtal med; Hela Kriminalvården och Frivården

Biografstatistik per län och kommun 2015 Avser besök per kalenderår

PRELIMINÄR KOSTNADSUTJÄMNING ÅR 2000, kronor per invånare Bilaga 2

Bästa musik- och kulturskolekommun 2011

Bästa musik- och kulturskolekommun 2012

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun

Grön Flagg-verksamheter i Sveriges kommuner 2016

Föräldraalliansen Sverige 1/8

Preliminärt taxeringsutfall och slutavräkning för år 1997

Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning

Att återfå resp betala vid månadsavstämning aug 2013 i samband med debitering av slutlig skatt

UTGÅNGSLÄGET OM RÄNTA UPP 1 % OM EL UPP 50 % EN ARBETAR 75 % KVAR ATT LEVA PÅ

Totala kommunala skattesatser år 2003 Bilaga 5

Totala kommunala skattesatser år 2004 Bilaga 3

Biografstatistik per län och kommun 2014 Avser besök per kalenderår

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Omställningskostnader - kommuner i bokstavsordning, men med angiven ordning efter andel platser i förhållande till befolkning Ordning Kommunkod

LÄN KOMMUN ANTAL Blekinge län Karlshamn 2 Blekinge län Karlskrona 7 Blekinge län Olofström 2 Blekinge län Ronneby 1 Dalarnas län Avesta 7 Dalarnas

Bästa skolkommun 2011

Konsumentvägledning 2013

2018 från 2019 Kommun Kategori Årsavgift Kategori Årsavgift

Kommunerna med Bästa Tillväxt 2009

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Belopp att återfå vid månadsavstämningen i juni 2015 i samband med debitering av slutlig skatt Kommuner i alfabetisk ordning

Antal gäldenärer 0-17 år, län och kommun Källa: Kronofogden

Län Kommun Antalröst. Röstber. Valdelt. Nat1 Nat2 VMF SCL Blekinge län Sölvesborg ,25 31,54 56,72 6,10 36,65 Blekinge län Ronneby 18810

Örebro län Lekeberg ,84 24,45 48,82 8,27 42,07

Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar:

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Insamlade däck per län och kommun

Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

Bilaga 1 - Sida 1 (8)

Statistiska centralbyrån ES, Offentlig ekonomi Maj 2000 Bilaga 2

Kommun Län Omsättning kkuponger Vinstbelopp SORSELE VÄSTERBOTTEN VINDELN VÄSTERBOTTEN

Samverkande kommuner Lärcentrum 2018

Tabell 4a, Kvar att leva på (Tjänstemannafamilj)

Tabell 2, Boendeskatter 2006

2012 antal bemannade. Förändring

Antal tryckta barnböcker per invånare 0-14 år

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner 2008

Kulturverksamhet År 2007, löpande priser. Allmän kulturverksamhet, Andel nettokostnader för kultur. Kommunernas totala nettokostander.

Bilaga 1 - Sida 1 (8)

Preliminär kostnadsutjämning 2007, förändring

Preliminär kostnadsutjämning 2007

Statistik hundregistret 2018

0583 Östergötland Motala Östergötland Vadstena Östergötland Mjölby Jönköping Aneby Jönköp

Konkursåret 2017 kommunnivå

Antal insatser

Uppdaterad: Kommunvis redovisning av inkomna rävspillningar Övervakning av dvärgbandmask i Sverige Blekinge län.

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, Resultat inhämtat 14 mars 2014

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner

Antal inkomna anmälningar per kommun efter registreringstyp år 2014 Län Kommun Registreringstyp Totalt Inkommen anmälan Omprövning Uppföljning

Transkript:

Kommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2010

Innehåll Kommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieförbund och folkhögskolor 3 I Uppdraget 3 II Sammanfattning 3 III Beskrivning av undersökningsmetod 3 III.1 Insamling av uppgifter om kommunernas bidrag till studieförbund 3 III.2 Insamling av uppgifter om landstingens/regionernas bidrag till folkhögskolor 4 III.3 Övrig datainsamling 4 IV Redovisning 5 IV.1 Definition av bidragsbegreppet 5 IV.2 Kommunernas stöd till studieförbunden 5 IV.3 Landstingens/regionernas bidrag till folkhögskolor 8 IV.4 Landstingens/regionernas bidrag till studieförbund och länsbildningsförbund Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilagor: 1 Kommunbidrag till studieförbunden 12 2 Landstings- och regionala bidrag till studieförbund och länsbildningsförbund 15 2 Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2010

Kommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieförbund och folkhögskolor I Uppdraget Folkbildningsrådet har enligt regeringsbeslut fått i uppdrag att redovisa kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund respektive folkhögskolor. II Sammanfattning Kommunernas generella stöd till studieförbunden har sedan 1991 minskat från 663 mkr till 339 mkr 2010, eller med cirka 49 procent. Per invånare har de kommunala bidragen minskat från 77,48 kr till 36,26 kr. Kommunbidragens storlek relaterat till statens bidrag har blivit allt lägre. År 1992 motsvarade kommunbidraget cirka 55 procent av statens bidrag till studieförbunden. År 2010 är motsvarande relation cirka 21 procent. Under den senaste femårsperioden har kommunernas andel minskat med nästan 9 procentenheter. Även landstingens/regionernas stöd till studie- och länsbildningsförbund fortsätter att minska. Mellan 1992 och 2010 har en minskning skett från 323 mkr till budgeterat 276 mkr eller med 15 procent. Under den senaste femårsperioden har bidraget minskat från 297 mkr till budgeterat 276 mkr eller med 7 procent. III Beskrivning av undersökningsmetod III.1 Insamling av uppgifter om kommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieförbund Folkbildningsrådet har sedan 2007 med hjälp av länsbildningsförbunden insamlat och sammanställt uppgifterna om kommunernas och landstingens/ regionernas bidrag till studieförbundens lokala verksamhet. Folkbildningsförbundet, studieförbundens intresseorganisation, genomförde före 2007 tillsammans med länsbildningsförbunden motsvarande insamling och sammanställning av uppgifterna. Senaste insamlingen genomfördes under första halvåret 2010 och redovisar budgeterade bidrag till studieförbunden för 2010. Tidigare års uppgifter avser utbetalt bidrag. Från och med 2007 ingår inte SISU Idrottsutbildarna i den verksamhet som Folkbildningsrådet lämnar statsbidrag till. Redovisade statsbidrag i rapporten exkluderar SISU Idrottsutbildarnas bidrag från och med 2007. När det gäller landstingens/regionernas bidrag till folkhögskolornas verksamhet är bidragsförändringarna marginella. Redovisningen pekar på att det fortsatt är angeläget att säkerställa det offentligas gemensamma ansvarstagande för finansiering av folkbildning i Sverige. Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2010 3

III.2 Insamling av uppgifter om landstingens/regionernas bidrag till folkhögskolor Folkbildningsrådet har sedan 1999 på uppdrag av regeringen genomfört insamlingen och sammanställningen av landstingens/regionernas bidrag till folkhögskolor. Statistiskt material saknas således för åren 1991 1998. I begreppen landsting/regioner avses även de bidrag Gotlands kommun lämnar. Samtliga landsting/regioner har under början av år 2011 redovisat sina bidrag till folkhögskolornas verksamhet för år 2010 samt i vissa fall korrigerat tidigare års uppgifter. Uppgifterna har inhämtats via enkät. III.3 Övrig datainsamling Under 2000 gjorde Folkbildningsrådet en större utredning av kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsrådet fick då av regeringen uppdraget att redovisa utvecklingen och kommentera utvecklingstendenserna samt bedöma orsakerna till förändringarna i bidragsgivningen. Folkbildningsrådet samlar även in ekonomiska uppgifter från folkhögskolorna och från studieförbunden. Folkhögskolornas ekonomi insamlas från verksamhetsåret 2005 årligen i samverkan med Statistiska Centralbyrån, SCB. Tidigare gjordes insamlingen med tre till fyra års mellanrum. Den senaste undersökningen omfattade verksamhetsåret 2009. De uppgifter som folkhögskolorna redovisat avseende interkommunala ersättningar och bidrag från landsting/regioner överensstämmer i huvudsak med den insamling som Folkbildningsrådet nu genomfört på uppdrag av regeringen. Insamlingen av studieförbundens ekonomi sker i samverkan med studieförbunden som sammanställer de uppgifter som Folkbildningsrådet efterfrågar. 4 Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2010

IV Redovisning IV.1 Definition av bidragsbegreppet Med bidrag avses kommunernas och landstingens generella stöd till studieförbund och folkhögskolor. Projektbidrag, ersättning för uppdragsverksamhet etc. redovisas som riktade bidrag. Ej heller ingår, om inte annat anges, interkommunala eller andra eleversättningar i bidragsredovisningen. IV.2 Kommunernas stöd till studieförbunden Bidrag till studieförbunden Kommunerna tillämpar olika modeller för att fördela anslaget till studieförbunden. Flera kommuner följer Folkbildningsrådets bidragsmodell, men alltfler kommuner utvecklar egna modeller. Det är i vissa fall svårt att bedöma om studieförbunden erhåller ett generellt stöd för sin folkbildningsverksamhet eller om stödet är riktat till särskilda grupper och/eller projekt. Totala bidrag Det totala bidraget till studieförbunden utgörs av generella bidrag (95 procent) och riktade bidrag (5 procent). Det totala bidraget var 374,5 mkr år 2009 vilket är 7,5 mkr lägre än 2008. För 2010 har kommunerna budgeterat ett totalt bidrag på 354,9 mkr vilket är 19,6 mkr lägre än utfallet 2009. Generella bidrag Det generella kommunbidraget som utbetalades till studieförbunden 2009 var 357,4 mkr vilket var 14,9 mkr lägre än för 2008. För 2010 har kommunerna budgeterat 338,7 mkr i generella bidrag vilket är 18,7 mkr lägre än 2009 års utfall. En jämförelse för senaste tioårsperiod visar att kommunernas bidrag minskat med 115,9 mkr (25,5 procent) sedan 2001 eller i absoluta tal 34 procent. Från1991 har kommunernas generella bidrag till studieförbundens folkbildningsverksamhet minskat i absoluta tal med 325 mkr (49 procent). I tabell 1 redovisas utvecklingen under hela perioden 1991-2010. Tabell 1 Generella kommunbidrag till studieförbundens verksamhet År Bidrag i tkr Förändring föregående år Tkr Relativ Per invånare 1991 663 302 77,48 kr 1992 643 486-19 816-3,0% 75,16 kr 1993 587 859-55 628-8,6% 68,03 kr 1994 556 362-31 497-5,4% 64,57 kr 1995 545 261-11 101-2,0% 61,47 kr 1996 526 420-18 841-3,5% 59,22 kr 1997 505 660-20 760-3,9% 57,50 kr 1998 493 807-11 853-2,3% 56,06 kr 1999 469 627-24 180-4,9% 53,05 kr 2000 462 624-7 003-1,5% 52,20 kr 2001 454 552-8 072-1,7% 51,20 kr 2002 446 357-8 195-1,8% 50,07 kr 2003 439 353-7 004-1,6% 49,11 kr 2004 413 020-26 333-6,0% 46,22 kr 2005 403 487-9 533-2,3% 44,76 kr 2006 401 663-1 824-0,5% 44,64 kr 2007 393 893-7 770-1,9% 43,80 kr 2008 372 319-21 574-5,5% 40,49 kr 2009 357 441-14 878-4,0% 38,62 kr 2010 338 701-18 740-5,2% 36,26 kr Förändring under perioden -324 601-48,9% -41,22 kr Riktade bidrag De riktade bidragen som utbetalades till studieförbunden 2009 blev 17,1 mkr vilket var 7,4 mkr högre än 2008. För 2010 har kommunerna budgeterat 16,2 mkr i riktade bidrag vilket är 0,9 mkr lägre än för 2009. Sammanfattning 2008 2009 2010 Totalt bidrag (mkr) 382,0 374,5 354,9 - varav generellt 372,3 357,4 338,7 - varav riktat 9,7 17,1 16,2 Antal kommuner som - ökar bidrag 44 41 35 - minskar bidrag 106 127 92 - oförändrat bidrag 140 122 163 - ej ger bidrag 13 17 19 Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2010 5

Förändringar mellan kommunerna 2010 var det 35 kommuner som budgeterade ökade generella bidrag i kronor till studieförbunden. Det är sex färre än föregående år. Ystad, Tranås och Kungsbacka svarade för de största ökningarna i absoluta tal medan Tranås, Ystad och Vårgårda har aviserat de största procentuella ökningarna 2010. 2010 var det 92 kommuner som budgeterade sänkta generella bidrag i kronor, jämfört med 127 kommuner förra året. De kommuner som gjort störst minskningar i kronor är Linköping, Norrköping och Stockholm. Största procentuella minskningar planerade Kävlinge, Sollentuna och Munkfors att göra under 2010. 163 kommuner budgeterade 2010 ett oförändrat generellt bidrag i kronor jämfört med 122 kommuner 2009. I bilaga 1 redovisas de generella bidragen 2008-2010 i samtliga kommuner (bokstavsordning). I bilagan visas också förändringar i både absoluta och relativa tal mellan 2009 och 2010 samt budgeterat bidrag per invånare 2010. Bidrag per invånare Det genomsnittliga budgeterade bidraget per invånare 2010 var 36,26 kr. Högst ligger, liksom föregående år, Eskilstuna med 115,61 kr följt av Åsele med 102,14 kr och Dorotea med 96,55 kr. Mer än 80 kr/invånare ger Trelleborg, Malå och Upplands-Väsby. Förändringar i befolkningstalet i respektive kommun kan förändra det genomsnittliga bidraget. Befolkningstalet baseras på uppgifter 1 januari 2010. 19 kommuner ger inga bidrag 19 kommuner budgeterade inget bidrag till studieförbunden 2010. Det är två kommuner fler än 2009 (Arvidsjaur och Ödeshög). Tio av dessa 19 kommuner finns i Stockholms län. Arvidsjaur (från 2010), Danderyd (2000), Järfälla (2008), Lidingö (1997), Lomma (2009), Nacka (1999), Nordanstig (2004), Nykvarn (2009), Salem (2000), Solna (2005), Staffanstorp (2008), Surahammar (2003), Täby (2000), Tyresö (2009) Vaxholm (2004), Vellinge (2005), Värmdö (2009), Älvkarleby (2004) och Ödeshög (2010). Kommunbidrag per inv 90 kr 80 kr 70 kr 60 kr 50 kr 40 kr 30 kr 20 kr 10 kr 0 kr 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 6 Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2010

Relationen mellan statens bidrag och kommunernas generella bidrag på nationell nivå I tabell 2 redovisas en jämförelse mellan statens bidrag och kommunernas generella bidragsutveckling. Vidare redovisas hur stor andel kommunernas bidrag utgör i relation till statens stöd i form av det allmänna folkbildningsanslaget till studieförbundens verksamhet. Tabell 2 År Kommunbidrag i relation till statsbidraget (tkr) Statsbidrag Kommunbidrag 1 Andel 1992 1 177 000 643 486 54,7% 1993 1 057 819 587 859 55,6% 1994 1 100 607 556 362 50,6% 1995 1 070 648 545 261 50,9% 1996 1 120 675 526 420 47,0% 1997 1 1 108 834 505 660 45,6% 1998 1 142 260 493 807 43,2% 1999 1 184 397 469 627 39,7% 2000 1 199 704 462 624 38,6% 2001 1 216 841 454 552 37,4% 2002 1 245 859 446 357 35,8% 2003 1 280 633 439 353 34,3% 2004 1 322 351 413 020 31,2% 2005 1 339 291 403 487 30,1% 2006 1 366 135 401 663 29,4% 2007 1 550 204 393 893 25,4% 2008 1 562 722 372 319 23,8% 2009 1 589 650 357 441 22,5% 2010 1 636 982 338 701 20,7% 1 Bidragen är helt jämförbara från och med 1997 då verksamhets- och kalenderår sammanfaller. Kommunbidragens andel i relation till statens bidrag har minskat under hela perioden. Minskningen utgör 34 procentenheter sedan 1992. Den senaste femårsperioden (sedan 2006) har kommunernas andel minskat med nästan 9 procentenheter. Den stora förändringen skedde 2007 då staten höjde anslaget till folkbildningen med 349 mkr, varav drygt hälften tillföll studieförbunden. Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2010 7

IV.3 Landstingens/regionernas bidrag till folkhögskolor I tabell 3 redovisas landstingens stöd till folkhögskolorna exklusive interkommunala ersättningar som redovisas under ett eget avsnitt. Tabell 3 År Landstingsbidrag till folkhögskolornas verksamhet (tkr) Landstingsfolkhögskolor 4 Rörelsefolkhögskolor Totalt 1999 294 148,9 136 593,5 430 742,4 2000 (budg) 294 482,1 142 036,0 436 518,1 2001 314 805,6 137 236,2 452 041,8 2002 1 305 017,8 137 042,6 442 060,4 2003 1, 2 320 128,6 137 925,3 458 053,9 2004 319 680,9 137 566,3 457 247,2 2005 327 249,2 138 234,6 465 483,8 2006 336 725,3 138 170,2 474 895,5 2007 368 769,2 140 823,0 509 592,2 2008 387 171,3 143 211,9 530 383,2 2009 3 393 171,5 148 012,0 541 233,5 2010 382 121,9 148 264,8 530 386,7 1 Exakt uppgift från Lt Dalarna saknas avseende de fyra rörelsefolkhögskolorna år 2002 och 2003 (bedömd uppgift). 2 Cirka 6 mkr av anslagsökningen till landstingsfolkhögskolorna kan härledas till ändrade redovisningsprinciper. 3 Uppgifterna är korrigerade jämfört med 2009 års sammanställning. 4 För landstingsägda folkhögskolor ingår interkommunal ersättning. Landstingens bidrag till rörelsefolkhögskolornas verksamhet har varit tämligen konstant frånsett justeringar för prisomräkningar. När det gäller landstingens anslag till de egna folkhögskolorna finns fortsatt avvikelser i sätt att redovisa kostnader och intäkter. Exempelvis kan en ökning av anslaget kompensera för en ökad interndebitering av hyror, tjänster etc. I jämförelse med tidigare års rapport har inte något landsting ändrat redovisningsprinciperna. Det innebär att från 2003 inkluderar landstingens anslag även hyror och andra interna tjänster. I tabell 3 redovisas i not anslagsförändringar beroende på ändrade redovisningsprinciper. Under perioden 1999 2010 har antalet rörelsefolkhögskolor ökat från 99 till 107 skolor. Antalet landstingsfolkhögskolor har under perioden minskat från 47 till 43 skolor. Landstingen har under perioden överlämnat fem folkhögskolor till annan organisation, vilket av den orsaken även innebär en minskning i landstingsstödet. Relationen mellan statens bidrag och landstingens/regionernas bidrag på nationell nivå I tabell 4 görs en jämförelse mellan statens och landstingens bidragsutveckling. Vidare redovisas hur stor andel landstingens bidrag utgör i relation till statens stöd. Landstingsbidragens storlek pendlar under hela mätperioden mellan 34 och 37 procent av statsbidraget till folkhögskolorna. De två senaste åren ligger andelen kring 35 procent av statsbidraget. Redovisningsprinciperna varierar över tid och det förekommer att landstingens finansiering av egna skolor vissa år kan öka avsevärt. Men den medför oftast att interndebiteringen av hyror och administration också ökar. Medlen för den särskilda utbildningsinsatsen har reducerats med 30 procent under perioden 2001-2003, vilket påverkar det totala statsbidraget. 8 Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2010

Tabell 4 1 2 3 År Landstings- och regionbidrag i relation till statsbidrag (tkr) Statsbidrag Landstingsbidrag Andel 1999 1 249 387 430 742 34,5% 2000 1 1 263 395 436 518 34,6% 2001 1 270 249 452 042 35,6% 2002 2 1 259 813 442 060 35,1% 2003 1 222 105 458 054 37,5% 2004 1 261 917 457 247 36,2% 2005 3 1 279 510 465 484 36,4% 2006 3 1 304 345 474 896 36,4% 2007 1 497 713 509 592 34,0% 2008 1 513 690 530 383 35,0% 2009 1 539 772 541 184 35,1% 2010 1 585 620 530 387 33,4% Landstingsbidraget avser budget år 2000. I statsbidraget ingår under 2002 överförda medel för utvecklings- och försöksverksamhet på 4,23 mkr (tidigare anslagspost 3) och för studerandeorganisationer på 0,2 mkr (tidigare anslagspost 5). I statsbidraget ingår under 2005 och 2006 bidrag för särskild utbildningssatsning i Södra Norrland med 1,4 respektive 0,7 mkr. Interkommunala ersättningar för folkhögskoleelever Med interkommunala eleversättningar avses de bidrag som transfereras mellan landstingen för elever från det egna länet som studerar på landstings- och rörelsefolkhögskolor i andra län (tabell 5). Den totala interkommunala ersättningen har ökat med cirka 2,3 mkr eller 2,7 procent under 2010. Tabell 5 Interkommunala ersättningar (tkr) År Belopp 2001 81 853 2002 80 863 2003 87 172 2004 89 728 2005 86 368 2006 84 123 2007 84 796 2008 85 549 2009 88 313 2010 91 804 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rekommenderar en interkommunal eleversättning med 370 kr per deltagarvecka vid minst 15 veckors kurslängd för 2011 (tidigare 359 kr). Samtliga landsting utom Stockholm, Uppsala och Norrbotten följer rekommendationen. Stockholm och Uppsala lämnar ersättning med 332 kr och Norrbotten 340 kr. Från 2010 utgör den av SKL rekommenderade interkommunala ersättningen 25 procent av Folkbildningsrådets volymbidrag (deltagarveckans värde). För verksamhet som bedrivs som distansundervisning anger flera landsting att de lämnar bidrag för enbart de veckor då deltagarna vistas på folkhögskolan. Före 2003 rekommenderade Landstingsförbundet 325 kr per deltagarvecka, vilket kan förklara ökningen av interkommunala ersättningen med 6,3 mkr mellan 2002 och 2003. Flera landsting uttrycker därutöver villkoret Ömsesidighetsprincipen d v s man utbetalar interkommunal ersättning endast till landsting som följer SKL:s rekommendationer. Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2010 9

IV.4 Landstingens/regionernas bidrag till studieförbund och länsbildningsförbund Totala bidrag För 2010 har landstingen budgeterat ett totalt bidrag på 288,8 mkr vilket är 4,8 mkr lägre än utfallet 2009.Bidraget utgörs av generella bidrag till studieförbunden (91 procent), riktade bidrag och projektmedel (5 procent) samt bidrag till länsbildningsförbunden (4 procent). I bilaga 2 redovisas de generella bidragen 2008-2010 i samtliga landsting/regioner till studieförbund och länsbildningsförbund. Vidare redovisas de riktade bidragen under samma period. Förändringar mellan 2009 och 2010 redovisas i både absoluta och relativa tal. Generella bidrag till studieförbunden Landstingens/regionernas samlade generella bidrag till studieförbund och länsbildningsförbund var 278,7 mkr år 2009 vilket var 1,2 mkr lägre än 2008. För 2010 har landstingen budgeterat 275,9 mkr vilket är 2,8 mkr lägre än utfallet 2009. Tre landsting/regioner budgeterade att öka sina generella bidrag inklusive bidraget till länsbildningsförbunden 2010 (sju landsting/regioner 2009). Det är Jönköping, Uppsala och Halland. Nio landsting/regioner minskade sina bidrag (sex landsting/regioner 2009). Störst procentuell minskning har Värmland, Västernorrland och Södermanland. Åtta landstings/regioners bidrag är i kronor oförändrade (sju landsting/regioner 2009). Bidrag till länsbildningsförbunden Landstingens/regionernas bidrag till länsbildningsförbunden var 8,5 mkr 2009. För 2010 budgeterades 8,2 mkr. Riktade bidrag Cirka hälften av landstingen ger riktade bidrag eller projektmedel till studieförbunden. 2009 var dessa 14,9 mkr vilket var oförändrat jämfört med 2008. För 2010 har landstingen budgeterat 12,9 mkr vilket är 2 mkr lägre än utfallet 2009. Dalarna, Östergötland och Västra Götalands är de landsting/regioner som ger störst riktade bidrag. De riktade bidragen avser huvudsakligen preciserade delar av studieförbundens verksamhet. En mindre del av de riktade medlen som redovisas kan avse verksamhet som bedrivs av folkhögskolor eller kulturinstitutioner i regionen. Sammanfattning 2008 2009 2010 Totalt bidrag (mkr) 294,7 293,6 288,8 - varav generellt 267,2 270,2 267,7 - varav till länsbildningsförbund 12,6 8,5 8,2 - varav riktat 14,9 14,9 12,9 Antal landsting/regioner som - ökar bidrag 9 7 3 - minskar bidrag 8 6 9 - oförändrat bidrag 3 7 8 Generella bidragens utveckling Under tioårsperioden 2001-2010 har det totala generella bidraget inklusive bidraget till länsbildningsförbunden minskat från 294 mkr till 275,9 mkr eller med cirka 18 mkr (6 procent). Med hänsyn till inflationen är minskningen 54,1 mkr eller 16 procent. De riktade bidragen har under samma period ökat från 6,5 mkr till 12,9 mkr. Landstingens/regionernas generella budgeterade bidrag till studieförbunden var 267,7 mkr 2010 vilket är 16,2 mkr lägre än år 2001. Under samma period har en minskning skett i anslaget till länsbildningsförbunden med 1,9 mkr till 10,6 mkr. Under hela perioden (1992-2010) har landstings/ regionbidragen till studie- och länsbildningsförbundens verksamhet minskat i absoluta tal med 47,2 mkr (14,6 procent). 10 Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2010

Tabell 6 Landstingens/regionernas generella bidrag till studieförbund inklusive bidraget till länsbildningsförbunden (tkr) År Bidrag Förändring föregående år Tkr Relativ 1992 323 098 1993 315 519-7 579-2,3% 1994 305 469-10 050-3,2% 1995 306 047 578 0,2% 1996 303 963-2 084-0,7% 1997 298 826-5 137-1,7% 1998 289 835-8 991-3,0% 1999 296 845 7 010 2,4% 2000 295 964-881 -0,3% 2001 294 036-1 928-0,7% 2002 295 958 1 922 0,7% 2003 298 842 2 884 1,0% 2004 291 775-7 067-2,4% 2005 290 860-915 -0,3% 2006 296 861 6 001 2,1% 2007 288 081-8 780-3,0% 2008 279 865-8 216-2,9% 2009 2010, budgeterat 278 667 275 934-1 198-2 733-0,4% 1,0 % Förändring under perioden -47 164-14,6% Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2010 11

Bilaga 1 Kommunbidrag till studieförbund Kommun 2008 2009 2010 Fr 2009 till 2010 Generella bidrag (kr) Per inv Kr Rel Ale 725 000 725 000 725 000 26,47 0 0% Alingsås 1 250 000 665 000 657 600 17,53-7 400-1% Alvesta 600 000 600 000 600 000 31,99 0 0% Aneby 180 000 195 000 195 000 30,25 0 0% Arboga 1 000 000 1 002 000 802 000 60,29-200 000-20% Arjeplog 240 000 240 000 240 000 76,36 0 0% Arvidsjaur 448 000 448 000 0 0,00-448 000-100% Arvika 1 550 000 1 550 000 1 370 000 52,49-180 000-12% Askersund 574 000 577 000 577 000 51,03 0 0% Avesta 1 628 000 1 628 000 1 628 000 74,81 0 0% Bengtsfors 200 000 194 000 194 000 19,71 0 0% Berg 320 000 261 000 234 900 31,54-26 100-10% Bjurholm 75 000 75 000 75 000 30,00 0 0% Bjuv 397 000 377 000 377 000 25,45 0 0% Boden 1 147 314 962 000 762 000 27,80-200 000-21% Bollebygd 150 000 175 000 130 900 15,86-44 100-25% Bollnäs 1 487 000 1 487 000 1 487 000 56,81 0 0% Borgholm 175 000 175 000 175 000 16,19 0 0% Borlänge 3 200 000 2 550 000 2 610 000 53,61 60 000 2% Borås 3 200 000 3 200 000 3 200 000 31,23 0 0% Botkyrka 2 820 000 2 920 000 2 610 000 32,14-310 000-11% Boxholm 110 000 110 000 110 000 20,96 0 0% Bromölla 288 000 320 000 250 000 20,35-70 000-22% Bräcke 340 000 325 000 325 000 47,34 0 0% Burlöv 401 000 395 500 298 500 18,08-97 000-25% Båstad 425 000 325 000 250 000 17,52-75 000-23% Dals-Ed 163 000 163 000 163 000 34,47 0 0% Danderyd 0 0 0 0,00 0 0% Degerfors 414 000 288 400 332 000 34,20 43 600 15% Dorotea 280 000 280 000 280 000 96,55 0 0% Eda 250 000 225 000 199 500 23,26-25 500-11% Ekerö 188 000 217 000 184 000 7,33-33 000-15% Eksjö 242 000 188 000 188 000 11,50 0 0% Emmaboda 314 000 316 000 350 000 37,95 34 000 11% Enköping 950 000 800 000 750 000 19,05-50 000-6% Eskilstuna 11 670 000 11 670 000 11 050 000 115,61-620 000-5% Eslöv 1 565 000 1 565 000 1 565 000 50,05 0 0% Essunga 170 000 136 908 88 800 15,85-48 108-35% Fagersta 200 000 189 130 189 130 15,44 0 0% Falkenberg 2 400 000 2 300 000 2 000 000 49,09-300 000-13% Falköping 2 250 000 2 250 000 1 845 000 58,72-405 000-18% Falun 1 626 000 1 664 000 1 664 000 29,88 0 0% Filipstad 300 000 300 000 300 000 28,23 0 0% Finspång 851 000 851 000 851 000 41,05 0 0% Flen 767 500 783 300 667 500 41,36-115 800-15% Forshaga 325 000 300 000 300 000 26,31 0 0% Färgelanda 280 000 280 000 280 000 41,85 0 0% Kommun 2008 2009 2010 Fr 2009 till 2010 Generella bidrag (kr) Per inv Kr Rel Gagnef 473 200 364 000 364 000 36,14 0 0% Gislaved 665 000 665 000 670 000 22,94 5 000 1% Gnesta 254 300 254 300 154 300 14,95-100 000-39% Gnosjö 140 000 130 000 65 000 6,82-65 000-50% Gotland 3 857 000 3 702 745 3 222 000 56,31-480 745-13% Grums 250 000 200 000 200 000 21,88 0 0% Grästorp 165 000 123 841 123 841 21,14 0 0% Gullspång 63 245 63 000 63 000 11,81 0 0% Gällivare 775 000 775 000 775 000 41,82 0 0% Gävle 4 100 000 4 100 000 3 900 000 41,33-200 000-5% Göteborg 26 155 000 29 198 406 29 198 406 57,55 0 0% Götene 431 000 337 585 337 585 25,60 0 0% Habo 290 000 294 000 294 000 27,54 0 0% Hagfors 653 000 285 000 285 000 22,55 0 0% Hallsberg 427 000 351 000 355 000 23,30 4 000 1% Hallstahammar 180 000 180 000 180 000 11,90 0 0% Halmstad 4 482 000 4 432 000 3 586 000 39,37-846 000-19% Hammarö 398 000 400 000 360 000 24,27-40 000-10% Haninge 1 665 000 1 665 000 1 665 000 21,84 0 0% Haparanda 550 000 550 000 500 000 49,45-50 000-9% Heby 418 000 335 000 335 000 25,08 0 0% Hedemora 612 025 500 000 500 000 32,91 0 0% Helsingborg 6 625 000 5 963 500 5 963 500 46,46 0 0% Herrljunga 190 000 190 000 190 000 20,33 0 0% Hjo 280 000 280 000 280 000 31,61 0 0% Hofors 328 000 270 000 270 000 27,35 0 0% Huddinge 4 299 381 4 105 001 3 693 000 38,55-412 001-10% Hudiksvall 1 778 000 1 373 000 1 271 000 34,49-102 000-7% Hultsfred 774 000 574 000 574 000 41,43 0 0% Hylte 270 000 270 000 270 000 26,27 0 0% Håbo 523 154 510 728 360 000 18,51-150 728-30% Hällefors 200 000 175 000 175 000 23,86 0 0% Härjedalen 585 000 585 000 525 000 49,60-60 000-10% Härnösand 1 000 000 775 930 691 500 28,02-84 430-11% Härryda 900 000 900 000 900 000 26,47 0 0% Hässleholm 2 562 000 2 480 000 2 561 000 51,18 81 000 3% Höganäs 440 000 352 000 354 400 14,48 2 400 1% Högsby 237 000 237 000 237 000 40,35 0 0% Hörby 325 000 332 000 340 000 23,03 8 000 2% Höör 675 000 516 000 491 000 32,17-25 000-5% Jokkmokk 245 000 245 000 245 000 47,02 0 0% Järfälla 0 0 0 0,00 0 0% Jönköping 6 449 000 5 946 000 5 251 000 41,57-695 000-12% Kalix 350 000 350 000 350 000 20,68 0 0% Kalmar 2 350 000 1 965 000 1 965 000 31,50 0 0% Karlsborg 233 000 198 000 198 000 29,19 0 0% Karlshamn 1 292 000 1 328 000 1 317 000 42,60-11 000-1% 12 Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2010

Kommun 2008 2009 2010 Fr 2009 till 2010 Generella bidrag (kr) Per inv Kr Rel Karlskoga 1 254 000 820 000 803 000 27,00-17 000-2% Karlskrona 1 950 000 1 852 000 1 852 000 29,24 0 0% Karlstad 2 765 000 2 564 000 2 589 000 30,55 25 000 1% Katrineholm 1 728 000 1 536 000 1 536 000 47,55 0 0% Kil 200 000 200 000 204 000 17,41 4 000 2% Kinda 210 000 210 000 210 000 21,40 0 0% Kiruna 595 000 595 000 495 000 21,55-100 000-17% Klippan 568 000 562 000 522 000 31,86-40 000-7% Knivsta 53 000 62 000 62 000 4,28 0 0% Kramfors 1 000 000 780 000 750 000 39,03-30 000-4% Kristianstad 3 875 500 3 975 000 3 875 000 49,18-100 000-3% Kristinehamn 600 000 600 000 600 000 25,04 0 0% Krokom 480 000 480 000 480 000 33,20 0 0% Kumla 1 235 000 1 190 000 1 090 000 53,92-100 000-8% Kungsbacka 2 354 000 2 354 000 2 454 000 33,19 100 000 4% Kungsör 367 000 347 000 350 000 43,12 3 000 1% Kungälv 1 350 000 1 450 000 1 450 000 35,60 0 0% Kävlinge 300 000 300 000 100 000 3,49-200 000-67% Köping 1 370 000 1 370 000 1 300 000 52,32-70 000-5% Laholm 713 000 653 000 662 000 28,36 9 000 1% Landskrona 1 530 000 1 045 000 510 000 12,37-535 000-51% Laxå 210 000 179 700 175 000 30,25-4 700-3% Lekeberg 200 000 155 000 155 000 21,76 0 0% Leksand 711 000 736 000 536 000 35,03-200 000-27% Lerum 1 020 000 1 020 000 925 000 24,15-95 000-9% Lessebo 420 000 415 000 415 000 50,83 0 0% Lidingö 0 0 0 0,00 0 0% Lidköping 2 000 740 1 932 000 1 932 000 50,86 0 0% Lilla Edet 420 000 420 000 210 000 16,44-210 000-50% Lindesberg 700 000 600 000 525 000 22,80-75 000-13% Linköping 9 141 000 8 941 000 6 841 000 47,28-2 100 000-23% Ljungby 903 000 903 000 812 700 29,65-90 300-10% Ljusdal 1 210 000 1 210 000 1 210 000 63,43 0 0% Ljusnarsberg 100 000 92 000 92 000 18,20 0 0% Lomma 364 000 0 0 0,00 0 0% Ludvika 2 076 000 2 026 000 2 021 000 78,79-5 000 0% Luleå 2 030 000 2 030 000 2 030 000 27,45 0 0% Lund 4 585 000 4 942 000 5 031 000 46,09 89 000 2% Lycksele 630 000 503 760 524 000 42,17 20 240 4% Lysekil 433 000 433 000 433 000 29,79 0 0% Malmö 15 585 000 12 700 000 11 906 000 40,51-794 000-6% Malung 552 000 281 000 281 000 27,00 0 0% Malå 300 000 300 000 300 000 91,05 0 0% Mariestad 1 125 000 1 125 000 1 125 000 47,27 0 0% Mark 1 270 000 1 120 000 1 120 000 33,12 0 0% Markaryd 380 000 350 000 350 000 36,61 0 0% Mellerud 200 000 183 500 200 000 21,60 16 500 9% Mjölby 1 010 000 910 000 750 000 29,10-160 000-18% Mora 612 000 582 000 582 000 28,89 0 0% Motala 1 739 000 1 939 000 1 895 000 45,29-44 000-2% Kommun 2008 2009 2010 Fr 2009 till 2010 Generella bidrag (kr) Per inv Kr Rel Mullsjö 200 000 200 000 200 000 28,46 0 0% Munkedal 230 000 230 000 230 000 22,45 0 0% Munkfors 150 000 120 000 50 000 13,18-70 000-58% Mölndal 1 819 000 1 819 000 1 819 000 30,13 0 0% Mönsterås 675 000 550 000 550 000 42,37 0 0% Mörbylånga 300 000 275 000 275 000 19,88 0 0% Nacka 0 0 0 0,00 0 0% Nora 312 000 262 000 312 000 30,17 50 000 19% Norberg 40 000 40 000 40 000 6,98 0 0% Nordanstig 0 0 0 0,00 0 0% Nordmaling 240 000 390 000 390 000 54,13 0 0% Norrköping 6 100 000 6 022 000 4 982 000 38,54-1 040 000-17% Norrtälje 1 638 000 1 638 000 1 538 000 27,50-100 000-6% Norsjö 295 000 300 000 300 000 68,79 0 0% Nybro 865 000 865 000 865 000 44,19 0 0% Nykvarn 200 000 0 0 0,00 0 0% Nyköping 1 648 000 1 648 000 1 681 000 32,83 33 000 2% Nynäshamn 840 000 840 000 840 000 32,58 0 0% Nässjö 1 200 000 1 200 000 1 200 000 40,69 0 0% Ockelbo 99 800 200 000 200 000 33,43 0 0% Olofström 715 000 715 000 715 000 54,57 0 0% Orsa 335 000 335 000 300 000 43,27-35 000-10% Orust 360 000 360 000 336 000 21,95-24 000-7% Osby 475 000 400 000 400 000 31,61 0 0% Oskarshamn 1 091 500 871 000 871 000 33,20 0 0% Ovanåker 342 000 200 000 150 000 13,01-50 000-25% Oxelösund 305 000 205 000 200 000 17,98-5 000-2% Pajala 361 900 415 000 317 000 50,25-98 000-24% Partille 1 700 000 1 700 000 1 700 000 49,44 0 0% Perstorp 214 000 202 000 200 000 28,64-2 000-1% Piteå 1 953 000 2 038 000 1 953 000 47,80-85 000-4% Ragunda 400 000 400 000 400 000 71,31 0 0% Robertsfors 400 000 378 139 400 000 58,14 21 861 6% Ronneby 940 000 940 000 940 000 33,08 0 0% Rättvik 495 000 495 000 435 000 40,29-60 000-12% Sala 777 000 543 900 543 900 25,30 0 0% Salem 0 0 0 0,00 0 0% Sandviken 778 000 1 650 000 1 500 000 40,56-150 000-9% Sigtuna 750 000 850 000 850 000 21,67 0 0% Simrishamn 626 000 606 000 626 000 32,39 20 000 3% Sjöbo 418 000 256 920 260 000 14,32 3 080 1% Skara 800 000 686 000 686 000 37,17 0 0% Skellefteå 6 103 000 5 629 000 5 066 000 70,59-563 000-10% Skinnskatteberg 140 000 140 000 140 000 30,65 0 0% Skurup 240 000 240 000 240 000 16,14 0 0% Skövde 1 196 000 1 196 000 1 196 000 23,46 0 0% Smedjebacken 160 000 160 000 160 000 14,87 0 0% Sollefteå 724 000 678 185 675 156 33,03-3 029 0% Sollentuna 1 000 000 1 000 000 400 000 6,31-600 000-60% Solna 0 0 0 0,00 0 0% Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2010 13

Kommun 2008 2009 2010 Fr 2009 till 2010 Generella bidrag (kr) Per inv Kr Rel Sorsele 200 000 100 000 100 000 36,46 0 0% Sotenäs 235 000 235 000 235 000 25,79 0 0% Staffanstorp 0 0 0 0,00 0 0% Stenungsund 526 000 391 000 391 000 16,30 0 0% Stockholm 27 100 000 27 100 000 26 100 000 31,47-1 000 000-4% Storfors 70 000 70 000 70 000 16,04 0 0% Storuman 291 000 291 000 291 000 46,73 0 0% Strängnäs 685 000 685 000 615 000 19,20-70 000-10% Strömstad 300 000 300 000 190 000 16,25-110 000-37% Strömsund 800 000 770 000 700 000 56,98-70 000-9% Sundbyberg 350 000 497 000 500 000 13,25 3 000 1% Sundsvall 4 573 000 4 509 000 4 236 000 44,34-273 000-6% Sunne 320 000 308 750 308 750 23,14 0 0% Surahammar 0 0 0 0,00 0 0% Svalöv 378 000 376 200 376 200 28,31 0 0% Svedala 400 000 390 000 390 000 19,87 0 0% Svenljunga 200 000 206 000 212 000 20,60 6 000 3% Säffle 500 000 470 000 470 000 30,12 0 0% Säter 400 000 405 000 405 000 37,16 0 0% Sävsjö 240 000 240 000 240 000 22,08 0 0% Söderhamn 1 856 000 1 856 000 1 857 000 72,09 1 000 0% Söderköping 400 000 355 000 355 000 25,28 0 0% Södertälje 4 500 000 4 500 000 4 500 000 52,77 0 0% Sölvesborg 550 000 400 000 400 000 23,79 0 0% Tanum 430 000 415 000 415 000 33,87 0 0% Tibro 340 000 340 000 340 000 32,04 0 0% Tidaholm 700 000 700 000 700 000 55,41 0 0% Tierp 869 000 650 000 652 000 32,53 2 000 0% Timrå 420 000 410 000 450 000 25,14 40 000 10% Tingsryd 500 000 500 000 500 000 40,46 0 0% Tjörn 402 570 434 600 434 600 29,05 0 0% Tomelilla 115 300 115 300 116 500 9,01 1 200 1% Torsby 400 000 400 000 400 000 31,98 0 0% Torsås 165 000 165 000 165 000 23,42 0 0% Tranemo 310 000 315 000 315 000 27,10 0 0% Tranås 685 000 343 000 443 000 24,55 100 000 29% Trelleborg 3 729 000 3 710 850 3 602 000 85,99-108 850-3% Trollhättan 2 416 600 2 416 600 2 266 600 41,31-150 000-6% Trosa 365 000 380 000 383 000 33,46 3 000 1% Tyresö 1 025 400 0 0 0,00 0 0% Täby 0 0 0 0,00 0 0% Töreboda 200 000 159 225 159 225 17,20 0 0% Uddevalla 3 012 000 2 500 000 2 500 000 48,53 0 0% Ulricehamn 525 000 525 000 525 000 23,07 0 0% Umeå 10 170 000 9 370 000 9 066 000 79,47-304 000-3% Upplands-Bro 480 000 300 000 300 000 7,76 0 0% Upplands-Väsby1 912 000 1 912 000 1 912 000 82,41 0 0% Uppsala 11 848 000 11 668 000 11 368 000 58,37-300 000-3% Uppvidinge 200 000 200 000 200 000 21,46 0 0% Kommun 2008 2009 2010 Fr 2009 till 2010 Generella bidrag (kr) Per inv Kr Rel Vadstena 223 125 250 000 250 000 33,69 0 0% Vaggeryd 367 000 367 000 331 000 25,54-36 000-10% Valdemarsvik 190 000 190 000 190 000 24,32 0 0% Vallentuna 332 896 298 000 300 000 10,22 2 000 1% Vansbro 280 000 280 000 280 000 40,72 0 0% Vara 645 400 639 100 595 000 37,73-44 100-7% Varberg 1 857 000 1 894 140 1 595 000 27,77-299 140-16% Vaxholm 0 0 0 0,00 0 0% Vellinge 0 0 0 0,00 0 0% Vetlanda 1 045 000 640 000 480 000 18,22-160 000-25% Vilhelmina 653 100 511 000 511 000 71,41 0 0% Vimmerby 434 000 434 000 434 000 27,93 0 0% Vindeln 216 200 216 200 216 200 39,17 0 0% Vingåker 307 000 290 000 160 000 17,96-130 000-45% Vårgårda 250 000 207 300 250 000 22,80 42 700 21% Vänersborg 1 367 000 1 367 000 1 260 000 34,17-107 000-8% Vännäs 434 000 434 000 434 000 51,93 0 0% Värmdö 207 000 0 0 0,00 0 0% Värnamo 1 600 000 1 600 000 1 000 000 30,53-600 000-38% Västervik 1 650 000 1 310 600 1 226 000 33,78-84 600-6% Västerås 7 914 000 8 000 000 8 000 000 58,85 0 0% Växjö 1 954 000 1 954 000 1 954 000 23,82 0 0% Ydre 154 000 130 000 130 000 35,40 0 0% Ystad 1 475 000 1 214 000 1 475 000 52,47 261 000 21% Åmål 360 000 360 000 300 000 24,13-60 000-17% Ånge 330 000 330 000 330 000 32,52 0 0% Åre 375 000 335 000 335 000 32,59 0 0% Årjäng 250 000 150 000 150 000 15,13 0 0% Åsele 320 000 320 000 320 000 102,14 0 0% Åstorp 593 000 543 000 543 000 37,02 0 0% Åtvidaberg 225 000 274 300 277 592 24,14 3 292 1% Älmhult 596 000 671 000 671 000 43,10 0 0% Älvdalen 190 000 190 000 190 000 26,07 0 0% Älvkarleby 0 0 0 0,00 0 0% Älvsbyn 300 000 300 000 300 000 35,77 0 0% Ängelholm 1 873 000 1 602 000 985 500 25,22-616 500-38% Öckerö 270 000 270 000 270 000 21,97 0 0% Ödeshög 170 000 170 000 0 0,00-170 000-100% Örebro 7 375 000 5 586 334 5 027 850 37,52-558 484-10% Örkelljunga 300 000 268 000 270 000 28,01 2 000 1% Örnsköldsvik 2 700 000 2 700 000 2 700 000 48,98 0 0% Östersund 3 238 500 3 301 500 3 137 000 53,05-164 500-5% Österåker 490 000 450 000 450 000 11,49 0 0% Östhammar 784 000 448 000 500 000 23,37 52 000 12% Östra Göinge 306 300 315 000 270 500 20,00-44 500-14% Överkalix 182 000 182 000 182 000 49,59 0 0% Övertorneå 126 000 126 000 126 000 25,61 0 0% 14 Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2010

Bilaga 2 Landstings- och regionala bidrag till studieförbund och länsbildningsförbund Generella bidrag till studieförbund 2008 2009 2010 Fr 2009 till 2010 Totalt bidrag (kr) Kr Rel Stockholms län 33 891 000 33 891 000 33 891 000 0 0% Uppsala län 8 839 140 8 875 000 8 975 000 100 000 1% Södermanlands län 11 065 300 10 234 300 9 434 000-800 300-8% Östergötlands län 11 779 000 12 838 400 12 838 400 0 0% Jönköpings län 20 881 000 21 591 000 22 066 000 475 000 2% Kronobergs län 6 965 000 7 282 000 7 280 000-2 000 0% Kalmar län 8 267 000 9 682 000 9 382 000-300 000-3% Blekinge län 5 925 000 6 000 000 6 000 000 0 0% Skåne län 24 291 900 26 991 000 26 991 000 0 0% Hallands län 8 430 250 8 624 146 8 684 515 60 369 1% Västra Götalands län 47 680 000 49 460 000 49 460 000 0 0% Värmlands län 10 500 000 8 613 000 7 900 000-713 000-8% Örebro län 15 337 000 15 549 000 15 549 000 0 0% Västmanlands län 7 961 000 8 061 000 8 061 000 0 0% Dalarnas län 10 455 000 7 318 500 6 954 500-364 000-5% Gävleborgs län 10 300 000 10 300 000 10 300 000 0 0% Västernorrlands län 5 616 000 5 616 000 5 154 300-461 700-8% Jämtlands län 4 360 000 4 360 000 4 105 000-255 000-6% Västerbottens län 10 464 972 10 464 972 10 464 972 0 0% Norrbottens län 4 219 700 4 405 300 4 203 500-201 800-5% 267 228 262 270 156 618 267 694 187-2 462 431-1% Generella bidrag till länsbildningsförbund 2008 2009 2010 Fr 2009 till 2010 Totalt bidrag (kr) Kr Rel Stockholms län 815 000 815 000 815 000 0 0% Uppsala län 950 000 950 000 970 000 20 000 2% Södermanlands län 998 000 1 025 000 935 000-90 000-9% Östergötlands län 1 100 000 0 0 0 0% Jönköpings län 0 0 0 0 Kronobergs län 315 000 0 0 0 0% Kalmar län 0 0 0 0 Blekinge län 2 073 000 1 731 000 1 731 000 0 0% Skåne län 1 300 000 1 000 000 800 000-200 000-20% Hallands län 2 926 213 800 000 800 000 0 0% Västra Götalands län 0 0 0 0 Värmlands län 0 0 0 0 Örebro län 1 042 000 1 071 000 1 071 000 0 0% Västmanlands län 544 000 544 000 544 000 0 0% Dalarnas län 0 0 0 0 Gävleborgs län 0 0 0 0 Västernorrlands län 0 0 0 0 Jämtlands län 0 0 0 0 Västerbottens län 574 028 574 028 574 028 0 0% Norrbottens län 0 0 0 0 12 637 241 8 510 028 8 240 028-270 000-3% Summa generella bidrag till studieförbund och länsbildningsförbund 2008 2009 2010 Fr 2009 till 2010 Totalt bidrag (kr) Kr Rel Stockholms län 34 706 000 34 706 000 34 706 000 0 0% Uppsala län 9 789 140 9 825 000 9 945 000 120 000 1% Södermanlands län 12 063 300 11 259 300 10 369 000-890 300-8% Östergötlands län 12 879 000 12 838 400 12 838 400 0 0% Jönköpings län 20 881 000 21 591 000 22 066 000 475 000 2% Kronobergs län 7 280 000 7 282 000 7 280 000-2 000 0% Kalmar län 8 267 000 9 682 000 9 382 000-300 000-3% Blekinge län 7 998 000 7 731 000 7 731 000 0 0% Skåne län 25 591 900 27 991 000 27 791 000-200 000-1% Hallands län 11 356 463 9 424 146 9 484 515 60 369 1% Västra Götalands län 47 680 000 49 460 000 49 460 000 0 0% Värmlands län 10 500 000 8 613 000 7 900 000-713 000-8% Örebro län 16 379 000 16 620 000 16 620 000 0 0% Västmanlands län 8 505 000 8 605 000 8 605 000 0 0% Dalarnas län 10 455 000 7 318 500 6 954 500-364 000-5% Gävleborgs län 10 300 000 10 300 000 10 300 000 0 0% Västernorrlands län 5 616 000 5 616 000 5 154 300-461 700-8% Jämtlands län 4 360 000 4 360 000 4 105 000-255 000-6% Västerbottens län 11 039 000 11 039 000 11 039 000 0 0% Norrbottens län 4 219 700 4 405 300 4 203 500-201 800-5% 279 865 503 278 666 646 275 934 215-2 732 431-1% Riktade bidrag till studieförbund 2008 2009 2010 Fr 2009 till 2010 Totalt bidrag (kr) Kr Rel Stockholms län 0 0 0 0 0% Uppsala län 400 000 400 000 400 000 0 0% Södermanlands län 0 0 0 0 0% Östergötlands län 3 169 000 3 209 600 3 209 600 0 0% Jönköpings län 0 0 0 0 0% Kronobergs län 0 0 0 0 0% Kalmar län 1 225 000 1 225 000 0-1 225 000-100% Blekinge län 1 840 000 1 890 000 1 890 000 0 0% Skåne län 3 612 100 939 000 409 000-530 000-56% Hallands län 0 0 0 0 0% Västra Götalands län 3 000 000 2 700 000 2 700 000 0 0% Värmlands län 0 0 0 0 0% Örebro län 675 000 500 000 500 000 0 0% Västmanlands län 350 000 230 000 230 000 0 0% Dalarnas län 0 3 136 500 2 980 500-156 000-5% Gävleborgs län 0 0 0 0 0% Västernorrlands län 624 000 624 000 572 700-51 300-8% Jämtlands län 0 0 0 0 0% Västerbottens län 0 0 0 0 0% Norrbottens län 0 0 0 0 0% 14 895 100 14 854 100 12 891 800-1 962 300-13% Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2010 15

Folkbildningsrådet Box 380 74, 100 64 Stockholm Tel: 08-412 48 00, fax 08-21 88 26 www.folkbildning.se fbr@folkbildning.se 16 Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2010