RP 36/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 i universitetslagen och 12 i yrkeshögskolelagen

Relevanta dokument
HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 32/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften.

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 2/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 111/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 48/2011 rd. förordning av justitieministeriet. Också straffregisterutdrag som lämnas till klassificerare av bildprogram ska vara avgiftsbelagda.

RP 78/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 6 i lagen om Utbildningsfonden

RP 118/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om fiske

RP 35/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

RP 108/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd och 127 i inkomstskattelagen

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 203/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen

l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter

Beslut. Lag. om ändring av universitetslagen

RP 242/2010 rd. I denna proposition föreslås det att folkpensionslagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 316/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 11 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

RP 101/2006 rd. och andra motsvarande sammanslutningar. Sättet att räkna ut understödet ses över för att det skall motsvara vedertagen beslutspraxis.

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden

RP 150/2014 rd. övergå till fakturering på basis av faktiska kostnader. I förslaget föreslås det dessutom att Folkpensionsanstalten

RP 150/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för nyskiften

RP 90/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av II avd. 3 kap. 1 i lagen om transportservice

t. Nuläge och föreslagna ändringar RP 98/2000 rd

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 126/2012 rd. Det föreslås att lagen om statskontoret ändras. Propositionen hänför sig till budgetproposi-

RP 106/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 113/2005 rd. I propositionen föreslås att sjukförsäkringslagen. till Studenternas hälsovårdsstiftelse för kostnaderna

RP 77/2015 rd. I denna proposition föreslås det att universitetslagen och yrkeshögskolelagen ändras.

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 52/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2016.

RP 41/2008 rd. som yrkeskompetensen. Lagen avses träda i kraft den 10 september 2008.

RP 27/2018 rd. Lagarna föreslås träda i kraft så snart som möjligt och tillämpas från och med den 1 januari 2018.

RP 20/2008 rd. dock alltid vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte registermyndigheten

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering

RP 6/2008 rd. 10 av arbetarskyddsdistriktets arbetarskyddsbyrå,

RP 46/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 162/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015.

RP 164/2016 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017.

RP 152/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 17/2008 rd. jordbruk, stöd för djurens välbefinnande. I denna proposition föreslås att lagen om. kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket

RP 91/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 kap. i sjukförsäkringslagen

RP 256/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 25 i konkurrenslagen

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 71/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Folkpensionsanstalten

RP 63/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om EUmiljömärke

1992 rd - RP 72 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 50/ / /2016 rd

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 42/2009 rd. för lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare. Lagen avses träda i kraft den 1 augusti 2009.

RP 2/2010 rd. (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007.

RP 276/2006 rd. I propositionen föreslås att giltighetstiden. om temporär ändring av 4 a lagen om utländska värdepappersföretags

RP 89/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 28 i lagen om försäkringsförmedling

RP 118/2008 rd. I propositionen föreslås det att lagen om grundläggande utbildning och lagen om finansiering

RP 49/2017 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 oktober 2017.

RP 47/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 i lagen om överlåtelseskatt

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

RP 51/2002 rd. användningen av utsläppsgränsvärdet i tillståndsvillkoren.

RP 249/2018 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juni 2019.

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen angående spannmålslånemagasin och utsädesfonder.

RP 168/2005 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i lagen om parkeringsbot

Transkript:

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 i universitetslagen och 12 i yrkeshögskolelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås ändringar i de bestämmelser i universitetslagen och yrkeshögskolelagen som gäller undervisningens avgiftsfrihet så att handläggningsavgift för ansökan inte längre tas ut vid antagning av studerande till utbildning som inleds den 1 augusti 2017 eller därefter. Lagarna avses träda i kraft den 1 augusti 2016. MOTIVERING 1 Nuläge och föreslagna ändringar I 8 i universitetslagen (558/2009) och i 12 i yrkeshögskolelagen (932/2014) föreskrivs att utbildning som leder till högskoleexamen är avgiftsfri. Enligt bestämmelserna är den undervisning som leder till högskoleexamen, yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen och urvalsproven i anslutning till antagningen av studerade avgiftsfria för de studerande, om inte något annat föreskrivs i universitetslagen eller yrkeshögskolelagen. Som en del av verkställandet av statsminister Alexander Stubbs regerings strukturpolitiska program fogades till 8 i universitetslagen och 12 i yrkeshögskolelagen bestämmelser om en handläggningsavgift för ansökan. Enligt 8 2 mom. i universitetslagen och 12 2 mom. i yrkeshögskolelagen tar Utbildningsstyrelsen av personer som söker till en annan utbildning än utbildning för en påbyggnadsexamen på grundval av en utbildning inom ett utbildningssystem i en annan stat än en sådan som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och Schweiz ut en terminsspecifik handläggningsavgift för ansökan. En betald avgift är en förutsättning för att ansökan ska behandlas. Handläggningsavgiften för ansökan tas ut av personer som söker till finländska yrkeshögskolor och universitet för att studera för grundexamen (högre eller lägre högskoleexamen, yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen) på basis av studier avlagda i ett land utanför EU/EES-området och Schweiz. Avgiften tas ut oberoende av sökandens medborgarskap eller hemland. Avgiften kan tas ut även av finländska sökande om den finländska sökandens behörighet för ansökan grundar sig på studier som avlagts i ett utbildningssystem utanför EU/EES-området och Schweiz. Det saknar betydelse var och hur examen eller studierna avlagts, det avgörande är till vilket lands utbildningssystem examen eller studierna hör. Handläggningsavgiften för ansökan tas inte ut av personer som söker till påbyggnadsstudier. Enligt 1 1 mom. 20 punkten i undervisnings- och kulturministeriets förordning om Utbildningsstyrelsens avgiftsbelagda prestationer (1111/2013) är beloppet på handläggningsavgiften för ansökan 100 euro. Med en avgift kan man söka till en eller flera utbildningar som inleds samma termin. Med samma avgift kan man också söka i olika omgångar där man antar studerande till utbildningar som börjar samma termin. Handläggningsavgiften för ansökan betalas elektroniskt i en utbildningstjänst som drivs av Utbildningsstyrelsen (Studieinfo.fi). En betald handläggningsavgift för ansökan är en förut-

sättning för att ansökan ska beaktas vid antagningen. Avgiften ska betalas och ansökan sändas före utgången av ansökningstiden. Summan av handläggningsavgifterna för ansökan har man avsett att använda för utveckling och drift av ansöknings- och antagningssystemet samt för att utveckla och erbjuda tjänster för personer som söker till utbildning på basis av en utländsk examen. Avsikten har varit att en del av intäkterna senare styrs till utvecklingen av högskolornas centraliserade tjänster såsom förvaltningen i anknytning till kontrollerandet av betyg och rådgivningen till sökande. Med intäkterna har man också avsett att senare täcka kostnaderna för den elektroniska tjänsten för handläggning av ansökningsbilagor som stöder kontrollen av betygens riktighet och ansökningsbehörigheten. Högskolorna har ansetts dra nytta av att utveckla centraliserade tjänster eftersom de minskar arbetsbördan och kostnaderna som ansökan till utbildning på främmande språk orsakar enskilda högskolor. Största delen av sökandena till program på främmande språk söker till utbildningen på basis av behörighet som förvärvats utomlands. Rådgivningen av sökande, utvärderingen av behörigheten för högskolestudier och kontrollerandet av betygens riktighet medför mycket arbete och kostnader för högskolorna och den centraliserade tjänsten. Kostnaderna för handläggning av ansökan är inte bundna till sökandens nationalitet utan beror på vilket lands utbildningssystem examen som ger högskolebehörighet följer. Syftet med handläggningsavgifterna för ansökan har också varit att gallra bort onödiga ansökningar och ansökningar i provsyfte som belastar högskolorna. I samband med införandet av handläggningsavgiften för ansökan uppskattades att avgiften minskar antalet utländska sökande från länder utanför EU/EES-området med ca en fjärdedel. Samtidigt uppskattades att den relativa andelen studerande från länder utanför EU/EESområdet minskar i förhållande till alla utländska studerande. Antalet utländska sökande till program på främmande språk beräknades minska på årsnivå från nuvarande ca 20 000 sökande till 12 15 000 sökande. Vid behandlingen av lagförslaget om handläggningsavgiften för ansökan ansåg riksdagens kulturutskott att det är viktigt att reformens inverkan i synnerhet på antalet sökande, sökandenas genomsnittliga utbildnings- och kompetensnivå och universitetens internationalisering uppföljs på lång sikt. Vidare ansåg kulturutskottet att det var viktigt att utreda det centraliserade betalningssystemets funktion och kostnader i förhållande till den totala nytta som eftersträvas (KuUB 22/2014 rd). I enlighet med ikraftträdandebestämmelserna i ändringarna av universitetslagen och yrkeshögskolelagen som gäller handläggningsavgiften för ansökan har avgiften tagits ut första gången vid antagning av studerande till utbildning som inleds hösten 2016. Den första ansökningsomgången till högskolor där man tagit ut avgifter inleddes i november 2015. Fram till början av mars 2016 uppgår summan av de betalda handläggningsavgifterna för ansökan till ca 943 000 euro. Vid slutet av 2016 uppskattas summan vara ca 980 000 euro. I högskolornas gemensamma ansökan för utbildning som börjar hösten 2016 har antalet ansökningar från utländska sökande minskat med ca en femtedel. Det totala antalet sökande till universitetens magisterprogram på främmande språk har dock stannat ungefär på samma nivå som året innan. Även de länder som det kommer mest ansökningar från har i stort sett varit de samma. I ansökningar till magisterprogram har det kommit mer ansökningar än tidigare från vissa länder utanför EU (Sydkorea, Kanada, Bangladesh, Vietnam). Enligt vissa universitet har antalet s.k. onödiga ansökningar minskat och ansökningarnas kvalitet blivit bättre. Efter ett halvt års erfarenhet kan man dock inte dra särskilt långtgående slutsatser gällande utvecklingen av antalet sökande, handläggningsavgiftens funktion, de kostnader den medför och den totala nyttan som uppnås. Konsekvensbedömningen försvåras också av införandet av studieavgifter. 2

I enlighet med statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram har lagstiftning som gäller införandet av studieavgifter för högskolestuderande från länder utanför EU/EES-området trätt i kraft från början av 2016 (lag om ändring av universitetslagen 1600/2015 och lag om ändring av yrkeshögskolelagen 1601/2015; RP 77/2015 rd). Enligt 10 i universitetslagen och 13 a i yrkeshögskolelagen kan universiteten och yrkeshögskolorna från år 2016 ta ut avgifter av utländska studerande från länder utanför EU/EES-området i utbildning på främmande språk som leder till lägre eller högre högskoleexamen, yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen. Bestämmelserna om studieavgifter är förpliktande för högskolorna i fråga om studerande som inleder sina studier den 1 augusti 2017 eller därefter. Studieavgiftens belopp är minst 1 500 euro per läsår. Högskolorna fastställer studieavgifternas belopp så att avgifterna stöder högskolornas strategier med anknytning till internationalisering. Avgifternas belopp kan variera mellan högskolorna och i olika utbildningar inom högskolorna. Högskolorna måste ha ett stipendiesystem som stöder studierna hos studerande som deltar i avgiftsbelagd examensutbildning. Syftet med lagstiftningen som gäller studieavgifter är att främja högskolornas möjligheter till utbildningsexport samt att utvidga högskolornas finansieringsgrund. Införandet av studieavgifter framhäver betydelsen av utbildningens kvalitet som konkurrensfaktor. På basis av nordiska erfarenheter har man uppskattat att införandet av studieavgifter leder till en kraftig minskning av antalet utländska studerande från länder utanför EU/EES-området som söker till finländska högskolor och börjar studera där, åtminstone under de första åren. Avgiftens inverkan på antalet utländska studerande beror i stor utsträckning på beloppet på de studieavgifter som tas ut. Även om uppbärandet av handläggningsavgiften för ansökan inte grundar sig på medborgarskapet så riktas avgifterna dock huvudsakligen till sökande från länder utanför EU/EESområdet. I denna proposition föreslås att helheten med avgifter som riktas till sökande från länder utanför EU/EES-området förenklas så att man i samband med införandet av studieavgifter slopar den separata handläggningsavgiften för ansökan. Enligt förslaget tas handläggningsavgiften för ansökan inte ut vid antagning av studerande till utbildning som börjar den 1 augusti 2017 eller därefter. 2 Propositionens konsekvenser Införandet av handläggningsavgiften för ansökan har förutsatt investeringar i utvecklingen av högskolornas ansöknings- och antagningssystem. För utveckling av ett system för uttagning av handläggningsavgiften för ansökan har Utbildningsstyrelsen beviljats totalt 720 000 euro i utvecklingspenning för högskolorna åren 2014 och 2015. Därtill har kostnader uppstått i högskolor som förberett sig på reformen. En del högskolor har därtill utvecklat sina egna datasystem så att fungerar tillsammans med systemet för uttagning av avgifter. Enligt Utbildningsstyrelsens uppskattning uppgår kostnaderna för utveckling av systemet till totalt ca 450 000 euro. Att avskaffa funktionen som gäller handläggningsavgiften för ansökan i Studieinfo.fitjänsten medför kostnader på ca 25 000 euro. I samband med införandet av handläggningsavgiften för ansökan uppskattades att avgifternas summa skulle vara ca 800 000 euro per år (RP 308/2014 rd). Med handläggningsavgiften för ansökan har man haft för avsikt att täcka en del av utvecklings- och driftskostnaderna för datasystem från år 2016 och att skapa en tjänst för handläggning av ansökningarnas bilagor i anknytning till de system som Utbildningsstyrelsen driver. Driften av systemet och uttagningen av avgifter har därtill uppskattats kosta ca 100 000 euro per år. 3

Fram till början av mars 2016 uppgår summan av de betalda handläggningsavgifterna för ansökan till ca 943 000 euro. I slutet av 2016 uppskattas summan vara ca 980 000 euro, vilket något överskrider den uppskattning som presenterades när handläggningsavgiften för ansökan infördes. Utbildningsstyrelsen som upprätthåller systemet använder intäkterna från avgifterna till att täcka kostnaderna för genomförandet av betalningstjänsten. Avsikten har varit att en del av intäkterna senare styrs till utvecklingen av högskolornas centraliserade tjänster såsom förvaltningen i anknytning till kontrollerandet av betyg och rådgivningen till sökande. När handläggningsavgiften för ansökan avskaffas finns det inget separat anslag reserverat för utveckling av ansökningstjänster och produktion av tjänsten för handläggning av ansökningarnas bilagor. Avskaffandet av handläggningsavgiften för ansökan minskar Utbildningsstyrelsen uppgifter och gör ansökningsprocessen enklare även för sökande. Enligt förslaget betalar sökande från länder utanför EU/EES-området inte längre andra avgifter utöver studieavgifterna. Eftersom beloppet på studieavgifterna rör sig i tusentals euro kan avskaffandet av handläggningsavgiften för ansökan på etthundra euro inte anses ha någon självständig inverkan på antalet sökande efter att studieavgifterna införts. Avskaffandet av handläggningsavgiften för ansökan kan eventuellt öka antalet onödiga ansökningar eller ansökningar som görs i provsyfte. 3 Beredningen av propositionen Propositionen har beretts vid undervisnings- och kulturministeriet. Ministerarbetsgruppen för kompetens och utbildning har under hösten 2015 kommit överens om att överlämna propositionen om avskaffandet av handläggningsavgiften för ansökan. Utkastet till regeringsproposition har behandlats av regeringens ansvariga ministrar i mars 2016. Utlåtanden om utkastet har begärts av finansministeriet, justitieministeriet, universiteten och yrkeshögskolorna, Finlands universitet Unifi, Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene, Utbildningsstyrelsen, Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO, Finlands studentkårers förbund SYL, Finlands studerandekårers förbund SAMOK, Finlands gymnasistförbund SLL samt av centrala arbetsmarknadsorganisationer. Utlåtanden gavs av finansministeriet, Utbildningsstyrelsen, 12 universitet, sex yrkeshögskolor, Finlands universitet Unifi, Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene, Finlands studentkårers förbund SYL, Finlands studerandekårers förbund SAMOK, Finland gymnasistförbund SLL, Akava, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC, Finlands näringsliv EK samt Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK. Propositionen stöddes av sju universitet (Vasa universitet, Uleåborgs universitet, Villmanstrands tekniska universitet, Tammerfors tekniska universitet, Aalto-universitetet, Konstuniversitetet, Svenska handelshögskolan) samt yrkeshögskolorna, Unifi, Arene, SYL, SAMOL, SLL och Akava. I vissa utlåtanden som stödde propositionen fästes det därtill uppmärksamhet vid att lagstiftningen ändras i snabb takt och de kostnader och det administrativa arbete som detta medför samt vikten av att uppfölja utvecklingen. Fem universitet (Helsingfors universitet, Östra Finlands universitet, Jyväskylä universitet, Tammerfors universitet, Åbo universitet) samt Utbildningsstyrelsen, EK och MTK motsatte sig propositionen eller ställde sig kritiska till den. I utlåtandena som motsatte sig propositionen betonades att man inte kan bedöma avgifternas konsekvenser efter en så kort tids erfarenhet och att eventuella beslut om att slopa avgiften bör göras först efter att ärendet följts upp under en längre tid. I utlåtandena från vissa universitetet konstaterades också att handläggningsavgif- 4

ten för ansökan inte har minskat antalet sökanden, utan antalet s.k. onödiga ansökningar har minskat och ansökningarnas kvalitet har blivit bättre. I utlåtandena ansågs det nödvändigt att avgifterna tas ut för att det ska vara möjligt att sända och behandla ansökningarnas bilagor elektroniskt samt för att stöda de administrativa processerna i anknytning till granskningen av betygens riktighet och lämplighet. 4 Ikraftträdande Lagarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2016. Enligt förslaget tas handläggningsavgiften för ansökan inte ut vid antagning av studerande till utbildning som börjar den 1 augusti 2017 eller därefter. Högskolornas första ansökningsomgångar för utbildning som inleds den 1 augusti 2017 börjar i oktober-november 2016. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 5

Lagförslag 1. Lag om ändring av 8 i universitetslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i universitetslagen (558/2009) 8, sådan den lyder i lag 256/2015, som följer: 8 Undervisningens avgiftsfrihet samt avgifter för annan verksamhet Den undervisning som leder till högskoleexamen och urvalsproven i anslutning till antagningen av studerande är avgiftsfria för de studerande, om inte något annat föreskrivs i denna lag. Undervisningens avgiftsfrihet hindrar inte att ett universitet ordnar sådan undervisning som leder till gemensam eller dubbel examen och för vilken en utländsk högskola tar ut en avgift för sin andel av undervisningen. Av andra sökande än de som söker till en utbildning som ges på finska eller svenska kan det krävas att de genomgår internationella avgiftsbelagda tester. För annan verksamhet än sådan som avses i 1 mom. får universitetet ta ut avgifter. Närmare bestämmelser om avgifter för universitetens offentligrättsliga prestationer utfärdas genom förordning av statsrådet med iakttagande av vad som i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) föreskrivs om självkostnadsvärdet för offentligrättsliga prestationer. Om en offentligrättslig avgift som tas ut hos en studerande inte har betalts på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta tas ut från förfallodagen med iakttagande av vad som föreskrivs i räntelagen (633/1982). Avgiften är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivningen finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). Denna lag träder i kraft den 20. Denna lag tillämpas vid antagning av studerande till utbildning som börjar den 1 augusti 2017 eller därefter. 6

2. Lag om ändring av 12 i yrkeshögskolelagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i yrkeshögskolelagen (932/2014) 12, sådan den lyder i lag 257/2015, som följer: 12 Undervisningens avgiftsfrihet samt avgifter för annan verksamhet Den undervisning som leder till yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen och urvalsproven i anslutning till antagningen av studerande är avgiftsfria för de studerande. Undervisningens avgiftsfrihet hindrar inte att en yrkeshögskola ordnar sådan undervisning som leder till gemensam eller dubbel examen och för vilken en utländsk högskola tar ut en avgift för sin andel av undervisningen. Av andra sökande än de som söker till en utbildning som ges på finska eller svenska kan det krävas att de genomgår internationella avgiftsbelagda tester. För annan verksamhet än sådan som avses i 1 mom. får yrkeshögskolan ta ut avgifter. Närmare bestämmelser om avgifter för yrkeshögskolornas offentligrättsliga prestationer utfärdas genom förordning av statsrådet med iakttagande av vad som i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) föreskrivs om självkostnadsvärdet för offentligrättsliga prestationer. Om en offentligrättslig avgift som tas ut hos en studerande inte har betalts på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta tas ut från förfallodagen med iakttagande av vad som föreskrivs i räntelagen (633/1982). Avgiften är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivningen finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). Denna lag träder i kraft den 20. Denna lag tillämpas vid antagning av studerande till utbildning som börjar den 1 augusti 2017 eller därefter. Helsingfors den 31 mars 2016 Statsminister Juha Sipilä Justitie- och arbetsminister Jari Lindström 7

Bilaga Parallelltext 1. Lag om ändring av 8 i universitetslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i universitetslagen (558/2009) 8, sådan den lyder i lag 256/2015, som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 8 Undervisningens avgiftsfrihet samt avgifter för annan verksamhet 8 Undervisningens avgiftsfrihet samt avgifter för annan verksamhet Den undervisning som leder till högskoleexamen och urvalsproven i anslutning till antagningen av studerade är avgiftsfria för de studerande, om inte något annat föreskrivs i denna lag. Undervisningens avgiftsfrihet hindrar inte att ett universitet ordnar sådan undervisning som leder till gemensam eller dubbel examen och för vilken en utländsk högskola tar ut en avgift för sin andel av undervisningen. Av personer som söker till en annan utbildning än utbildning för en påbyggnadsexamen på grundval av en utbildning inom ett utbildningssystem i en annan stat än en sådan som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och Schweiz tar Utbildningsstyrelsen ut en terminsspecifik handläggningsavgift för ansökan. En betald avgift är en förutsättning för att ansökan ska behandlas. Av andra sökande än de som söker till en utbildning som ges på finska eller svenska kan det krävas att de genomgår internationella avgiftsbelagda tester. För annan verksamhet än sådan som avses i 1 mom. får universitetet ta ut avgifter. Närmare bestämmelser om avgifter för universitetens offentligrättsliga prestationer utfärdas genom förordning av statsrådet med iakttagande av vad som i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) föreskrivs om självkostnadsvärdet för offentligrättsliga prestationer. Om en offentligrättslig avgift som Den undervisning som leder till högskoleexamen och urvalsproven i anslutning till antagningen av studerande är avgiftsfria för de studerande, om inte något annat föreskrivs i denna lag. Undervisningens avgiftsfrihet hindrar inte att ett universitet ordnar sådan undervisning som leder till gemensam eller dubbel examen och för vilken en utländsk högskola tar ut en avgift för sin andel av undervisningen. Av andra sökande än de som söker till en utbildning som ges på finska eller svenska kan det krävas att de genomgår internationella avgiftsbelagda tester. För annan verksamhet än sådan som avses i 1 mom. får universitetet ta ut avgifter. Närmare bestämmelser om avgifter för universitetens offentligrättsliga prestationer utfärdas genom förordning av statsrådet med iakttagande av vad som i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) föreskrivs om självkostnadsvärdet för offentligrättsliga prestationer. Om en offentligrättslig avgift som 8

Gällande lydelse tas ut hos en studerande inte har betalts på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta tas ut från förfallodagen med iakttagande av vad som föreskrivs i räntelagen (633/1982). Avgiften är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivningen finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). Föreslagen lydelse tas ut hos en studerande inte har betalts på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta tas ut från förfallodagen med iakttagande av vad som föreskrivs i räntelagen (633/1982). Avgiften är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivningen finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). Denna lag träder i kraft den 20. Denna lag tillämpas vid antagning av studerande till utbildning som börjar den 1 augusti 2017 eller därefter. 9

2. Lag om ändring av 12 i yrkeshögskolelagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i yrkeshögskolelagen (932/2014) 12, sådan den lyder i lag 257/2015, som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 12 Undervisningens avgiftsfrihet samt avgifter för annan verksamhet 12 Undervisningens avgiftsfrihet samt avgifter för annan verksamhet Den undervisning som leder till yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexaskoleexamen och högre yrkeshögskoleexa- Den undervisning som leder till yrkeshögmen och urvalsproven i anslutning till antagningen av studerande är avgiftsfria för de ningen av studerande är avgiftsfria för de men och urvalsproven i anslutning till antag- studerande. Undervisningens avgiftsfrihet studerande. Undervisningens avgiftsfrihet hindrar inte att en yrkeshögskola ordnar sådan undervisning som leder till gemensam eldan undervisning som leder till gemensam el- hindrar inte att en yrkeshögskola ordnar såler dubbel examen och för vilken en utländsk ler dubbel examen och för vilken en utländsk högskola tar ut en avgift för sin andel av högskola tar ut en avgift för sin andel av undervisningen. undervisningen. Av personer som söker till en utbildning på grundval av en utbildning inom ett utbildningssystem i en annan stat än en sådan som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och Schweiz tar Utbildningsstyrelsen ut en terminsspecifik handläggningsavgift för ansökan. En betald avgift är en förutsättning för att ansökan ska behandlas. Av andra sökande än de som söker till en Av andra sökande än de som söker till en utbildning som ges på finska eller svenska utbildning som ges på finska eller svenska kan det krävas att de genomgår internationella avgiftsbelagda tester. ella avgiftsbelagda tester. kan det krävas att de genomgår internation- För annan verksamhet än sådan som avses i För annan verksamhet än sådan som avses i 1 mom. får yrkeshögskolan ta ut avgifter. 1 mom. får yrkeshögskolan ta ut avgifter. Närmare bestämmelser om avgifter för yrkeshögskolornas offentligrättsliga prestationkeshögskolornas offentligrättsliga prestation- Närmare bestämmelser om avgifter för yrer utfärdas genom förordning av statsrådet er utfärdas genom förordning av statsrådet med iakttagande av vad som i lagen om med iakttagande av vad som i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) grunderna för avgifter till staten (150/1992) föreskrivs om självkostnadsvärdet för offentligrättsliga prestationer. Om en offentligrättsligrättsliga prestationer. Om en offentligrätts- föreskrivs om självkostnadsvärdet för offentlig avgift som tas ut hos en studerande inte lig avgift som tas ut hos en studerande inte har betalts på förfallodagen, får årlig har betalts på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta tas ut från förfallodagen med dröjsmålsränta tas ut från förfallodagen med iakttagande av vad som föreskrivs i räntela- iakttagande av vad som föreskrivs i räntela- 10

Gällande lydelse gen (633/1982). Avgiften är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivningen finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). Föreslagen lydelse gen (633/1982). Avgiften är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivningen finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). Denna lag träder i kraft den 20. Denna lag tillämpas vid antagning av studerande till utbildning som börjar den 1 augusti 2017 eller därefter. 11