Medlemsundersökning inom Småföretagarnas Arbetslöshetskassa

Medlemsundersökning inom Småföretagarnas Arbetslöshetskassa Enkätundersökning 214 Uppdragsgivare: Småföretagarnas Arbetslöshetskassa Rapport Enkätenheten

214-2-13 Innehållsförteckning Inledning... 2 Population och urval... 2 Sekretess och utlämnande... 3 Variabler... 3 Datainsamling... 3 Bortfall... 4 Databeredning... 5 Viktberäkning och estimation... 5 Tabellerna... 6 Kvalitet... 6 Ramtäckning... 6 Urval... 6 Mätning... 7 Bearbetning... 7 Bortfall... 7 Resultatredovisning... 8 Sammanfattning... 8 Resultattabeller... 1 Diagram för år 214... 43 Jämförelse mellan åren 2, 22, 24, 26, 28, 21, 212 och 214... 127 Bilagor: Missiv och frågeblankett Bortfallsanalystabell Partiellt bortfall Rättningsinstruktioner 1

214-2-13 Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) har under perioden oktober 213 till januari 214 genomfört en enkätundersökning på uppdrag av Småföretagarnas Arbetslöshetskassa (SmåA). Undersökningen har genomförts på liknande sätt sju gånger tidigare, år 2, 22, 24, 26, 28, 21 och 212. Målet med undersökningen var att ta reda på om förändringar behövs inom kassan, handläggning av ansökan om medlemskap och arbetslöshetsersättning. Undersökningen genomfördes som en postenkät med två påminnelser. Populationen utgjordes av medlemmar i SmåA. t var det 85 personer som besvarade frågeblanketten, vilket är 4,7 % av urvalet. Frågeblanketterna registrerades via skanning, varefter tabeller och diagram framställdes. Karolina Bock har varit undersökningsledare och framställt diagrammen och resultattabellerna. Ann-Britt Göransson har varit produktionsansvarig och Johan Emanuelsson har ansvarat för filhanteringen. Population och urval Populationen, d v s de objekt som man vill kunna dra slutsatser om, utgörs i denna undersökning av de personer som under år 213 var medlemmar i SmåA. För att kunna dra ett urval från populationen skapas en urvalsram som avgränsar, identifierar och möjliggör koppling till objekten i populationen. Urvalsramen i denna undersökning utgörs av SmåA:s medlemmar 213. et individer i ramen i september 213 var 121 82 stycken. Från urvalsramen drog SmåA ett stratifierat obundet slumpmässigt urval om 2 2 personer som levererades till SCB. Ett stratifierat obundet slumpmässigt urval (OSU) innebär att alla objekt inom respektive stratum har samma sannolikhet att komma med i urvalet. SCB genomförde en kontroll av urvalet mot en separat lista som inte skulle ingå i urvalet enligt kunden, därefter drogs ett OSU om 1 personer i respektive stratum, arbetslösa respektive icke arbetslösa. För att vara säker på att urvalet innehåller tillräckligt många individer i viktiga redovisningsgrupper, här arbetslösa medlemmar och ej arbetslösa medlemmar, kan dessa redovisningsgrupper definieras som egna strata. Sedan kan stickprovsstorleken fördelas till dessa strata på ett sätt som gör att urvalet innehåller ett lämpligt antal personer från den aktuella redovisningsgruppen. Innan frågeblanketten sändes ut genomfördes en identifikationskontroll av personerna i urvalet mot befolkningsdata för att få fram aktuella adressuppgifter. Under insamlingsfasen kom det till SCB:s kännedom att 21 personer inte längre tillhörde populationen utan utgjorde så kallad övertäckning. I detta fall rör det sig om att undersökningspersonerna uppgett att de inte längre är medlemmar i SmåA och därför svarat nej på fråga 1 i enkäten om man är medlem i Småföretagarnas Arbetslöshetskassa. 2

214-2-13 Tabell 1 Population och urval Population Bruttourval Övertäckning Nettourval1) 1) Ej arbetslösa 116 972 1 1 99 Nettourval är det som kvarstår efter det att övertäckningen har tagits bort från bruttourvalet. Arbetslösa 4 11 1 11 989 t 121 82 2 21 1979 Sekretess och utlämnande Frågeblankettens framsida bestod av ett informationsbrev där uppgiftslämnarna kunde läsa om undersökningens bakgrund, syfte och att undersökningen genomfördes i samarbete mellan SCB och SmåA. Brevet informerade också om att samtliga uppgifter är skyddade av personuppgiftslagen och sekretesslagen, att det är frivilligt att delta och att det insamlade materialet kommer att redovisas i tabeller. Behandlingen av personuppgifter i undersökningen har anmälts till SCB:s juridiska kansli. Kopplingen till personuppgifterna tas bort tre månader efter slutleverans. Samråd har skett mellan Näringslivets Regelnämnd (NNR) och SCB om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner. Variabler Frågeblanketten omfattade denna gång i stort sett samma frågor som vid de tidigare undersökningstillfällena. Den justering som skett från föregående undersökning (212) gäller framförallt tillägget i fråga 11a där man frågar om SNI-kod. Blanketten bestod av 26 numrerade frågor, flera av dem hade dessutom delfrågor. Frågorna handlade bl a om kontakten med SmåA och olika önskemål som medlemmarna kan tänkas ha. Ett antal bakgrundsfakta samlades också in, t ex kön, ålder, inkomst och sysselsättning. Datainsamling Frågeblanketterna skickades ut till urvalspersonerna med post. Via informationsbrevet ombads de besvara frågorna och skicka tillbaka frågeblanketten till SCB. Det första utskicket genomfördes den 31/1 213. Två påminnelser skickades sedan ut till dem som inte besvarat frågeblanketten. Båda påminnelserna bestod av en enkät samt ett påminnelsemissiv och de skickades ut den 13/11 och den 27/11 211. Insamlingen avslutades den 7/1 214. 3

214-2-13 Tabell 2 Beskrivning av inflödet Ej arbetslösa Arbetslösa t Efter första utsändning 221 22,3 222 22,4 443 22,4 Efter enkätpåminnelse1 93 9,4 125 12,6 218 11, Efter enkätpåminnelse2 59 6, 85 8,6 144 7,3 t antal svar 373 37,7 432 43,6 85 4,7 Bortfall Nettourval 617 99 62,3 557, 989 56,4 1174, 19 79 59,3, Bortfall Bortfallet består dels av objektsbortfall som innebär att frågeblanketten inte är besvarad alls, dels av partiellt bortfall som innebär att vissa frågor på blanketten inte är besvarade. Om bortfallet skiljer sig åt från de svarande med avseende på undersökningsvariablerna så kan skattningarna som grundar sig på enbart de svarande vara skeva. Objektsbortfall kan bland annat bero på att uppgiftslämnaren inte är villig att delta i undersökningen, att uppgiftslämnaren inte går att nå eller att uppgiftslämnaren är förhindrad att medverka, t ex på grund av sjukdom. Objektsbortfallet i denna undersökning redovisas i tabell 3 nedan. Med ej avhörda menas att ingen uppgift om varför frågeblanketten inte är besvarad har lämnats. Med avböjd medverkan menas att SCB meddelats att uppgiftslämnaren inte vill medverka i undersökningen. Med fel person har svarat menas att någon annan än den person som frågeblanketten var avsedd för har svarat. För vidare förklaring se Databeredning nedan. Tabell 3 Beskrivning av objektsbortfall Ej avhörda 1132 Postreturer 15 Förhindrad medverkan 2 Hemlig adress Avböjd medverkan 9 Insänd blank 2 Lovat sända in 2 Fel person har svarat 12 t 1174 96,4 1,3,2,7,2,2 1,, För att få en bild av hur bra de svarande representerar urvalet med avseende på vissa bakgrundsvariabler har information från RTB jämförts mellan de svarande och hela urvalet. Denna jämförelse finns under Bortfallsanalystabell, där det bl a framgår att män svarat i något högre grad än kvinnor och att gifta svarar i högre utsträckning än ogifta. Notera att detta är ovägda siffror där hänsyn inte har tagits till urvalsdesignen. Partiellt bortfall kan bero på att frågan är svår att förstå, är känslig, att uppgiftslämnaren glömmer att besvara frågan eller att instruktionerna vid hoppfrågor misstolkas och att uppgiftslämnaren då inte besvarar rätt frågor. Till partiellt bortfall räknas även dubbelmarkeringar och svar som inte kan tydas. Det är viktigt att beakta det partiella bortfallet då datamaterialet analyseras. Det partiella bortfallet för respektive fråga finns under Partiellt bortfall. För de följdfrågor som föregås av hoppinstruktioner har selekteringar genomförts vid kontroll av det partiella bortfallet. I denna undersökning varierar det partiella bortfallet mellan och 2 %. För frågorna 11 till 15 4

214-2-13 samt fråga 18d har inget partiellt bortfall kunnat räknas fram, detta för att det inte finns några frågor som avgränsar vilka personer som bör ha svarat på frågorna. I frågeblanketten fanns det ett antal frågor som det var meningen att vissa uppgiftslämnare skulle hoppa över. Dessa frågor har därför ett mindre antal svarande, vilket inte är samma sak som att det partiella bortfallet är stort. Databeredning Databeredningen genomfördes av Enkätenheten vid SCB. Samtliga inkomna frågeblanketter prickades av i Enkätenhetens avregistreringssystem. Frågeblanketterna skannades med programvaran ReadSoft DOCUMENTS FORMS. Kontroller genomfördes under och efter registreringen. Då kontrollerades bl a dubbelmarkeringar och att endast valida värden förekommer i materialet. Svarsdatafilen kompletterades med vikter för uppräkning till populationsnivå. Frågorna om ålder och kön kontrollerades mot motsvarande registerdata. I kontrollen upptäcktes 12 observationer där antingen kön, ålder eller både kön och ålder misstämde. Eftersom detta kan bero på att någon annan än urvalspersonen besvarat frågeblanketten har dessa observationer exkluderats från filen. Viktberäkning och estimation Vikter har tagits fram för att kunna räkna upp resultatet till populationsnivå. Uppräkning med vikter medför att resultat kan redovisas för hela populationen och inte bara för de svarande. Om vikterna inte används så kan resultaten bli helt missvisande. Vikterna kompenserar för objektsbortfallet men inte för det partiella bortfallet och därmed kan antalsuppgifterna i respektive tabell bli olika. Eftersom urvalet är stratifierat så har två vikter beräknats, en för respektive stratum. Vikterna kompenserar därmed för att urvalspersonerna i olika strata har olika stor sannolikhet att komma med i urvalet. Vikterna för respektive stratum har beräknats med formeln: wk = N h nh N * = h nh mh mh där w k =Vikt för varje objekt i stratum h (h=1, 2, 3, ) N h = individer i stratum h n h = individer i bruttourvalet i stratum h m h = individer som svarat samt övertäckning i stratum h Vikterna bygger på antagandet att övertäckningen är lika stor bland de svarande som i bortfallet samt att bortfallet inte skiljer sig från de svarande med avseende på undersökningsvariablerna. För skattning av totaler används följande formel: Y = r wk yk där w k = total vikt för objekt k y k = variabelvärde för objekt k summering sker över de svarande (r) 5

214-2-13 För skattning av medelvärden används följande formel: Y = r wk yk r wk är w k = total vikt för objekt k y k = variabelvärde för objekt k summering sker över de svarande (r) Tabellerna Tabellerna har räknats upp till populationsnivå, vilket innebär att resultatet avser hela populationen och inte bara de svarande. suppgifterna är således skattningar av antal personer i populationen med den aktuella egenskapen. Att det uppräknade antalet individer är olika för olika frågor beror dels på det partiella bortfallet (se avsnitt Bortfall ) och dels på hoppinstruktioner då olika delpopulationer avses. Frågorna har korstabulerats mot stratum d v s stratum 1= arbetslösa och stratum 2= ej arbetslösa. För frågorna 9d och 17 har selekteringar genomförts vid tabellframställandet. I antalstabellerna är värdena avrundade till närmaste heltal, vilket i vissa fall har lett till att summan av delarna inte stämmer med totalen. Värden under,5 är därmed avrundade till noll. De tabeller som presenteras i denna rapport har tagits fram enligt de formler som presenterats i avsnitt Viktberäkning och estimation med hjälp av SPSS. Kvalitet SCB tillämpar en bred definition på kvalitet. För att hålla en hög kvalitet och täcka kvalitetsdimensionerna används vid genomförandet av undersökningar ett kvalitetssäkringsprogram med kontroller i undersökningens olika faser, allt från planering till dokumentation och uppföljning. I SCB MIS 21:1 Kvalitetsbegrepp och riktlinjer för kvalitetsdeklaration av officiell statistik ges en ingående beskrivning av SCB:s kvalitetsbegrepp och de olika kvalitetskomponenterna. Nedan beskrivs de begrepp som har betydelse för denna undersökning. Ramtäckning Ett problem som kan uppstå är täckningsfel. Det innebär att urvalsram och population inte helt stämmer överens. Täckningsfelen kan delas in i två typer, dels undertäckning som innebär att vissa enheter som ingår i populationen saknas i urvalsramen, dels övertäckning som innebär att enheter som inte ingår i populationen ändå finns i urvalsramen. Ett sätt att minska täckningsfelen är att ha bra och uppdaterade register. I denna undersökning visade sig 21 personer vara övertäckningsobjekt. Det var personer som uppgav att de inte längre var medlemmar i SmåA. Någon undertäckning har inte observerats, men undertäckning är vanligtvis svårare att upptäcka än övertäckning. Urval Denna kvalitetskomponent avser fel som uppkommer på grund av att man endast undersöker en del av populationen, det vill säga att ett urval har dragits. Urvalsfel är således den avvikelse mellan ett skattat värde (estimat) och det faktiska värdet (parametern) som beror på att man inte undersöker alla objekt i populationen. Urvalsfelets storlek minskar med en ökad urvalsstorlek. Vid ett korrekt 6

214-2-13 urvalsförfarande kan urvalsfelets storlek skattas och bland annat anges med osäkerhetsintervall i form av konfidensintervall. Mätning Ett fel som kan uppstå vid mätning är att lämnade uppgifter skiljer sig från faktiska uppgifter. Felet kallas mätfel och kan uppkomma då respondenten inte minns de faktiska uppgifterna, missförstår frågan eller medvetet svarar felaktigt. För att försöka minimera mätfelen har kontroller genomförts, t ex kontroll av tillåtna värden vid dataregistrering. Bearbetning Vid den manuella och maskinella bearbetningen av datamaterialet kan fel uppstå, så kallade bearbetningsfel. Som exempel på bearbetningsfel kan registreringsfel och kodningsfel nämnas. Dessa fel kan förhindras och upptäckas i de kontroller som genomförs vid dataregistreringen. Vanligtvis är denna typ av fel försumbara. Bortfall De eventuella fel som bortfallet kan ge upphov till kallas bortfallsfel. Det inträffar om objekten i bortfallet och de svarande skiljer sig åt (har en annan fördelning) avseende undersökningsvariablerna. En jämförelse mellan de svarande och urvalet finns beskriven i avsnitt Bortfall. 7

214-2-13 Resultatredovisning Sammanfattning 64 procent av medlemmarna är män. 66 procent är över 45 år. 89 procent av medlemmarna har huvudsakligen vuxit upp i Sverige. 8 procent av medlemmarnas mödrar har huvudsakligen vuxit upp i Sverige. 81 procent av medlemmarnas fäder har huvudsakligen vuxit upp i Sverige. 83 procent var företagare under 212, 5 procent var arbetslösa och 2 procent var anställda. Av de medlemmar som var anställda hade 17 procent en årsinkomst under 151 kronor år 212, 21 procent hade en årsinkomst i intervallet 151 25 kronor och 62 procent en årsinkomst över 25 kronor. Av de medlemmar som var företagare 212 hade 27 procent en nettointäkt under 151 kronor år 212, 22 procent hade en nettointäkt i intervallet 151 25 kronor och 52 procent en nettointäkt över 25 kronor. 56 procent tror att deras nettointäkt blir i stort sett oförändrad år 214 jämfört med år 213. 19 procent tror att nettointäkten kommer att öka och 13 procent tror att den kommer att bli vikande. 9 procent har svarat att de är arbetslösa nu. 11 procent har varit arbetslösa under år 213. 43 procent tror att risken att bli arbetslös under någon period de närmaste tre åren är mycket liten. 8 procent ansåg att orsaken till deras arbetslöshet hade kunnat förhindras om de fått hjälp med juridisk rådgivning. 1 procent ansåg att den kunnat förhindras om de fått hjälp med ekonomisk rådgivning, 16 procent om de fått hjälp med marknadsföring/ försäljningsrådgivning och 8 procent om de fått hjälp med kapitalrådgivning. Av medlemmarna har 2 procent gått i konkurs under år 213. 26 procent av medlemmarna angav att de är beredda att frivilligt, utöver medlemsavgiften, betala en serviceavgift till SmåA för juridisk rådgivning, 19 procent för ekonomisk rådgivning, 12 procent för marknadsföring/försäljningsrådgivning och 14 procent för kapitalrådgivning. 37 procent av de icke arbetslösa medlemmarna har anställda. Av de som har anställda tror 23 procent att deras anställda skulle vara intresserade av att bli medlemmar i SmåA. De flesta medlemmar som har anställda har 1-4 anställda. 46 procent av medlemmarna arbetar i aktiebolag och 37 procent är enskilda näringsidkare. 17 procent av medlemmarna har uppgett att deras huvudsakliga verksamhet/bransch tillhör kategorin bygg- och anläggningsinstallatör, husbyggnadsindustri och 2 procent uppger att de har en annan verksamhet/bransch än de som finns listade i frågan. 43 procent av medlemmarna bedömer konjunkturen för svenska små och medelstora företag som oförändrad de närmaste 2 3 åren. 28 procent av medlemmarna har någon familjemedlem som arbetar i företaget. 8 procent anger att generationsskifte är aktuellt i företaget och 36 procent av dessa anger att det finns naturlig ersättare. Om företaget skulle börja gå dåligt tycker 45 procent att en ganska viktig eller mycket viktig åtgärd skulle vara att be kunderna betala snabbare/förlänga leverantörskrediter. 65 procent tycker att det är ganska viktigt eller mycket viktigt att minska sina löneuttag ur företaget. 41 procent tycker att en ganska viktig eller mycket viktig åtgärd skulle vara att säga upp personal. 8

214-2-13 41 procent tycker att en ganska viktig eller mycket viktig åtgärd skulle vara att förhandla med banker. 8 procent tycker att en ganska viktig eller mycket viktig åtgärd skulle vara att låna från anhöriga/nära vänner. 72 procent av medlemmarna visste att storleken på deras löneuttag påverkar arbetslöshetsersättningen. 49 procent av medlemmarna visste att familjemedlemmar kan få medlemskap i SmåA. 41 procent av medlemmarna var också medlem i någon branschorganisation. Den vanligaste branschorganisationen bland medlemmarna var Företagarna. 36 procent visste inte att man måste tillhöra en arbetslöshetskassa för att få en högre arbetslöshetsersättning än grundbeloppet 32 kronor per dag. 49 procent av medlemmarna visste att man idag kan få ut högst 68 kr/dag i ersättning. 66 procent angav att de, om möjligheten fanns, privat skulle vilja teckna en tilläggsförsäkring med en premie, så att man erhåller 8 procent av nettointäkten, överstigande 18 7 kr/månad. De populäraste svaren på vilken/vilka försäkringar man skulle vilja teckna, om möjligheten fanns, var 8 procent av nettointäkten (77 procent), stilleståndsskydd (37 procent) samt efterlevandeskydd (34 procent). 73 procent av medlemmarna anser att medlemsavgiften till SmåA är lagom. 42 procent av medlemmarna tycker att arbetslöshetsförsäkringen ska vara frivillig. 14 procent av medlemmarna angav att de varit i kontakt med SmåA under de senaste 12 månaderna. Kontakterna med personalen på SmåA gällde främst arbetslöshetsersättning (52 procent) och medlemskap (4 procent). 11 procent tyckte inte att det fungerade tillfredställande att komma fram på telefon. 11 procent tyckte inte att de fick tillfredställande, bra och enkla svar vid sin kontakt med SmåA. 8 procent tyckte inte att det fungerade tillfredställande att bli kopplad till en ny handläggare/rätt person vid sin kontakt med SmåA. 15 procent tycker inte att SmåA tillfredsställande visar förståelse för deras situation vid kontakt. 5 procent tyckte inte att de tillfredställande förstod reglerna och förutsättningarna för medlemskap. 11 procent tyckte inte att de tillfredställande förstod reglerna och förutsättningarna för arbetslöshetsersättningen. 57 procent av medlemmarna vill helst lämna information till SmåA via internet. 85 procent tyckte att man ska få besked inom två veckor vad gäller medlemskap i SmåA (från det att ansökan inkommit till SmåA). 87 procent tyckte att handläggningstiderna när det gäller arbetslöshetsersättning ska vara högst 2 veckor. Erfarenhet av kontakt med SmåA har enligt de flesta gått som förväntat. 45 procent är ganska nöjda eller mycket nöjda med SmåA totalt sett, 6 procent är ganska missnöjda eller mycket missnöjda. 91 procent av medlemmarna talar om SmåA på ett positivt eller mycket positivt sätt. 21 procent av medlemmarna har besökt SmåA:s hemsida. 53 procent av medlemmarna som har besökt hemsidan anser att de finner den information de behöver gällande medlemskap som förväntat eller över förväntan. 47 procent av medlemmarna som har besökt hemsidan anser att de finner den information de behöver gällande arbetslöshetsersättning som förväntat eller över förväntan. 9

214-2-13 Resultattabeller Fråga 2. Är du man eller kvinna? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Man 2254 57 72993 64 75247 64 Kvinna 177 43 4314 36 4221 36 3962 11337 117269 64 procent av medlemmarna är män och 36 procent är kvinnor. Andelen kvinnor är större bland de arbetslösa (43 procent) än bland de ej arbetslösa. Fråga 3. Hur gammal är du? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa 16-25 år 46 1 1222 1 1268 1 26-35 år 353 9 724 6 7377 6 36-45 år 99 23 31152 27 3261 27 46-55 år 1457 37 42757 38 44214 38 56-65 år 1215 31 31152 27 32367 28 398 11337 117287 66 procent av SmåA:s medlemmar är över 45 år. Bland de arbetslösa är andelen personer i åldern 56-65 år större än bland ej arbetslösa. Fråga 4a. Var har du huvudsakligen vuxit upp? Stratum Arbetslösa Sverige Ej arbetslösa 2653 68 1172 9 14355 89 Annat land i Norden 56 1 611 1 666 1 Annat land i Europa 315 8 336 3 3675 3 Utanför Europa 854 22 733 6 8183 7 3878 1132 11688 De flesta medlemmar (89 procent) har huvudsakligen vuxit upp i Sverige, 1 procent i annat Nordiskt land, 3 procent i ett annat land i Europa och 7 procent i ett land utanför Europa. Andelen medlemmar som huvudsakligen vuxit upp i ett annat land utanför Europa är större bland de arbetslösa än bland de ej arbetslösa. 1

214-2-13 Fråga 4b_1. Var har din mor huvudsakligen vuxit upp? Stratum Arbetslösa Sverige Ej arbetslösa 2227 56 91623 81 9385 8 Annat land i Norden 232 6 4581 4 4813 4 Annat land i Europa 38 1 6414 6 6794 6 114 28 9773 9 1877 9 35 35 3943 112696 116639 Utanför Europa Vet inte 8 procent av medlemmarnas mödrar har huvudsakligen vuxit upp i Sverige. Andelen medlemmar vars mödrar vuxit upp i ett land utanför Norden är större bland de arbetslösa än bland de ej arbetslösa. Fråga 4b_2. Var har din far huvudsakligen vuxit upp? Stratum Arbetslösa Sverige Ej arbetslösa 2227 57 91623 82 9385 81 Annat land i Norden 186 5 354 3 324 3 Annat land i Europa 38 1 7941 7 8321 7 185 28 9162 8 1248 9 19 35 324 3897 11285 115982 Utanför Europa Vet inte 81 procent av medlemmarnas fäder har huvudsakligen vuxit upp i Sverige. Andelen medlemmar vars fäder vuxit upp i ett land utanför Norden är större bland de arbetslösa än bland de ej arbetslösa. Fråga 5a. Vilken/vilka av följande sysselsättningar hade du under år 212? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Jag var företagare 1661 43 95899 85 97559 83 Jag var arbetslös 1457 37 4581 4 638 5 Jag var anställd 1689 43 2199 19 23678 2 Under år 212 var 83 procent företagare, 2 procent anställda och 5 procent arbetslösa. Observera att det var tillåtet att svara med fler än ett alternativ, vilket ger en summering av procenten som är högre än. På grund av detta redovisas inte totalen i tabellen. 11

214-2-13 Fråga 5b Vilken/vilka av följande sysselsättningar hade du under år 213? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Jag var företagare 557 15 93455 84 9412 82 Jag var arbetslös 2653 72 583 5 8456 7 Jag var anställd 1549 42 2462 18 2212 19 Under år 213 var 82 procent företagare, 19 procent var anställda och 7 procent var arbetslösa. Observera att det var tillåtet att svara med fler än ett alternativ, vilket ger en summering av procenten som är högre än. På grund av detta redovisas inte totalen i tabellen. Fråga 6_1. Var du anställd år 212? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 1958 51 35428 33 37385 33 Nej 1865 49 72993 67 74858 67 3822 18421 112243 33 procent av medlemmarna var anställda år 212. Fråga 6_2. Om Ja. Vilken var din inkomst det året i tusental kronor? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa -15 tkr 75 34 6719 17 7424 17 151-25 tkr 687 33 8246 2 8933 21 251-35 tkr 538 26 1527 38 1589 37 351-45 tkr 13 6 724 17 7154 17 19 1 336 8 3378 8 278 462 42698 451- tkr Av de arbetslösa, som var anställda år 212, hade 34 procent en inkomst understigande 151 kronor. Bland de ej arbetslösa var motsvarande andel 17 procent. 12

214-2-13 Fråga 7a_1. Var du företagare år 212? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 1735 44 95899 85 97634 84 Nej 218 56 16798 15 18978 16 3915 112696 116611 84 procent av medlemmarna var företagare år 212. Fråga 7a_2. Om Ja. Vilken var din nettointäkt år 212 i tusental kronor? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa -15 tkr 779 47 23822 26 2461 27 151-25 tkr 445 27 2157 22 262 22 251-35 tkr 278 17 21379 24 21657 24 351-45 tkr 83 5 14354 16 14438 16 451- tkr 56 3 1689 12 1745 12 1642 941 9243 Bland de arbetslösa företagarna hade 47 procent en inkomst understigande 151 kronor. Motsvarande andel bland de ej arbetslösa var 26 procent. Fråga 7b_1. Är du företagare idag? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 232 6 9315 83 93382 8 Nej 372 94 19546 17 23267 2 3952 112696 116649 8 procent av medlemmarna är företagare idag. 13

214-2-13 Fråga 7b_2. Om Ja. Vad tror du att nettointäkten blir år 214 jämfört med år 213? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Vikande 74 17 1995 13 1169 13 I stort sett oförändrad 83 2 4856 56 48644 56 Ökande 46 11 16798 19 16844 19 Vet inte/inte aktuellt 223 52 79 12 131 12 427 86431 86858 Av företagarna tror 56 procent att nettointäkten år 214 kommer att bli i stort sett oförändrad jämfört med år 213 och 19 procent av företagarna tror att nettointäkten kommer att bli ökande. Fråga 8. Är du arbetslös nu? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 282 71 733 6 1132 9 Nej 1141 29 16283 94 17424 91 3943 113612 117555 Av de medlemmar som i urvalet dragits som arbetslösa är nu 29 procent inte längre arbetslösa. I gruppen som inte var arbetslösa enligt registret har 6 procent nu blivit arbetslösa. Fråga 9a. Har du varit arbetslös under 213? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 3674 93 8857 8 12531 11 Nej 269 7 14756 92 1525 89 3943 113612 117555 Av dem som enligt registret var arbetslösa uppger 93 procent att de varit arbetslösa under år 213, 7 procent var däremot inte arbetslösa då. Av dem som enligt registret inte var arbetslösa svarar 8 procent att de har varit arbetslösa under år 213. 14

214-2-13 Fråga 9b. Hur bedömer du risken för att du kommer att vara arbetslös under någon period de närmaste tre åren? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Mycket liten 557 14 49476 44 533 43 Ganska liten 974 25 32984 29 33958 29 Ganska stor 1141 29 9773 9 1914 9 Mycket stor 566 14 336 3 3925 3 Vet inte/inte aktuellt 733 18 1819 16 18752 16 3971 113612 117583 72 procent av medlemmarna bedömer att risken för att vara arbetslös under någon period under de närmaste tre åren är mycket liten eller ganska liten. Bland arbetslösa är andelen som tror att risken är ganska eller mycket stor att vara arbetslös någon period betydligt större än bland ej arbetslösa. Fråga 9c_1. Anser du att orsaken till din arbetslöshet hade kunnat undvikas om du fått hjälp med juridisk rådgivning? (Frågan besvaras av de som är arbetslösa eller har varit det under år 213) Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 223 6 1222 9 1444 8 Nej 2459 68 8551 64 111 64 956 26 3665 27 4621 27 3637 13438 1775 Vet inte Av de medlemmar som varit arbetslösa under det senaste året var det 6 procent som ansåg att arbetslösheten hade kunnat undvikas om man fått hjälp med juridisk rådgivning. 15

214-2-13 Fråga 9c_2. Om Ja. Hur lång tid före arbetslösheten hade du behövt hjälp? (Frågan besvaras av de som är arbetslösa eller har varit det under år 213) Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa 1-3 månader 13 4 1527 83 1657 77 4-6 månader 93 29 93 4 7-9 månader 37 11 37 2 1 månader - 65 2 35 17 37 17 325 1832 2157 17 procent ansåg att hjälpen hade behövts mer än 1 månader före arbetslösheten och 77 procent ansåg att hjälpen hade behövts 1-3 månader före arbetslösheten. Fråga 9c_3. Anser du att orsaken till din arbetslöshet hade kunnat undvikas om du fått hjälp med ekonomisk rådgivning? (Frågan besvaras av de som är arbetslösa eller har varit det under år 213) Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 371 11 1222 1 1593 1 Nej 2319 66 8857 71 11176 7 835 24 2443 2 3278 2 3526 12522 1647 Vet inte Av de medlemmar som varit arbetslösa under det senaste året var det 1 procent som ansåg att arbetslösheten hade kunnat undvikas om man fått hjälp med ekonomisk rådgivning. Fråga 9c_4. Om Ja. Hur lång tid före arbetslösheten hade du behövt hjälp? (Frågan besvaras av de som är arbetslösa eller har varit det under år 213) Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa 1-3 månader 74 18 1222 8 1296 67 4-6 månader 121 3 121 6 7-9 månader 65 16 65 3 1 månader - 148 36 35 2 454 23 48 1527 1935 67 procent ansåg att hjälpen hade behövts 1-3 månader före arbetslösheten och 23 procent som ansåg att hjälpen hade behövts mer än 1 månader före arbetslösheten. 16

214-2-13 Fråga 9c_5. Anser du att orsaken till din arbetslöshet hade kunnat undvikas om du fått hjälp med marknadsföring/försäljningsrådgivning? (Frågan besvaras av de som är arbetslösa eller har varit det under år 213) Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 334 1 2138 18 2472 16 Nej 2282 65 7635 63 9918 63 891 25 2443 2 3334 21 357 12216 15723 Vet inte Av de medlemmar som varit arbetslösa under det senaste året var det 16 procent som ansåg att arbetslösheten hade kunnat undvikas om man fått hjälp med marknadsföring/ försäljningsrådgivning. Fråga 9c_6. Om Ja. Hur lång tid före arbetslösheten hade du behövt hjälp? (Frågan besvaras av de som är arbetslösa eller har varit det under år 213) Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa 1-3 månader 74 19 1832 86 197 75 4-6 månader 111 29 111 4 7-9 månader 83 21 83 3 1 månader - 121 31 35 14 426 17 39 2138 2528 Av de som svarat ja på föregående fråga var det 75 procent som ansåg att hjälpen hade behövts 1-3 månader före arbetslösheten och 17 procent som ansåg att hjälpen hade behövts mer än 1 månader före arbetslösheten. Fråga 9c_7. Anser du att orsaken till din arbetslöshet hade kunnat undvikas om du fått hjälp med kapitalrådgivning? (Frågan besvaras av de som är arbetslösa eller har varit det under år 213) Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 269 8 916 8 1185 8 Nej 2319 66 7941 67 126 67 99 26 354 26 3963 26 3498 11911 1549 Vet inte Av de medlemmar som varit arbetslösa under det senaste året var det 8 procent som ansåg att arbetslösheten hade kunnat undvikas om man fått hjälp med kapitalrådgivning. 17

214-2-13 Fråga 9c_8. Om Ja. Hur lång tid före arbetslösheten hade du behövt hjälp? (Frågan besvaras endast av de som är arbetslösa eller har varit det under år 213) Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa 1-3 månader 28 9 611 5 639 42 4-6 månader 74 24 35 25 38 25 7-9 månader 83 26 83 5 1 månader - 13 41 35 25 435 28 315 1222 1537 Av de som svarat ja på föregående fråga var det 42 procent som ansåg att hjälpen hade behövts 1-3 månader före arbetslösheten och 28 procent som ansåg att hjälpen hade behövts mer än 1 månader före arbetslösheten. Fråga 9d_1. Har du gått i konkurs under år 213? (Frågan besvaras av de som är arbetslösa eller har varit det under år 213) Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 213 6 35 1 519 2 Nej 3479 94 3236 99 33715 98 3693 3541 34233 2 procent av medlemmarna har gått i konkurs under år 213. Fråga 9d_2. Om Ja. Hur stor var den skuld du är personligt ansvarig för efter konkursen? (Frågan besvaras av de som är arbetslösa eller har varit det under år 213) Stratum Arbetslösa Ingen Ej arbetslösa 56 26 56 11 Upp till 5 kronor Upp till kronor 19 9 19 4 Upp till 2 kronor 28 13 28 5 Upp till 3 kronor 19 9 19 4 Över 3 kronor 46 22 46 9 Konkursen är ännu inte klar 46 22 35 352 68 213 35 519 Av de som gått i konkurs har 22 procent en skuld som de är personligt ansvariga för och 68 procent svarade att konkursen ännu inte är klar. 18

214-2-13 Fråga 9e_1. Om möjligheten fanns, skulle du då vara beredd att, utöver medlemsavgiften, frivilligt betala en serviceavgift på 2 kr/år till SmåA för juridisk rådgivning? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 668 19 27487 26 28155 26 Nej 1651 47 587 47 51739 47 Vet inte 1225 35 2843 27 29628 27 3544 15977 19521 26 procent av medlemmarna skulle vara beredda att frivilligt betala en serviceavgift på 2 kronor per år för juridisk rådgivning och 47 procent skulle inte det. Fråga 9e_2. Om möjligheten fanns, skulle du då vara beredd att, utöver medlemsavgiften, frivilligt betala en serviceavgift på 2 kr/år till SmåA för ekonomiskt rådgivning? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 724 21 19546 19 227 19 Nej 1651 49 55279 54 56931 53 Vet inte 121 3 2843 28 29424 28 3396 13229 16624 19 procent av medlemmarna skulle vara beredda att frivilligt betala en serviceavgift på 2 kronor per år för ekonomisk rådgivning och 53 procent skulle inte det. Fråga 9e_3. Om möjligheten fanns, skulle du då vara beredd att, utöver medlemsavgiften, frivilligt betala en serviceavgift på 2 kr/år till SmåA för marknadsföring/ försäljningsrådgivning? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 63 18 11911 12 12514 12 Nej 1716 51 61693 6 6349 6 Vet inte 167 32 29319 28 3386 29 3386 12923 1639 Av medlemmarna skulle 12 procent vara beredda att frivilligt betala en serviceavgift på 2 kronor per år för marknadsföring/försäljningsrådgivning och 6 procent skulle det inte. Bland arbetslösa är andelen personer som skulle kunna tänka sig att betala avgiften större än bland de ej arbetslösa. 19

214-2-13 Fråga 9e_4. Om möjligheten fanns, skulle du då vara beredd att, utöver medlemsavgiften, frivilligt betala en serviceavgift på 2 kr/år till SmåA för kapitalrådgivning? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 52 16 1466 14 15179 14 Nej 1661 5 6777 59 62437 59 Vet inte 1113 34 27792 27 2896 27 3294 13229 16522 Av medlemmarna skulle 14 procent vara beredda att frivilligt betala en serviceavgift på 2 kronor per år för kapitalrådgivning och 59 procent skulle det inte. Fråga 9f_1. Har du anställda? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 213 6 41536 38 41749 37 Nej 3127 94 68412 62 71538 63 334 19948 113288 37 procent av medlemmarna har anställda. Fråga 9f_2. Om möjligheten fanns för dina anställda att bli medlemmar i SmåA, tror du att de skulle vara intresserade? Stratum Arbetslösa Mycket intresserade Ej arbetslösa 65 11 336 7 3424 7 121 2 7635 16 7756 16 56 9 5497 12 5553 12 Vet inte 353 59 2993 64 3283 64 594 46422 4716 Intresserade Ointresserade Av de medlemmar som har anställda tror 23 procent att deras anställda skulle vara intresserade eller mycket intresserade av att bli medlemmar i SmåA. Hela 64 procent vet inte om deras anställda skulle vilja bli medlemmar. 2

214-2-13 Fråga 9f_3. Hur många anställda har du? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa 1-4 167 75 25654 61 25821 61 5-9 46 21 7941 19 7987 19 1-49 7635 18 7635 18 5-249 9 4 611 1 62 1 223 41841 4264 Av de medlemmar som har anställda har de flesta (61 procent) 1-4 anställda, 19 procent har 5-9 anställda, 18 procent har 1-49 anställda och 1 procent har 5-249 anställda. Fråga 1_1. Vilken företagsform arbetar du i? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Enskild näringsidkare 566 19 3992 38 39658 37 Handelsbolag 13 4 4581 4 4711 4 28 1 1222 1 1249 1 584 19 49171 47 49755 46 Ekonomisk förening 35 35 Annan företagsform 65 2 916 1 981 1 Driver inte företag längre 1651 55 8857 9 158 1 325 14145 17169 Kommanditbolag Aktiebolag 55 procent av de arbetslösa medlemmarna driver inte företag längre. Av de arbetslösa som fortfarande driver företag är det enskild näringsidkare och aktiebolag som är de mest förekommande företagsformerna. 47 procent av de ej arbetslösa angav att de driver aktiebolag och 38 procent att de är enskilda näringsidkare. Fråga 1_2. Om aktiebolag. Har du haft revisor 212? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 696 64 52531 84 53226 84 Nej 39 36 9773 16 1163 16 185 6234 63389 84 procent av de medlemmar som arbetar i företagsformen aktiebolag har haft revisor år 212. 21

214-2-13 Fråga 1_3. Om aktiebolag. Har du haft revisor 213? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 48 45 49782 81 519 8 Nej 51 55 11911 19 12412 2 99 61693 6262 8 procent av de medlemmar som arbetar i företagsformen aktiebolag har haft revisor år 213. 22

214-2-13 Fråga 11a. Vilken är din huvudsakliga verksamhet/bransch? (Anställda och arbetslösa behöver inte besvara denna fråga) Stratum Arbetslösa Jordbruk, jakt och skogsbruk Ej arbetslösa 9 1 1832 2 1842 2 12 1 13743 17 13846 17 46 5 336 4 346 4 26 26 5497 7 5757 7 74 7 6414 8 6488 8 37 4 4887 6 4924 6 9 1 916 1 926 1 19 2 1527 2 1546 2 35 35 37 4 4887 6 4924 6 19 2 2749 3 2767 3 9 1 1527 2 1536 2 46 5 916 1 963 1 2138 3 2138 3 9 1 1222 2 1231 2 37 4 5497 7 5534 7 9 1 611 1 62 1 9 1 611 1 62 1 19 2 611 1 629 1 13 13 16492 2 16622 2 Enbart fritext 83 8 2749 3 2832 3 Flera verksamheter/branscher 28 3 2138 3 2166 3 992 8629 81621 Bygg och anläggningsinstallatör husbyggnadsindustri Tillverkningsindustri Hotell- och restaurangverksamhet Detaljhandel, parti-och agenturhandel Landtransport Bilhandel och bilverkstäder Rengöring, fastighetsskötsel, fastighetsbolag, fastighetsförvaltare Service inom juridik och ekonomi Konsult och företagsamhet, reklam och marknadsföring Hälso-och sjukvård, veterinär Utbildning Hushållsnära tjänster Arkitekt, vetenskap, teknik och teknisk konsultverksamhet Datakonsult och dataprogrammering Frisör Massage, hälsobad och solarieverksamhet Skönhetssalong Häst och husdjursservice Annan verksamhet/bransch Den vanligaste verksamheten/branschen bland SmåA:s medlemmar är bygg- och anläggningsinstallatör, husbyggnadsindustri (17 procent). Den vanligaste verksamheten/branschen bland de arbetslösa är hotell- och restaurangverksamhet (26 procent). 2 procent har en annan verksamhet/bransch än de som finns listade i frågan. De som har svarat att de har flera olika huvudsakliga verksamheter/branscher redovisas i en egen grupp. Enbart fritext är de medlemmar som enbart har lämnat öppet svar på frågan och inte markerat något svarsalternativ. 23

214-2-13 Fråga 11b. Hur bedömer du konjunkturen för svenska små och medelstora företag inom din bransch under de närmaste 2-3 åren? (Anställda och arbetslösa behöver inte besvara denna fråga) Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Vikande 25 2 2768 22 2118 22 I stort sett oförändrad 278 22 41536 44 41814 43 Ökande 148 12 1527 16 15419 16 Vet inte 63 47 1748 18 1811 19 128 94982 96263 43 procent av medlemmarna bedömer konjunkturen för svenska små och medelstora företag inom sin bransch som i stort sett oförändrad under de närmaste 2-3 åren. Fråga 12. Arbetar någon familjemedlem, hustru/make eller barn, i ditt företag? (Anställda och arbetslösa behöver inte besvara denna fråga) Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 176 14 27487 29 27663 28 Nej 176 86 68412 71 69488 72 1252 95899 97151 Ungefär en tredjedel (28 procent) har någon familjemedlem som arbetar i företaget. Fråga 13_1. Är generationsskifte aktuellt i ditt företag? (Anställda och arbetslösa behöver inte besvara denna fråga) Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 19 2 7941 8 7959 8 Nej 937 8 76658 79 77595 79 Vet inte 213 18 11911 12 12124 12 1169 9651 97679 8 procent av medlemmarna uppger att ett generationsskifte i företaget är aktuellt. 24

214-2-13 Fråga 13_2. Om Ja. Inom vilken tid? (Anställda och arbetslösa behöver inte besvara denna fråga) Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa 1-2 år 19 33 2443 23 2462 23 2-3 år 1527 14 1527 14 3-4 år 2138 2 2138 2 Vet inte 37 67 4581 43 4618 43 56 1689 1745 57 procent av de som ser att ett generationsskifte kommer att ske anser att det kommer hända inom fyra år. Fråga 13_3. Om Ja. Finns det någon naturlig ersättare? (Anställda och arbetslösa behöver inte besvara denna fråga) Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 19 1 5192 36 5211 36 Nej 121 65 4887 34 57 34 46 25 4276 3 4322 3 186 14354 1454 Vet inte 36 procent av de som tror att ett generationsskifte kommer att bli aktuellt har en naturlig ersättare. 34 procent har ingen naturlig ersättare. Fråga 14_1. Vad tycker du är viktigt att åtgärda om ditt företag börjar gå dåligt? Be kunderna betala snabbare/förlänga leverantörskrediter (Anställda och arbetslösa behöver inte besvara denna fråga) Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Mycket viktigt 26 26 16187 18 16447 18 Ganska viktigt 167 17 24433 27 246 27 83 8 15881 17 15965 17 Vet inte/inte aktuellt 482 49 34817 38 35299 38 993 91318 9231 Inte särskilt viktigt Om företaget skulle börja gå dåligt tycker 45 procent att en mycket viktig eller ganska viktig åtgärd skulle vara att be kunderna betala snabbare/förlänga leverantörskrediterna. 25

214-2-13 Fråga 14_2. Vad tycker du är viktigt att åtgärda om ditt företag börjar gå dåligt? Minska dina löneuttag ur företaget (Anställda och arbetslösa behöver inte besvara denna fråga) Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Mycket viktigt 186 2 226 25 22786 25 Ganska viktigt 223 24 3638 4 36261 4 56 6 8857 1 8913 1 Vet inte/inte aktuellt 455 49 226 25 2355 25 918 996 9114 Inte särskilt viktigt Om företaget skulle börja gå dåligt tycker 65 procent att en mycket viktig eller ganska viktig åtgärd skulle vara att minska löneuttag ur företaget. Fråga 14_3. Vad tycker du är viktigt att åtgärda om ditt företag börjar gå dåligt? Säga upp personal (Anställda och arbetslösa behöver inte besvara denna fråga) Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Mycket viktigt 176 19 1748 2 17585 2 Ganska viktigt 148 16 18935 21 1984 21 65 7 4581 5 4646 5 Vet inte/inte aktuellt 538 58 48255 54 48793 54 928 8918 917 Inte särskilt viktigt Om företaget skulle börja gå dåligt tycker 41 procent att en mycket viktig eller ganska viktig åtgärd skulle vara att säga upp personal. 26

214-2-13 Fråga 14_4. Vad tycker du är viktigt att åtgärda om ditt företag börjar gå dåligt? Förhandla med banker (Anställda och arbetslösa behöver inte besvara denna fråga) Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Mycket viktigt 148 16 1863 21 18778 21 Ganska viktigt 176 19 17714 2 1789 2 65 7 14965 17 153 17 Vet inte/inte aktuellt 547 58 38176 43 38724 43 937 89485 9422 Inte särskilt viktigt Om företaget skulle börja gå dåligt tycker 41 procent att en mycket viktig eller ganska viktig åtgärd skulle vara att förhandla med banker. Fråga 14_5. Vad tycker du är viktigt att åtgärda om ditt företag börjar gå dåligt? Försöka låna från anhöriga/nära vänner (Anställda och arbetslösa behöver inte besvara denna fråga) Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Mycket viktigt 65 7 2443 3 258 3 Ganska viktigt 46 5 4581 5 4628 5 Inte särskilt viktigt 148 16 16492 18 16641 18 Vet inte/inte aktuellt 649 71 65969 74 66618 74 99 89485 9394 Om företaget skulle börja gå dåligt tycker 8 procent att en mycket viktig eller ganska viktig åtgärd skulle vara att försöka låna från anhöriga/nära vänner. Fråga 15. Arbetslöshetsersättning för företagare bygger på den taxerade inkomsten från verksamheten. Visste du att storleken på dina löneuttag påverkar din arbetslöshetsersättning? (Anställda och arbetslösa behöver inte besvara denna fråga) Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 9 68 69328 72 7228 72 Nej 417 32 27487 28 2794 28 1317 96815 98132 72 procent av medlemmarna vet att storleken på deras löneuttag påverkar deras arbetslöshetsersättning. 27

214-2-13 Fråga 16. Visste du att familjemedlemmar kan få medlemskap i SmåA? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 1661 48 54363 49 5624 49 Nej 189 52 55585 51 57394 51 347 19948 113417 51 procent av medlemmarna visste inte att familjemedlemmar kan få medlemskap i SmåA. Fråga 17_1. Är du betalande medlem i någon branschorganisation? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 52 14 44284 42 4484 41 Nej 3145 86 6166 58 63311 59 3665 1445 18115 Av SmåA:s medlemmar är 41 procent medlemmar i någon branschorganisation. Bland ej arbetslösa är andelen personer som är medlemmar i någon branschorganisation större än bland arbetslösa. Fråga 17_1_2. Är du medlem i någon branschorganisation och i så fall vilken/vilka? JA t antal medlemskap Andel % 4484 41 - Sveriges Frisörföretagare 2758 3 - Svenska Åkeriförbundet 2453 2 - Lantbrukarnas Riksorganisation, LRF 935 1 - Sveriges Hantverk o Industriföretag, SHS 9 - Företagarforum - Företagarförbundet 363 3 - Företagarna 1699 16 - Småföretagarnas Riksförbund 1662 1 - Byggentreprenörerna 35 - SHR Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare 1259 1 - Annan branschorganisation 11939 11 63311 59 Nej Flera av de som angivit att de är medlemmar i någon branschorganisation har angivit fler än en organisation, vilket innebär att procentsumman blir högre än. Företagarna är det vanligaste svaret följt av annan branschorganisation. 28

214-2-13 Fråga 18a. För att få högre arbetslöshetsersättning än grundbeloppet 32 kr/dag måste du tillhöra en A-kassa. Kände du till detta? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 2811 73 7277 64 74888 64 Nej 139 27 4925 36 41964 36 385 1132 116852 36 procent av medlemmarna visste inte att man måste tillhöra en arbetslöshetskassa för att få en högre ersättning än grundbeloppet. 27 procent av de arbetslösa visste inte detta. Fråga 18b. Idag kan du få ut högst 68 kr/dag i ersättning vilket motsvarar 8 procent av 18 7 kr/månad i nettointäkt. Kände du till detta? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 2672 69 54974 49 57646 49 Nej 1178 31 5828 51 5926 51 385 1132 116852 Nästan hälften av medlemmarna (49 procent) visste inte att man idag kan få ut högst 68 kr/dag i ersättning. Fråga 18c. Skulle du, om möjligheten fanns, privat vilja teckna en tilläggsförsäkring med en premie, så att du erhåller 8 procent av nettointäkten, överstigande 18 7 kr/månad? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 2542 69 7364 66 76146 66 Nej 116 31 37871 34 3931 34 372 111475 115176 66 procent av medlemmarna skulle vilja teckna ovan nämnda tilläggsförsäkring om möjligheten fanns. 29

214-2-13 Fråga 18d. Vilken/vilka av nedanstående försäkringar skulle du vilja teckna via SmåA, om möjligheten fanns? Stratum Arbetslösa 8 procent av nettointäkten Ej arbetslösa 2765 83 7399 77 76674 77 Banklåneskydd 631 19 226 24 23231 23 Stilleståndsskydd 492 15 3638 38 3653 37 Efterlevandeskydd 881 26 3329 35 34171 34 överstigande 18 7 kr/månad Det vanligaste svaret på vilken/vilka försäkringar man skulle vilja teckna om möjligheten fanns var 8 procent av nettointäkten (77 procent) följt av stilleståndsskydd (37 procent). Många av medlemmarna har angivit fler än en försäkring, vilket innebär att procentsumman blir högre än (i detta fall 171 procent). På grund av detta redovisas inte totalen i tabellen. Fråga 19a. SmåA:s medlemsavgift är 15 kr/mån, varav SmåA betalar 4 kr direkt till staten. Anser du att medlemsavgiften 15 kr/mån är... Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa För låg 12 3 583 5 595 5 Lagom 399 81 81544 73 84643 73 För hög 213 6 5497 5 5711 5 Ingen uppfattning 427 11 19546 17 19973 17 3841 112391 116232 73 procent av medlemmarna anser att medlemsavgiften är lagom, 5 procent anser att den är för hög, 5 procent anser att den är för låg och 17 procent har ingen uppfattning. Fråga 19b. Anser du att arbetslöshetsförsäkringen ska vara obligatorisk eller frivillig? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Obligatorisk 138 34 43674 39 44982 39 Frivillig 1661 44 4733 42 48694 42 844 22 2199 2 22834 2 3813 112696 11659 Ingen uppfattning 42 procent av medlemmarna anser att arbetslöshetsförsäkringen ska vara frivillig, 39 procent anser att den ska vara obligatorisk och 2 procent har ingen uppfattning. 3

214-2-13 Fråga 19c. Vem anser du ska administrera arbetslöshetsförsäkringen? Stratum Arbetslösa Arbetslöshetskassor i nära Ej arbetslösa 1178 31 2993 27 3118 27 751 2 26265 23 2717 23 Privata bolag 186 5 6414 6 6599 6 Statligt organ 937 24 3846 28 31783 27 1429 37 36649 33 3878 33 samarbete med fackliga organisationer/branschorganisationer Arbetslöshetskassor utan nära samarbete med fackliga organisationer/branschorganisationer Ingen uppfattning 23 procent av medlemmarna anser att arbetslöshetskassor utan nära samarbete med fackliga organisationer/branschorganisationer ska administrera arbetslöshetsförsäkringen och 27 procent av arbetslöshetskassor i nära samarbete med fackliga organisationer/branschorganisationer. 27 procent anser att arbetslöshetsförsäkringen ska administreras av statligt organ och 6 procent av privata bolag. 33 procent har ingen uppfattning i frågan. Observera att det var tillåtet att svara med fler än ett alternativ vilket innebär att procentsumman blir högre än. På grund av detta redovisas inte totalen i tabellen. Fråga 19d. Om du markerat något av de tre första alternativen i fråga 19c, anser du att det ska råda konkurrens mellan dessa aktörer? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 714 26 25654 35 26369 34 Nej 9 33 25349 34 26249 34 Ingen uppfattning 195 4 23211 31 2436 32 279 74215 76924 34 procent av de som svarat något av de tre första alternativen i föregående fråga anser att det ska råda konkurrens mellan aktörerna. 31

214-2-13 Fråga 2a_1. Har du varit i kontakt med personalen på SmåA de senaste 12 månaderna? Stratum Arbetslösa Ej arbetslösa Ja 3247 84 12827 11 1674 14 Nej 64 16 99869 89 59 86 3887 112696 116584 Under de senaste 12 månaderna har 14 procent av medlemmarna varit i kontakt med personalen på SmåA. Av de arbetslösa har 84 procent varit i kontakt med personalen på SmåA medan motsvarande siffra för de ej arbetslösa är 11 procent. Fråga 2a_2. Om ja. Vad gällde det? Stratum Arbetslösa Medlemskap Arbetslöshetsersättning Annat Ej arbetslösa 297 9 618 48 645 4 282 88 5497 43 8318 52 371 12 2443 19 2814 18 De vanligaste orsakerna till att man varit i kontakt med SmåA var arbetslöshetsersättning (52 procent) och medlemskap (4 procent). Bland de arbetslösa gällde kontakten främst arbetslöshetsersättning (88 procent) och bland de ej arbetslösa var medlemskapet den vanligast förekommande anledningen (48 procent). Observera att det var tillåtet att svara med fler än ett alternativ, vilket ger en summering av procenten som är högre än. På grund av detta redovisas inte totalen i tabellen. Fråga 2a_3. Om du varit i kontakt med SmåA, vad kan vi förbättra? Hur tycker du det är att komma fram per telefon? Stratum Arbetslösa Inte tillfredsställande Ej arbetslösa 482 15 2443 11 2926 11 1893 57 8551 38 1444 4 Mycket tillfredsställande 75 21 354 14 3759 15 Ingen uppfattning 223 7 8551 38 8774 34 333 226 2593 Tillfredsställande 55 procent av medlemmarna tyckte att det fungerade tillfredsställande eller mycket tillfredsställande att komma fram per telefon. Bland de arbetslösa var motsvarande siffra 78 procent. 34 procent av medlemmarna hade inte någon uppfattning om detta. 32