SOM-rapport nr 2009:26 SOM. Förtroende för Riksdagen Martin Brothén Sören Holmberg

Relevanta dokument
Förtroendet för regeringen Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:17]

SOM-rapport nr 2009:23 SOM. Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper Åsa Nilsson

SOM. Förtroende för facket Sören Holmberg

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson

SOM-rapport nr 2008:11 SOM. Energiopinionen. Sören Holmberg

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

Förtroendet för Riksrevisionen 2009

SOM. Förtroendet för AMS. Sören Holmberg Åsa Nilsson

SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg Åsa Nilsson

SOM-rapport nr 2008:5 SOM. Förtroendet för AMS. Johan Martinsson

SOM-rapport nr 2008:4 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg

SOM-rapport nr 2009:6 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg

SOM-rapport nr 2008:15 SOM. Förtroendet för SÄPO. Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull

SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ]

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:10]

Svenskarnas bedömning av Havs- och vattenmyndig hetens verksamhet

Svenskars bedömning av offentliga myndigheters verksamhet. Ylva Norén Bretzer och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:19]

Vetenskapen i Samhället (ViS) Sören Holmberg och Lennart Weibull [SOM-rapport nr 2011:7]

Förtroendet för Säpo. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:15 ]

SOM. Förtroendet för SÄPO. Sören Holmberg Åsa Nilsson

Förtroendet för Arbetsförmedlingen

Svenskarnas värdering av radio och tv. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:9]

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2]

Svensk scenkonst 2009

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ]

Satsa mer på olika energikällor Per Hedberg och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2012:24]

Förtroendet för Finansinspektionen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:14 ]

Förtroendet för Försäkringskassan. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:7]

Förtroendet för Riksrevisionen 2011

Filmvanor och -attityder Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ]

Förtroendet för Säpo. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:6]

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16]

Vetenskapen i Samhället (ViS) Sören Holmberg och Lennart Weibull [ SOM-rapport nr 2010:18]

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11]

KULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet

Inställningen till olika energikällor i Sveriges län

Riksdagen: förtroende och kontakt. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:13 ]

Förtroendet för Säpo. Klara Sommerstein [SOM-rapport nr 2013:10]

Förtroendet för Läkemedelsverket. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:3]

Riksdagen: förtroende och kontakt. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:17]

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:8 ]

Förtroende för Försäkringskassan. Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:9]

Kulturvanor i Sverige Åsa Nilsson [SOM-rapport nr 2011:23]

Förtroendet för Riksrevisionen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:5]

Nyhetslyssnande i Sveriges Radio Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ]

Filmvanor och -attityder Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ]

Allmänhetens syn på arbetsmiljö och arbetsrelaterade frågor. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:20]

Förtroendet för Säpo

Åsikter om energi och kärnkraft. Per Hedberg och Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2013:4]

SOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder

Kulturvanor i Sverige Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:17]

Religiositet och tro i Göteborg. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Olsson [SOM-rapport nr 2015:18]

SOM-rapport nr 2008:2 SOM. Ett urval av resultat från SOM-undersökningen 2006: Stockholms län. Åsa Nilsson Malin Forsberg

Attityder till tobaksförebyggande arbete. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:19]

Religiositet och tro i Göteborg. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:12]

Kulturvanor i svenska städer. Författare: Josefine Bové [SOM-rapport nr 2016:34]

Kulturvanor i Gävleborg Jonas Hägglund [ SOM-rapport nr 2015:1 ]

Kulturvanor i Sverige Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:7]

KULTURVANOR I SVERIGE En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet

Förtroendet för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Förtroendet för Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet

Allmänhetens bedömning av, och kontakt med polisen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:18]

Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg Juni 2009

Vetenskapen i Samhället under ett decennium en analys av SOM-undersökningarna

Svenska folket bedömer korruption. Monika Bauhr, Sören Holmberg och Sofia Arkhede [SOM-rapport nr 2016:03]

SOM-rapport nr 2008:13 SOM. Livsstil och kulturvanor i Sverige Åsa Nilsson

Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:5]

SOM. Scenkonstens publik

Svensk scenkonst Åsa Nilsson [SOM-rapport nr 2011:22]

Svenskarnas värdering av radio och tv Marcus Weissenbilder och Annika Bergström [SOM-rapport nr 2018:20]

Svenskarnas värdering av radio och tv Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:21]

Svenskars bedömning av offentliga myndigheters verksamhet. Sandra Engelbrecht och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2012:10]

Scenkonst i Västsverige Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15]

Västsvenskars bedömning av offentliga myndigheters verksamhet. Ylva Norén Bretzer och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:20]

Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg

Förtroendet för Migrationsverket Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:8]

Förtroende för svensk nyhetsrapportering. Författare: Frida Tipple, Annika Bergström och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2017:38]

Svenska folkets förtroende för kärnkraftsindustrin Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg april 2009

Förtroendet för Försäkringskassan. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:6]

Förtroendet för Försäkringskassan. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:7]

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2015

Förtroende för svensk nyhetsrapportering. Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:19]

Allmänhetens åsikter om yttrandefrihet

Framtidens arbetsmarknad. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:18]

Åsikter om energi och kärnkraft. Författare Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2017:1]

ENERGIOPINIONEN I SVERIGE

SOM-rapport nr 2009:19 SOM. Mörkertal och bemötande i samband med utsattheten för brott. Väst-SOM-undersökningen Gabriella Sandstig

Svenska folkets åsikter om olika energikällor Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Juni 2014

Framtidens Arbetsmarknad. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:5]

Kännedom om och förtroende för Statistiska centralbyrån. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:26]

Kännedom om och förtroende för Statistiska centralbyrån. Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:14]

Kännedom om och förtroendet för Svenska Kraftnät. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:3]

EU opinion i Sverige. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:9]

Bostadsmarknadsopinion. Josefine Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:27]

ENERGIOPINIONEN I SVERIGE

ENERGIOPINIONEN I SVERIGE

SOM-institutets public service-mätningar: Användning, förtroende och attityder Marcus Weissenbilder [SOM-rapport nr 2019:19]

SOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder

Förtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv

Transkript:

SOM-rapport nr 29:26 SOM Förtroende för Riksdagen -28 Martin Brothén Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a

Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning Riks-SOM i syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier (förkortningen SOM står för Samhälle Opinion Massmedia). Data samlas in via postala enkäter, och varje undersökning genomförs under i huvudsak samma förutsättningar för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara. SOM-institutet är ett samarbete mellan tre forskningsenheter vid Göteborgs universitet: Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Statsvetenskapliga institutionen samt Centrum för forskning om offentlig sektor (CEFOS). En rad forskningsprojekt medverkar i Riks-SOM-undersökningen flertalet med förankring i någon av dessa tre institutioner, men även externa projekt deltar regelbundet. Resultaten från Riks-SOM-undersökningarna redovisas i årliga publikationer där de medverkande forskarna presenterar analyser baserade på de senaste resultaten, med fokus, där det är möjligt, på långsiktiga opinions- och medietrender. Information om Riks-SOM-undersökningen 28 finns publicerad i Nilsson, Åsa (29/kommande) Den nationella SOM-undersökningen 28, i Holmberg, Sören & Lennart Weibull (red.) Svensk höst. SOM-institutet, Göteborgs universitet, Göteborg. Undersökningens uppläggning Riks-SOM-undersökningen har sedan starten genomförts i form av en postenkät som går ut till ett systematiskt sannolikhetsurval av Sveriges befolkning. Från och med 2 års undersökning är åldersintervallet 15 85 år. 1 Utländska medborgare har ingått i urvalet sedan (se tabell 1). Omfattningen av undersökningen har ökat efterhand både vad gäller antalet frågor och antalet svarspersoner. Från och med utgör Riks-SOM-undersökningen i själva verket två parallella riksrepresentativa delundersökningar, vilka alltsedan 2 års undersökning har baserats på ett urval om vardera 3 personer, dvs. totalt 6 personer. Datainsamlingen för de båda formulären genomförs under identiska förutsättningar. I Riks-SOM I är frågornas tonvikt på politik och samhälle medan Riks-SOM II har tonvikt på frågor om medier, kultur och livsstil. Ungefär en fjärdedel av frågorna är gemensamma för bägge formulären. Samtliga frågor finansierade av Statens Kulturråd liksom de andra frågor som redovisas i föreliggande rapport ingår i Riks-SOM II; några frågor ingår emellertid i båda formulären varmed svarsunderlaget i dessa fall ökar till ungefär det dubbla antalet personer. Fältarbetet för Riks-SOM följer i huvudsak samma upplägg år från år. Huvuddelen av datainsamlingsarbetet genomförs under hösten. Enkäten skickas ut i slutet av september månad. Under resterande del av fältperioden genomförs successivt en 1 I undersökningarna var åldersintervallet 15 8 år; : 15 75 år.

serie påminnelseinsatser postalt och per telefon. Fältarbetet avslutas senast under januari/februari månad. Redan vid novembers utgång har i allmänhet drygt 9 procent av dem som slutligen kommer att medverka skickat tillbaka sin enkät. Tabell 1 Riks-SOM-undersökningarnas upplägg 28 År Urvalsmetod Antal formulär Total urvalsstorlek Medborgarskap Åldrar Systematiskt sannolikhetsurval 1 2 5 Både sv. & utl. 15 75 år Endast sv. Både sv. & utl. 199 Endast sv. 2 8 Både sv. & utl. 15 8 år 2 841 1 2 8 2 5 6 16 8 år 2 15 8 år 2 25 6 15 85 år 26 6 5 3 27 6 28 Systematiskt sannolikhetsurval 2 6 Både sv. & utl. 15 85 år Kommentar: 1 Gruppen 15-åringar var av misstag inte inkluderade i det ursprungliga urvalet utan tillfördes i efterhand undersökningens första urval om 2 8 personer. 2 Gruppen 15-åringar var av misstag inte inkluderade i urvalet. 3 Det ursprungliga urvalet om 6 personer utökades med 5 personer ur spärregistret NIX adressat, felaktigt exkluderade ur det ursprungliga urvalet. Svarsfrekvens och bortfall SOM-undersökningarna har sedan starten haft en relativt hög svarsfrekvens. För samhällsvetenskapliga postenkäter har svarsfrekvensen tidigare brukat ligga på mellan 6 och 7 procent, men det har under senare år blivit svårare att nå dessa nivåer. Figur 1 på nästa sida illustrerar förändringen i svarsmönster för Riks-SOMundersökningen år 28. Svarsfrekvensen (netto) för den senaste SOM-undersökningen 28 är 58 procent; 57 procent för Riks-I och 59 procent för Riks-II (se tabell 2).

Figur 1 Svarsfrekvens i Riks-SOM-undersökningen 28 (nettoprocent) 8 7 6 5 4 3 2 1 68 7 69 66 66 67 71 7 67 65 69 69 68 67 63 67 199 2 21 22 65 66 65 Tabell 2 Svarande och bortfall i Riks-SOM-undersökningen 28 Riks-SOM I Riks-SOM II Totalt Ursprungligt urval (brutto) 3 3 6 Bortdefinierade (naturligt bortfall) 218 22 42 Nettourval 2 782 2 798 5 58 63 23 24 25 26 27 28 6 63 58 Antal svarsvägrare/ej anträffade 1 184 1 137 2 321 Antal svarande 1 598 1 661 3 259 Svarsfrekvens (netto) 57% 59% 58% Kommentar: Med naturligt bortfall avses adress okänd, avflyttad; sjuk, institutionell vård; bortrest under fältperioden, studier/militärtjänstgöring på annan ort; ej svensktalande, ej kommunicerbar; bosatt/studerar/arbetar utomlands; förståndshandikappad; avliden. De jämförelser som gjorts mellan svarspersonernas socioekonomiska sammansättning och befolkningens visar att Riks-SOM-undersökningens respondenter sammantaget speglar Sveriges befolkning mycket väl. * * * Rapporten är framtagen inom ramen för forskningsprojektet Förtroendet för riksdagen lett av Martin Brothén och Sören Holmberg. Tidigare data har bearbetats av Åsa Hernerud.

1 procent Stort eller litet förtroende riksdagen-samtliga 9 8 7 6 5 4 3 2 1 47 14 28 26 28 27 26 25 24 23 22 21 2 199 Stort Litet Källa: Den nationella SOM-undersökningen åren -28. Resultaten visar andelen som svarat mycket samt ganska stort förtroende respektive andelen som svarat mycket samt ganska litet förtroende. Enkätfrågan omfattar också ett svarsalternativ i mitten varken stort eller litet förtroende. År såg frågan om riksdagsförtroende något annorlunda ut varför detta års inte ingår i rapporten. Data bearbetad av Louise Haglund.

förtroendebalans 1 Förtroende riksdagen-samtliga 8 6 4 2 33 2-2 -4-6 -8-1 28 27 26 25 24 23 22 21 2 199 Källa: Den nationella SOM-undersökningen åren -28. samt ganska litet förtroende. Enkätfrågan omfattar också ett svarsalternativ i mitten varken stort eller litet förtroende. Data bearbetad av Louise Haglund.

förtroendebalans 1 Förtroende riksdagen-kön 8 6 4 2 39 28 3-1 -2-4 -6-8 -1 28 27 26 25 24 23 22 21 2 199 Kvinnor Källa: Den nationella SOM-undersökningen åren -28. samt ganska litet förtroende. Data bearbetad av Louise Haglund. Män

Förtroende riksdagen-ålder förtroendebalans 1 8 6 4 2-2 43 38 33 26 5 2-2 -4-6 -8-1 28 27 26 25 24 23 22 21 2 199 15-29 3-49 5-64 65-85 Källa: Den nationella SOM-undersökningen åren -28. samt ganska litet förtroende. Data bearbetad av Louise Haglund.

Förtroende riksdagen-utbildningsnivå förtroendebalans 1 8 6 4 2-2 4 34 28 25-1 -18-4 -6-8 -1 28 27 26 25 24 23 22 21 2 199 Låg Medel Hög Källa: Den nationella SOM-undersökningen åren -28. samt ganska litet förtroende. Till låg utbildning räknas max grundskola eller annan obligatorisk skolgång. Till medel utbildning räknas allt över grundskola men ej högskola/universitet. Till hög utbildning räknas högskola/universitet. Data bearbetad av Louise Haglund.

1 förtroendebalans Förtroende riksdagen-subjektiv familjeklass 8 6 4 2-2 39 37 3 25 15 14 14 7 1-17 -4-6 -8-1 28 27 26 25 24 23 22 21 2 199 Arbetare Jordbrukare Tjänsteman Högre tjänsteman Företagare Källa: Den nationella SOM-undersökningen åren -28. samt ganska litet förtroende. Enkätfrågan lyder Om du skulle beskriva ditt nuvarande hem, vilket av nedanstående alternativ stämmer bäst då?. Data bearbetad av Louise Haglund.

förtroendebalans 1 Förtroende riksdagen-stad/land 8 6 4 2-2 -4-6 -8-1 6 3 2-5 15 5-8 -8 28 27 26 25 24 23 22 21 2 Ren landsbygd Mindre tätort Stad eller större tätort Sthlm, Gbg eller Malmö Källa: Den nationella SOM-undersökningen åren -28. samt ganska litet förtroende. Data bearbetad av Louise Haglund.

förtroendebalans Förtroende riksdagen- olika delar av Sverige 1 8 6 4 2-2 -4 44 42 41 38 37 3 29 26 14 5 4-2 -3-5 -9-14 -6-8 -1 28 27 26 25 24 23 22 21 2 199 Stockholm Östra mellansverige Småland med öarna Sydsverige Västsverige Norra mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Källa: Den nationella SOM-undersökningen åren -28. Förtroendebalansen visar skillnaden mellan andelen som svarat mycket samt ganska stort förtroende minus andelen som svarat mycket samt ganska litet förtroende. De enskilda förtroenderesultaten för de olika delarna av Sverige går inte att utläsa ur figuren. Det illustrerar väl att de regionala skillnaderna i förtroende för riksdagen är mycket små. Om man tittar noggrant kan man dock se att Stockholm tenderar att ligga högt. Data bearbetad av Louise Haglund.

Förtroende riksdagen-medlem i fackförening förtroendebalans 1 8 6 4 2-2 -4-6 -8 46 36 18 3 7-21 -1 28 27 26 25 24 23 22 21 2 199 LO TCO SACO Källa: Den nationella SOM-undersökningen åren -28. samt ganska litet förtroende. Data bearbetad av Louise Haglund.

Förtroende riksdagen-subjektiv vänster/högerplacering förtroendebalans 1 8 6 4 2-2 -4-6 -8 52 28 19 19-4 -11-1 28 27 26 25 24 23 22 21 2 199 Vänster Mitten Höger Källa: Den nationella SOM-undersökningen åren -28. samt ganska litet förtroende. Till vänster räknas mycket samt ganska vänster. Till mitten räknas varken eller och till höger räknas mycket samt ganska höger. Data bearbetad av Louise Haglund.

förtroendebalans 1 Förtroende riksdagen-partisympati 8 6 4 2-2 -4-6 -8 64 52 46 31 18 11 9 25 23 19 16 9-7 -25-1 28 27 26 25 24 23 22 21 2 199 V S MP C FP KD M Källa: Den nationella SOM-undersökningen åren -28. Förtroendebalansen visar skillnaden mellan andelen som svarat mycket samt ganska stort förtroende minus andelen som svarat mycket samt ganska litet förtroende. Frågan lyder: Vilket parti tycker du bäst om? Förtroendebalansen för Sverigedemokraterna år 27 var -47 procent och -53 procent 28. Data bearbetad av Louise Haglund.

förtroendebalans Förtroende riksdagen-politiskt intresse 1 8 6 4 2-2 -4-6 -8 39 28 12-12 -1 28 27 26 25 24 23 22 21 2 199 Stort intresse Litet intresse Källa: Den nationella SOM-undersökningen åren -28. samt ganska litet förtroende. Till stort intresse räknas de som svarat mycket respektive ganska stort intresse och till litet intresse räknas de som svarat mycket respektive ganska litet intresse. Data bearbetad av Louise Haglund.

Förtroende riksdagen-för eller emot EU-medlemskap förtroendebalans 1 8 6 4 2-2 -4-6 -8 31 17 24-27 -1 28 27 26 25 24 23 22 21 2 För EU Mot EU Källa: Den nationella SOM-undersökningen åren -28. samt ganska litet förtroende. Data bearbetad av Louise Haglund.

förtroendebalans 1 Förtroende riksdagen- lyssna på Ekot 8 6 4 2-2 -4-6 -8 42 35 28 13 7-5 -1 28 27 26 25 24 23 22 21 2 199 Ofta Ibland Sällan/aldrig Källa: Den nationella SOM-undersökningen åren -28. samt ganska litet förtroende. Till ofta lyssnat på ekot räknas 5-7 gånger per vecka. Till ibland räknas 1-4 gånger per vecka. Till sällan/aldrig räknas svarsalternativen sällan eller aldrig. Samtliga respondenter ingår i procentbasen. Data bearbetad av Louise Haglund.

förtroendebalans Förtroende riksdagen-kvällstidningsläsning 1 8 6 4 2 38 32 31-2 6-5 -6-4 -6-8 -1 28 27 26 25 24 23 22 21 2 199 Ofta Ibland Sällan/aldrig Källa: Den nationella SOM-undersökningen åren -28. samt ganska litet förtroende. Till ofta läst kvällstidning räknas 6-7 gånger per vecka. Till ibland räknas 1-5 gånger per vecka. Till sällan/aldrig räknas svarsalternativen sällan eller aldrig. Frågan ställdes inte i undersökningen och är därmed inte medtagen i analysen. Samtliga respondenter ingår i procentbasen. Data bearbetad av Louise Haglund.

Förtroende riksdagen - morgontidningsläsning förtroendebalans 1 8 6 4 2-2 -4-6 -8 37 24 5-4 -1 28 27 26 25 24 23 22 21 2 199 Aldrig/sällan Ibland Ofta Källa: Den nationella SOM-undersökningen åren -28. samt ganska litet förtroende. Till ofta läsa morgontidning räknas 6-7 gånger per vecka. Till ibland räknas 1-5 gånger per vecka. Till sällan/aldrig räknas svarsalternativen sällan eller aldrig. Samtliga respondenter ingår i procentbasen. Data bearbetad av Louise Haglund.

Förtroende riksdagen - tar del av nyheter i SVT förtroendebalans 1 8 6 4 2-2 43 3 14 5-2 -1-4 -6-8 -1 28 27 26 25 24 23 22 21 2 199 Aldrig/sällan 1-2 dgr/vecka 3-4 dgr/vecka 5-7 dgr/vecka Källa: Den nationella SOM-undersökningen åren -28. samt ganska litet förtroende. År -24 avser redovisningen en sammanvägning av två delfrågor; tittande på "Aktuellt i SVT" och "Rapport i SVT". Sedan år 25 avser den tittande på "Aktuellt/Rapport i SVT". Samtliga respondenter ingår i procentbasen. Data bearbetad av Louise Haglund.

förtroendebalans 1 Förtroende riksdagen - tar del av nyheter i TV4 8 6 4 2-2 4 7 3 2-4 -2-8 -4-6 -8-1 Aldrig/sällan 1-2 dgr/vecka 3-4 dgr/vecka 5-7 dgr/vecka 2 21 22 23 24 25 26 27 28 Källa: Den nationella SOM-undersökningen åren -28. samt ganska litet förtroende. Samtliga respondenter ingår i procentbasen. Data bearbetad av Louise Haglund.