LUND STUDIES IN HISTORICAL ARCHAEOLOGY 16. Johanna Bergqvist. Läkare och läkande

Relevanta dokument
Historia prov. Här kommer begreppen och frågorna jag vill att du tränar på. Du avgör själv om du vill träna in enkla svar eller utvecklade svar.

HUS OCH HEM Exemplet Vadstena. Kungapalats, ca Kloster, Krigsmanshus, Tvångsarbetsanstalt, 1810-tal

Sjukdomar & Botemedel. Varning för smitta...

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte

Norden och Östersjöriket Sverige ca

Övrig utbildning: Musiklinjen vid Sundsgårdens Folkhögskola Studentexamen från Naturvetenskaplig linje vid Katedralskolan i Lund 1990.

Bland borgar och kloster i katolska Sverige... (III)

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor)

LANDET, STADEN OCH URBANISERINGEN

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

ti Den katolska medeltiden

DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Anmälan av företrädare i ett stift för en nomineringsgrupp vid kyrkliga val

Vi jobbar så här: Varför läser vi historia. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP historia ht.2014.notebook.

Studiecirkel om Dalby kyrka och kloster Det här vill jag berätta

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Perspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne

Kommunikation av sjukdom

Vad är en genetisk undersökning?

Vetenskap och vetenskaplighet. Magnus Nilsson

Reviderad Omsorgsförvaltningen I.S Planeringsförutsättningar influensapandemi

MONICA WEIKERT. I sjukdom och nöd. Offerkyrkoseden i Sverige från 1600-tal till 1800-tal. With an English summary

Läkarprogrammet 2015/2016

Om läkemedel. vid depression STEG 1

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Inledning. Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups.

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 :00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

Släkt, vänner och makt

Svensk författningssamling

Registerbaserade PROM-studier

FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN

Information till dig som ska opereras för hydrocefalus

Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID Vikingatid och tidig medeltid

Svenska fynd av hypocaust-plattor från medeltiden Wideen, Harald Fornvännen Ingår i:

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Diocesis Lincopencis. Tidslinje. Medeltiden. c:a Ansgar, Nordens apostel, verksam på Birka i Mälaren, återvänder kort i början av 850 talet

Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

Anvisningar för kodning av vårdåtgärder

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:3 2011

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Dendrokronologisk undersökning av S:t Olofskulpturen i Tidersrums kyrka Linköpings stift rapport. Gunnar Nordanskog

Venös insufficiens 2010

Kristendomen. Inför provet

DRYCKESKUNSKAP. Ämnets syfte

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

Lindra din smärta, smaka livets sötma, hitta hem genom labyrinten, glöm varför, kom bara ihåg att minnas styrkan inom dig, och lev.

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens

Fakta äggstockscancer

Tuberkulos bland hemlösa i Stockholm

Nationella riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck, MMC

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

BCG-medac Behandling med BCG-medac

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser

Frisk utan antibiotika

Är din häst frisk? Bra uppföljningsmöjligheter

Kursguide LGHI30/L9HI30. Höstterminen Grupp 2 och 1

Solidariskt finansierade verksamheter 2013

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. för mer information och länk till webbshop

Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Medicintekniska instrument för flergångsbruk

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Caprelsa. Vandetanib DOSERINGS- OCH ÖVERVAKNINGSGUIDE FÖR CAPRELSA (VANDETANIB) FÖR PATIENTER OCH VÅRDNADSHAVARE (PEDIATRISK ANVÄNDNING)

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK

Om ditt barn får retinoblastom

Sällskapsdjur DELPROV DTK DIAGRAM, TABELLER OCH KARTOR. Antalet hundar i Sverige 2012 och 2006, totalt samt i olika typer av hushåll.

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling

Kerstin Hulter Åsberg 2 februari 2011

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? Fråga doktorn om dina läkemedel

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Förslag till kursämnesbeskrivningar

Alvastra 5:3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2007:117. Arkeologisk förundersökning

DELEGERING LÄKEMEDELSPLÅSTER

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

God kommunikation mellan patient och personal

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Sprutbytet i Umeå. Gunilla Persson Infektionsläkare, bitr. smittskyddsläkare

Elkablar vid Bergs slussar

Glukosamin utesluts ur högkostnadsskyddet Tidigarelagda beslut i TLV:s genomgång av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel

Svår sepsis/septisk chock i Sverige 2015

Transkript:

LUND STUDIES IN HISTORICAL ARCHAEOLOGY 16 Johanna Bergqvist Läkare och läkande Läkekonstens professionalisering i Sverige under medeltid och renässans 2013

Innehåll Personligt förord och tack 11 Figurförteckning 14 Förkortningar 22 1. Ramverk och forskningsbakgrund 25 1.1 Ämnespresentation och avgränsningar 27 1.2 Frågeställningar och avhandlingens struktur 31 1.3. Forskningsbakgrund 34 1.3.1. Medicinhistorisk forskning 34 1.3.2. Medicinarkeologisk forskning 3g 1.3.3. Tidigare forskning om medeltida läkekonst i Norden 44 2. Materialitet, skriftliga källor och täta kontexter 47 2.1. Den materiella kulturen. Identifiering och representation 50 2.1.1. Kärl: salvekrus, små glasflaskor, apotekskärl och destillationsutrustning 55 2.1.2. Skedformade instrument: örslevar, kyretter, sönder och applikatorer 62 2.1.3. Pincetter 67 2.1.4. Tänger 70 2.1.5. Åderlåtningsjärn 72 2.1.6. Brännjärn 76 2.1.7. Kirurgiska hakar 77 2.1.8. Skalpeller, fällknivar och lansetter 79 2.1.9. Frånvarande material S4 2.2. De skriftliga materialen och vad dessa representerar 85 2.2.1. Den medicinska litteraturen 86 2.2.2. Den sociokulturella medicinhistoriens källor. Metod och källkritisk diskussion 89 Sagor och krönikor 89 Saxo Grammaticus och Olaus Magnus 92 Medeltida lagar 93 Vadstenadiariet 96 Övrigt skriftligt material 97 3. Medicinska kulturer och kulturmöten 99 3.1. Läkekonst i Norden under yngre järnålder 103

3.2. Den skolastiska, universitetsbaserade läkekonsten och dess rötter 105 3.2.1. Rötter i Grekland och Rom samt den arabiskspråkiga kultursfären 105 3.2.2. Den salernitanska skolan 108 3.2.3. De europeiska universiteten 109 3.2.4. Kroppsförståelse och anatomiska uppfattningar i Norden under medeltiden 111 3.3. Kyrkan och läkekonsten 112 4. Förståelser av sjukdomar och skador 117 4.1. Sjukdomsförståelse i sociokulturell kontext 117 4.1.1. Sjukrollens betydelse 120 4.2. Sjukdomsförståelse speglad i benämningar av sjukdomar och skador 123 4.2.1. Generella sjukdomsbenämningar 123 4.2.2. Mer specifika sjukdomsbenämningar 125 4.2.3. Symptom och tecken 127 Smärta 128 Feber 130 Svullnader och bölder 131 Stumhet och förlamning 132 Krampanfall 133 4.2.4. Sår och skador 134 4.2.3. Vettlöshet, sinnessjuka och tungsinne 139 4.2.6. Orsak, konsekvens, symptom och tecken 141 4.3. Förståelse för sjukdomsorsaker och smittspridning 143 4.3.1. Hospitalen och hospitalssjukan 143 4.4. Att vara sjuk 149 4.4.1. Tid för läkande 130 4.4.2. Uthärdande 132 4.4.3. Genus och sjukroller 134 Sjukroller i cisterciensklostren, speglade i den materiella kulturen 155 Sjukroller i vadstena kloster, speglade i klosterdiariet 158 Genus och sjukroller i monastiska miljöer 163 4.5. Förändringar och variationer i sjukdomsförståelser och sjukroller 165 5. Läkare och läkerskor 171 5.1. Kunskaper, kunskapskommunikation och formandet av ett yrke 171 3.1.1. Kunnandets olika former 1/2 3.1.2. Kunskapskommunikation och kunskapers mobilitet 180

5-i.3- Läkaryrket som arv och som kall 185 5.1.4. Ett yrke och dess professionaliseringsprocess 187 5.2. Kunskapsbärarna 192 5.2.1. Läkare och läkerskor, präster; jordemödrar och andra 193 5.2.2. Läkekunniga i de olika samhällsskikten 194 5.2.3. Läkekonst som specialitet 196 5.2.4. Kvinnliga läkare 200 5.2.5. Läkekunniga präster 206 5.2.6. Internt och externt kunnande i klostren 207 5.2.7. Läkande händer, personlig förmåga och ärftlig kunskap 209 Läkaren Hrafn Sveinbjarnarson och hans släkt 214 5.3. Tillgänglighet i samhället 216 5.3.1. Fåtal eller flertal läkare 217 5.3.2. Läkarnas sociala ställning 226 5.3.3. Miljöer där läkare verkade 229 Icke-institutionella miljöer 229 Hospital och helgeandshus 237 Kloster 238 5.4. Läkekonstens professionaliseringsprocess 245 5.4.1. Lön 246 5.4.2. Kunskapskrav och utbildning 248 5.4.3. Yrkesorganisation 252 5.4.4. Skicklighet, specialisering och yrkesethos 255 5.5 En diskontinuerlig professionaliseringsprocess 261 6. Läkekonster 265 6.1. Läkande handlingar 265 6.1.1. Sinnenas betydelse 266 6.1.2. Förståelse och handling 269 6.2 Behandlingsformer 271 6.2.1. Hygien och domesticering av kroppen 272 6.2.2. Förlossningskonst 274 6.2.3. Behandling med läkemedel 276 Läkemedel från växtriket 277 Mineraler och animalier 283 Alkoholer 286 Läkemedlens former 287 Medicinska bad 288 Medikamentskärlen 289 Förändring av tradition 291

6.2.4 Åderlåtning och koppning 292 6.2.5. Mindre kirurgi 299 6.2.6. Större kirurgi 301 Behandling av större sår och skador 304 Skärande kirurgi 312 Miljöer för kirurgiska behandlingar 313 6.2.7. Värmebehandling och bränning 314 6.3. Medicinska kulturer och dess handlingar 318 7. Läkare, läkande och förändring 323 7.1. Medicinska kulturer, förståelse och handling 325 7.2. Senmedeltidens befolkningsnedgång och kunskapsbrottet 333 7.3. Professionalisering, homogenisering och formandet av yrkesethos 338 Slutreflektion 341 Summary 345 Appendix. Katalog över urval av föremål och arkivuppgifter 359 STADSMATERIALEN 359 Lund 360 Källmaterialet från Lund 361 Kommentar till Lundamaterialet 386 Gamla Lödöse 388 Källmaterialet från Gamla Lödöse 388 Kommentar till Gamla Lödösematerialet 394 Nya Lödöse 394 Källmaterialet från Nya Lödöse 395 Kommentar till Nya Lödösematerialet 398 Skara 398 Källmaterialet från Skara 398 Kommentar Skaramaterialet 399 Visby 399 Källmaterialet från Visby 400 Kommentar till Visbymaterialet 402 Linköping 402 Källmaterialet från Linköping 403

Kommentar till Linköpingsmaterialet 405 Vadstena stad 405 Källmaterialet från Vadstena stad 407 Kommentar till Vadstenamaterialet 408 Sigtuna 408 Källmaterialet från Sigtuna 408 Kotnmentar till Sigtunamaterialet 416 Uppsala 416 Källmaterialet från Uppsala 417 Kommentar till Uppsalamaterialet 419 KLOSTERMATERIALEN 419 Alvastra kloster 420 Artefaktmaterialetfrån Alvastra 422 Kommentar till Alvastramaterialet 427 Rum för vård i Alvastra kloster 428 Värnhems kloster 433 Artefaktmaterialet från Värnhem 435 Kommentar till Varnhemsmaterialet 440 Rum för vård i Värnhems kloster 440 Vreta kloster 441 Artefaktmaterialet från Vreta 444 Kommentar till Vretamaterialet 443 Rum för vård i Vreta kloster 445 Gudhems kloster 446 Artefaktmaterialet från Gudhem 448 Kommentar till Gudhemsmaterialet 449 Rum för vård i Gudhems kloster 450 Vadstena kloster 450 Artefaktmaterialet från Vadstena kloster 452 Kommentar till Vadstena klostermaterialet 454 Rum för vård i Vadstena kloster 455 Övriga kloster och konvent 457 Referenslista 459