Södermanlands Län. Avskjutningsrapportering

Relevanta dokument
Avskjutningsrapportering. Stockholms län

Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018

Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018

Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018

Avskjutningsrapportering. Örebro län

Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018

Gävleborgs län. Avskjutningsrapportering

Västra Götaland Väst. Avskjutningsrapportering

Värmland. Avskjutningsrapportering

Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018

Jönköpings län. Avskjutningsrapportering

Västmanlands län. Avskjutningsrapportering

Hallands län. Avskjutningsrapportering

Avskjutningsrapportering. Gotlands Län

Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018

Avskjutningsrapportering

Avskjutningsrapportering. Södra Älvsborgs Länsförening

Avskjutningsrapportering

Skåne län. Avskjutningsrapportering

Avskjutningsrapportering

Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018

Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018

Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018

Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)

Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)

Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)

Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)

Foto: Thomas Ohlsson. Svenska Jägareförbundet Uddetorp, SE Skara

Viltövervakning Stockholms län 2010/2011

Avskjutning övrigt vilt Västerbottens län

Avskjutning övrigt vilt Västerbottens län

Viltrapportering 2010/2011 Jägareförbundet Kronoberg. Thomas Ohlsson

Viltrapportering 2011/2012

JÄGAREFÖRBUNDET KRONOBERG. Viltrapportering 2013/2014

JÄGAREFÖRBUNDET BLEKINGE. Viltrapportering 2013/2014

TRAFIKOLYCKOR MED VILT. Haninge-Tyresö

Svenska Jägareförbundet SO SYD Lägesrapport för viltrapporteringen per den 2/ Foto: Thomas Ohlsson

Viltövervakning Dalarnas och Gävleborgs län 2007/2008

Utbredning och förekomst av kron- och dovhjort i Sverige. analys av data från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2016

Attityder till vildsvin & utfodring. Fredrik Widemo

FÖRENINGS- BREV. Skjutdagen på Kärrshålan. söndag 12 aug kl 09:00

Älgstammen i Södermanland. Rapport 2012:16

JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG

Viltövervakningen Dalarnas och Gävleborgs län 2009/2010

SVENSKA ERFARENHETER FRÅN FÖRVALTNING AV RÅDJUR OCH BÄVER

Verksamhetsplan 2019/2020 PRELIMINÄR

Älgstammen i Västerbo en Nordöstra ÄFO Vintern 2014/2015

ÄLGPOLICY. Beslutad vid förbundets årsstämma, Kiruna

Älgjaktområde = den av länsstyrelsen registrerade enheten för älgjakt, det vill säga ett älgskötselområde eller licensområde.

Ockelbo Jaktvårdskrets VERKSAMHETSPLAN 2017

klövviltsobs instruktion för jaktlaget

Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan

Informationsunderlag till media

INFORMATION FRÅN ÄLGMÖTE

Verksamhetsberättelse 2014

Vildsvinsrapport 2011

Redovisade undersökningar Attityder till kron & skador. Attityd till stammens storlek. Majoriteten vill ha mer kron

Protokoll för genomförande av VILTRÅD i anslutning till (förslagsvis direkt efter) jaktvårdskretsarnas årsmöten i Stockholms län

ÄLGPOLICY. foto: Mostphotos

Figur 1. Arbetsytan Fällt vilt för ett jaktlag med samtliga jaktbara arter valbara för individregistrering

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet

SÖDRA SKÅNINGARNAS VILT & FISKEVÅRDSFÖRENING

ÄLGOBS INSTRUKTION FÖR JAKTLAGET

Befattningsbeskrivning

Verksamhetsplan för Jägareförbundet Norrbotten 2012 Fastställd på styrelsemöte

VERKSAMHETSPLAN 2018 DALARNAS LÄN

Figur 1. Skapa nytt jaktlag i valt jaktområde på arbetsytan Jaktlag - rapportör

SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDETS HANDLINGSPLAN FÖR VILDSVIN

Älgförvaltningssystemet - roller, ansvarsfördelning, tidplan

Synen på älg & skogsskador

INFORMATION VID ÅRSMÖTEN Jägareförbundet Olofström

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

1 Mötets öppnande Ordförande Bo Karlsson hälsade välkommen och förklarade mötet öppnat.

Foto: Mostphoto. förekomst och förvaltning av vildsvin i Sverige. en analys från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2017

Älgstammen i Västerbo en Sydöstra ÄFO Vintern 2015/2016

NY ÄLGPOLICY FÖRSLAG INFÖR STÄMMAN 2018

VÄRDERING & FÖRVALTNING AV VILTETS EKOSYSTEMTJÄNSTER. Fredrik Widemo Forskningsansvarig SJF

SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDETS VERKSAMHETSPLAN MED STRATEGISKA OCH OPERATIVA MÅL

Älgjaktområde = den av länsstyrelsen registrerade enheten för älgjakt, det vill säga ett älgskötselområde eller licensområde.

Viltforum # 2/2008. Årsrapport Viltövervakningen

ÄLGOBS. instruktion för jaktlaget

ÄLGOBS. instruktion för jaktlaget

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

Information om nya älgjakten

Älgstammen i Norrbo en ÄFO 6 Vintern 2014/2015

ÄLG I SÖRMLAND Sammanställning av statistik 2015 LÖ

VILTH ÄR EN DIGITAL HELHETSLÖSNING FÖR JAKT OCH VILTVÅRD

Instruktion för Sveaskogs Jaktweb

Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län

Välkommen till möte om Älgskötselområde!

Älgstammen i Norrbo en ÄFO 5 Vintern 2014/2015

Sveriges Yrkesjägareförenings (SYF) policy för förvaltning av klövvilt

Mål för skog och klövvilt

Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde. Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde?

Skog och jakt. Det ska vara enkelt och roligt att jaga på Holmens marker! Mål för skog och klövvilt

Utveckling av klövviltstammarna på Halle- och Hunneberg

JAKTETIK DISKUSSIONSMATERIAL

Älgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7)

Rödräv. Grågås. Rådjur. trender i skattad avskjutning i Sverige från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2016

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Transkript:

Avskjutningsrapportering Södermanlands Län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit genom att skicka in uppgifter om fällt vilt. Avskjutningsrapport: 1 juli 2017-30 juni 2018 Jägaren lämnar sina skottlistor till den i jaktlaget som ansvarar för rapporteringen, vilken i sin tur sammanställer alltihop och gör en enda rapport för hela jaktlaget. Detta sammanställs sedan på kretsnivå. För mer information och statistik se www.viltdata.se Svenska Jägareförbundet har sammanställt avskjutningsstatistik sedan 1939. Jägarkårens rapportering gör det möjligt att följa viltstammarnas tillstånd och utveckling, den är ett viktigt underlag i den lokala och regionala viltförvaltningen. Inrapporterade uppgifter för enskilda områden särredovisas inte de utgör endast underlag för skattning av avskjutningen och en beräkning av viltstammarnas utveckling på jaktvårdskrets- och länsnivå. På www.viltdata.se finns all avskjutningsstatistik samlad där intresserade kan se och hämta önskade uppgifter.

Södermanland Rapporteringen 2017-2018 har varit bra men för att stärka kvaliteten på statistiken strävar vi efter ökad rapporteringsgrad. Då måste antalet jägare som rapporterar bli större, så påminn varandra om vikten av att rapportera skjutet vilt. Skillnaderna i avskjutning avseende både numerär och artsammansättning varierar stort inom länet. Dessa skillnader kan vara avsevärda på korta avstånd. Generellt ökar avskjutningen av dovvilt och vildsvin, kronviltsavskjutningen är stabil och för rådjur och älg minskar avskjutningen. Detta stämmer väl överens med bilden av utvecklingen av klövviltsstammarna som förmedlats via länets jägarkår.

Jaktens mångfald inom Södermanlands län Inom Södermanlands län fälls årligen en stor mängd olika viltarter. Antalet fällda av respektive art varierar mycket och beror på olika faktorer men tätheten är förstås en viktig faktor. Det är emellertid lika viktigt att rapportera antalet fällda individer oavsett om få eller många fälls av arten i fråga. Avskjutningen har jämfört med andra län en stark övervikt mot klövvilt. Småviltet som jaktlig resurs kan detta i många fall nyttjas på ett bättre sätt. När det kommer till vilt förutom klövvilt så är det framförallt fågel som fälls. De arter som fälls i störst omfattning är gräsand, grågås, kanadagås, kråka, fasan och ringduva. När det kommer till pälsvilt så är det framförallt rödräv och grävling som jagas.

Avskjutning klövvilt i Södermanlands län 2008-2017 De olika arterna av klövvilt (mufflon ej medräknad) i Södermanland har haft olika utveckling den senaste 10-årsperioden 2008-2017. Medan rådjurs- och älgavskjutningen minskat kraftigt har avskjutningen av dov- och kronvilt samt vildsvin ökat starkt. Bortsett från de två åren med väldigt stränga vintrar med stort snödjup har den totala avskjutningen av klövvilt legat relativt konstant runt 20 000 klövvilt men med en tendens till ökning. Den tydligaste förändringen blir lokalt på ÄSO- och kretsnivå där de områden som saknar dov- och kronvilt upplever en nergång. I de områdena med etablerade stammar av arterna är utvecklingen den motsatta med en ökning av klövviltet. Då de arterna som ökat i antal är flocklevande så kan tätheterna lokalt vara mycket höga. Avskjutning klövvilt Södermanlands län Källa: Svenska Jägareförbundets viltövervakning och Länsstyrelsen Södermanland

Avskjutning rådjur Södermanlands län 2017/2017 Foto: Anders Nilsson Rådjursavskjutningen i Södermanland minskade kraftigt i samband med de snörika och långa vintrarna 2009 och 2010. Sannolikt var vinterdödligheten dessa år mycket hög då rådjuret som art är dåligt anpassat till stora snödjup. Efter det har stammarna inte återhämtat sig riktigt och avskjutningen har legat runt 3000 djur med en vikande trend de senaste åren. Jaktåret 2017-2018 fälldes ca 2850 rådjur i länet. Trots detta utgör fortsatt rådjursolyckorna i trafiken en större andel än alla andra anmälningspliktiga viltslag tillsammans.

Avskjutning Vildsvin Södermanlands län 2017/2018 Foto: Anders Nilsson Vildsvinsavskjutningen i Södermanlands län har i det närmaste fördubblats den senaste 10-årsperioden. Den största ökningen har skett de senaste tre åren. En förklaring till detta är troligen att tillgången på ekollon varit god och vintrarna gynnsamma. Vildsvinen har även etablerat sig i hela länet vilket inte var fallet för 10 år sedan vilket gör att avskjutningen totalt sett ökar. Högst avskjutning i förhållande till areal har länets nordvästra delar vilka även var bland de sista i etableringen av arten. I de traditionella vildsvinsområdena i länets östra delar varierar populationen mer upp och ner mellan olika år beroende på klimatologiska förutsättningar.

Avskjutning dovvilt Södermanlands län 2017/2018 Foto: Anders Nilsson Dovviltsavskjutningen har ökat över tid och mer än fördubblats under 10-årsperioden. De senaste åren har avskjutningen legat runt 6000 djur för att under fjolåret nå närmre 7000 fällda dovvilt. Typiskt för arten är att den är starkt flocklevande och kan uppnå höga tätheter på begränsade ytor samtidigt som spridningen går mycket sakta. Detta gör att variationen i täthet och förekomst varierar enormt inte bara inom länet utan även inom såväl jaktvårdskretsar som ÄSO:n. Det som skiljer de två senaste åren från tidigare år är att andelen kalv i avskjutningen ökar vilket är mycket positivt. Inom länet bedrivs sedan ett par år det så kallade Dovviltsprojektet vilket syftar till en mer målstyrd förvaltning av arten inom ramen för Älgskötselområdena (ÄSO).

Avskjutning kronvilt Södermanlands län 2017/2018 Foto: Anders Nilsson Antalet fällda kronvilt i länet har ökat under de senaste 10 åren men för de senaste 5 åren har dock ökningen stagnerat och det har fällts ca 1800 djur årligen. Liksom för dovviltet är kron flocklevande och variationerna inom länet är stora. Medans vissa områden fortsatt upplevt en stark tillväxt de senaste åren har andra valt att kraftigt decimera sin stam.

Småviltsavskjutning Södermanlands län 2010-2017 Generellt om småviltet i Södermanland kan sägas att avskjutningen är vikande för de flesta arter. Ifall detta beror på en faktisk förändring i småviltsstammarna eller en förändring i jaktutövning där ett större fokus ligger på klövvilt är osäkert. Avseende exempelvis gåsarterna så finns andra data i form av fågelräkning som talar för starkt ökande populationer under motsvarande period. Troligtvis finns ett mycket större utrymme att uthålligt tillvarata småviltet som jaktlig resurs än vad som görs i dag.

Viktigt att rapportera avskjutningen Den skattade avskjutningen i länet och lokala jaktvårdskretsar som presenterats i denna rapport beräknas med hjälp av den avskjutning som ditt och andras jaktlag rapporterat. Rapporteringen är frivillig, endast jaktlag som själva vill bidra med data deltar. De jaktlag som rapporterar meddelar också sin jaktmarksareal. Den rapporterade arealen i varje jaktvårdskrets summeras och då erhålls täckningsgraden i rapporteringen för den aktuella jaktvårdskretsen. Vid skattningen av avskjutningen används täckningsgraden som omräkningsfaktor. Beräkningen görs i varje enskild jaktvårdskrets för att på bästa sätt säkerställa likartade vildnadsförhållanden. Den skattade avskjutningen per jaktvårdskrets summeras till länsvis respektive nationell avskjutning. För att erhålla bra kvalité på skattningen bör hög rapporteringsgrad eftersträvas. Södermanlands län 2017/ 2018 Täckningsgraden för jaktvårdskretsarna Södermanlands län varierar mellan 21-75%. Täckningsgraden för hela länet ligger på 41%. Svenska Jägareförbundets målsättning är att nå en täckningsgrad om minst 30 % i länets alla kretsar. Om Ni önskar utbildning/information angående hur man rapporterar i Viltdata är det bara att Ni hör av Er till Länsansvarig Jaktvårdskonsulent Anders Nilsson, eller tar del av de instruktioner och filmer som finns på http://www.viltdata.se/sa-rapporterar-du/

Svenska Jägareförbundet är en folkrörelse med drygt 150 000 medlemmar som är organiserade i 22 till förbundet anslutna länsjaktvårdsföreningar. Förbundet bildades 1830 i syfte att rädda viltstammarna samt att främja en långsiktigt hållbar jakt. Svenska Jägareförbundet verkar utifrån en stor respekt för viltet, naturen, människan och samhället som kan sammanfattas i orden hänsyn och balans. Förbundet har även ett jakt- och viltvårdsuppdrag av regeringen att leda delar av den praktiska jakten och viltvården i Sverige. Länsansvarig Jaktvårdskonsulent Anders Nilsson Anders.nilsson@jagareforbundet.se