Medborgarundersökning 2006 Restaurang vid Växjösjön Slopa alla restaurangplaner vid Växjösjön
Att inte ha strandpromenaden runt Växjösjön kantad med mat och musik är nästan straffbart/skandal för en så stor stad som Växjö Politiker i kommunen låter allmänheten närvara på sammanträden och lägga sk medborgarförslag, till vilken nytta? Ökad demokrati är inte verkligehet, politikerna fattar ändå beslut som passar dem bäst Citaten i pratbubblorna i den här broschyren är ett urval av kommentarer från medborgarenkäten 2006.
Medborgarundersökning 2006 Medborgarundersökningen i Växjö kommun genomfördes av scb våren 2006 med ett urval på 1 000 personer i åldrarna 18 84 år. Svarsandelen blev 57 %. Syftet med medborgarenkäten är att undersöka hur invånarna: a) upplever sin kommun som ort att leva och bo på (nri) b) upplever att de kommunala verksamheterna fungerar (nmi) c) ser på sitt inflytande på kommunens verksamhet och beslut (nii) Växjö ingår i ett nätverk, i rapporten fortsättningsvis kallat nätverket, tillsammans med Kalmar, Karlskrona, Kristianstad och Halmstad. scb:s medborgarundersökning har genomförts i nätverkskommunerna under våren eller hösten 2006. En jämförelserapport för nätverket har sammanställts av scb. Förutom jämförelser mellan kommuner inom nätverket görs jämförelser med genomsnittsresultatet för de övriga 63 kommuner som deltog i någon av de två undersökningsomgångarna 2006. Resultaten i rapporten redovisas i betygsindex, vilka kan variera från 0 till 100, ju högre värde desto bättre betyg har kommunens medborgare gett sin kommun. Betygsindex under 40 kan betraktas som icke godkända. Sedan scb startade undersökningen hösten 2005 har 102 av landets kommuner deltagit. Kommunernas resultat är tillgängliga via: www.medborgarundersokning.scb.se. Följande är en sammanfattning av resultaten från nätverkets jämförelserapport samt Växjös kommunspecifika rapport. Rapporterna i sin helhet finner du på Insidan under formalia och statistik. Saluhall i centrum Bättre utbud av affärer, restauranger i centrala Växjö
Nöjd-Region-Index (NRI) Medborgarna om kommunen som plats att bo och leva på Jämförelse mellan nätverkets kommuner och övriga kommuner För nästan alla faktorer inom modulen Nöjd- Region-Index är nätverkets betygsindex genomgående bättre än genomsnittet för övriga kommuner. Ett undantag är faktorn Trygghet vars betygsindex ligger betydligt lägre än genomsnittet för övriga kommuner. För Utbildning, Kommunikationer och Kommersiellt utbud har nätverkets kommuner klart bättre betyg än genomsnittet för övriga kommuner. Samtliga nätverkskommuner har fått bättre betyg på Kommunikationer än genomsnittet för övriga kommuner. I Växjö och Halmstad är dock många av de svarande kritiska till kollektivtrafikens biljettpriser. Jämförelse mellan nätverkets kommuner Kalmar och Halmstad har fått högre betygsindex för Rekommendation (om man kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen) medan Växjö och Halmstad fått bättre betygsindex för Arbetsmöjligheterna. Medborgarna i Växjö har också gett ett mycket högre betyg för Utbildningsmöjligheterna, i synnerhet vid jämförelse med Karlskrona som i detta avseende har det klart lägsta betygsindexet inom nätverket. Miljön har särskilt medborgarna i Kalmar och Halmstad gett goda betyg åt. När det gäller Miljö är det endast Växjö bland kommunerna i nätverket som ligger under betygsindex för övriga kommuner. Det är främst frågor om hur nöjd man är med landskapet och naturen som Växjöborna sätter lägre betyg på. Faktorn Miljö har relativt höga effektmått vilket betyder att faktorn är betydelsefull för möjligheterna att förbättra helhetsbetyget nri. Kristianstad får ett något högre betygsindex för faktorn Bostäder än de andra nätverkskommunerna. Nätverkets betyg för Tryggheten är relativt låg men varierar inom gruppen från Kalmars medelmåttiga betygsindex på 51 till Karlskronas knappt godkända betygsindex på låga 40. För faktorn Fritid har alla fem kommunerna fått goda betyg med toppar för Halmstad och Kalmar. Betygsindexet för Arbetsmöjligheter är relativt lågt (46 för nätverkets kommuner). I Växjö får faktorn dock betygsindexet 51. För Växjö och Kalmar har
Utökade flygförbindelser t ex till London Riktig gång- och cykelväg mellan Bergsnäs och Växjö faktorn Arbetsmöjligheter fått ett högre effektmått än övriga kommuner vilket betyder att det finns ett starkare samband mellan hur man betygsätter arbetsmöjligheterna och hur man bedömer kommunen som en plats att bo och leva på (nri) och är således av stor betydelse för en förbättring av helhetsbetyget nri och ett område som bör prioriteras. Tabell A. Nöjd-Region-Index och faktorernas betygsindex i nätverkskommunerna och i årets övriga 63 kommuner. 2006. Medelvärden Nätverkets Övriga Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad fem kommuner 63 kommuner NRI 71 64 67 66 71 68 64 Rekommendation 77 70 72 72 80 74 67 Arbetsmöjligheter 42 43 43 51 49 46 43 Utbildningsmöjligheter 68 57 66 78 72 68 55 Miljö 77 71 73 68 76 73 70 Bostäder 52 50 56 53 50 53 52 Trygghet 51 40 44 48 43 45 52 Kommunikationer 58 51 58 59 59 57 48 Kommersiellt utbud 68 60 67 66 68 66 56 Fritid 73 69 70 69 74 71 68 ANTAL SVARANDE 559 511 518 571 564 2 723 31 701
Nöjd-Medborgar-Index (NMI) Medborgarna om den kommunala verksamheten Jämförelse mellan nätverkets kommuner och övriga kommuner Nätverkets helhetsbetyg för de kommunala verksamheterna är något högre än för övriga kommuner. Likaså är nätverkets genomsnittliga betygsindex högre för Gator och vägar, Gång- och cykelvägar, Fritid-Idrott, Fritid-Kultur, Miljöarbete och Räddningstjänsten. För de övriga kommunala verksamheterna ligger nätverkskommunerna på samma betygsnivå som genomsnittet för övriga kommuner. Bemötande-Tillgänglighet får dock ett genomsnittligt något lägre betygsindex för nätverket (58) än i övriga kommuner (61) vilket förklaras av att det i nätverkskommunerna är fler som är missnöjda med möjligheterna att komma i kontakt med kommunens personal. Jämförelse mellan nätverkets kommuner Kalmar har fått nätverkets högsta betygsindex för Förskolan, Grundskolan och Gymnasieskolan. För Grundskolan delas det betyget med Växjö. För Äldreomsorgen är skillnaderna mellan kommunerna större med det högsta betyget i Växjö och lägsta i Kristianstad. Även för Stöd för utsatta personer har Växjö fått nätverkets högsta betyg. För Gator och vägar samt Gång- och cykelvägar får Kalmar och Kristianstad högsta betyg. För Fritid-Idrott är betygsskillnaderna mellan kommunerna relativt små medan de är påtagliga vad gäller Fritid-Kultur från Växjös betygsindex 69 till Karlskronas 54. Motsvarande skillnad mellan dessa två kommuner gäller för Miljöarbetet. Miljöarbetet har ett högt effektmått och har således stor påverkan på helhetsbetyget nmi och något som bör prioriteras för såväl nätverket som för övriga kommuner. Det är också stora skillnader mellan kommunerna för Vatten och Avlopp där betygsindexet för Halmstad ligger på 72 och för Karlskrona på 59. För Renhållningen har Kristianstad och Karlskrona fått lägre betyg. Räddningstjänsten har fått mycket goda betyg i samtliga nätverkets kommuner.
Inga höghus på Solberget Riv vattentornet och bygg ett höghus Bygg inga mer hus på Växjös grönområden Tabell B. Nöjd-Medborgar-Index och verksamheternas betygsindex i nätverkskommunerna och i årets övriga 63 kommuner. 2006. Medelvärden Nätverkets Övriga Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad fem kommuner 63 kommuner NMI 58 52 54 57 57 56 52 Bemötande Tillgänglighet 61 56 55 60 58 58 61 Förskolan 67 64 63 64 61 64 65 Grundskolan 62 59 57 62 55 59 60 Gymnasieskolan 67 58 61 64 60 62 61 Äldreomsorgen 51 48 43 52 47 48 49 Stöd för utsatta personer 50 46 44 52 46 48 48 Gator och vägar 60 48 58 53 51 54 47 Gång- och cykelvägar 66 53 65 60 64 61 53 Fritid Idrott 70 69 67 69 71 69 67 Fritid Kultur 64 54 63 69 67 63 56 Miljöarbete 59 52 61 61 58 58 55 Vatten och avlopp 67 59 66 62 72 65 66 Renhållning 67 61 60 67 68 65 64 Räddningstjänsten 76 71 72 74 77 74 72 ANTAL SVARANDE 559 511 518 571 564 2 723 31 701
Nöjd-Inflytande-Index (NII) Medborgarna om möjligheten till inflytande Jämförelse mellan nätverkets kommuner och övriga kommuner För nii och dess faktorer är resultatet för nätverket och övriga kommuner detsamma med relativt låga betygsindex nära gränsen till oacceptabla betyg. Nätverket har fått sämre betyg för Tillgängligheten än vad övriga kommuner fått. Jämförelse mellan nätverkets kommuner Betygsindexet för Tillgänglighet är bättre för Kalmar och Växjö än för Karlskrona och Kristianstad. Även för Information-Öppenhet har Kalmar högre betyg än övriga. För faktorn Påverkan har tre av kommunerna (Karlskrona, Kristianstad och Halmstad) fått underkända betygsindex. Även här har Kalmar det bästa betyget inom nätverket liksom för faktorn Förtroende där Kalmars betygsindex ligger hela tio indexenheter över genomsnittet för övriga kommuner i nätverket. Faktorer inom nii som har störst påverkan på helhetsbetyget är Påverkan och Förtroende. Dessa faktorer har också relativt låga betygsindex och bör ges hög prioritet i förbättringsarbetet. Det är främst på frågorna om invånarnas möjlighet att påverka kommunala beslut och kommunala verksamheter som medborgarna sätter lägre betyg. Tätare bussturer till universitetet Varför är alla torgen i Växjö centrum parkeringsplatser?
Jag känner avsaknad av en konsumentombudsman i kommunen För lite pengar till barnomsorg Större samarbete mellan kommunerna för att spara pengar Tabell C. Nöjd-Inflytande-Index och faktorernas betygsindex i nätverkskommunerna och i årets övriga 63 kommuner. 2006. Medelvärden Nätverkets Övriga Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad fem kommuner 63 kommuner NII 44 39 38 44 41 41 40 Tillgänglighet 50 43 42 49 43 45 49 Information-Öppenhet 57 51 51 54 53 53 52 Påverkan 44 35 35 41 38 38 38 Förtroende 55 43 38 48 43 45 45 ANTAL SVARANDE 559 511 518 571 564 2 723 31 701
Prioriteringsmatriser för Växjö kommuns resultat Betyg Prioriteringsmatris. I den så kallade prioriteringsmatrisen (korsdiagrammet) placeras faktorer in med hänsyn till sina betygsindex och Kvadrant IV sina effektmått. Ju högre upp i Bevara Högt betygsindex diagrammet en faktor ligger desto och relativt låg effekt på helhetsbetyget nöjdare är medborgarna med den faktorn. Ju längre till höger Kvadrant III ligger i diagrammet desto större Lägre prioritet Faktorer med påverkan förväntas den faktorn ha svagare effekt på helhetsbetyget på helhetsbetyget. Prioriteringsmatrisen har konstruerats med en och lägre betygsindex mittpunkt som ligger vid medelindex och medeleffekt för de ingående faktorerna i den aktuella undersökningen. På så vis Kvadrant I Förbättra om möjligt Faktorer med stor effekt och med relativt högt betygsindex Effekt Kvadrant II Prioritera! Faktorer med stor effekt på helhetsbetyget samtidigt som de har ett betygsindex under medelvärdet bildas fyra områden (kvadranter) med olika prioriteringsgrad. Nedan följer Växjö kommuns prioriteringsmatriser för modellerna nri, nmi och nii. De områden som Växjö kommun behöver fokusera på i första hand är de faktorer som hamnar i kvadrant II i prioriteringsmatriserna nedan. Nöjd-Region-Index. Nöjd-Medborgar-Index. Nöjd-Inflytande-Index.
Enkäten som utgångspunkt för förbättringsarbete Resultaten från medborgarundersökningen kan vara en bra utgångspunkt i starten av ett förbättringsarbete. Genom att studera svaren på de enskilda frågorna och mellan olika delgrupper (ålder, kön, ort mm) kan man få fram viktiga delar till analys i starten av ett förbättringsarbete. På insidan under formalia och statistik finns Växjös kommunrapport i sin helhet, jämförelserapporten för nätverket samt fler fördjupningar och handledning som kan vara till hjälp i det fortsatta arbetet med resultaten. Hur kan man arbeta vidare med enkätresultaten? Starta med prioriteringsmatrisen (korsdiagrammet) som ger överblick och struktur åt materialet och ofta kan vara tillräckligt som underlag för en första diskussion. Kvalitetsfaktorer med stor effekt och relativt låga betygsindex bör prioriteras i förbättringsarbetet, dvs. i första hand de som hamnat i kvadrant II. Även kvalitetsfaktorer med höga betyg och stor effekt, d.v.s. faktorer i kvadrant I, kan prioriteras om man tror att det finns en påtaglig potential för ytterligare förbättringar. Se till att bibehålla betygsnivån även på de kvalitetsfaktorer som har mindre effekt. Gå sedan vidare och studera betygen på indikatorerna (dvs. delfrågorna), för de olika kvalitetsfaktorer som bör prioriteras. Undersök hur betygsindexen för faktorerna varierar mellan olika delgrupper. Detta ser man tydligt i bakgrundstabellerna. Man bör absolut inte känna sig bunden i sina diskussioner och göra halt vid de indikatorer som ingår i undersökningen för respektive faktor. Ute i organisationen kan man besitta specifik kunskap om kanske andra delar som man kan ha välgrundad anledning att förändra trots att de kanske inte direkt mätts i undersökningen. Arbete med att höja en faktors betyg behöver inte nödvändigtvis betyda att en faktor eller ett verksamhetsområde måste förbättras. Det kan också vara så att medborgarna har en bristfällig kunskap om hur en viss verksamhet fungerar.
Mycket dålig tillgänglighet till isytor i kommunen för bandy, hockey och konståkning Biltrafiken får styra för mycket av funktion och utseende i Växjö Frågor om undersökningen och dess resultat, kontakta: Anna Karlsson, Planeringsenheten Telefon: 0470-415 94 E-post: anna.karlsson4@kommun.vaxjo.se Grafisk form: RÖD, ostlingdesign.se Foto: Mats Samuelsson