Kallelse 1 (3) Beslutande organ Datum Diarienummer Kommunstyrelsen KS

Kallelse 1 (3) Beslutande organ Datum Diarienummer Kommunstyrelsen 2018-01-03 KS 2017.1082 Ledamöter och ersättare kallas Tid Måndag, 2018-01-08, kl. 08.30 Plats Nils/Holger, kommunhuset i Skurup Föredragningslista Nr Ärende Diarienummer 1. Justering/Övrigt/Ledamots möjlighet att väcka fråga Justering 2018-01-11 kl. 08.30 2. Information om tygghetsmätning och medborgarlöfte Sara Schön, kommunpolis och Malin Eklblad, säkerhetschef 3. Rapport från förvaltningarna 4. Rapport från utskotten 5. Yttrande över förslag till svar på motion från Mölleskolan om att bygga en parkourbana i Skivarp 6. Yttrande över förslag till svar på medborgarförslag om hundrastgård i Abbekås, Skivarp, Rydsgård och Skurup 7. Yttrande över förslag till svar på förslag från Hallenborgskolan om att förbättra belysningen vid ankdammen och vattenverket 8. Yttrande över förslag till svar på motion från Eva Hallmer Lindahl (L) om att upprätta en handlingsplan för hur man ska ta hand om och förebygga erosionen längs Skurups kust 9. Förslag till finansiering av strategiska markköp - återremitterat från kommunfullmäktige 10. Förslag till flytt av projektet ombyggand av Järnvägsgatan i Skurup 11. Förslag till svar på motion från Jörgen Lidfeldt (SD) och Pernilla Lidfeldt (SD) om att kommunen kontaktar Region Skåne för att se över busshållplatserna för ett säkrare resande 12. Förslag till svar på motion från Sven Rosengren (-) om parkeringsplatser utanför Systembolagets butik KS 2015.675 KS 2017.181 KS 2016.679 KS 2017.472 KS 2017.688 KS 2017.976 KS 2017.701 KS 2017.799 13. Förslag till VA-taxa 2018 KS 2017.1176 14. Beslut om utvecklingsstöd 2018 - Ansökningsdatum 31 oktober 2017 KS 2017.1102 Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se 274 80 Skurup St. Torggatan 4 0411-53 60 00 0771-SKURUP www.skurup.se

Kallelse 2 (3) Beslutande organ Datum Diarienummer Kommunstyrelsen 2018-01-03 KS 2017.1082 Nr Ärende Diarienummer 15. Beslut om utvecklingsstöd kultur 2018 - Ansökningsdatum 31 oktober 2017 16. Beslut om förlängning av optionsavtal för fastigheterna Skurup - Akka 4 och Skurup - Akka 5 17. Yttrande över förslag til svar på motion från Eva Hallmer Lindahl (L) angående minska kostnader och öka chanserna för barn och unga 18. Yttrande över förslag till svar på motion från Johan Bolinder (M) rubricerad Valfrihet i matfrågan 19. Yttrande över förslag till svar på motion från Eva Hallmer Lindahl (L) om att kräva motprestation för försörjningsstöd 20. Yttrande över förslag till svar på medborgarförslag om att ordna judoträning för seniorer för att undvika fallskador 21. Förslag till beslut om avtal om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 22. Förslag till ramjusteringar för 2018 - Individ- och omsorgsförvaltningen 23. Redovisning av verksamhetsuppföljning 2017 - efterlevande av rutin för samtycke 24. Beslut om redovisning av ej verkställda beslut enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt enligt Socialtjänstlagen (SoL) 25. Yttrande över förslag till svar på medborgarförslag om Var rädd om min kompis! -låda på skolorna 26. Yttrande över förslag till svar på förslag från Alléskolan angående fler klassrum 27. Yttrande över förslag till svar på motion från Eva Hallmer Lindahl (L) och Anders Bengtsson (L) om att införa daglig schemalagd rörelse och/eller idrott i Skurups grundskolor 28. Yttrande över förslag till svar på medborgarförslag om att utvidga särskolan till att även innefatta träningsskola 29. Förslag till svar på medborgarförslag om att behålla särskolan i egen regi 30. Svar på initiativärende från Niklas Sjöberg (-) om att behålla särskolan i egen regi 31. Svar på initiativärende från Niklas Sjöberg (-) om hanteringen av ärendet om grundsärskolan KS 2017.1103 KS 2014.741 KS 2016.800 KS 2017.36 KS 2017.473 KS 2017.841 KS 2017.1137 KS 2017.1185 KS 2017.963 KS 2017.144 KS 2017.124 KS 2017.676 KS 2017.474 KS 2017.38 KS 2017.167 KS 2017.604 KS 2017.494 Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se 274 80 Skurup St. Torggatan 4 0411-53 60 00 0771-SKURUP www.skurup.se

Kallelse 3 (3) Beslutande organ Datum Diarienummer Kommunstyrelsen 2018-01-03 KS 2017.1082 Nr Ärende Diarienummer 32. Förslag till överföring av investeringsmedel från 2017 till 2018 - skol- och utbildningsförvaltningen KS 2017.1185 33. Yttrande över förslag till turismplan för Skurups kommun KS 2015.165 34. Yttrande över förslag till svar på motion från Sten Hamberg (M) om utökad användning av kommunslogan 35. Yttrande över förslag till svar på motion från Lars Nyström (SD) om att införa fritt internet i Skurups kommun på lämpliga platser 36. Yttrande över förslag till svar på motion från Lars Nyström (SD) m fl om stärkt demokrati i Skurup kommun 37. Beslut Företagspolicy för Skurups kommun - nu fråga om avskrivning av ärende 38. Granskning av begravningsombudens årsberättelser för verksamhetsåret 2016 39. Beslut om undertecknande av kommunens plusgiro, checkräkning, bankuttag mm från och med 15 januari 2018 till och med 31 januari 2019 40. Beslut om verksamhetsbidrag för 2018 - Skånes Arkivförbund KS 2017.425 KS 2017.227 KS 2014.129 KS 2015.432 KS 2017.1073 KS 2014.898 KS 2017.1062 41. Anmälan av protokoll från bolag och utskott KS 2018.33 42. Anmälningsärenden från samtliga förvaltningar KS 2018.34 43. Anmälan av delegationsbeslut från samtliga förvaltningar KS 2018.35 Magnus Alm Ordförande Annika Jansson Sekreterare 0411-53 60 03 direkt Annika.Jansson@skurup.se Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se 274 80 Skurup St. Torggatan 4 0411-53 60 00 0771-SKURUP www.skurup.se

Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-10-17 KS 2017.745 KSAU 140 Dnr KS 2015.675 Yttrande över förslag till svar på motion från Mölleskolan om att bygga en parkourbana i Skivarp Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att ge serviceförvaltningen i uppdrag att inför kommunstyrelsens behandling av ärendet ska ärendet komplettera ärendet med belysning av hur investeringsmedel kan användas till denna typ av förslag. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att anse ärendet vara allsidigt belyst och att inte ha något att erinra mot kultur- och fritidsberedningens beslut vilket innebär att motionen avslås. Ärendebeskrivning Mölleskolans skolråd föreslår att Skurups kommun bygger en parkourbana i Skivarp. Kommunen planerar att anlägga ett utomhusgym i Skivarp 2018. Kultur- och fritidsberedningen har föreslagit att motionen avslås med hänvisning att det saknas en parkourförening i kommunen som kan sköta om anläggningen. Beslutsunderlag Tre förslag på Parkourbana daterade den 7 augusti 2017. Tjänsteskrivelse daterad den 8 maj 2017 + bilaga. Motion från Mölleskolan daterad den 23 april 2015. Tidigare behandling Kultur- och fritidsberedningen föreslog 2017-08-15, 49, att motionen avslås. Kultur- och fritidsberedningen beslutade 2017-05-09, 37, att förvaltningen får i uppdrag att redogöra om det finns planer på att anlägga utomhusgym i Skivarp samt att kostnadsberäkna tre olika förslag på parkourbana. Ärendet ska behandlas på kommande sammanträde. Kultur- och fritidsberedningen beslutade 2015-10-13, 89, att ger förvaltningen i uppdrag att göra en kostnadsberäkning på att anlägga en parkourbana i Skivarp. Förslag till beslut under sammanträdet Magnus Alm (S) yrkar att serviceförvaltningen får i uppdrag att inför kommunstyrelsens behandling av ärendet ska ärendet komplettera Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-10-17 KS 2017.745 KSAU 140 Dnr KS 2015.675 ärendet med belysning av hur investeringsmedel kan användas till denna typ av förslag. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen. Serviceförvaltningen. Barn- och utbildningsfullmäktige. Justerandes signatur

Tjänsteskrivelse 1 (1) Förvaltning Datum Diarienummer Servieförvaltningen 2017-05-08 KS 2015.675 Motion från BUF Mölleskolan om att bygga en parkourbana i Skivarp Kommunstyrelsen Ärendebeskrivning Angående ett eventuellt anläggandet av en Parkourbana i Skivarp. Prisbilden ligger mellan 140 000:- till 652 000:-. Kostnaden beror på hur många och vilka redskap/hinder som ska ingå i Parkourbanan. Det billigaste alternativet med materiell markarbete och montering kommer upp i en kostnad av ca 225 000:-. Se bilaga på det billigaste alternativet. Sven-Åke Malmström Teknisk rådgivare Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se 274 80 Skurup St. Torggatan 4 0411-53 60 00 0771-SKURUP www.skurup.se

Till Buf att Lena Axelsson Kommunkontoret Skurup Parkourbana Vi föreslår att Skurups kommun bygger en parkourbana i Skivarp. Ungdomarna vill ha mer att göra på fritiden och väldigt många tycker att parkour är roligt. Idag är det många som använder lekplatser som parkourbana. Då blir sakerna på lekplatserna oftast förstörda. Parkour är en bra träning för motorik. Det finns lämplig mark norr om den gamla Möllan. Vi föreslår att Skurups kommun bygger en parkourbanna i Skivarp. Mölleskolans skolråd 150423 Anton Jansson ordf.

Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kultur- och fritidsberedningen 2017-08-15 KS 2017.580 KFB 49 Dnr KS 2015.675 Motion från Mölleskolan om att bygga en parkourbana i Skivarp Kultur- och fritidsberedningens förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Protokollsanteckning Eva Hallmer Lindahl (L) vill anteckna följande till protokollet: Vid varje politiskt ställningstagande till nya satsningar och även fördelning av befintliga medel, vare sig det handlar om idrott eller kultur, måste genusperspektivet vara vägledande. Kunskapen om vad som lockar pojkar respektive flickor i idrott respektive kultur skall vara vägledande för vilka brister vi behöver kompensera för. Ärendebeskrivning Mölleskolans skolråd föreslår att Skurups kommun bygger en parkourbana i Skivarp. Sekreteraren informerar kultur- och fritidsberedningen (2017-08-15) att kommunen planerar att anlägga ett utomhusgym i Skivarp 2018. Kultur- och fritidsberedningen avslår motionen med hänvisning att det saknas en parkourförening i kommunen som kan sköta om anläggningen. Beslutsunderlag 3 förslag på Parkourbana - 2017-08-08 Tjänsteskrivelse - Sven-Åke Malmström 2017-05-08, + bilaga. Motion från Mölleskolan 2015-04-23 Tidigare behandling 2017-05-09 KFB beslutar att förvaltningen får i uppdrag att redogöra om det finns planer på att anlägga utomhusgym i Skivarp samt att kostnadsberäkna tre olika förslag på parkourbana. Ärendet ska behandlas på kommande sammanträde. 2015-10-13 - KFB ger förvaltningen i uppdrag att göra en kostnadsberäkning på att anlägga en parkourbana i Skivarp. Förslag till beslut under sammanträdet Sten Hamberg (M) föreslår att motionen avslås med hänvisning till att det Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kultur- och fritidsberedningen 2017-08-15 KS 2017.580 KFB 49 Dnr KS 2015.675 saknas en parkourförening i kommunen som kan ha sköta om anläggningen. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 169 Dnr KS 2017.181 Yttrande över förslag till svar på medborgarförslag om hundrastgård i Abbekås, Skivarp, Rydsgård och Skurup Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen beslut att ärendet är allsidigt belyst och att inte ha något att erinra mot samhällsbyggandsberedningens förslag, vilket innebär att medborgarförslaget anses vara besvarat med anledning av att samhällsbyggnadsberedningen har föreslagit kommunfullmäktige att bifalla andra medborgarförslag om hundrastplatser med byggnation av två stycken hundrastplatser 2017 och två stycken 2018. Sammanfattning av ärendet I ett medborgarförslag förslås att kommunen anlägger hundrastgårdar i Abbekås, Skivarp, Rydsgård och Skurup. Kommunfullmäktige beslutade 2017-08-28, 269, att bifalla ett tidigare inlämnat medborgarförslag genom att ge serviceförvaltningen i uppdrag att uppföra två stycken hundrastplatser 2017 och två stycken 2018. Se ärende KS 2016.770. Beslutsunderlag Medborgarförslag daterat 2017-01-31. Tidigare behandling Samhällsbyggnadsberedningen föreslog 2017-03-21, 39: Medborgarförslaget anses vara besvarat med anledning av att samhällsbyggnadsberedningen har föreslagit kommunfullmäktige att bifalla andra medborgarförslag om hundrastplatser med byggnation av två stycken hundrastplatser 2017 och två stycken 2018. Kommunfullmäktige beslutade 2017-02-27, 86: Medborgarförslaget remitteras till samhällsbyggnadsberedningen. Beslutet skickas till: Förslagsställaren. Håkan Svensson, samhällsbyggnadschef. Justerandes signatur

Från: Åsa Carlsson <carlssoncarina@outlook.com> Skickat: den 31 januari 2017 15:40 Till: Kansli Ämne: Medborgare förslag. Avsändare: Åsa Carlsson Stinsvägen 51 C 27450 Skivarp e-post adress: carlssoncarina@outlook.com Hallå Hallå! Här kommer ett gott förslag till kommunen från kommun innevånare som går på två ben, men som vill göra något för en del fyrbenta innevånare. Hur skulle det vara om Skurups Kommun tänkte på dessa fyrbenta och kommande inflyttade sådana och gjorde likt sina grann kommuner Svedala, Ystad, Sjöbo m.fl. att investera i en rastgård med ordentlig yta. Sjöbo kommun satsar en yta på 14.000 kvm hundrastgård, Svedala 4000 kvm till en årlig kostnad för allt städ m.m. på 250.000 kronor och Ystad ska anlägga en på ca 10.000 kvm. Tror att folk gärna kollar upp detta också innan de flyttar till ny kommun. Man ska inte behöva köra tex. till Genarp som har en jättefin stor rastgård med aktivitetsgrejor som ihåliga stockar m.m. Vi önskar detta för alla kommunens fyrbenta och dess vänner. Hade varit önskvärt med en på varje ort: Abbekås, Skivarp, Rydsgård och Skurup, men en rejäl någonstans i kommunen hade vi varit nöjda med. Studera gärna de andra kommunernas hundrastgårdar, plats finns det alltid att finna för detta. Finns det hjärterum för djur så måste det finnas stjärterum(hundrastgård). M.V.H. Åsa Carlsson Skivarp. Skickades från E-post för Windows 10

Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Samhällsbyggnadsberedningen 2017-03-21 KS 2017.251 SBB 39 Dnr KS 2017.181 Medborgarförslag om hundrastgård i Abbekås, Skivarp, Rydsgård och Skurup Samhällsbyggnadsberedningens förslag till kommunfullmäktige Medborgarförslaget anses vara besvarat med anledning av att samhällsbyggnadsberedningen har föreslagit kommunfullmäktige att bifalla andra medborgarförslag om hundrastplatser med byggnation av 2 st hundrastplatser 2017 och 2 st 2018. Ärendebeskrivning Medborgarförslag om hundrastgård i Abbekås, Skivarp, Rydsgård och Skurup. Beslutsunderlag Medborgarförslag om hundrastgård i Abbekås, Skivarp, Rydsgård och Skurup, daterad 2017-01-31. Tidigare behandling Kommunfullmäktige beslutade 2017-02-27 att medborgarförslaget remitteras till samhällsbyggnadsberedningen. Förslag till beslut under sammanträdet Björn Hortevall (M) yrkar att medborgarförslaget ska anses vara besvarat med anledning av att samhällsbyggnadsberedningen har föreslagit kommunfullmäktige att bifalla andra medborgarförslag om hundrastplatser med byggnation av 2 st hundrastplatser 2017 och 2 st 2018. Beslutet skickas till: Åsa Carlsson Håkan Svensson Justerandes signatur

Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 170 Dnr KS 2016.679 Yttrande över förslag till svar på förslag från Hallenborgskolan om att förbättra belysningen vid ankdammen och vattenverket Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och att inte ha något att erinra mot samhällsbyggnadsberedningens förslag, vilket innebär att motionen anses besvarad samt att en utbyggnad av befintlig belysningsanläggning med 20 nya belysningspunkter läggs in i budgeten för att utföras samtidigt som man gör iordning området vid stationen och lantmännen. Sammanfattning av ärendet I ett förslag från Hallenborgsskolan föreslås att belysningen vid ankdammen och vattenverket i Rydsgård förbättras. Förvaltningen medger att belysningen inte är tillfredsställande vid Vattenverket och ankdammen i Rydsgård. Det finns idag bara en belysningspunkt vid ankdammen och den är placerad vid pumphuset. Vi har årligen avsatta investeringspengar till gatubelysningen, men dessa går till att bland annat byta ut gamla kvicksilverarmaturer till nya miljövänligare högtrycksnatriumarmaturer. Det byts även ut gamla belysningsstolpar årligen för att säkerställa säkerheten på befintlig belysningsanläggning samt att vi byter ut gamla befintliga gatubelysningsskåp till nya moderna. Innan vi utökar med fler belysningspunkter i Skurups kommun tycker vi att det är viktigare att se till så att befintlig belysningsanläggning uppfyller de krav som ställs så att vi kan upprätthålla en god standard på den befintlig belysningsanläggning. En utbyggnad av en ny belysningsanläggning från befintlig belysningsanläggning förbi vattenverket och ankdammen upp till konstgräsplanen skulle innebära cirka 20 nya belysningspunkter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2016-09-12. Motion daterad 2016-04-28. Tidigare behandling Samhällsbyggnadsberedningen föreslog 2016-10-18, 97: Motionen anses besvarad samt att en utbyggnad av befintlig belysningsanläggning med 20 nya belysningspunkter läggs in i budgeten för att utföras samtidigt som man gör iordning området vid stationen och Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 170 Dnr KS 2016.679 lantmännen. Samhällsbyggnadsberedningen beslutade 2016-08-22, 72: Motionen remitteras till driftchefen. Barn- och ungdomsfullmäktige beslutade 2016-05-30, 21: Moitonen remitteras till samhällsbyggnadsberedningen. Beslutet skickas till: Håkan Svensson, samhällsbyggnadschef. Hallenborgsskolan Justerandes signatur

Tjänsteskrivelse 1 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Serviceförvaltningen 2016-09-12 KS 2016.679 Kommunstyrelsen Motion från Hallenborgskolan om att förbättra belysningen vid ankdammen och vattenverket Ärendebeskrivning Att belysningen inte är tillfredsställande vid Vattenverket och ankdammen i Rydsgård stämmer. Det finns idag bara en belysningspunkt vid ankdammen och den är placerad vid pumphuset. Vi har årligen avsatta investeringspengar till gatubelysningen, men dessa går till att bland annat byta ut gamla kvicksilverarmaturer till nya miljövänligare högtrycksnatriumarmaturer. Det byts även ut gamla belysningsstolpar årligen för att säkerställa säkerheten på befintlig belysningsanläggning samt att vi byter ut gamla befintliga gatubelysningsskåp till nya moderna. Innan vi utökar med fler belysningspunkter i Skurups kommun tycker vi att det är viktigare att se till så att befintlig belysningsanläggning uppfyller de krav som ställs så att vi kan upprätthålla en god standard på den befintlig belysningsanläggning. En utbyggnad av en ny belysningsanläggning från befintlig belysningsanläggning förbi vattenverket och ankdammen upp till konstgräsplanen skulle innebära cirka 20 nya belysningspunkter. Ekonomi 1 styck belysningspunkt inklusive material och grävning kostar cirka 15 000: - enligt KP-Fakta. Total kostnad för 20 belysningspunkter blir cirka 300 000:- Beslutsunderlag Motion från Hallenborgsskolan om att förbättra belysningen vid ankdammen och vattenverket, daterad 2016-04-28. Tjänsteskrivelse, daterad 2016-09-12 Tidigare behandling Barn- och ungdomsfullmäktige beslutade 2016-05-30 att remittera motionen till samhällsbyggnadsberedningen. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se 274 80 Skurup St. Torggatan 4 0411-53 60 00 0771-SKURUP www.skurup.se

Tjänsteskrivelse 2 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Serviceförvaltningen 2016-09-12 KS 2016.679 Serviceförvaltningen Fredrik Bengtsson Myndighetschef, Miljö- och bygg Håkan Svensson Samhällsbyggnadschef Beslutet skickas till: Hallenborgsskolan Håkan Svensson, Samhällsbyggnadschef Fredrik Bengtsson, Myndighetschef, Miljö- och bygg Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se 274 80 Skurup St. Torggatan 4 0411-53 60 00 0771-SKURUP www.skurup.se

Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Samhällsbyggnadsberedningen 2016-10-18 KS 2016.584 SBB 97 Dnr KS 2016.679 Motion från Hallenborgskolan om att förbättra belysningen vid ankdammen och vattenverket Samhällsbyggnadsberedningens förslag till kommunfullmäktige Motionen anses besvarad samt att en utbyggnad av befintlig belysningsanläggning med 20 nya belysningspunkter läggs in i budgeten för att utföras samtidigt som man gör iordning området vid stationen och lantmännen. Ärendebeskrivning Hallenborgsskolan har i en BUF-motion anfört följande: Det behövs bättre belysning vid ankdammen i Rydsgård då det blir ganska mörkt där om kvällarna. Vid vattenverket som ligger bredvid ankdammen behövs det också bättre belysning. Vi föreslår att belysningen vid ankdammen och vattenverket i Rydsgård förbättras. Samhällsbyggnadschef Håkan Svensson svarar i en tjänsteskrivelse att det stämmer att belysningen inte är tillfredsställande vid Vattenverket och ankdammen i Rydsgård. Det finns idag bara en belysningspunkt vid ankdammen och den är placerad vid pumphuset. Förvaltningen har årligen avsatta investeringspengar till gatubelysningen, men dessa går till att bland annat byta ut gamla kvicksilverarmaturer till nya miljövänligare högtrycksnatriumarmaturer. Det byts även ut gamla belysningsstolpar årligen för att säkerställa säkerheten på befintlig belysningsanläggning samt att de byter ut gamla befintliga gatubelysningsskåp till nya moderna. Innan kommunen utökar med fler belysningspunkter i Skurups kommun tycker förvaltningen att det är viktigare att se till så att befintlig belysningsanläggning uppfyller de krav som ställs så att de kan upprätthålla en god standard på den befintlig belysningsanläggning. En utbyggnad av en ny belysningsanläggning från befintlig belysningsanläggning förbi vattenverket och ankdammen upp till konstgräsplanen skulle innebära cirka 20 nya belysningspunkter. Ekonomi 1 styck belysningspunkt inklusive material och grävning kostar cirka 15 000: - enligt KP-Fakta. Total kostnad för 20 belysningspunkter blir cirka 300 000:- Beslutsunderlag Motion från Hallenborgsskolan om att förbättra belysningen vid Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Samhällsbyggnadsberedningen 2016-10-18 KS 2016.584 SBB 97 Dnr KS 2016.679 ankdammen och vattenverket, daterad 2016-04-28. Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschefen, daterad 2016-09-12. Tidigare behandling Samhällsbyggnadsberedningen beslutade 2016-08-22 att remittera motionen till driftchefen. Barn- och ungdomsfullmäktige beslutade 2016-05-30 att remittera motionen till samhällsbyggnadsberedningen. Förslag till beslut under sammanträdet Bengt Andersson (S) yrkar att motionen ska anses besvarad samt att en utbyggnad av befintlig belysningsanläggning med 20 nya belysningspunkter läggs in i budgeten för att utföras samtidigt som man gör iordning området vid stationen och lantmännen. Beslutet skickas till: Håkan Svensson Hallenborgsskolan Justerandes signatur

Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 181 Dnr KS 2017.472 Yttrande över förslag till svar på motion från Eva Hallmer Lindahl (L) om att upprätta en handlingsplan för hur man ska ta hand om och förebygga erosionen längs Skurups kust Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att anse ärendet vara allsidigt belyst och att inte ha något att erinra mot samhällsbyggnadsberedningens förslag, vilket innebär att bifalla motionen. Sammanfattning av ärendet En motion från Eva Hallmer Lindahl och Anders Bengtsson har inkommit där de yrkar att en handlingsplan upprättas i form av en kustförvaltningsplan. 2014 lämnade Serviceförvaltningen in ett äskade till budgetberedningen om 216 000 SEK ex moms (offererat pris + 20 % för oförutsedda merkostnader) för att ta fram en kustförvaltningsplan. Äskandet fick inte bifall men serviceförvaltningen fortsatte arbeta med kusten, dock inte i form av en kustförvaltningsplan. Sedan 2014 har följande gjorts: - Serviceförvaltningen har gjort en kartläggning av outnyttjade byggrätter längs kusten samt informerat boende om risker med erosion och stigande havsnivåer. Inga åtgärder har vidtagits. - Skurups kommun ingår i ett mellankommunalt samarbetsprojekt som kallas KOMPIS tillsammans med Vellinge, Trelleborg och Ystad. Projektet pågår under 2017 och ska slutrapporteras i december till Länsstyrelsen. Projektets syfte är att ta fram ett gemensamt planeringsunderlag för havet. I projektet ingår bland annat att göra en beräkning av de olika kommunernas behov av sand för att strandfodra och därmed rädda sina stränder från erosion. Återstående arbete: Även om Skurups kommun vet hur mycket sand som kommer att behövas för att rädda stränderna från erosion, så vet man ännu inte varifrån sanden ska tas och man har heller inga tillstånd att utvinna sand. Det finns en kartläggning från SGU som visar att det eventuellt kan finnas sand i havet men detta är inte klarlagt. Området där det kan finnas sand krockar dessutom med ett utpekat riskintresseområde för vindbruk. Det är inte bara erosion som hotar Skurups kust. I tex Bingsmarken pågår idag ingen erosion, snarare en påväxt av sand. Här är problemet istället kopplat till förhöjda havsnivåer som kan göra att grundvattennivåerna stiger och vattenmängden i ån ökar vilket kan göra att Bingsmarken svämmas över Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 181 Dnr KS 2017.472 bakifrån. Då hjälper inte strandfodring utan det krävs andra åtgärder. En kustförvaltningsplan kan ta ett helhetsgrepp på hela kuststräckan och föreslå åtgärder anpassade för de olika platsernas situation. Förslagsvis kan en kustförvaltningsplan innehålla följande: Del 1. Fördjupad utredning Kompletterande utredningar som behövs till redan befintlig risk och sårbarhetsanalys för att kunna genomföra följande steg, tex kartläggning av var sandmängden till havs. Del 2. Strategi En strategi för kommunens stränder tas fram med politiker och tjänstemän från kommunen. Strategin bör innehålla en målsättning för kommunens kustförvaltning och riktlinjer för hur målsättningen ska uppnås. Strategin ska vara styrande för förvaltningsplanen i del 3. Del 3. Förvaltningsplan Förvaltningsplanen består förslagsvis av åtgärdsförslag med tillhörande skötselplan och kontrollprogram. Åtgärdsförslaget kan innehålla förslag på rätt åtgärder på de olika platserna. I skötselplanen beskrivs hur kommunen ska sköta sina stränder och kan innehålla instruktioner för till exempel strandrensning, reparation av stormskador och strandfodring. I kontrollprogrammet beskrivs hur kommunen ska mäta och dokumentera förändringar längs kusten. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2017-09-08. Motion daterad 2017-04-19. Tidigare behandling Samhällsbyggnadsberedningen föreslog 2017-09-19, 105: Bifall motionen. Samhällsbyggnadsberedningen beslutade 2017-08-22, 92: Motionen remitteras till serviceförvaltningen för en kostnadsberäkning. Kommunfullmäktige 2017-06-21, 227: Kommunfullmäktige beslutar att motionen får ställas och att remittera den till samhällsbyggnadsberedningen. Kommunfullmäktige, 2017-05-29, 193: Kommunfullmäktige beslutar att bordlägga ärendet. Beslutet skickas till: Eva-Marie Engström, förvaltningschef. Jennie Luthander, planarkitekt. Justerandes signatur

Liberalerna Motion Upprätta en handlingsplan för hur man skall ta hand om och förebygga erosionen längs Skurups kust. Skurups kommun har en fantastisk kuststräcka som uppskattas mycket av oss som kommuninvånare men också av våra turister. I mitten på 1900-talet hade kommunen fina sandstränder längs hela kusten, idag har vi endast kvar en mindre del i främst Bingsmarken och Mossbystrand. I övriga kustkommuner i hela Skåne har man tagit erosionen, höjda havsnivåer och den ökande frekvensen av stormar, på allvar och upprättat handlingsplaner för hur man kan ta sig an problemet men Skurups kommun har inte agerat i frågan. Det är hög tid för kommunen att ta ansvar för denna fråga i syfte att bevara vår fina strand längs kusten för rekreation och bad. Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi Att en handlingsplan upprättas i form av en "kustförvaltningsplan" Abbekås 19 april Anders Bengtsson, Liberalerna

Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Samhällsbyggnadsberedningen 2017-09-19 KS 2017.256 SBB 105 Dnr KS 2017.472 Motion från Eva Hallmer Lindahl (L) om att upprätta en handlingsplan för hur man ska ta hand om och förebygga erosionen längs Skurups kust Samhällsbyggnadsberedningens förslag till kommunfullmäktige Bifall motionen. Ärendebeskrivning Motion från Eva Hallmer Lindahl (L) om att upprätta en handlingsplan för hur man ska ta hand om och förebygga erosionen längs Skurups kust. En kustförvaltningsplan kan ta ett helhetsgrepp på hela kuststräckan och föreslå åtgärder anpassade för de olika platsernas situation. Förslagsvis kan en kustförvaltningsplan innehålla följande: Del 1. Fördjupad utredning Kompletterande utredningar som behövs till redan befintlig risk och sårbarhetsanalys för att kunna genomföra följande steg, tex kartläggning av var sandmängden till havs. Del 2. Strategi En strategi för kommunens stränder tas fram med politiker och tjänstemän från kommunen. Strategin bör innehålla en målsättning för kommunens kustförvaltning och riktlinjer för hur målsättningen ska uppnås. Strategin ska vara styrande för förvaltningsplanen i del 3. Del 3. Förvaltningsplan Förvaltningsplanen består förslagsvis av åtgärdsförslag med tillhörande skötselplan och kontrollprogram. Åtgärdsförslaget kan innehålla förslag på rätt åtgärder på de olika platserna. I skötselplanen beskrivs hur kommunen ska sköta sina stränder och kan innehålla instruktioner för till exempel strandrensning, reparation av stormskador och strandfodring. I kontrollprogrammet beskrivs hur kommunen ska mäta och dokumentera förändringar längs kusten. Ekonomi 216 000 SEK ex moms (offererat pris + 20 % för oförutsedda merkostnader). Priset avser 2014 och kan behöva justeras uppåt något. Konsekvensanalys/Överväganden Skurups kommun har idag 2 tjänstemän som sitter med som representanter i Erosionsskadecentrum, men ingen som arbetar dedikerat med eller är expert på frågan kring stigande havsnivåer och erosion. Det kommer därför att behövas konsulthjälp för att ta fram en eventuell kustförvaltningsplan. Situationen med erosion är i dagsläget inte akut, men att förbereda för Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Samhällsbyggnadsberedningen 2017-09-19 KS 2017.256 SBB 105 Dnr KS 2017.472 eventuella åtgärder tar mycket lång tid. Som exempel kan nämnas att Ystads kommun väntade nästan 10 år på att få tillstånd att utvinna sand för strandfodring. Beslutsunderlag Motion från Eva Hallmer Lindahl (L) om att upprätta en handlingsplan för hur man ska ta hand om och förebygga erosionen längs Skurups kust, daterad 2017-04-19. Tjänsteskrivelse från serviceförvaltningen, daterad 2017-09-08. Tidigare behandling Samhällsbyggnadsberedningen beslutade 2017-08-22 att remittera motionen till serviceförvaltningen för en kostnadsberäkning. Kommunfullmäktige beslutade 2017-06-21: Kommunfullmäktige beslutar att motionen får ställas och att remittera den till samhällsbyggnadsberedningen. Kommunfullmäktige beslutade 2017-05-29: Kommunfullmäktige beslutar att bordlägga ärendet. Förslag till beslut under sammanträdet Björn Hortevall (M), Bengt Andersson (S) och Richard Bergendahl (MP) yrkar bifall till motionen. Beslutet skickas till: Förslagsställaren Eva-Marie Engström Jennie Luthander Justerandes signatur

Protokollsutdrag 1 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunfullmäktige 2017-11-27 KS 2017.67 KF 392 Dnr KS 2017.688 Förslag till finansiering av strategiska markköp Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet till kommunstyrelsen med motiveringen att finansieringen ska vara korrekt angiven. Protokollsanteckning Niklas Sjöberg (-) vill ha antecknat till protokollet att han förutsätter att eventuella markköp beslutas i enlighet med gällande regelverk samt att inköp sker till ett pris motsvarande gällande marknadsvärde. Det innebär att vid inköp av ej detaljplanelagd jordbruksmark så avser marknadsvärdet jordbruksmark och inget annat. Sven-Åke Strandberg (KV) vill ha antecknat till protokollet att kommunstyrelsens arbetsutskott ska ta sin beredning på allvar så att ärendena är beredda och allsidigt belysta när de kommer till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Sammanfattning av ärendet En bärande del i kommunens vision 2030 är utveckling av nya boendemiljöer och därmed skapande av förutsättningar för att nå befolkningsökningsmålet med 18 000 invånare 2030. Flera projekt med denna inriktning pågår, varav projekt med arbetsnamn Västeräng är det enskilt största, och kommer i utbyggd form att bilda en helt ny stadsdel med ca 350 bostäder. Flera beslut i denna riktning har fattats tidigare. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2017 att anta detaljplan för bostäder på fastigheterna Skurup 51:44 och Skurup 51:46 m. fl. Området för etapp 1 framgår av grön markering på bilaga 1. Kommunen förvärvade i november 2016 ett flertal fastigheter om totalt 15 ha för exploatering av bostäder och förskola. Området för denna etapp 2 framgår av markering i rött på bilaga 1. Serviceförvaltningen arbetar med förberedelser för exploateringen av etapp 1 och 2 och ser behov av ytterligare markförvärv i området. För att med helhetsperspektiv lösa olika infrastrukturfrågor föreslås att kommunen förvärvar även tre intilliggande fastigheter. Tillkommande areal ökar också möjliga bostäder. Dessa är en planeringsmässigt naturlig och nödvändig utvidgning av etapp 1 och 2, och avgränsas naturligt av väg 714 och Saritslövsvägen. Den etapp 3 förvaltningen avser är totalt till ytan drygt 5 ha och framgår av markering i Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunfullmäktige 2017-11-27 KS 2017.67 KF 392 Dnr KS 2017.688 blått på bilaga 1. Serviceförvaltningen har under hand haft kontakt med fastighetsägarna och dessa kan tänka sig att överlåta fastigheterna till kommunen. Emma Sandberg, ekonomichef, föredrar ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelese daterad 2017-07-13. Kartbilaga 1. Kartbilaga 2. Tidigare behandling Kommunstyrelsen föreslog 2017-11-01 298: Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anslå 6 miljoner kronor till investeringsbudget för 2017 för strategiska förvärv av fastigheter. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-10-17, 135: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att utöka investeringsramen med 6 miljoner kronor för strategiska markköp. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att ekonomichefen får i uppdrag att inför kommunstyrelsen behandling av ärendet komplettera avseende ekonomisk belysning samt tankesättet kring investeringsmedlen. Förslag till beslut under sammanträdet Jörgen Sjöslätt (C) yrkar att markköp under 5 mkr ska behandlas av kommunstyrelsen och över 5 mkr av kommunfullmäktige. Sven-Åke Strandberg (KV) yrkar avslag på Jörgen Sjöslätts yrkande. Sven Rosengren (-) yrkar på återremiss av ärendet. Ann-Helen Nilsson (C) yrkar att finansiering ska ske i enlighet med vad som anges i tjänsteskrivelsen under avsnittet Ekonomi. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras, och finner att kommunfullmäktige beslutat att avgöra ärendet idag, men votering begärs då. Omröstning Följande voteringsproposition uppställs och godkänns: den som vill avgöra ärendet idag röstar ja. Den det ej vill röstar nej. Omröstningen ger till resultat 25 ja och 16 nej. Kommunfullmäktige har Justerandes signatur

Protokollsutdrag 3 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunfullmäktige 2017-11-27 KS 2017.67 KF 392 Dnr KS 2017.688 därmed beslutat att återremittera ärendet då minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna har röstat för återremiss enligt 5 kap 36 kommunallagen. Motiveringen till återremissen ska enligt omnämnt lagrum bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering. Sven Rosengren (-) meddelar att motiveringen är att finansieringen ska vara korrekt angiven. Beslutet skickas till: Ekonomichefen. Serviceförvaltningen. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 183 Dnr KS 2017.976 Förslag till flytt av projektet ombyggand av Järnvägsgatan i Skurup Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen beslutar att ombyggnad av Järnvägsgatan genomförs 2018. Sammanfattning av ärendet Vid möte med affärsinnehavarna gällande ombyggnaden av Järnvägsgatan var det ett önskemål om att flytta fram byggstarten till början av 2018. Detta med anledning av att affärsinnehavarna inte vill bli störda under julhandeln. Arbetena tar 4-5 månader att genomföra och att påbörja arbetet början av 2018 är därmed att föredra. Torget har enligt förvaltningens interna planering tänkt projektering under 2019 och utförande under 2020. Projektet kommer att lyftas in för beslut i investeringsäskande för 2019. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2017-10-31. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen beslutar att ombyggnad av Järnvägsgatan genomförs 2018. Beslutet skickas till: Serviceförvaltningen. Ekonomienheten. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 184 Dnr KS 2017.701 Förslag till svar på motion från Jörgen Lidfeldt (SD) och Pernilla Lidfeldt (SD) om att kommunen kontaktar Region Skåne för att se över busshållplatserna för ett säkrare resande Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Sammanfattning av ärendet I en motion föreslås att kommunen kontaktar Region Skåne för att se över dessa hållplatser för ett säkrare resande. Av tjänsteskrivelsen framgår att det finns redan idag en dialog om hur vi lyfter kollektivtrafiken generellt med Skånetrafiken och Region Skåne. Säkerhet och komfort på busshållplatser är av stor vikt för att man ska välja att åka kollektivt. Om man skulle göra en grundlig översyn av alla busshållsplatser i kommunen så kan det vara ett steg i att ta ett större grepp kring hållbart resande. Det ligger i vårt uppdrag att lyfta frågan både lokalt och regionalt för att knyta ihop cykel, tåg och busstrafik så det rimmar med resenärers behov och önskningar för att göra det kollektiva och hållbara resandet så attraktivt som möjligt och göra detta i samverkan med Regionen, Skånetrafiken och även Trafikverket. Det finns idag forum för detta och de tjänstemän som är i kontakt med Regionen och Skånetrafiken är medvetna om att situationen alltid kan bli bättre gällande komfort och säkerhet vid stationer/hållplatser. Att få de dagliga resenärernas inspel vilka busshållplatser som är i behov av upprustning är en annan väg att gå. Sedan kan man ut gå från detta material och hålla en dialog med Skånetrafiken om förbättrings åtgärder, och lika så titta på olika finanseringsmöjligheter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2017-10-25. Motion daterad 2017-07-19. Tidigare behandling Lars Nyström (SD) yrkar bifall till motionen. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 184 Dnr KS 2017.701 Beslutet skickas till: Jörgen Lidfeldt (SD). Pernilla Lidfeldt (SD). Serviceförvaltningen. Linnea Roddar, projektledare. Eva-Marie Engström, förvaltningschef. Håkan Svensson, driftchef. Justerandes signatur

Motion till Skurups kommunfullmäktige 2017-07-19 Säkrare busshållplatser När man åker längs våra vägar mellan tätorterna så ser man busshållplatser där resenärerna får stå längs med vägrenen alternativt nere i diket för att vänta på bussen. Under sommartid är detta kanske inget problem, men under vintertid är problemet större. När det är mörkt på morgon och kväll så står våra invånare ute vid vägrenen ibland utan reflexer och då är dessa svåra att upptäcka och det finns också snövallar som gör att resenärerna står ute på gatan under vintertid och väntar på bussen. Detta försämrar säkerheten och tryggheten för bussresenärerna när de väntar på bussen. Med osäkra busshållplatser finns det risk att folk väljer andra färdmedel, en del kanske mindre miljövänliga än kollektivtrafiken. Vi Sverigedemokrater föreslår därför Att kommunen kontaktar Region Skåne för att se över dessa hållplatser för ett säkrare resande. Sverigedemokraterna Skurup E-post: skurup@sd.se Hemsida: skurup.sd.se

Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 185 Dnr KS 2017.799 Förslag till svar på motion från Sven Rosengren (-) om parkeringsplatser utanför Systembolagets butik Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och föreslå kommunfullmäktige att motionen anses besvarad. Sammanfattning av ärendet I motionen föreslås att två till tre parkeringsplaster inrättas på Södergatan utanför systembolagets butik. Tillgängligheten till butikerna är viktigt för att näringslivet ska blomstra i Skurup. Som förslagsställare nämner så skulle mindre köryta innebära att bilister saktar ned farten. Butiken ligger i en sväng och höjdskillnaden i svängen gör att det av trafiksäkerhetsskäl inte går att angöra parkering på vägen eller intill husväggen som det ser ut idag. Under 2019 planeras ombyggnation av denna del av Södergatan. Förslaget i motionen kommer att beaktas likt övriga synpunkter som inkommer i samband med samråd i den kommande detaljprojekteringen av ombyggnationen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2017-11-20. Motion daterad 2017-08-28. Beslutet skickas till: Sven Rosengren (-). Serviceförvaltningen. Linnea Roddar, projektledare. Eva-Marie Engström, förvaltningschef. Justerandes signatur

te $joit,f<pi Motion till kommunfullmäktige i Skurups kommun. Systembolaget i Skurup saknar kundparkering i direkt anslutning till butiken. Närmsta parkering ligger på ca 100 meters avstånd med stor höjdskillnad. Speciellt vintertid är detta ett stort problem för många kunder. Södergatan utanför butiken är mycket bred liksom trottoaren. Här kan en korttidsparkering ganska enkelt anläggas, vilket kanske också hade bidragit till att hastigheten på genomfartstrafiken dämpats något. Undertecknad föreslår därför att 2-3 parkeringsplatser inrättas på Södergatan utanför Systembolagets butik. Abbekås den 28/8 2017

Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 186 Dnr KS 2017.1176 Förslag till VA-taxa 2018 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta VA-taxa för 2018 att tillämpas från och med den 1 mars 2018. Sammanfattning av ärendet Serviceförvaltningen föreslår att VA-taxans brukningsavgift höjs och att anläggningsavgiften blir oförändrad. Den senaste höjningen av brukningsavgiften genomfördes 2012. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2017-12-17. Förslag till VA-taxa daterad 2017-12-17. Underlagsmaterial daterat 2017-04-04. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta VA-taxa för 2018 att tillämpas från och med den 1 mars 2018. Justerandes signatur

Serviceförvaltningen Presentation på Budgetgrupp 2017-04-04

VA 2018-2020 VA plan 2015 genomförs Skurup, Skivarp, Rydsgård knyts ihop inför inkoppling i Sydvatten 2023. Ev tillståndsansökan för avveckling av grundvattentäkterna Separera dagvatten från avlopp Behov av taxeökning, ca 5 % Behov av dokumentation av ledningsnätet

TAXA 2018 för Skurups kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige 2017-xx-xx, KF xxx. Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Skurups kommun. Avgifter enligt denna taxa skall betalas till Skurups kommun. 1 För att täcka nödvändiga kostnader för Skurups kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning skall ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 5 lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet Dg är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. 3 I dessa taxeföreskrifter avses med Bostadsfastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostads-fastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd, eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas, för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Exempel på sådana byggnader är: Kontor Förvaltning Stormarknader Butiker Utställningslokaler Sporthallar Hotell Restauranger Hantverk Småindustri Utbildning Sjukvård Annan fastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Obebyggd fastighet: fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts. Lägenhet: ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet, räknas varje påbörjat 150-tal m 2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS 02 10 53 som en lägenhet.

Allmän platsmark: mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (1987:10) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark. 4 4.1 Avgift tas ut för nedan angivna ändamål: Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja Df, dag- och dränvattenavlopp från fastighet Dg, dagvattenavlopp från allmän platsmark Ja Nej Ja Nej 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.5 Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder.

Anläggningsavgifter ( 5 13) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. 5 5.1 För bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df, b) en avgift för var och en av lägenheterna nr 1 osv. om 72 000 kronor om 18 000 kronor om 90 000 kronor om 22 500 kronor c)* en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt upprättats om 7 200 kronor om 9 000 kronor *Avgift enligt 5.1 c) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 5.1 a). I det fall avgift enligt 5.1 c) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, se 8. 5.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas den del av avgiften enligt 5.1 a), som hänför sig till framdragande av servisledningen lika mellan fastigheterna. 5.3 Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som huvudmannen godkänner. 5.4 Upprättas ytterligare förbindelsepunkter, skall erläggas avgifter enligt 5.1 a). 5.5 Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet skall erläggas avgift enligt 5.1 b) för varje tillkommande lägenhet. 5.6 Tillkommer bortledande av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, skall erläggas avgift enligt 5.1 c).

6 6.1 För annan fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df om 72 000 kronor om 90 000 kronor b) en avgift per m 2 tomtyta om 12 kronor om 15 kronor c)* en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. om 7 200 kronor om 9 000 kronor * Avgift enligt 6.1 c) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 6.1 a). I det fall avgift enligt 6.1 c) tas ut reduceras avgift enligt 6.1 a) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, se 8. 6.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas den del av avgiften enligt 6.1 a), som hänför sig till framdragande av servisledningen lika mellan fastigheterna 6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. 6.4 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tills vidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen. 6.5 Upprättas ytterligare förbindelsepunkter skall erläggas avgift enligt 6.1 a). 6.6 Ökas fastighets tomtyta, skall erläggas avgift enligt 6.1 b) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. 6.7 Tillkommer bortledande av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, skall erläggas avgift enligt 6.1 c).

7 7.1 För obebyggd fastighet skall erläggas del av full anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Bostadsfastighet Annan fastighet Avgift per uppsättning FP 5.1 a) 100% 6.1 a) 100% Tomtyteavgift - 6.1 b) 70% Lägenhetsavgift 5.1 b) 0% - Grundavgift för Df, om FP för Df inte upprättats 5.1 c) 100% 6.1 c) 100% Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 7.2 Bebyggs obebyggd fastighet skall erläggas resterande avgifter enligt följande: Bostadsfastighet Annan fastighet Tomtyteavgift - 6.1 b) 30% Lägenhetsavgift 5.1 b) 100% - Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 8 8.1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, skall erläggas reducerade avgifter enligt följande: Avgifter för framdragen servisledning En ledning 70 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Två ledningar 85 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Tre ledningar 100 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Avgifter i övrigt: V S Df Dg Lägenhetsavgift 5.1 b) 35% 45% 20% 0% Grundavgift Df utan FP 5.1 c) 100% Tomtyteavgift 6.1 b) 35% 45% 20% 0% Grundavgift Df utan FP 6.1 c) 100% För avgiftsändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt 5.1 a) respektive 5.1 c) eller 6.1 a) respektive 6.1 c). Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift.

8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, skall erläggas avgifter enligt 8.1. 8.3 För förbindelsepunkt som på fastighetsägarens begäran upprättas senare än övriga förbindelsepunkter för fastigheten skall, utöver avgift enligt 8.1, erläggas en etableringsavgift om 0 % av avgiften enligt 5.1 a). Etableringsavgiften avses täcka huvudmannens merkostnader till följd av att arbetet inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar. 9 Den som svarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga anläggningsavgift. Avgift kvittas mot att VA-verket får disponera gatumark utan kostnad etc. samt att den digitala kartan ställs till VA-verkets förfogande kostnadsfritt. 10 Avgifter enligt 5 6 skall ej indexregleras. 11 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5 8 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 12 12.1 Sedan avgiftsskyldighet inträtt, skall avgift betalas inom tid som anges i räkning. 12.2 Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett. 12.3 Enligt 36 lagen om allmänna vattentjänster skall en anläggningsavgift fördelas på årliga inbetalningar under en viss tid, längst tio år, om avgiften uppgår till belopp som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta skall erläggas enligt 5 räntelagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas enligt 12.2. 12.4 Avgiftsskyldighet enligt 5.5, 6.6 eller 7.2 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande t ex ökning av tomtyta inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt 12.2 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas.

13 13.1 Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av huvudmannen ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändiga, skall fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannen överenskomna kostnader härför. 13.2 Om en fastighetsägare begär att ny servisledning skall utföras i stället för redan befintlig och finner huvudmannen skäl bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig att bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del. 13.3 Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldig att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick.

Brukningsavgifter ( 14 22) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. 14 14.1 För bebyggd fastighet skall erläggas brukningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) en fast avgift per år och mätare (grundavgift) 1. q n 2,5 m 3 /h i 1- och 2-bostadshus samt övriga fastigheter med årsförbrukning 300 m 3 /år 2. q n 2,5 m 3 /h i övriga fastigheter 3. q n 6 m 3 /h 4. q n 10 m 3 /h 5. q n 15 m 3 /h 6. q n 25 m 3 /h om 2 289 kronor om 4 578 kronor om 10 290 kr om 22 890 kr om 38 913 kr om 68 670 kr om 2 861 kronor om 5 723 kronor om 12 863 kr om 28 613 kr om 48 641 kr om 85 838 kr b) en avgift per m 3 levererat vatten om 22,26 kronor om 27,83 kronor c) en fast avgift per år och m 2 tomtyta inom varje intervall (dagvattenavgift) 1. 1- och 2-bostadshus, fast schablon oavsett tomtyta 2. 0-10 000 m 2 3. 10 000 0-50 000 m 2o 4. 50 000 m 2 - om 365 kronor om 0,37 kronor om 0,27 kronor om 0,23 kronor om 456 kronor om 0,46 kronor om 0,34 kronor om 0,29 kronor q n = vattenmätarens nominella flöde

14.2 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras avgifterna. Följande avgifter skall därvid erläggas för respektive ändamål: V S Df Dg Fast avgift 14.1 a 40% 60% 0% - Avgift per m 3 14.1 b 40% 60% - - Avgift efter tomtyta (dagvattenavgift) 14.1 c 0% 0% 100% - Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 14.3 Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt vatten som levereras till fastigheten. Har huvudmannen bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tillsvidare inte skall fastställas genom mätning, tas avgift enligt 14.1 b) ut efter en antagen förbrukning om 150 m 3 /lägenhet och år i permanentbostad och med 75 m 3 /lägenhet och år för fritidsbostad. 14.4 För s k byggvatten ingår normalförbrukningen i anläggningsavgiften. 14.5 För extra mätställe (mätställe utöver ett per fastighet) skall erläggas en årlig avgift med ett belopp motsvarande 50 % av den fasta avgiften enligt 14.1 a). Beloppet avrundas till närmaste hela krontal. Parallellkopplade vattenmätare räknas som ett mätställe. 14.6 Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDACs föreskrifter om vatten- och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Statens vanämnd. 14.7 Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, skall fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna i enlighet med vad som framgår av 18. 14.8 För spillvattenmängd, som enligt huvudmannens medgivande avleds till dagvattenledning (kylvatten o d), skall erläggas avgift med 10 % av avgiften enligt 14.1 b).

15 Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga brukningsavgift. Avgift kvittas mot att VA-verket får disponera gatumark utan kostnad etc. samt att den digitala kartan ställs till VA-verkets förfogande kostnadsfritt. 16 Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet skall avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden skall bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren, normalt en antagen förbrukning om 150 m 3 /lägenhet och år i permanentbostad och med 75 m 3 /lägenhet och år för fritidsbostad. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten skall debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd. 17 För obebyggd fastighet skall ej erläggas brukningsavgift enligt 14.1 a). 18 Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras följande avgifter: Utan moms Med moms Nedtagning av vattenmätare 525 kr 656 kr Uppsättning av vattenmätare 525 kr 656 kr Avstängning av vattentillförsel 525 kr 656 kr Påsläpp av vattentillförsel 525 kr 656 kr Montering och demontering av strypbricka i vattenmätare 525 kr 656 kr Undersökning av vattenmätare 1050 kr 1313 kr Länsning av vattenmätarbrunn 269 kr 336 kr Förgäves besök 525 kr 656 kr Byte av skadad mätare (exkl. mätare) 525 kr 656 kr För arbeten som på fastighetsägarens begäran utförs utanför ordinarie arbetstid debiteras ett tillägg om 50 % av ovan angivna belopp.

19 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 14 17 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 20 Avgift enligt 14.1 a) och c) debiteras i efterskott per månad, kvartal, tertial eller halvår enligt beslut av VA-huvudmannen. Avgift enligt 14.1 b) debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd eller annan grund som anges i 14 och 16. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta på obetalt belopp enligt 12.2. Sker enligt huvudmannens beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning, dock att mätaravläsning och debitering efter verklig förbrukning skall ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering skall därjämte ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse. 21 Har fastighetsägare begärt att huvudmannen skall företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 22 Avgifter enligt 14 skall ej indexregleras. TAXANS INFÖRANDE 23 Denna taxa träder i kraft 2018-03-01. De brukningsavgifter enligt 14.1, 14.3 och 14.7 samt 16, som är baserade på uppmätning hos fastighetsägare, skall därvid tillämpas i fråga om den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen för taxans ikraftträdande. * * * Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av Mark- och miljödomstolen jämlikt 53 lagen om allmänna vattentjänster.

Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 188 Dnr KS 2017.1102 Beslut om utvecklingsstöd 2018 - Ansökningsdatum 31 oktober 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen beslutar att bevilja stöd i enlighet med serviceförvaltningens förslag till fördelning av utvecklingsstöd 2018, med ansökningsdatum 31 oktober 2017. Sammanfattning av ärendet Kommunen har mottagit ansökningar från åtta olika föreningar avseende utvecklingsstöd med ansökningsdatum den 31 oktober 2017. Stödet har fördelats utifrån projektets inriktning, nytänkande och om projektet följer kommunens prioriterade områden. Fördelningen har gjorts av serviceförvaltningens tjänstemän. Föreningar har möjlighet att ansöka om utvecklingsstöd två gånger om året, 31 oktober och 30 april. Beslutsunderlag Fördelning av Utvecklingsstöd daterat 2017-11-16. Tjänsteskrivelse daterad 2017-11-16. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att bevilja stöd i enlighet med serviceförvaltningens förslag till fördelning av utvecklingsstöd 2018, med ansökningsdatum 31 oktober 2017. Beslutet skickas till: Martin Kalén, fritidsstrateg. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 189 Dnr KS 2017.1103 Beslut om utvecklingsstöd kultur 2018 - Ansökningsdatum 31 oktober 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att bevilja stöd i enlighet med serviceförvaltningens förslag till fördelning av utvecklingsstöd kultur 2018, med ansökningsdatum 31 oktober 2017. Sammanfattning av ärendet Kommunen har mottagit ansökningar från 10 olika föreningar avseende utvecklingsstöd kultur med ansökningsdatum 31 oktober 2017. Stödet har fördelats utifrån projektets inriktning, nytänkande och om projektet följer kommunens prioriterade områden. Fördelningen har gjorts av serviceförvaltningens tjänstemän. Föreningar har möjlighet att ansöka om utvecklingsstöd två gånger om året, 31 oktober och 30 april. Beslutsunderlag Fördelning av Utvecklingsstöd kultur daterat 2017-11-16. Tjänsteskrivelse daterad 2017-11-16. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att bevilja stöd i enlighet med serviceförvaltningens förslag till fördelning av utvecklingsstöd kultur 2018, med ansökningsdatum 31 oktober 2017. Beslutet skickas till: Martin Kalén, fritidsstrateg. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 190 Dnr KS 2014.741 Beslut om förlängning av optionsavtal för fastigheterna Skurup - Akka 4 och Skurup - Akka 5 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att optionsavtalet med ICA Fastigheter Sverige AB förlängs t o m den 30 juni 2018. Sammanfattning av ärendet ICA Fastigheter Sverige AB har sedan den 10 november 2014 haft ett optionsavtal om försäljning av tomter på Skurups Handelsplats med Skurups kommun. Samarbetet mellan ICA och TAM Retail Malmö AB har resulterat i sju signerade avtal för etableringar under 2016-2017. Förhandlingar pågår för att säkra etableringar på resterande två fastigheter inom optionsavtalet. För att avsluta pågående förhandlingar och se till att etablering sker på samtliga fastigheter som ursprungligen ingick i optionsavtalet föreslås avtalet förlängas fram till den 30 juni 2018. Nuvarande optionsavtal löper ut den 30 december 2017. Christian Björkqvist, kanslichef, informerar om att kommunstyrelsens nästa sammanträde infaller efter att optionsavtalet går ut. Det finns dock inga hinder för att kommunstyrelsen fattar beslut om förlängning efter att optionstiden gått ut. Beslutsunderlag Skrivelse daterad 2017-12-11. Tjänsteskrivelse daterad 2017-12-06. Förslag till tillägg av optionsavtal. Karta Akka 4 och 5. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att optionsavtalet med ICA Fastigheter Sverige AB förlängs t o m den 30 juni 2018. Förslag till beslut under sammanträdet Lars Nyström (SD) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 190 Dnr KS 2014.741 Beslutet skickas till: Serviceförvaltningen. Per Andersson, exploateringsingenjör. Eva-Marie Engström, förvaltningschef. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen 2016-11-02 KS 2016.322 KS 388 Dnr KS 2014.741 Utvärdering av arbetet avseende utbyggnad av Skurups handelsplats f d Nils Holgersson företagspark samt förlängning av optionsavtal avseende del av fastigheten Skurup - Skurup 51:2 för utveckling och etablering av handel och annan näringsverksamhet Kommunstyrelsens beslut 1. Optionsavtalet förlängs t o m 2017-12-31. 2. Utvärderingen läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning TAM Retail Malmö AB och Ica Fastigheter AB har redovisat arbetet med Skurups Handelsplats. Arbetet har gett resultat i form av fem signerade avtal för etablering under 2017-2018. Av kommunen har de köpt och sålt vidare fastigheterna Tummetott 1,3 och 4. Av privat aktör har de förvärvat fastigheten Akka 1. Förhandlingar pågår intensivt för att säkra etableringar på resterande fastigheter inom optionsavtalet. För att kunna ta alla förhandlingar och affärer i mål och se till att det blir bästa tänkbara handelsplats föreslås att optionsavtalet förlängs fram till 2017-12-31. Beslutsunderlag Tillägg till optionsavtal tom 2016-12-31 med möjlighet till förlängning t o m 2017-12-31. Optionsavtal mellan Skurups kommun och Ica fastigheter Västerås. Brev till Skurups kommun option förlängning. Status Skurups Handelsplats fastigheter. Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog 2016-09-20, 85, att optionsavtalet förlängs t o m 2017-12-31. Kommunstyrelsen beslutade 2015-12-16, 513, enligt följande: 1. Optionsavtalet förlängs för 2016. 2. Utvärdering skall ske i oktober månad 2016. 3. Kommunstyrelsen skall därefter efter särskild prövning besluta huruvida optionsavtalet skall förlängas för 2017. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog 2015-12-04, 49, att avtal om Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen 2016-11-02 KS 2016.322 KS 388 Dnr KS 2014.741 förlängning av option godkänns. Kommunstyrelsen beslutade 2015-11-04, 408, att lägga informationen till handlingarna. Kommunstyrelsen beslutade 2015-01-07, 5, att bifalla optionsavtalet för del av fastigheten Skurups Skurup 51:2 med tillägget att optionsavtalet gäller under 2015. Kommunstyrelsen beslutade 2014-11-26, 360, att återremittera ärendet för omförhandling av optionsavtalet. Förslag till beslut under sammanträdet Pierre Esbjörnsson (S) och Johan Bolinder (M) föreslår att kommunstyrelsen bifaller kommunstyrelsen arbetsutskotts förslag, vilket innebär att optionsavtalet förlängs t o m 2017-12-31. Beslutet skickas till: Motparten. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 1 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 171 Dnr KS 2016.800 Yttrande över förslag til svar på motion från Eva Hallmer Lindahl (L) angående minska kostnader och öka chanserna för barn och unga Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och att inte ha något att erinra mot individ- och omsorgsberedningens förslag: Huvudförslag Motionen bifalls och kostnaderna för satsningarna ska täckas inom befintlig budget avsedd för placeringar. Alternativförslag Motionen avslås. Sammanfattning av ärendet I motionen föreslås att införa hemmaplanslösningar i Skurups kommun för att minska kostnader och skapa bättre förutsättningar för ett gott liv för barn och unga. 2015/16 har individ- och familjeomsorgen haft förhållandevis få placeringar utanför det egna hemmet. Där externa placeringar inte varit möjligt att förhindra har oftast stora öppenvårdsinsatser varit beviljade till familjerna både internt och externt. Vid en genomgång av de senaste årens placeringar utanför det egna hemmet (både i familjehem, på HVB och på SiS statens institutionsstyrelse) finns det ett par gemensamma nämnare: - Många föräldrar har en psykisk ohälsa ibland i kombination med missbruk eller ett riskbruk av alkohol/droger. Detta försvagar föräldrarnas förmåga att finnas där för sina barn. Det innebär att socialtjänsten behöver ett tätt samarbete framförallt med psykiatrin för att kunna stötta föräldrarna kring sin egen problematik i kombination med föräldrastödjande insatser. - I flera av familjerna ser socialtjänsten att det finns barn som är så påstridiga att de tar makten i familjen. Föräldrarna känner att de inte kan styra barnen och det blir barnen som bestämmer i familjer. Redan i förskolan märks dessa barn genom att de har svårt i samspelet med andra barn. I skolåldern blir oftast undervisningssituationen svår och många föräldrar söker sig till BUP för att få sina barn utredda. Även barnpsykiatrin har uppmärksammat denna grupp. När barnen kommer Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 171 Dnr KS 2016.800 upp i tonåren blir de oftast utåtagerande på flera plan. Föräldrarna känner att de inte kan hindra barnen att dras till olämpliga miljöer och flera av ungdomarna dras in i ett missbruk. En av de insatserna som Socialstyrelsen rekommenderar är IHF, intensiv hemmabaserad familjebehandling. Det är en manualbaserad metod och vänder sig till familjer med dysfunktionella beteenden i form av konflikter, beteendeproblem, skolproblem, otillräcklig tillsyn eller låg omsorgsnivå. Behandlingen sker oftast i familjens hem. Arbetet drivs av att team som består av en samordnare, en familjebehandlare och en ungdomsbehandlare. I vissa fall ingår en färdighetstränare och en skolhandledare. IHF är ett sätt att arbeta för att förhindra och förebygga placeringar. Flera privata företag erbjuder denna behandlingsmetod. Att köpa denna tjänst är dyr. Ett års behandling för en familj kostar ca 810 000 kronor. Behandlingstiden varierar mellan sex-tolv månader. Vad kostar då en placering utanför det egna hemmet? Vid placering utanför hemmet är det inte ovanligt med placeringstider upp mot sex-nio månader, men i svårare ärendet behövs ibland ännu längre placeringar för att kunna bryta det uppbyggda socialt utåtagerande beteende innan en hemflytt är möjlig. En placering på HVB-hem på ett år kostar ungefär 1,3 miljoner kronor. Placeringar på SiS är betydligt dyrare, vårdavgifterna ligger i regel mellan 4300 kronor/dygn till 5800kronor/dygn beroende på om det är en öppen eller låst avdelning och om det är en utredningsplats eller behandlingsplats. En placering på 1 år kostar ca 1,8 miljoner kronor. Det är inte ovanligt att efter en placering på SiS behöver ungdomen komma till ett HVB-hem innan det är möjligt med en permanent hemflytt. Sedan flera år tillbaks arbetar socialtjänstens öppenvård som kallas Resurscentrum med olika påverkansprogram när det gäller missbruk av droger samt olika föräldrastödjande insatser. Resurscentrum består av fyra tjänster som arbetar heltid med olika öppenvårdsbehandlingar samt en tjänst som arbetar med medling, ungdomstjänst och drogförebyggande arbete. I särskilda situationer arbetar även boendestödjarna med stöd till föräldrar med psykiska funktionshinder. Under 2014 placerades 14 st barn, 2015 placerades 9 st barn och under 2016 placerades 8 st barn och unga externt. Bedömningen är att 3 av placeringarna under 2016 kunnat hanteras på hemmaplan med intensifierat stöd enligt ovan beskrivna modell. Även om organisationen riggas för att öka stödinsatserna på hemmaplan kommer det att vara nödvändigt att köpa externa lösningar när det gäller individuella behov. Behoven av externa lösningar, så som HVB-placering eller andra individuella externa öppenvårdslösningar varierar från år till år. Detta kräver att den fastställda organisationen arbetar flexibelt med hemmaplanslösningar så långt som Justerandes signatur

Protokollsutdrag 3 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 171 Dnr KS 2016.800 möjligt. Individ- och omsorgsberedningen konstaterade vid sin behandling av ärendet 2017-06-12 att det aldrig går att undvika alla placeringar. Individoch omsorgsberedningen anser att det viktigt att stärka hemmaplanslösningar och anser att det är en klok investering för framtiden. Kostnaden för fortbildningssatsningen bör täckas inom budgeten för placeringar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2017-03-21. Motion daterad 2016-08-31. Tidigare behandling Individ- och omsorgsberedningen 2017-06-12, 42: Huvudförslag: Motionen bifalls och kostnaderna för satsningarna ska täckas inom befintlig budget avsedd för placeringar. Alternativförslag: Motionen avslås. Individ- och omsorgsberedningen beslutade 2017-05-08, 29 att föreslå att motionen bifalls. Kostnaderna för satsningarna ska täckas inom befintlig budget avsedd för placeringar. Individ- och omsorgsberedningen beslutade 2017-04-03, 19: Motionen behandlas inte utan ger individ- och omsorgsförvaltningen i uppdrag att i tjänsteskrivelse ytterligare belysa hur stor del av placeringarna som med rätt hemmaplanslösningar skulle gå att förebygga. Kommunfullmäktige beslutade 2016-09-26, 347: Motionen remitteras till individ- och omsorgsberedningen samt skol- och utbildningsberedningen. Beslutet skickas till: Eva Hallmer Lindahl (V) Individ- och omsorgsförvaltningen. Rickard Pettersson, förvaltningschef. Anne Larsson, IFO-chef. Eva Svanström, enhetschef. Drago Stojkovic-Stenberg, utredningssekreterare. Justerandes signatur

/CS ouöil*,$oo Liberalerna Skapa hemmaplanslösningar, minska kostnader och öka chanserna för ett gott liv för barn och unga Skapa " hemmaplanslösningar" som alternativ till placering på olika typer av institutioner av barn och unga med sociala problem. Placeringar av barn och unga är ibland nödvändiga men kan samtidigt försvåra en social, kognitiv och gynnsam utveckling för den placerade. Höga kostnader för placeringar riskerar dessutom medföra att andra effektiva förebyggande insatser får mindre resurser. På flera håll i landet har verksamheter utvecklats för att både uppnå bättre resultat och för att förhindra placeringar av barn och unga. Denna typ av insatser är potentiellt en av de bästa sociala investeringar som kan göras. Det finns många olika modeller för hur detta kan göras men hemmaplanslösningar förutsätter en god samverkan mellan socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård. Syftet med hemmmaplanslösningar är att förhindra och/eller ersätta externa placeringar av barn och unga. Mot bakgrund av ovanstående yrkar undertecknad - att införa hemmaplanslösningar i Skurups kommun för att minska kostnader och skapa bättre förutsättningar för ett gott liv för barn och unga. Abbekås 2016-08-31

Protokollsutdrag 1 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Individ- och omsorgsberedningen 2017-06-12 KS 2017.103 IOB 42 Dnr KS 2016.800 Motion från Eva Hallmer Lindahl (L) angående minska kostnader och öka chanserna för barn och unga Individ- och omsorgsberedningens huvudförslag till kommunfullmäktige Motionen bifalls och kostnaderna för satsningarna ska täckas inom befintlig budget avsedd för placeringar. Individ- och omsorgsberedningens alternativförslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Ärendebeskrivning I motionen Skapa hemmaplanslösningar, minska kostnader och öka chanserna för ett gott liv för barn och unga från Eva Hallmer Lindahl, Liberalerna daterad 2016-08-31 är syftet med hemmaplanslösningar att förhindra och/eller ersätta externa placeringar av barn och unga. 2015/16 har IFO haft förhållandevis få placeringar utanför det egna hemmet. Där externa placeringar inte varit möjligt att förhindra har oftast stora öppenvårdsinsatser varit beviljade till familjerna både internt och externt. En av de insatserna som Socialstyrelsen rekommenderar är IHF, intensiv hemmabaserad familjebehandling. Det är en manualbaserad metod och vänder sig till familjer med dysfunktionella beteenden i form av konflikter, beteendeproblem, skolproblem, otillräcklig tillsyn eller låg omsorgsnivå. Behandlingen sker oftast i familjens hem. Arbetet drivs av att team som består av en samordnare, en familjebehandlare och en ungdomsbehandlare. I vissa fall ingår en färdighetstränare och en skolhandledare. IHF är ett sätt att arbeta för att förhindra och förebygga placeringar. Flera privata företag erbjuder denna behandlingsmetod. Att köpa denna tjänst är dyr. Ett års behandling för en familj kostar ca 810 000 kr. Behandlingstiden varierar mellan sex-tolv månader. Vad kostar då en placering utanför det egna hemmet? Vid placering utanför hemmet är det inte ovanligt med placeringstider upp mot sex-nio månader, men i svårare ärendet behövs ibland ännu längre placeringar för att kunna bryta det uppbyggda socialt utåtagerande beteende innan en hemflytt är möjlig. En placering på HVB-hem på ett år kostar ungefär 1,3 miljoner kr. Placeringar på SiS är betydligt dyrare, vårdavgifterna ligger i regel mellan 4300 kr/dygn till 5800kr/dygn beroende på om det är en öppen eller låst avdelning och om det är en utredningsplats eller behandlingsplats. En placering på 1 år kostar ca 1,8 miljoner kr. Det är inte ovanligt att efter en placering på SiS behöver ungdomen komma till ett HVB-hem innan det är Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Individ- och omsorgsberedningen 2017-06-12 KS 2017.103 IOB 42 Dnr KS 2016.800 möjligt med en permanent hemflytt. Sedan flera år tillbaks arbetar socialtjänstens öppenvård som kallas Resurscentrum med olika påverkansprogram när det gäller missbruk av droger samt olika föräldrastödjande insatser. Resurscentrum består av fyra tjänster som arbetar heltid med olika öppenvårdsbehandlingar samt en tjänst som arbetar med medling, ungdomstjänst och drogförebyggande arbete. I särskilda situationer arbetar även boendestödjarna med stöd till föräldrar med psykiska funktionshinder. Under 2014 placerades 14 st barn, 2015 placerades 9 st barn och under 2016 placerades 8 st barn och unga externt. Bedömningen är att 3 av placeringarna under 2016 kunnat hanteras på hemmaplan med intensifierat stöd enligt ovan beskrivna modell. Även om organisationen riggas för att öka stödinsatserna på hemmaplan kommer det att vara nödvändigt att köpa externa lösningar när det gäller individuella behov. Behoven av externa lösningar, så som HVB-placering eller andra individuella externa öppenvårdslösningar varierar från år till år. Detta kräver att den fastställda organisationen arbetar flexibelt med hemmaplanslösningar så långt som möjligt. Individ- och omsorgsberedningen konstaterar att det aldrig går att undvika alla placeringar. Individ- och omsorgsberedningen anser att det viktigt att stärka hemmaplanslösningar och anser att det är en klok investering för framtiden. Kostnaden för fortbildningssatsningen bör täckas inom budgeten för placeringar. Beslutsunderlag Motion från Eva Hallmer Lindahl (L) angående minska kostnader och öka chanserna för barn och unga, daterad 2016-08-31. Tjänsteskrivelse 2017-03-21. Tidigare behandling Individ- och omsorgsberedningen beslutade 2017-05-08, 29 att föreslå att motionen bifalls. Kostnaderna för satsningarna ska täckas inom befintlig budget avsedd för placeringar. Individ- och omsorgsberedningen beslutade 2017-04-03, 19 att inte behandla motionen utan ger individ- och omsorgsförvaltningen i uppdrag att i tjänsteskrivelse ytterligare belysa hur stor del av placeringarna som med rätt hemmaplanslösningar skulle gå att förebygga. Kommunfullmäktige beslutade 2016-09-26, 347 att motionen remitteras till individ- och omsorgsberedningen samt skol- och utbildningsberedningen. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 3 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Individ- och omsorgsberedningen 2017-06-12 KS 2017.103 IOB 42 Dnr KS 2016.800 Förslag till beslut under sammanträdet Sylve Qvillberg (S) yrkar bifall till motionen och kostnaderna för satsningarna ska täckas inom befintlig budget avsedd för placeringar. Ulf Nilsson (M) yrkar avslag. Jessica Möller (S) yrkar på att Sylve Qvillbergs (S) förslag ska utgöra huvudförslag till kommunfullmäktige. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 172 Dnr KS 2017.36 Yttrande över förslag till svar på motion från Johan Bolinder (M) rubricerad Valfrihet i matfrågan Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och att inte ha något att erinra mot individ- och omsorgsberedningens förslag: Huvudförslag Första attsatsen avslås dvs att samtliga äldre ges valmöjlighet att själva få välja mellan grönsallad och kokta grönsaker till varje måltid som kommunen preparerar åt dem, inklusive valmöjligheten att avstå helt. Andra attsatsen anses besvarat då det idag går att beställa liten portion. Alternativförslag Första attsatsen bifalls dvs att samtliga äldre ges valmöjlighet att själva få välja mellan grönsallad och kokta grönsaker till varje måltid som kommunen preparerar åt dem, inklusive valmöjligheten att avstå helt. Andra attsatsen anses besvarat då det idag går att beställa liten portion. Sammanfattning av ärendet I en motion föreslås: - Att samtliga äldre ges valmöjlighet att själva få välja mellan grönsallad och kokta grönsaker till varje måltid som kommunen preparerar åt dem, inklusive valmöjligheten att avstå helt. - Att valmöjligheten att välja halvportioner istället för helportioner återinförs. Angående valmöjlighet att få välja mellan grönsallad och kokta grönsaker; Skurups kommun jobbar aktivt med att motverka matsvinn, vilket även är ett av våra mål Måltidsservices kostplan. Vi på måltidsservice tog beslutet att ta bort grönsalladen till måltiden då vi fick till oss att denna oftast inte åts upp. Detta är negativt ur miljösynpunkt med både mat och förpackningsmaterial som kastas. Anledningen till att salladen inte avbeställdes var troligen för att den var gratis. Alternativet vi hade var att ta betalt för salladen så de som verkligen ville ha sallad kunde få detta mot en kostnad. Vi tog däremot ett beslut att ta bort salladen och att istället lägga mer kraft på de kokta grönsakerna som både innehåller mer näring samt är omtyckt att äta av våra äldre matgäster/kunder. Möjligheten att avstå helt ifrån grönsaker och grönsallad finns, dock inget som rekommenderas. Angående möjlighet att åter beställa liten portion (halv portion); Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 172 Dnr KS 2017.36 Vid näringsberäkning av en Liten portion såg vi att måltiden inte innehåller tillräcklig näring för den äldres behov och för att motverka undernäring i hemmet togs detta alternativ bort. För matgästerna/kunderna med dålig aptit går det fortsättningsvis att beställa en berikad portion till samma kostnad. (berikad med tex extra grädde, rapsolja, smör och berikningspulver). Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2017-05-29. Motion daterad 2017-01-03. Tidigare behandling Individ- och omsorgsberedningen 2017-06-12, 39: Huvudförslag Första attsatsen avslås dvs att samtliga äldre ges valmöjlighet att själva få välja mellan grönsallad och kokta grönsaker till varje måltid som kommunen preparerar åt dem, inklusive valmöjligheten att avstå helt. Andra attsatsen anses besvarat då det idag går att beställa liten portion. Alternativförslag Första attsatsen bifalls dvs att samtliga äldre ges valmöjlighet att själva få välja mellan grönsallad och kokta grönsaker till varje måltid som kommunen preparerar åt dem, inklusive valmöjligheten att avstå helt. Andra attsatsen anses besvarat då det idag går att beställa liten portion. Skol- och utbildningsberedningen beslutade 2017-03-20, 12: Svar till Individ och omsorgsberedningen att det redan finns en valfrihet inom skolan. Kommunfullmäktige 2017-01-30, 32: Motionen remitteras till individoch omsorgsberedningen samt skol- och utbildningsberedningen. Beslutet skickas till: Individ- och omsorgsförvaltningen. Anna Palmgren, biträdande förvaltningschef. Anna-Lena Svensson, tf måltidschef. Justerandes signatur

Tjänsteskrivelse 1 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Serviceförvaltningen 2017-05-29 KS 2017.36 Kommunstyrelsen Motion från Johan Bolinder (M) rubricerad "Ökad valfrihet i matfrågan" Ärendebeskrivning Angående valmöjlighet att få välja mellan grönsallad och kokta grönsaker; Skurups kommun jobbar aktivt med att motverka matsvinn, vilket även är ett av våra mål Måltidsservices kostplan. Vi på måltidsservice tog beslutet att ta bort grönsalladen till måltiden då vi fick till oss att denna oftast inte åts upp. Detta är negativt ur miljösynpunkt med både mat och förpackningsmaterial som kastas. Anledningen till att salladen inte avbeställdes var troligen för att den var gratis. Alternativet vi hade var att ta betalt för salladen så de som verkligen ville ha sallad kunde få detta mot en kostnad. Vi tog däremot ett beslut att ta bort salladen och att istället lägga mer kraft på de kokta grönsakerna som både innehåller mer näring samt är omtyckt att äta av våra äldre matgäster/kunder. Möjligheten att avstå helt ifrån grönsaker och grönsallad finns, dock inget som rekommenderas. Angående möjlighet att åter beställa liten portion (halv portion); Vid näringsberäkning av en Liten portion såg vi att måltiden inte innehåller tillräcklig näring för den äldres behov och för att motverka undernäring i hemmet togs detta alternativ bort. För matgästerna/kunderna med dålig aptit går det fortsättningsvis att beställa en berikad portion till samma kostnad. (berikad med tex extra grädde, rapsolja, smör och berikningspulver). Laglighet Till vår hjälp att leverera näringsrik, hållbar och god mat till våra äldre i kommunen har vi bl.a. Skurups kommuns Kostplan och riktlinjer från livsmedelsverket Bra mat i äldreomsorgen och Socialstyrelsens råd. Ett dagsintag för en person mellan 61-74 år bör ligga på 1900-2300 kcal, Dagsintaget ska fördelas på 3 huvudmål (frukost, lunch, kvällsmat) samt ett till tre mellanmål. En lunch ska motsvara 20-25 % av dagsintaget, 430-540 kcal enligt socialstyrelsen. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se 274 80 Skurup St. Torggatan 4 0411-53 60 00 0771-SKURUP www.skurup.se

Tjänsteskrivelse 2 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Serviceförvaltningen 2017-05-29 KS 2017.36 Ekonomi Grönsallad; Det skulle kunna gå att välja mellan att få kokta grönsaker eller grönsallad till varje maträtt men priset för måltiden måste då justeras uppåt markant (15-20 kr) då hanteringskostnaden för både kökspersonal och hemtjänstpersonalen ökar betydligt då det krävs mer tid vid menyplanering, beställning, packning samt leverans. Alternativet är att kunden ges möjlighet att beställa grönsallad som ett tillval liksom de kan med desserten. Priset kommer att hamna mellan 9-11 kr. Kunden får då både kokta grönsaker och grönsallad. Liten portion; 60% av våra matdistributionskunder valde en liten portion utav dessa valde 31% att köpa till dessert. Troligen har priset och inte mängden mat styrt valet av portionsstorlek. Konsekvensanalys/Överväganden Min rekommendation är att Liten portion inte återinförs. Samråd Vid våra regelbundna möten med hemtjänstens kostombud under våren framfördes önskemål om grönsallad till maten. Menyn planeras nu så att grönsallad erbjuds till våra maträtter minst två gånger per vecka. Riktlinje och tidplan för uppföljning och utvärdering - MBL - Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2017-05-29 Serviceförvaltningen Eva Marie Engström Förvaltningschef Anna-Lena Svensson Måltidschef Beslutet skickas till: Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se 274 80 Skurup St. Torggatan 4 0411-53 60 00 0771-SKURUP www.skurup.se

Tjänsteskrivelse 3 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Serviceförvaltningen 2017-05-29 KS 2017.36 Anna Palmgren Anna-Lena Svensson Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se 274 80 Skurup St. Torggatan 4 0411-53 60 00 0771-SKURUP www.skurup.se

Motion Ökad valfrihet i matfrågan Mot bakgrund av de försämringar det rödgröna styret genomfört där äldre nu förvägras grönsallad föreslår undertecknad: Att samtliga äldre ges valmöjligheten att själva få välja mellan grönsallad och kokta grönsaker till varje måltid som kommunen preparerar åt dem, inklusive valmöjligheten att avstå helt. Att valmöjligheten att välja halvportioner istället för helportioner återinförs. Rydsgård, 2017-01-03 Johan Bolinder (M)

Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Individ- och omsorgsberedningen 2017-06-12 KS 2017.103 IOB 39 Dnr KS 2017.36 Motion från Johan Bolinder (M) rubricerad Valfrihet i matfrågan Individ- och omsorgsberedningens huvudförslag till kommunfullmäktige Första attsatsen avslås dvs att samtliga äldre ges valmöjlighet att själva få välja mellan grönsallad och kokta grönsaker till varje måltid som kommunen preparerar åt dem, inklusive valmöjligheten att avstå helt. Andra attsatsen anses besvarat då det idag går att beställa liten portion. Individ- och omsorgsberedningens alternativförslag till kommunfullmäktige Första attsatsen bifalls dvs att samtliga äldre ges valmöjlighet att själva få välja mellan grönsallad och kokta grönsaker till varje måltid som kommunen preparerar åt dem, inklusive valmöjligheten att avstå helt. Andra attsatsen anses besvarat då det idag går att beställa liten portion. Ärendebeskrivning Motion har inkommit från Johan Bolinder (M) gällande: - Att samtliga äldre ges valmöjlighet att själva få välja mellan grönsallad och kokta grönsaker till varje måltid som kommunen preparerar åt dem, inklusive valmöjligheten att avstå helt. - Att valmöjligheten att välja halvportioner istället för helportioner återinförs. Angående valmöjlighet att få välja mellan grönsallad och kokta grönsaker; Skurups kommun jobbar aktivt med att motverka matsvinn, vilket även är ett av våra mål Måltidsservices kostplan. Vi på måltidsservice tog beslutet att ta bort grönsalladen till måltiden då vi fick till oss att denna oftast inte åts upp. Detta är negativt ur miljösynpunkt med både mat och förpackningsmaterial som kastas. Anledningen till att salladen inte avbeställdes var troligen för att den var gratis. Alternativet vi hade var att ta betalt för salladen så de som verkligen ville ha sallad kunde få detta mot en kostnad. Vi tog däremot ett beslut att ta bort salladen och att istället lägga mer kraft på de kokta grönsakerna som både innehåller mer näring samt är omtyckt att äta av våra äldre matgäster/kunder. Möjligheten att avstå helt ifrån grönsaker och grönsallad finns, dock inget som rekommenderas. Angående möjlighet att åter beställa liten portion (halv portion); Vid näringsberäkning av en Liten portion såg vi att måltiden inte Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Individ- och omsorgsberedningen 2017-06-12 KS 2017.103 IOB 39 Dnr KS 2017.36 innehåller tillräcklig näring för den äldres behov och för att motverka undernäring i hemmet togs detta alternativ bort. För matgästerna/kunderna med dålig aptit går det fortsättningsvis att beställa en berikad portion till samma kostnad. (berikad med tex extra grädde, rapsolja, smör och berikningspulver). Beslutsunderlag Motion 2017-01-03. Tjänsteskrivelse daterad 2017-05-29 Tidigare behandling Skol- och utbildningsberedningen beslut 2017-03-20, 12, Svar till Individ och omsorgsberedningen att det redan finns en valfrihet inom skolan. Kommunfullmäktige beslutade 2017-01-30, 32, att motionen remitteras till individ- och omsorgsberedningen samt skol- och utbildningsberedningen. Förslag till beslut under sammanträdet Jessica Möller (S) yrkar enligt följande: Första attsatsen i motionen avslås. Andra attsatsen i motionen anses besvarad eftersom det går att beställa liten portion. Bianka Mårtensson (M) yrkar enligt följande: Första attsatsen i motionen bifalls. Andra attsatsen i motionen anses besvarad eftersom det går att beställa liten portion. Jessica Möller (S) yrkar på att hennes egna förslag utgör huvudförslag till kommunfullmäktige. Beslutet skickas till: Anna Palmgren Anna-Lena Svensson Justerandes signatur

Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Skol- och utbildningsberedningen 2017-03-20 KS 2017.17 SUB 12 Dnr KS 2017.36 Motion från Johan Bolinder (M) rubricerad Ökad valfrihet i matfrågan Skol- och utbildningsberedningens beslut Svar till Individ och omsorgsberedningen blir att det redan finns en valfrihet inom skolan. Skol- och utbildningsberedningen har, tillsammans med Individ- och omsorgsberedningen, ett delat ansvar för uppföljning av Kostplanen. Ärendebeskrivning Motion med följande förslag: * Att samtliga äldre ges valmöjligheten att själva få välja mellan grönsallad och kokta grönsaker till varje måltid som kommunen preparerar åt dem, inklusive valmöjligheten att avstå helt. * Att valmöjligheten att välja halvportioner istället för helportioner återinförs. Beslutsunderlag Motion från Johan Bolinder (M) rubricerad Valfrihet i matfrågan, daterad 2017-01-03. Beslutet skickas till: Individ- och omsorgsberedningen. Skol- och utbildningsberedningen. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 1 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 173 Dnr KS 2017.473 Yttrande över förslag till svar på motion från Eva Hallmer Lindahl (L) om att kräva motprestation för försörjningsstöd Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och att inte ha något att erinra mot individ- och omsorgsberedningens förslag, vilket innebär att motionen avslås. Sammanfattning av ärendet I motionen föreslås följande: Att det upprättas krav på motprestation för att få försörjningsstöd Att det upprättas noggrann uppföljning och utvärdering av insatser på individnivå för varje försörjningsstödstagare Att socialtjänsten etablerar ett förhållningssätt som handlar om respekt och höga förväntningar på den enskilde individen snarare än attityd för omhändertagande Socialtjänstlagen styr rätten till bistånd, dvs den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Skurups kommun, Individ- och familjeomsorg, IFO, arbetade 2012 aktivt med antagna riktlinjer för försörjningsstöd, KS 2012.19 samt reviderade KS 2014.908. Skurups kommun, IFO, har sedan riktlinjerna antogs tillsammans med Arbetsmarknadsenhetens gemensamma arbete minskat kostnaden för försörjningsstöd. Rätt till ekonomiskt bistånd har den som vistas i kommunen och som inte själv kan försörja sig eller få sina behov tillgodosedda på annat sätt. Den enskilde har i första hand ett eget långtgående ansvar att efter förmåga medverka till sin försörjning. Det innebär att den enskilde måste utnyttja alla de möjligheter som står till buds. Av Skurups kommuns antagna riktlinjer framgår att Socialtjänsten får ställa krav på att den enskilde gör vad han kan för att försörja sig och öka sina möjligheter att blir oberoende av socialbidrag. Det kan gälla att genom praktik och eller utbildning öka sina möjligheter till anställning eller att aktivt söka arbete. Det kan också innebära att den enskilde medverkar i rehabilitering för att på längre sikt kunna leva ett självständigt liv. De krav Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 173 Dnr KS 2017.473 som socialtjänsten ställer på den enskilde ska vara rimliga såväl utifrån den enskildes personliga förutsättningar och det omgivande samhället.[1] Av 4 Socialtjänstlagen framgår att Socialnämnden får begära att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.[2] Den kompetenshöjande verksamhet som Skurups kommun anvisar till ska syfta till att utveckla den enskildes möjligheter till att kunna försörja sig själv. Den ska också syfta till att stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller på en utbildning. Personer som inte är sjukskrivna, föräldralediga eller studerande anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Personer som inte är inskrivna vid Arbetsförmedlingens verksamhet erbjuds omgående kompetenshöjande insatser från Skurups kommuns arbetsmarknadsenhet (AME). Under 2015 erbjöds totalt 90 personer kompetenshöjande verksamhet, 2016 erbjöds 51 och under 2017 har 42 hittills erbjudits. Uppföljning och utvärdering av den enskilde följer den planering som görs upp vid AME och ibland Arbetsförmedlingen. Personer som är sjukskrivna ska delta aktivt i sin rehabilitering genom sjukvården, samordnade vårdplaneringar sker löpande. Av de personer som erbjöds kompetenshöjande insatser vid AME har 13 personer 2015 gått vidare till anställning, 2016 var det sju personer och hitintills 2017 tre personer. Genom detta är personerna inte beroende av försörjningsstöd för sin försörjning. Därutöver har 22 personer 2015, 16 personer 2016 och 12 personer 2017 erhållit annan försörjning än försörjningsstöd. [1] Riktlinjer för försörjningsstöd KS 2014.908 [2] Socialtjänstlag (2001:453) Krav på motprestation för att beviljas försörjningsstöd saknar lagstöd enligt Socialtjänstlagen. Individ- och omsorgsberedningen konstaterar att det saknas lagstöd för motprestation enligt motionsställarens förslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad 2017-05-30. Motion inkommen 2017-04-26. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 3 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 173 Dnr KS 2017.473 Tidigare behandling Individ- och omsorgsberedningen föreslog 2017-11-06, 69: Motionen avslås. Kommunfullmäktige beslutade 2017-06-21, 228: Motionen får ställas och att remittera den till individ- och omsorgsberedningen. Kommunfullmäktige beslutade 217-05-29, 194: Ärendet bordläggs. Beslutet skickas till: Individ- och omsorgsförvaltningen Rickard Pettersson, förvaltningschef. Lena Johansson, miljöstrateg/enhetschef. Anne Larsson, IFO-chef. Drago Stojkovic-Stenberg, utredningssekreterare. Justerandes signatur

fe 3/) ft. V?5 Liberalerna Motion Kräv motprestation för försörjningsstöd! Att bryta det långvariga bidragsberoendet är en av vår tids viktigaste frågor. Varannan av de som hade ekonomiskt bistånd 2010 är fortfarande bidragsberoende fyra år senare. Tydligast är detta bland invandrare och unga. Enligt temagruppen Unga i Arbetslivet är det ca 82 000 unga i Sverige (16-24 år) som varken arbetar eller studerar. I Skåne är det 12 500 ungdomar som på detta sätt står utanför samhället. I Skurup är siffran 14 % (2016) bland dom högsta i Sydöstra Skåne. Det finns ibland i Sverige en mentalitet av omhändertagande kring bidragstagare. Det är feltänkt. Genom att fokusera på vad människor kan bidra med, snarare än vårdplaner, visar man tilltro till människors förmåga. Människor får inte mer makt av att samhället passivt delar ut bidrag. Därför bör det vara obligatoriskt i kommunerna att kräva motprestation för försörjningsstöd. Det kan handla om aktivitetskrav på att genomföra praktik eller att man som arbetssökande ska söka arbete utanför kommungränsen. Högre förväntningar är särskilt angeläget i ett läge där det har kommit många ensamkommande ungdomar till Sverige. Det är inte rimligt att de många nya svenskar som nu ska börja sitt liv i Sverige möts av budskapet att man inte själv behöver ta ansvar för sin försörjning. Var och en av oss har ett ansvar för integrationen i den kommun man bor men kommunen i sig har ett övergripande ansvar och dessutom en myndighetsutövning. Vi menar därför att det är nödvändigt med tydlighet vad gäller rättigheter och skyldigheter. Det skall inte finnas några tvivel om vad som gäller i Skurups kommun. Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi Att det upprättas krav på motprestation för att få försörjningsstöd Att det upprättas noggrann uppföljning och utvärdering av insatser på individnivå för varje försörjningsstödstagare Att socialtjänsten etablerar ett förhållningssätt som handlar om respekt och höga förväntningar på den enskilde individen snarare än attityd för omhändertagande. Abbekås 19 april Anders Bengtsson, Liberalerna

Protokollsutdrag 1 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Individ- och omsorgsberedningen 2017-11-06 KS 2017.106 IOB 69 Dnr KS 2017.473 Motion från Eva Hallmer Lindahl (L) om att kräva motprestation för försörjningsstöd Individ- och omsorgsberedningens förslag till kommunfullmäktige Avslag Ärendebeskrivning Av motionen yrkas följande: Att det upprättas krav på motprestation för att få försörjningsstöd Att det upprättas noggrann uppföljning och utvärdering av insatser på individnivå för varje försörjningsstödstagare Att socialtjänsten etablerar ett förhållningssätt som handlar om respekt och höga förväntningar på den enskilde individen snarare än attityd för omhändertagande Socialtjänstlagen styr rätten till bistånd, dvs den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Skurups kommun, Individ- och familjeomsorg, arbetade 2012 aktivt med antagna riktlinjer för försörjningsstöd, KS 2012.19 samt reviderade KS 2014.908. Skurups kommun, IFO, har sedan riktlinjerna antogs tillsammans med Arbetsmarknadsenhetens gemensamma arbete minskat kostnaden för försörjningsstöd. Rätt till ekonomiskt bistånd har den som vistas i kommunen och som inte själv kan försörja sig eller få sina behov tillgodosedda på annat sätt. Den enskilde har i första hand ett eget långtgående ansvar att efter förmåga medverka till sin försörjning. Det innebär att den enskilde måste utnyttja alla de möjligheter som står till buds. Av Skurups kommuns antagna riktlinjer framgår att Socialtjänsten får ställa krav på att den enskilde gör vad han kan för att försörja sig och öka sina möjligheter att blir oberoende av socialbidrag. Det kan gälla att genom praktik och eller utbildning öka sina möjligheter till anställning eller att aktivt söka arbete. Det kan också innebära att den enskilde medverkar i rehabilitering för att på längre sikt kunna leva ett självständigt liv. De krav som socialtjänsten ställer på den enskilde ska vara rimliga såväl utifrån den enskildes personliga förutsättningar och det omgivande samhället.[1] Av 4 Socialtjänstlagen framgår att Socialnämnden får begära att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Individ- och omsorgsberedningen 2017-11-06 KS 2017.106 IOB 69 Dnr KS 2017.473 eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.[2] Den kompetenshöjande verksamhet som Skurups kommun anvisar till ska syfta till att utveckla den enskildes möjligheter till att kunna försörja sig själv. Den ska också syfta till att stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller på en utbildning. Personer som inte är sjukskrivna, föräldralediga eller studerande anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Personer som inte är inskrivna vid Arbetsförmedlingens verksamhet erbjuds omgående kompetenshöjande insatser från Skurups kommuns arbetsmarknadsenhet (AME). Under 2015 erbjöds totalt 90 personer kompetenshöjande verksamhet, 2016 erbjöds 51 och under 2017 har 42 hittills erbjudits. Uppföljning och utvärdering av den enskilde följer den planering som görs upp vid AME och ibland Arbetsförmedlingen. Personer som är sjukskrivna ska delta aktivt i sin rehabilitering genom sjukvården, samordnade vårdplaneringar sker löpande. Av de personer som erbjöds kompetenshöjande insatser vid AME har 13 personer 2015 gått vidare till anställning, 2016 var det sju personer och hitintills 2017 tre personer. Genom detta är personerna inte beroende av försörjningsstöd för sin försörjning. Därutöver har 22 personer 2015, 16 personer 2016 och 12 personer 2017 erhållit annan försörjning än försörjningsstöd. [1] Riktlinjer för försörjningsstöd KS 2014.908 [2] Socialtjänstlag (2001:453) Krav på motprestation för att beviljas försörjningsstöd saknar lagstöd enligt Socialtjänstlagen. Individ- och omsorgsberedningen konstaterar att det saknas lagstöd för motprestation enligt motionsställarens förslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad 2017-05-30 Motion från Eva Hallmer Lindahl (L) om att kräva motprestation för försörjningsstöd, inkom 2017-04-26 Tidigare behandling Kommunfullmäktige beslutade 2017-06-21 228, beslutar att motionen får Justerandes signatur

Protokollsutdrag 3 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Individ- och omsorgsberedningen 2017-11-06 KS 2017.106 IOB 69 Dnr KS 2017.473 ställas och att remittera den till individ- och omsorgsberedningen. Kommunfullmäktige beslutade 2017-05-29 194, beslutar att bordlägga ärendet. Beslutet skickas till: Individ- och omsorgsförvaltningen Rickard Pettersson Lena Johansson Anne Larsson Drago Stojkovic-Stenberg Justerandes signatur

Protokollsutdrag 1 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 174 Dnr KS 2017.841 Yttrande över förslag till svar på medborgarförslag om att ordna judoträning för seniorer för att undvika fallskador Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och att inte ha något att erinra mot individ- och omsorgsberedningens förslag, vilket innebär att medborgarförslaget avslås. Sammanfattning av ärendet I medborgarförslaget yrkas att Skurup kommun anordnar tillgång till intresserade seniorer att lära sig grundläggande judo träning för att reducera antalet fallskador. Det finns ingen myndighet som har ett helhetsansvar för frågor gällande fallolyckor. Det finns inte heller någon lagstiftning eller nationella riktlinjer som tydligt klargör hur fallolyckor ska förebyggas och av vem. Det finns många faktorer som bidrar till en ökad fallrisk. Några av de mest avgörande är nedsatt gång- och balansförmåga. De flesta fall inträffar också under gång. Det finns god evidens för att fysisk träning och flera samtidiga åtgärder minskar fallrisken och därmed fallskador. Fysioterapeuter, med sin specialkunskap, har därför en viktig kompetens i det fallförebyggande arbetet. Bostadsanpassningsbidrag är en del i det kommunala fallförebyggande arbete och syftar till att göra det möjligt för äldre att bo kvar längre i det egna hemmet, genom t ex justering av trösklar och montering av stödhandtag och tillsyn. Statistik från Socialstyrelsen synliggör att fallolyckor, i synnerhet bland äldre, har blivit ett folkhälsoproblem. Socialstyrelsen föreslår därför ett mer strukturerat arbetssätt för att förebygga fallolyckor. Socialstyrelsen lyfter i sin kampanj Balansera mera fram sju områden som minskar risken för fall och därtill fallskador. Motinera regelbundet Ger balans och starkare skelett. Äta rätt mat Bra för muskler och skelett. Dricka tillräckligt. Genomgång av mediciner. Undersöka syn och hörsel kan påverka balansen. Sköta om fötterna Om man har ont i fötterna kan det påverka balansen. Minska risker i hemmet Ta bort sladdar och mattor Genom Vårdcentralen i Skurup kan seniorer efter bedömning från legitimerad personal ges nödvändig förebyggande träning efter behov. Här Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 174 Dnr KS 2017.841 gäller Tröskelprincipen dvs Region Skåne erbjuder träning till de personer som kan ta sig till vårdcentralen. Kommunen, Hemsjukvården, erbjuder efter bedömning från legitimerad personal frivillig balansträning i hemmet till de personer som har behov och som inte klarar ta sig till vårdcentralen själva. I Skurups kommun erbjuder man i samband med förskrivning av hjälpmedel som t ex rollator även balansträningsprogram. Detta i syfte att komplementera de färdigheter man förlorar med hjälpmedel. Vidare erbjuder Skurups kommun förebyggande hembesök till den som är 80 år eller äldre och inte har insatser från hemtjänsten eller hemsjukvården. Tanken är att genom uppsökande verksamhet förebygga ohälsa och fallskador. Det skickas ut brev där den enskilde erbjuds hembesök. Det är frivilligt att medverka och kostar ingenting. Vid hembesöket inventeras riskerna i hemmet samt att förslag ges kring hur miljön kan bli säkrare. Samtidigt ges förslag och information kring kost och fysisk aktivitet. Fixar-Hanna är en avgiftsfri servicetjänst som Skurups kommun erbjuder pensionär eller den som har en funktionsnedsättning. Fixar-Hanna hjälper bl a till med att sätta upp gardiner samt enklare ommöblering, hämta saker ur källare eller vindsförråd, byte av lampor och batterier, uppsättning av brandvarnare, fästa lösa sladdar, halksäkra mattor och Grusa och salta trappor. Skurups kommun i samarbete med Region Skåne och Skåneidrotten erbjuder personer över 65 år Senior Sport School. Syftet är att under 12 veckor främja ett gott och hälsosamt åldrande. Genom detta ges personer möjlighet att pröva olika aktiviteter, föreläsningar i skadeförebyggande träning, styrketräning, laga god och nyttig mat. Senior Sport School startar i januari 2018 upp med judo på programmet. Möjlighet ges för upp till 25 seniorer att testa på judo två gånger med hjälp av Wemmenhögs Budoklubb. Om intresse finns så har föreningen möjlighet att starta upp judo för denna målgrupp. Individ- och omsorgsberedningen anser det ej som lämpligt att gynna en enskild förening. Det står alla föreningar fritt att arrangera lämpliga aktiviteter för målgruppen äldre. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2017-09-28. Medborgarförslag daterat 2017-09-08. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 3 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 174 Dnr KS 2017.841 Tidigare behandling Individ- och omsorgsberedningen föreslog 2017-11-06, 70: Medborgarförslaget avslås. Kommunfullmäktige beslutade 2017-09-25, 322: Medborgarförslaget remitteras till individ- och omsorgsberedningen. Beslutet skickas till: Förslagsställaren. Individ- och omsorgsförvaltningen. Rickard Pettersson, förvaltningschef. Birgitta Hansson, hemsjukvårdschef. Mette Klarén, fysioterapeut. Drago Stojkovic-Stenberg, utredningssekreterare. Justerandes signatur

Tjänsteskrivelse 1 (4) Förvaltning Datum Diarienummer Individ- och omsorgsförvaltningen 2017-09-28 KS 2017.841 Kommunstyrelsen Medborgarförslag om att ordna judoträning för seniorer för att undvika fallskador Ärendebeskrivning Av medborgarförslaget framgår att skador kostar samhället och individ både pengar och lidande. Proaktiva insatser är alltid billigare än kostnaden för operation och rehabilitering. Dessutom stärker det människan. Genom medborgarförslaget yrkas på att Skurup kommun anordnar tillgång till intresserade seniorer att lära sig grundläggande judo träning för att reducera antalet fallskador. Det finns ingen myndighet som har ett helhetsansvar för frågor gällande fallolyckor. Det finns inte heller någon lagstiftning eller nationella riktlinjer som tydligt klargör hur fallolyckor ska förebyggas och av vem. Det finns många faktorer som bidrar till en ökad fallrisk. Några av de mest avgörande är nedsatt gång- och balansförmåga. De flesta fall inträffar också under gång. Det finns god evidens för att fysisk träning och flera samtidiga åtgärder minskar fallrisken och därmed fallskador. Fysioterapeuter, med sin specialkunskap, har därför en viktig kompetens i det fallförebyggande arbetet. Bostadsanpassningsbidrag är en del i det kommunala fallförebyggande arbete och syftar till att göra det möjligt för äldre att bo kvar längre i det egna hemmet, genom t ex justering av trösklar och montering av stödhandtag och tillsyn. Statistik från Socialstyrelsen synliggör att fallolyckor, i synnerhet bland äldre, har blivit ett folkhälsoproblem. Socialstyrelsen föreslår därför ett mer strukturerat arbetssätt för att förebygga fallolyckor. Socialstyrelsen lyfter i sin kampanj Balansera mera fram sju områden som minskar risken för fall och därtill fallskador. Motinera regelbundet Ger balans och starkare skelett Äta rätt mat Bra för muskler och skelett Dricka tillräckligt Genomgång av mediciner Undersöka syn och hörsel kan påverka balansen. Sköta om fötterna Om man har ont i fötterna kan det påverka balansen. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se 274 80 Skurup St. Torggatan 4 0411-53 60 00 0771-SKURUP www.skurup.se

Tjänsteskrivelse 2 (4) Förvaltning Datum Diarienummer Individ- och omsorgsförvaltningen 2017-09-28 KS 2017.841 Minska risker i hemmet Ta bort sladdar och mattor Genom Vårdcentralen i Skurup kan seniorer efter bedömning från legitimerad personal ges nödvändig förebyggande träning efter behov. Här gäller Tröskelprincipen dvs Region Skåne erbjuder träning till de personer som kan ta sig till vårdcentralen. Kommunen, Hemsjukvården, erbjuder efter bedömning från legitimerad personal frivillig balansträning i hemmet till de personer som har behov och som inte klarar ta sig till vårdcentralen själva. I Skurups kommun erbjuder man i samband med förskrivning av hjälpmedel som t ex rollator även balansträningsprogram. Detta i syfte att komplementera de färdigheter man förlorar med hjälpmedel. Vidare erbjuder Skurups kommun förebyggande hembesök till den som är 80 år eller äldre och inte har insatser från hemtjänsten eller hemsjukvården. Tanken är att genom uppsökande verksamhet förebygga ohälsa och fallskador. Det skickas ut brev där den enskilde erbjuds hembesök. Det är frivilligt att medverka och kostar ingenting. Vid hembesöket inventeras riskerna i hemmet samt att förslag ges kring hur miljön kan bli säkrare. Samtidigt ges förslag och information kring kost och fysisk aktivitet. Fixar-Hanna är en avgiftsfri servicetjänst som Skurups kommun erbjuder pensionär eller den som har en funktionsnedsättning. Fixar-Hanna hjälper bl a till med att sätta upp gardiner samt enklare ommöblering, hämta saker ur källare eller vindsförråd, byte av lampor och batterier, uppsättning av brandvarnare, fästa lösa sladdar, halksäkra mattor och Grusa och salta trappor. Skurups kommun i samarbete med Region Skåne och Skåneidrotten erbjuder personer över 65 år Senior Sport School. Syftet är att under 12 veckor främja ett gott och hälsosamt åldrande. Genom detta ges personer möjlighet att pröva olika aktiviteter, föreläsningar i skadeförebyggande träning, styrketräning, laga god och nyttig mat. Senior Sport School startar i januari 2018 upp med judo på programmet. Möjlighet ges för upp till 25 seniorer att testa på judo två gånger med hjälp av Wemmenhögs Budoklubb. Om intresse finns så har föreningen möjlighet att starta upp judo för denna målgrupp. Laglighet Inga juridiska hinder föreligger Ekonomi Om Skurups kommun skall tillhandahålla judoträning för seniorer uppgår kostnaden uppskattningsvis till ca 600 kr/vecka för instruktör. Därutöver tillkommer kostnad för inköp av judomattor med 1.795 kr / 2 kvm samt kostnad lokal. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se 274 80 Skurup St. Torggatan 4 0411-53 60 00 0771-SKURUP www.skurup.se

Tjänsteskrivelse 3 (4) Förvaltning Datum Diarienummer Individ- och omsorgsförvaltningen 2017-09-28 KS 2017.841 Konsekvensanalys/Överväganden Evidens saknas kring att judoträning ger färre fallskador och är ett lämpligt förebyggande alternativ. Perspektiv Här redogörs för ärendet ur olika perspektiv såsom t ex funktionshinder, genus, likabehandling, miljö och/eller socialt. Enligt beslut i kommunfullmäktige 247/2014 ska checklistan utifrån FN s barnkonvention beaktas vid politiska beslut där den är relevant. Följande frågor skall ställas innan beslut fattas. Om någon fråga besvaras med Nej ska en analys genomföras av vad detta får för konsekvenser för barn och ungdomar. Härtill bör alternativa handlingsalternativ i sådana fall utredas. 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Nej Kommentar: Har ingen inverkan på beslutet 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas? Nej Kommentar: Har ingen inverkan på beslutet 3. Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? Nej Kommentar: Har ingen inverkan på beslutet 4. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening? Nej Kommentar: Har ingen inverkan på beslutet 5. Har särskild hänsyn tagits till fysiskt och psykiskt handikappade barns och ungdomars behov? Nej Kommentar: Har ingen inverkan på beslutet Samråd - Riktlinje och tidplan för uppföljning och utvärdering - MBL - Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se 274 80 Skurup St. Torggatan 4 0411-53 60 00 0771-SKURUP www.skurup.se

Tjänsteskrivelse 4 (4) Förvaltning Datum Diarienummer Individ- och omsorgsförvaltningen 2017-09-28 KS 2017.841 Individ- och familjeomsorgen Rickard Pettersson Förvaltningschef Drago Stojkovic-Stenberg Utredningssekreterare Beslutet skickas till: Rickard Pettersson Birgitta Hansson Mette Klarén Drago Stojkovic-Stenberg Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se 274 80 Skurup St. Torggatan 4 0411-53 60 00 0771-SKURUP www.skurup.se

James Brocka MEDBORGARFÖRSLAG Mejerigatan 55 274 32 SKURUP 2017-09-08 SKURUPS KOMMUN 2017-09- 1 1 Till: Skurups Kommun Diarienr Ärende: Skador kostar samhället och individ både pengar och lidande. Proaktiva insatser är alltid billigare än kostnaden för operation och rehabilitering. Dessutom stärker det människan. Nätverk och kunskaps/erfarenhetsutbyte är utvecklande och en investering för alla inblandade. Vi närmar oss vinterhalvåret och många blir kanske lite mer instängda i sin tillvaro. Våra seniorer är dessutom mer utsatta med den annalkande tiden av snö och slask. Vi har ett väl utbyggd fritidsverksamhet i kommunen med tillgång till en fm budo-sektion. 1. Yrkar på att Skurup kommun anordnar tillgång till intresserade seniorer att lära sig grundläggande judo träning för att reducera antalet fallskador. Jag är övertygad om att Skurups Judo klubb kan arrangera ett förmånligt pris för denna nya kategori av medlemmar och ordna en anpassad träning där man kan bygga teknik, skapa nya nätverk och en mer hållbar människa och samhälle. Initial idé: http://www.dn.se/nyheter/sverige/sa-lar-du-dig-att-falla-pa-ratt-satt/ Vänligen James Brocka

Protokollsutdrag 1 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Individ- och omsorgsberedningen 2017-11-06 KS 2017.106 IOB 70 Dnr KS 2017.841 Medborgarförslag om att ordna judoträning för seniorer för att undvika fallskador Individ- och omsorgsberedningens förslag till kommunfullmäktige Avslag Ärendebeskrivning Genom medborgarförslaget yrkas att Skurup kommun anordnar tillgång till intresserade seniorer att lära sig grundläggande judo träning för att reducera antalet fallskador. Det finns ingen myndighet som har ett helhetsansvar för frågor gällande fallolyckor. Det finns inte heller någon lagstiftning eller nationella riktlinjer som tydligt klargör hur fallolyckor ska förebyggas och av vem. Det finns många faktorer som bidrar till en ökad fallrisk. Några av de mest avgörande är nedsatt gång- och balansförmåga. De flesta fall inträffar också under gång. Det finns god evidens för att fysisk träning och flera samtidiga åtgärder minskar fallrisken och därmed fallskador. Fysioterapeuter, med sin specialkunskap, har därför en viktig kompetens i det fallförebyggande arbetet. Bostadsanpassningsbidrag är en del i det kommunala fallförebyggande arbete och syftar till att göra det möjligt för äldre att bo kvar längre i det egna hemmet, genom t ex justering av trösklar och montering av stödhandtag och tillsyn. Statistik från Socialstyrelsen synliggör att fallolyckor, i synnerhet bland äldre, har blivit ett folkhälsoproblem. Socialstyrelsen föreslår därför ett mer strukturerat arbetssätt för att förebygga fallolyckor. Socialstyrelsen lyfter i sin kampanj Balansera mera fram sju områden som minskar risken för fall och därtill fallskador. Motinera regelbundet Ger balans och starkare skelett. Äta rätt mat Bra för muskler och skelett. Dricka tillräckligt. Genomgång av mediciner. Undersöka syn och hörsel kan påverka balansen. Sköta om fötterna Om man har ont i fötterna kan det påverka balansen. Minska risker i hemmet Ta bort sladdar och mattor Genom Vårdcentralen i Skurup kan seniorer efter bedömning från legitimerad personal ges nödvändig förebyggande träning efter behov. Här gäller Tröskelprincipen dvs Region Skåne erbjuder träning till de personer som kan ta sig till vårdcentralen. Kommunen, Hemsjukvården, erbjuder Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Individ- och omsorgsberedningen 2017-11-06 KS 2017.106 IOB 70 Dnr KS 2017.841 efter bedömning från legitimerad personal frivillig balansträning i hemmet till de personer som har behov och som inte klarar ta sig till vårdcentralen själva. I Skurups kommun erbjuder man i samband med förskrivning av hjälpmedel som t ex rollator även balansträningsprogram. Detta i syfte att komplementera de färdigheter man förlorar med hjälpmedel. Vidare erbjuder Skurups kommun förebyggande hembesök till den som är 80 år eller äldre och inte har insatser från hemtjänsten eller hemsjukvården. Tanken är att genom uppsökande verksamhet förebygga ohälsa och fallskador. Det skickas ut brev där den enskilde erbjuds hembesök. Det är frivilligt att medverka och kostar ingenting. Vid hembesöket inventeras riskerna i hemmet samt att förslag ges kring hur miljön kan bli säkrare. Samtidigt ges förslag och information kring kost och fysisk aktivitet. Fixar-Hanna är en avgiftsfri servicetjänst som Skurups kommun erbjuder pensionär eller den som har en funktionsnedsättning. Fixar-Hanna hjälper bl a till med att sätta upp gardiner samt enklare ommöblering, hämta saker ur källare eller vindsförråd, byte av lampor och batterier, uppsättning av brandvarnare, fästa lösa sladdar, halksäkra mattor och Grusa och salta trappor. Skurups kommun i samarbete med Region Skåne och Skåneidrotten erbjuder personer över 65 år Senior Sport School. Syftet är att under 12 veckor främja ett gott och hälsosamt åldrande. Genom detta ges personer möjlighet att pröva olika aktiviteter, föreläsningar i skadeförebyggande träning, styrketräning, laga god och nyttig mat. Senior Sport School startar i januari 2018 upp med judo på programmet. Möjlighet ges för upp till 25 seniorer att testa på judo två gånger med hjälp av Wemmenhögs Budoklubb. Om intresse finns så har föreningen möjlighet att starta upp judo för denna målgrupp. Individ- och omsorgsberedningen anser det ej som lämpligt att gynna en enskild förening. Det står alla föreningar fritt att arrangera lämpliga aktiviteter för målgruppen äldre. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad 2017-09-28 Medborgarförslag, daterat 2017-09-08. Tidigare behandling Kommunfullmäktige 2017-09-25 322, beslutar att motionen remitteras till individ- och omsorgsberedningen. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 3 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Individ- och omsorgsberedningen 2017-11-06 KS 2017.106 IOB 70 Dnr KS 2017.841 Beslutet skickas till: Individ- och omsorgsförvaltningen Rickard Pettersson Birgitta Hansson Mette Klarén Drago Stojkovic-Stenberg Justerandes signatur

Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 193 Dnr KS 2017.1137 Förslag till beslut om avtal om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att godkänna överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Sammanfattning av ärendet Grunden för samverkan inom områden där hälso- och sjukvårdsansvaret är fördelat genom överenskommelser mellan de skånska kommunerna och Region Skåne. Denna överenskommelse har sin grund i Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som gäller fr.o.m. 1 januari 2018 då lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård upphävs. Lagen ger parterna möjlighet att träffa en särskild överenskommelse om att kommunernas betalningsansvar ska inträda vid annan tidpunkt (lagen anger tre kalenderdagar efter utskrivningsklar), eller med annat belopp än det som motsvarar genomsnittskostnaden i riket som bestäms årligen. Övriga delar i lagen är inte dispositiva. Görs ingen överenskommelse gäller lagen i sin helhet. I Skåne har gemensam processbeskrivning tagits fram och, med utgångspunkt från denna, har en Rutin och vägledning för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård framarbetat. Kommunförbundet Skåne har tillsammans med Region Skåne arbetat fram detta förslag på övergångsregler i syfte att stegvis nå ambitionen i den nya lagen. Beträffande vilket ersättningsbelopp som ska gälla för kommunens betalningsansvar per dag så föreslås i överenskommelsen att kommunen ska lämna ersättning för vård av utskrivningsklara patienter med det belopp som motsvarar genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården. I överenskommelsen föreslås en inkörningsperiod 1 januari 2018 31 mars 2018 då parterna följer den nya lagen för att säkra processer och rutiner. Under denna period inträder kommunernas betalningsansvar efter sju kalenderdagar på individnivå. Därefter inträder under perioden 2018-04-01 2019-03-31 en genomsnittsmodell. Modellen innebär att betalningsansvaret för kommunerna inträder efter 2,8 kalenderdagar i den somatiska slutna vården, men med en genomsnittsmodell som innebär att kommunerna får tillgodoräkna sig de dagar som patienter kunnat gå hem innan Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 193 Dnr KS 2017.1137 betalningsansvaret inträder. De blir en nettomodell som ger en viss flexibilitet. Konkret innebär det att om en kommun under en kalendermånad tar hem patienter före 2,8 kalenderdagar från utskrivningsklar, så räknas den dagen/dagarna av mot de dagar som eventuellt överstiger 2,8 kalenderdagar. För patienter som skrivs ut från sluten psykiatrisk vård finns, för 2018, en särskild övergångsbestämmelse kopplad till den nya lagen. I överenskommelsen föreslås att en separat överenskommelse ska tas fram angående villkoren i samband med utskrivning från sluten psykiatrisk vård efter 2018 års utgång. Lagen anger tydligt syfte och respektive parters ansvar, vilket ingående parter i denna överenskommelse enhetligt ansluter sig till. Kommunförbundet Skånes styrelse beslutade den 8 december 2017 att ställa sig bakom förslaget till överenskommelse och rekommendera kommunerna att anta överenskommelsen. Överlämnas till kommunfullmäktige för ställningstagande avseende avtal. Beslutsunderlag Överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 2017-11-24. Beslutet skickas till: Individ- och omsorgsförvaltningen. Rickard Pettersson, förvaltningschef. Anna-Lena Fällman, medicinskt ansvarig sjuksköterska. Anne Larsson, IFO-chef. Justerandes signatur

Kommunförbundet Skånes styrelse ställer sig bakom Överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Kommunförbundet Skånes styrelse beslutade enhälligt 2017-12-08 att ställa sig bakom förslaget till överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård samt att rekommendera kommunerna att politiskt anta överenskommelsen. Bakgrund Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård kommer från och med 2018-01-01 att ersättas av Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som antogs av riksdagen i juni 2017. Syftet med den nya lagen är att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för enskilda som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården. I lagen tydliggörs att verksamheter inom socialtjänst och öppen hälso- och sjukvård tidigt måste börja planera inför patientens utskrivning från sluten vård. I detta syfte ska lagen särskilt främja att patient med behov av insatser skrivs ut från den slutna vården så snart som möjligt efter att behandlande läkare bedömt att patienten är utskrivningsklar. Lagen innehåller bestämmelser om samverkan mellan landsting och kommun. Huvudmännen ska i samråd utarbeta gemensamma riktlinjer om samverkan. Lagen ger också parterna möjlighet att träffa en särskild överenskommelse om att kommunernas betalningsansvar ska inträda vid annan tidpunkt (lagen säger 3 kalenderdagar efter utskrivningsklar), eller med annat belopp än det som motsvarar genomsnittskostnaden i riket som bestäms årligen. Övriga delar i lagen är inte förhandlingsbara. Görs ingen överenskommelse gäller lagen i sin helhet. Kommunförbundet Skåne har tillsammans med Region Skåne kommit överens om och tagit fram ett förslag på överenskommelse mellan Region Skåne och de skånska kommunerna. Viktiga delar i överenskommelsen I överenskommelsen föreslås en inkörningsperiod 2018-01-01 2018-03-31 då parterna följer den nya lagen för att säkra processer och rutiner. Under denna period inträder kommunernas betalningsansvar efter 7 kalenderdagar på individnivå. Därefter inträder under perioden 2018-04-01 2019-03-31 en genomsnittsmodell. Modellen innebär att betalningsansvaret för kommunerna inträder efter 2,8 kalenderdagar i den somatiska slutna vården, men med en genomsnittsmodell som innebär att kommunerna får Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, 221 00 Lund Webbadress: kfsk.se Telefon: 072-885 4700

tillgodoräkna sig de dagar som patienter kunnat gå hem innan betalningsansvaret inträder. De blir en nettomodell som ger en viss flexibilitet. Konkret innebär det att om en kommun under en kalendermånad tar hem patienter före 2,8 kalenderdagar från utskrivningsklar, så räknas den dagen/dagarna av mot de dagar som eventuellt överstiger 2,8 kalenderdagar. Exemplet nedan illustrerar om 10 patienter tillsammans under månaden haft 31 utskrivningsklara dagar på en månad. (exemplet utgår fr en dygnskostnad på 7 100 kronor) Uträkning enligt överenskommelsens genomsnittsmodell: Om 10 patienter sammanlagt har legat 31 dagar kvar på sjukhus efter utskrivningsklar så dividerar man det med 10 och får fram genomsnittssumman 3,1. Nästa steg är 3,1 minus 2,8 = 0,3. Nästa steg 0,3 multiplicerat med 10 patienter = 3 som multipliceras med dygnspriset (7 100 kr) = 21 300 kr för kommunen att betala. Uträkning om lagen skulle gälla så skulle alla dagar över 3 räknas som betalningsdagar: Antal betalningsdagar i exemplet = 7 som multipliceras med dygnspriset (7 100 kr) = 49 700 kr för kommunen att betala. Patient Antal utskrivningsklara dygn plus/minus i förhållande till 2,8 1 4 1,2 1 2 2-0,8 0 3 4 1,2 1 4 1-1,8 0 5 1-1,8 0 6 3 0,2 0 7 4 1,2 1 8 7 4,2 4 9 3 0,2 0 10 2-0,8 0 Summa 31 3 7 Betalningsdagar om lagen skulle gälla Genomsnitt antal utskrivningsklara dagar 3,1 Formeln för genomsnittsmodellen: Genomsnittligt antal utskrivningsklara kalenderdagar minus 2,8 multiplicerat med antal utskrivningsklara patienter multiplicerat med genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården. För att vi skulle komma till en uppgörelse med Region Skåne om genomsnittsmodellen krävdes att vi från kommunernas sida gick med på att gränsen för när betalningsansvaret inträder är 2,8 i stället för 3,0 som lagen föreslår. Den ekonomiska regleringen hanteras kommunvis och retroaktivt, den femte arbetsdagen påföljande månad. Kommunförbundet Skåne 2(3)

Ersättningsbelopp Beträffande vilket ersättningsbelopp som ska gälla för kommunens betalningsansvar per dag så föreslås i överenskommelsen att kommunen ska lämna ersättning för vård av utskrivningsklara patienter med det belopp som motsvarar genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården. Detta belopp räknas om årligen med hänsyn till utvecklingen av kostnader för vårdplatser i den slutna vården och meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om detta belopp. Särskild överenskommelse gällande psykiatri En särskild överenskommelse för psykiatrin som ska gälla från och med 2019-01-01 ska tas fram under våren 2018. För övrigt gäller för psykiatrin under 2018 att ett betalningsansvar inträder efter 30 kalenderdagar på individnivå. Ingen genomsnittsmodell tillämpas för psykiatrin. Gemensam långsiktig målsättning En gemensam långsiktig målsättning finns också beskrivet som avser att parterna ska verka för patienter inte ska ligga kvar på sjukhus om de är utskrivningsklara. Dessutom ska överenskommelsen under året följas upp och utvärderas. Överenskommelsens giltighetstid och villkor Överenskommelsen omfattar perioden 2018-01-01 2019-03-31 och under förutsättning att samtliga kommuner undertecknat överenskommelsen senast 2018-01-31. I annat fall gäller Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i sin helhet från och med 2018-01-01. Lund 2017-12-11 Monica Holmqvist Förbundsdirektör välfärd Carina Lindkvist Chef avdelning hälsa och social Kommunförbundet Skåne 3(3)

Datum: 2017-11-24 Överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Inledning Överenskommelsen har sin grund i Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som gäller fr.o.m. 2018-01-01 då lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård upphävs. I 4 kap. 4 anges att landsting och kommun i samråd ska utarbeta gemensamma riktlinjer till vårdgivare och till dem som bedriver socialtjänst avseende samverkan enligt lagen. I Skåne har gemensam processbeskrivning tagits fram och, med utgångspunkt från denna, har en Rutin och vägledning för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård framarbetats. I 4 kap. 5 anges att landsting och kommun får träffa överenskommelse om att kommunens betalningsansvar ska inträda vid annan tidpunkt än det som anges i 5 kap. 4 eller med annat belopp än det som bestäms enligt 5 kap. 6. Lagen anger tydligt syfte och respektive parters ansvar, vilket ingående parter i denna överenskommelse enhetligt ansluter sig till. Länk till Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 2017612-om-samverkan-vid-utskrivning-fran_sfs-2017-612 Samverkan och gemensam målsättning Grunden för samverkan inom områden där hälso- och sjukvårdsansvaret är fördelat mellan de skånska kommunerna och Region Skåne följer det beslutade Avtal om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvård i Skåne, 2016-01-19 som gäller tillsvidare från och med den 1 september 2016. Syftet är att säkra ett gott och jämlikt omhändertagande för personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser från både Region Skåne och kommunen. I avtalet fokuseras särskilt på utvecklingsområden såsom teambaserad vårdform för de mest sjuka, utveckling av insatser för tidvis sviktande, kompetensförsörjning och kompetensutveckling, utveckling av förebyggande arbetssätt och stöd för personer i riskgrupper, rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning samt utveckling av E-hälsa och mobila IT lösningar. Utifrån dessa utvecklingsområden och föreliggande överenskommelse är den gemensamma målsättningen för hela utskrivningsprocessen att en patient, när alla samverkat och tagit sitt ansvar för planering och överlämnande av nödvändig information, skrivs hem samma dag som patienten är utskrivningsklar oavsett vilken boendeform patienten har eller behöver. Patienter ska vara på sjukhus när de

behöver det av medicinska skäl. Detta innebär att den gemensamma målsättningen är att undvikbar slutenvård och oplanerade återinläggningar ska minska, samt att antalet dagar i sluten vård efter utskrivningsklar ska vara noll år 2021. Överenskommelsens parter Parter i denna överenskommelse är Region Skåne och var och en av kommunerna i Skåne vilka fortsättningsvis benämns som parter. Parterna utgörs därmed av Region Skåne och kommunerna Bjuv, Bromölla, Burlöv, Båstad, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Hörby, Höör, Klippan, Kristianstad, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Osby, Perstorp, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svalöv, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge, Ystad, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga samt Östra Göinge. Mellan parterna gäller följande Denna överenskommelse gäller från och med 2018-01-01 under förutsättning att samtliga parter undertecknat överenskommelsen senast 2018-01-31. I annat fall gäller Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Somatisk vård Perioden 2018-01-01-2018-03-31 används som inkörningsperiod, där parterna får möjlighet att säkra processer och rutiner, och då inträder kommunernas betalningsansvar när antalet dagar i sluten vård efter utskrivningsklar överskrider sju kalenderdagar på individnivå. Från och med 2018-04-01 och till och med 2019-03-31 inträder kommunens betalningsansvar när det genomsnittliga antalet dagar i sluten vård efter utskrivningsklar överskrider 2,80 kalenderdagar per kommun under en kalendermånad och villkoren enligt Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård samt den gemensamt framtagna rutinen, Rutin och vägledning för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård uppfylls. o Beräkning sker enligt följande: (Genomsnittligt antal kalenderdagar minus 2,80) multiplicerat med Antal utskrivna patienter multiplicerat med Genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården. Psykiatrisk vård En separat överenskommelse om vad som gäller i samband utskrivning från sluten psykiatrisk hälso- och sjukvård efter 2018-12-31 ska tas fram under våren 2018. Under 2018 inträder kommunernas betalningsansvar, i enlighet med den särskilda övergångsbestämmelsen till lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, när antalet dagar i sluten vård efter utskrivningsklar från sluten psykiatrisk vård överskrider trettio kalenderdagar på individnivå. Ersättningsbelopp och fakturering Ersättningsbelopp för kommunens betalningsansvar per dag följer lagen (5 kap. 6 ), vilket innebär att kommunen ska lämna ersättning för vård av utskrivningsklara patienter med det belopp som motsvarar genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården. Detta belopp räknas om årligen med hänsyn till utvecklingen av kostnader för vårdplatser i den slutna vården och meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om detta belopp. Underlag för fakturering under perioden 2018-01-01 2018-03-31 utgörs av nuvarande rutin, d.v.s. PASiS. Kommunförbundet Skåne Region Skåne 2(3)

Underlag för fakturering under perioden 2018-04-01-2019-03-31 utgörs av Mina planer. Den ekonomiska regleringen hanteras kommunvis och retroaktivt, med datauttag från Mina planer den femte arbetsdagen påföljande kalendermånad. I beräkningsunderlaget ingår alla patienter som är utskrivna aktuell månad. Beräkningsunderlag för fakturering ska finnas tillgängligt för parterna så att eventuella tvister om betalningsansvar undviks. Uppföljning Överenskommelsen i sin helhet ska följas upp och utvärderas. Utifrån resultatet av denna uppföljning och utvärdering ska en förnyad diskussion angående eventuella behov av anpassning av överenskommelsen genomföras innan årsskiftet 2018/2019. Antalet utskrivningsklara dagar kommer att följas månadsvis per kommun, både i central samverkan och i delregional samverkan. En separat uppföljning ska genomföras under 2018 av vårdtillfällen där antal utskrivningsklara dagar inom somatisk slutenvård på ett tydligt vis överskrider vad som överenskommits för år 2018. Överenskommelsens ikraftträdande och varaktighet Denna överenskommelse gäller perioden 2018-01-01-2019-03-31. Avvikelser och tvister För hantering av eventuella avvikelser, brister i uppfyllelsen av åtaganden eller tvister om tolkningen av överenskommelsen gäller samma åtgärdstrappa som i Avtal om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvård i Skåne, 2016-01-19. https://kfsk.se/socialtjanst/wp-content/uploads/sites/4/2015/04/avtal-om- ansvarsfo%cc%88rdelning-och-utveckling-avseende-ha%cc%88lso-och-sjukva%cc%8arden-i- Ska%CC%8Ane.pdf Kristianstad 2018-xx-xx xxxxxxx 2018-xx-xx Henrik Fritzon Regionstyrelsens ordförande Region Skåne Namn Titel Kommun Kommunförbundet Skåne Region Skåne 3(3)

Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 208 Dnr KS 2017.1185 Förslag till ramjusteringar för 2018 - Individ- och omsorgsförvaltningen Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att anse ärendet vara allsidigt belyst och föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige föreslås besluta att godta förvaltningens förslag till ramjusteringar inför budget 2018 vilket innebär att besparingen fördelas på ram 637 Vård och omsorg, med 1600 tkr, på ram 642 Funktionsnedsättning stöd och service, med 150 tkr och på ram 646 Individ- och familjeomsorgen, med 250 tkr. Sammanfattning av ärendet Verksamheten har genomfört besparingar 2015 och 2016. Förslag till besparingar har arbetats fram i den övergripande ledningsgruppen i första hand. Därefter har de tagits upp på arbetsplaster och samverkats. Som en del av kreativa diskussioner kring hur verksamheten kan spara kom förslaget om att satsa för att spara. Om ett hus, eller del av ett hus, skapades för brukare inom verksamheten FuSS - Funktionsnedsättning, stöd och service, kunde ett befintligt boende stängas. Besparingen avsåg personalkostnader då ett trapphusboende är mindre bemannat än ett gruppboende. Verksamheten hade då även rört sig mot ett mer stödjande förhållningssätt än omhändetagande vilket även hade gagnat brukarna. Brukarna hade fått ett mer jämlikt och värdigt boende. Detta visade sig var en omfattande process varför besparingen legat kvar inom ram som avser FuSS-verksamheten. Därefter har behoven ökat och fler brukare har beviljats boende varför besparingen inte är möjlig att genomföra i dagsläget. Denna besparing har endast fiktivt berört FuSS-verksamheten varför den tänkta besparingen om 2 000 tkr bör fördelas inom hela förvaltningen inför budget 2018. Förslagsvis fördelas denna besparing genom ramöverföringar till verksamheterna enlig följande förslag. Besparingen kommer att fördelas på ram 637 Vård och omsorg, med 1600 tkr, på ram 642 Funktionsnedsättning stöd och service, med 150 tkr och på ram 646 Individ- och familjeomsorgen, med 250 tkr. Beslutsunderlag Skrivelse daterad 2017-12-07. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 208 Dnr KS 2017.1185 Beslutet skickas till: Individ- och omsorgsförvaltningen. Ekonomienheten. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 194 Dnr KS 2017.963 Redovisning av verksamhetsuppföljning 2017 - efterlevande av rutin för samtycke Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att lägga redovisningen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Medicinskt ansvarig sjuksköterska har genomfört verksamhetsuppföljning avseende efterlevande av rutin för inhämtande av samtycke. Åtgärder har upprättats och arbetet med att rätta till de brister som konstarerade i samband med verksamhetsuppföljningen har påbörjats. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2017-09-21. Verksamhetsuppföljning sekretess-samtycke 2017 slutrapport 2017-09-21. Beslutet skickas till: Individ- och omsorgsförvaltningen. Anna-Lena Fällman, medicinskt ansvarig sjuksköterska. Justerandes signatur

Tjänsteskrivelse 1 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Individ- och omsorgsförvaltningen 2017-10-05 KS 2017.963 Kommunstyrelsen Verksamhetsuppföljning 2017 Samtycke Ärendebeskrivning Medicinskt ansvarig sjuksköterska har genomfört verksamhetsuppföljning avseende efterlevande av rutin för inhämtande av samtycke. Åtgärder har upprättats och arbetet med att rätta till de brister som konstarerade i samband med verksamhetsuppföljningen har påbörjats. Laglighet Är ej tillämpligt i detta ärende. Ekonomi Är ej tillämpligt i detta ärende. Konsekvensanalys/Överväganden Är ej tillämpligt i detta ärende. Perspektiv Är ej tillämpligt i detta ärende. Samråd Är ej tillämpligt i detta ärende. Riktlinje och tidplan för uppföljning och utvärdering Effekterna av vidtagna åtgärder kommer att följas upp under 2018. MBL Är ej tillämpligt i detta ärende. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse av Anna-Lena Fällman, medicinskt ansvarig sjuksköterska om verksamhetsuppföljning av efterlevandet av rutin för samtycke, daterad 2017-09-21 Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se 274 80 Skurup St. Torggatan 4 0411-53 60 00 0771-SKURUP www.skurup.se

Tjänsteskrivelse 2 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Individ- och omsorgsförvaltningen 2017-10-05 KS 2017.963 Individ- och omsorgsförvaltningen staben Anna-Lena Fällman Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutet skickas till: Anna-Lena Fällman, medicinskt ansvarig sjuksköterska Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se 274 80 Skurup St. Torggatan 4 0411-53 60 00 0771-SKURUP www.skurup.se

KS 2017.963 Verksamhetsuppföljning 2017 Samtycke 1

Innehållsförteckning Bakgrund...3 Lednings- och ansvarsfrågor...3 Metod...4 Genomförande...4 Granskade områden...5 Resultat...5 1. Finns skriftligt samtycke dokumenterat i Treserva...5 2. Vilken yrkesgrupp har dokumenterat samtycket alternativt ej lämnat samtycke i Treserva?...5 3. Är datum för samtycke aktuellt?...6 Reflektion...6 Åtgärdsplan för att förbättra följsamheten till rutinen för samtycke...7 2

Inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården är uppgifter om enskildas förhållanden skyddade av bestämmelser om tystnadsplikt och sekretess 1. Verksamheten enligt lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) är i sekretesshänseende jämställt med socialtjänst. Sekretess innebär att man inte får berätta något om den enskilde för någon annan än de som deltar i den enskildes vård och omsorg. När den enskilde har insatser från olika verksamheter och yrkesgrupper (inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten) är det viktigt att personalen i de olika verksamheterna vid behov får lämna information om aktuell situation och hälsotillstånd. För att personalen inom hemsjukvården ska kunna ge god hälso- och sjukvård är det viktigt att legitimerad yrkesutövare vid behov får inhämta uppgifter ur enskilds journal hos andra vårdgivare. Om närstående eller god man undrar över aktuell situation, vardag eller hälsotillstånd får inte personalen delge information utan samtycke. Skurups kommun har särskild rutin för samtycke. Bakgrund Skurups kommun har sedan flera år en framtagen rutin gällande inhämtande av samtycke i särskilt och ordinärt boende samt gruppboende LSS. Rutinen reviderades senast i mars 2015. Sekretess innebär att man som personal inte får berätta något om den enskilde för någon annan än de som deltar i den enskildes vård och omsorg inom den egna organisationen. Inom socialtjänsten gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men (26 kap. 1 OSL 2 ). Inom hälso- och sjukvården gäller sekretess för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (25 kap. 1 OSL). De skriftliga rutinerna ska vara tydliga och strukturerade, så när information inhämtas ska felaktiga åtgärder inte uppstå på grund av en otydlighet. Under 2016 genomfördes på uppdrag av kommunstyrelen internkontroll i frågan. Denna verksamhetsuppföljning ska ses som en uppföljning kring om vidtagna åtgärder har haft önskad effekt. Lednings- och ansvarsfrågor Ledning för de särskilda boendena består av en enhetschef och för hemtjänstområdena av en hemtjänstchef och tre enhetschefer. Från mars 2017 är tjänsten som hemtjänstchef vakant. Under sen vår 2017 omvandlas tjänsten till vård och omsorgschef och tillsätts. Vård och omsorgschefen har övergripande ansvar för särskilt boende och hemtjänst. FuSSverksamheten leds av en FuSSchef och en enhetschefchef. B.R.O.- verksamheten leds av hemsjukvårdschef och biträdande hemsjukvårdschef. Individ och familjeomsorgen leds av en IFO-chef och två enhetschefer. Verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen är tillika förvaltningschef för Individoch omsorgsförvaltningen. 1 Sekretess = tystnadsplikt 2 Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 3

Ett gott och kompetent samarbete mellan ledningen för särskilda boende, hemtjänsten, FUSSverksamheten och omvårdnadspersonalen (undersköterska, vårdbiträde, vårdare och personlig assistent) samt legitimerad personal (sjuksköterska, arbetsterapet och fysioterapeut) är en viktig förutsättning för hur verksamheten lyckas med sitt uppdrag att erbjuda vård- och omsorg av god kvalitet. Verksamhetschef ansvarar bland annat för att: fortlöpande följa upp verksamheten och säkerställa att bestämmelsen i berörd författning och tillhörande rutin tillämpas Enhetschef/hemtjänstchef/vård och omsorgschef/hemsjukvårdschef/fusschef IFO-chef ansvarar bland annat för att: personalen får möjlighet att lära sig förstå och tillämpa författningar, föreskrifter, riktlinjer, vårdprogram och lokala rutiner informera medarbetare om gällande rutin beträffande inhämtande av samtycke Sjuksköterska/arbetsterapeut/fysioterapeut/biståndshandläggare/LSShandläggare/undersköterska/vårdbiträde/vårdare/personlig assistent ska vara väl förtrogen med gällande rutin för inhämtande av samtycke. Metod För att få en bredd på undersökningen valdes att engagera samtliga särskilda boenden: Bruksgården, Flintebro, Lillgården samt LSS boende: Tegelgatan 17, Bruksgatan 11, Bruksgatan 18 och samtliga hemtjänstområden: Norr, Söder, Rydsgård och Skivarp samt hemsjukvården. För att få en bild på hur processen fungerar har undertecknad granskat slumpvis utvalda patienters 3 samtyckesblanketter inregistrerade i patientjournalen Treserva. Metoden har varit stickprov, totalt har 91 patienters handlingar granskat. Följande slumpordning gäller: För särskilt boende De fem äldsta personerna per enhet. Totalt 20 st på respektive särskilt boende. Samtliga personer från boende på gruppbostad LSS. Totalt 16 st. För ordinärt boende De fem äldsta personerna per område. Totalt 15 st inom hemtjänsten. Informationsbrev skickades ut till enhetcheferna i mars. Granskningen pågick under veckorna 13 och14 2017. Därefter samlades uppgifterna in och analyserades. Genomförande Vid verksamhetsuppföljningen tillämpas aktuell lagstiftning: hälso- och sjukvårdslagen (HSL), socialstyrelsens föreskrifter, Socialstyrelsens föreskrifter samt av medicinskt ansvarig 3 I denna rapport används patient synonymt för patient, vårdtagare, enskild, brukare 4

sjuksköterska framtagen mall för verksamhetsuppföljning avseende verksamhetsuppföljning avseende inhämtande av samtycke. Metoden har varit att granska om inhämtat samtycke finns registrerad i respektive patients patientjournal, Treserva Granskade områden Följande delmoment/frågor granskades: 1. Finns samtycket/ej lämnat samtycke dokumenterat i Treserva 4? 2. Vilken yrkesgrupp har dokumenterat samtycket i Treserva? 3. Är datum för samtycke aktuellt? Resultat Inget bortfall i undersökningen. 1. Finns skriftligt samtycke dokumenterat i Treserva Enligt rutin och författning: När den enskilde aktualiseras för insatser från socialtjänsten och/eller hälso- och sjukvård (hemsjukvård) tillfrågas den enskilde om att ge samtycke till informationsutbyte: mellan personal inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården mellan vårdgivare till närstående till god man/förvaltare Fråga: Finns samtycke/ej lämnat samtycke dokumenterat i Treserva? Ja Nej 74% 26% 2. Vilken yrkesgrupp har dokumenterat samtycket alternativt ej lämnat samtycke i Treserva? Enligt rutin och författning: Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, handläggare 5 eller enhetschef registrerar samtycket/ej lämnat samtycke i Treserva under ikonen sekretess/samtycke. Fråga: Vem har dokumenterat samtycket alternativt ej lämnat samtycke i Treserva? Yrke Dokumenterat Sjuksköterska 94% Arbetsterapeut 0% 4 Treserva är det digitala journalsystem som används inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS (lag om stöd och service för vissa funktionshindrade ) i kommunen 5 Avser handläggare inom socialtjänsten och inom lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) 5

Fysioterapeut 0% Biståndshandläggare 0% Enhetschef 6% 3. Är datum för samtycke aktuellt? Enligt rutin och författning: Samtycket gäller maximalt i ett år. Den enskilde kan ändra och ta tillbaka ett lämnat samtycke när som. Fråga: Är datum för samtycket aktuellt, det vill säga maximalt tolv månader? Ja Nej 90% 10% Fråga: Om datum för samtycket inte är aktuellt (nej på ovanstående fråga) hur gammalt är samtycket? Tid % Mer än 1 år men 86% mindre än 2 år Mer än 2 år men 14% mindre än 3 år Mer än 3 år 0% Reflektion All personal inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården har tystnadsplikt. Det innebär att alla uppgifter som rör patientens sjukdom, behandling eller personliga förhållanden med mera, skyddas av sekretess och får som regel bara lämnas ut om patienten har lämnat sitt medgivande (samtycke). Inte heller närstående har rätt att få veta vad som sägs och sker inom vården om patienten inte har lämnat sitt samtycke. Det är endast de som aktivt deltar i vården av patienten, inom samma organisation eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården som får prata med varandra om patientens hälsotillstånd eller personliga förhållanden eller ta del av patientens journal. För att underlätta och öka tillgängligheten förvaras samtyckesblanketten i hemsjukvårdspärmen (om personen har hemsjukvård) eller i kontaktpärmen (om personen endast har insatser från socialtjänsten). Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal eller handläggare frågar den enskilde om samtycke vid första kontakten. Samtycket skrivs in i Treserva under ikonen Sekretess/samtycke. På så sätt har berörd personal tillgång till information om samtycke oavsett om man befinner sig på kontoret eller hos patienten. Av undersökningen framgår att vid cirka 26% av de granskade patientjournalerna fanns inte samtycket dokumenterat i Treserva. Vilket är en minskning jämfört med föregående års granskning. 6

Vilket i praktiken resulterar i att personalen som vårdar patienten inte får lämna information till annan vårdgivare eller till patientens närstående. Vilket ibland kan försvåra och fördröja vården av den enskilde. Relationen till närstående kan påverkas och försvåras. Samtliga brukare (patienter) inom FuSS-verksamheten har lämnat samtycke. Samtycke får endast lämnas i maximalt ett år i taget. Av undersökningen framgår att cirka 36% av de lämnade samtyckena är äldre än ett år. Vilket är detsamma jämfört med föregående granskning. En tänkbar förklaring kan vara att en del av dessa personer har försämrats i sin kognitiva förmåga, varför de inte längre förstår vad samtycke innebär och kan därmed inte lämna ett sådant. Arbetsgivaren har ett övergripande ansvar för att se till att det finns rutiner för samtycke. Den anställde är skyldig att följa gällande rutin. Åtgärdsplan för att förbättra följsamheten till rutinen för samtycke Under hösten 2017 och framåt kommer följande åtgärd att påbörjas och genomföras inom Lillgården, Flintebro, Bruksgården och hemtjänsten: På APT-mötena påminna omvårdnadspersonalen att när man upptäcker samtycken vars till och med datum är utgånget meddelar de detta till berörd sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut eller handläggare via meddelande funktionen i Treserva. Ansvarig för denna åtgärd är: respektive enhetschef. Under hösten 2017 och framåt kommer följande åtgärd att påbörjas och genomföras inom B.R.O-verksamheten: Genomgång av rutinen för samtycke vid APT-möte (Arbetsplatsträffar) inom verksamheten. Ansvarig för denna åtgärd är: hemsjukvårdschefen. Ytterligare planerade åtgärder: Genomgång och eventuell revidering av rutinen för samtycke med anledning av förändring i Lag om utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Ansvarig för denna åtgärd är: medicinskt ansvarig sjuksköterska och utredningssekreterare IOF. Skurup 2017-09-21 Anna-Lena Fällman Medicinskt ansvarig sjuksköterska 7

Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 195 Dnr KS 2017.144 Beslut om redovisning av ej verkställda beslut enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt enligt Socialtjänstlagen (SoL), Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att lägga rapporten till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Kommunen har rapporteringsskyldighet enligt socialtjänstlagen 16 kap, 6 f-h. Rapporteringen gäller ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen. Detsamma gäller om kommunen inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller biståndet efter det att verkställigheten avbrutits. Kommunen har också skyldighet enligt LSS att rapportera in gynnande beslut som inte verkställt inom tre månader eller beslut som avbrutits och inte på nytt verkställts inom tre månader. Rapporteringen enligt SoL samt enligt LSS sker till Inspektionen för vård och omsorg, kommunens revisorer, kommunfullmäktige samt myndighetsnämnden för individ och omsorg. Rapporteringen skall ske en gång per kvartal. När ett beslut som inrapporterats blir verkställt ska detta rapporteras till Inspektionen för vård och omsorg. För tredje (3) kvartalet 2017 har förvaltningen rapporterat totalt nio (9) beslut/ärenden till IVO. Vid förra rapporteringstillfället rapporterades om två beslut om bostad jml LSS 9.9. En har valt att flytta fram inflyttningen, medan den andre tacka nej till erbjudandet avvaktar nya LSS boendet som byggs. Det har tillkommit ny person som 170515 beviljades bostad för vuxna jml LSS 9.9. Den enskilde är bosatt i annan kommun och har valt att avvakta inflyttning tills daglig verksamhet kommit igång. Vid förra rapporteringstillfället rapporterades tre beslut som inte blivit verkställda inom föreskriven tid. Ett beslut avser kontaktperson som den 19 maj 2017 tackade nej till föreslagen kontaktperson och uteblev från nytt uppstartsmöte 170704. Enskild har därefter inte kunnat nås. Ett beslut avser avlösarservice i hemmet, avbrott i verkställigheten den 2 augusti 2016. Två föreslagna personer hoppade av uppdraget under våren 2017 varför verkställigheten ej kunde genomföras, ny rekrytering pågår. Under rekryteringsprocessen sker utökning av korttidsvistelse. Önskemål om tider och krav på avlösare från familjen medför stora svårigheter att rekrytera. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 195 Dnr KS 2017.144 Ett beslut om korttidsvistelse 29 maj 2017 rapporterades till IVO som ej verkställt då verkställigheten översteg tre (3) månader, detta beroende på att enskild var bortrest under hela sommaren. Insatsen verkställdes den 14 augusti 2017. Den enskilde avslutade insatsen den 11 oktober 2017. Ett beslut från 25 november 2016 avser daglig verksamhet där den enskilde inte önskade påbörja daglig verksamhet förrän assistansbolaget rekryterat assistenter. Den 3 maj 2017 verkställdes beslut om daglig verksamhet. Två beslut avser parboende, 19 juni 2017 respektive 21 juni 2017. Förvaltningen har efter samråd med IVO rapporterat in ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2017-11-24. Rapport kvartal 3 daterad 2017-11-24. Beslutet skickas till: Drago Stojkovic-Stenberg, utredningssekreterare. Justerandes signatur

Tjänsteskrivelse 1 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Individ- och omsorgsförvaltningen 2017-11-24 KS 2017.144 Kommunfullmäktige Rapporteringsskyldighet enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt enligt Socialtjänstlagen (SoL), ej verkställda beslut 2017 Kommunen har rapporteringsskyldighet enligt socialtjänstlagen 16 kap, 6 f-h. Rapporteringen gäller ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen. Detsamma gäller om kommunen inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller biståndet efter det att verkställigheten avbrutits. Kommunen har också skyldighet enligt LSS att rapportera in gynnande beslut som inte verkställt inom tre månader eller beslut som avbrutits och inte på nytt verkställts inom tre månader. Rapporteringen enligt SoL samt enligt LSS sker till Inspektionen för vård och omsorg, kommunens revisorer, kommunfullmäktige samt myndighetsnämnden för individ och omsorg. Rapporteringen skall ske en gång per kvartal. När ett beslut som inrapporterats blir verkställt ska detta rapporteras till Inspektionen för vård och omsorg. För tredje (3) kvartalet 2017 har förvaltningen rapporterat totalt nio (9) beslut/ärenden till IVO. Vid förra rapporteringstillfället rapporterades om två beslut om bostad jml LSS 9.9. En har valt att flytta fram inflyttningen, medan den andre tacka nej till erbjudandet avvaktar nya LSS boendet som byggs. Det har tillkommit ny person som 170515 beviljades bostad för vuxna jml LSS 9.9. Den enskilde är bosatt i annan kommun och har valt att avvakta inflyttning tills daglig verksamhet kommit igång. Vid förra rapporteringstillfället rapporterades tre beslut som inte blivit verkställda inom föreskriven tid. Ett beslut avser kontaktperson som 170519 tackade nej till föreslagen kontaktperson och uteblev från nytt uppstartsmöte 170704. Enskild har därefter inte kunnat nås. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se 274 80 Skurup St. Torggatan 4 0411-53 60 00 0771-SKURUP www.skurup.se

Tjänsteskrivelse 2 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Individ- och omsorgsförvaltningen 2017-11-24 KS 2017.144 Ett beslut avser avlösarservice i hemmet, avbrott i verkställigheten 160802. Två föreslagna personer hoppade av uppdraget under våren 2017 varför verkställigheten ej kunde genomföras, ny rekrytering pågår. Under rekryteringsprocessen sker utökning av korttidsvistelse. Önskemål om tider och krav på avlösare från familjen medför stora svårigheter att rekrytera. Ett beslut om korttidsvistelse 2017-05-29 rapporterades till IVO som ej verkställt då verkställigheten översteg tre (3) månader, detta beroende på att enskild var bortrest under hela sommaren. Insatsen verkställdes 2017-08-14. Den enskilde avslutade insatsen 2017-10-11. Ett beslut från 2016-11-25 avser daglig verksamhet där den enskilde inte önskade påbörja daglig verksamhet förrän assistansbolaget rekryterat assistenter. 2017-05-03 verkställdes beslut om daglig verksamhet. Två beslut avser parboende, 2017-06-19 resp 2017-06-21. Förvaltningen har efter samråd med IVO rapporterat in ärendet. 2017-11-24 Drago Stojkovic-Stenberg Utredningssekreterare Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se 274 80 Skurup St. Torggatan 4 0411-53 60 00 0771-SKURUP www.skurup.se

1 (4) Förvaltning Datum Diarienummer Individ- och omsorgsförvaltningen 2017-11-24 KS 2017.144 Kommunfullmäktige Rapporteringsskyldighet enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt enligt Socialtjänstlagen (SoL), ej verkställda beslut 2017 Rapporteringstillfälle 3:e kvartalet 2017 Äldreomsorg - socialtjänstlagen Har två (2) ej verkställda beslut att rapportera detta kvartal. Avser två beslut om parboende beviljade 170619 samt 170621. Det finns inga avbrott i verkställigheten att rapportera detta kvartal Individ och familjeomsorg - socialtjänstlagen Har inga ej verkställda beslut att rapportera detta kvartal Det finns inga avbrott i verkställigheten att rapportera detta kvartal LSS Redovisar två beslut som överskridit tremånadersgränsen. Det finns inga avbrott i verkställigheten att rapportera detta kvartal Typ av insats Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad för vuxna 9.9 LSS Beslutsdag 2016-09-19 441 dagar har förflutit Verkställt Kvinna/flicka Man/pojke Kommentar X Har erbjudits tillfälligt LSS-boende i avvaktan på att ordinarie boende färdigställs. Har tackat nej till tillfälligt LSS-boende. Vistas hos flickvän i Spanien. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se 274 80 Skurup St. Torggatan 4 0411-53 60 00 0771-SKURUP www.skurup.se

2 (4) Förvaltning Datum Diarienummer Individ- och omsorgsförvaltningen 2017-11-24 KS 2017.144 Typ av insats Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad för vuxna 9.9 LSS Beslutsdag 2016-11-08 391 dagar har förflutit Verkställt Kvinna/flicka Man/pojke Kommentar X Avvaktar inflyttning- plats finns, vill bo med fadern som planerar flytta till SÄBO. Typ av insats Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad för vuxna 9.9 LSS Beslutsdag 2017-05-15 203 dagar har förflutit Verkställt Kvinna/flicka Man/pojke Kommentar X Den enskilde bor idag i annan kommun och vill avvakta inflyttning tills insats daglig verksamhet blivit klar. Typ av insats Avlösarservice i hemmet 9.5 LSS Beslutsdag 2015-01-07 391 dagar har förflutit Verkställt 2015-01-27 Avbrott 2016-08-03 Kvinna/flicka Man/pojke Kommentar X Rekrytering av avlösare. Misslyckats vid två tillfällen då personal avbrutit uppdrag i förtid. Speciella önskemål för avlösning omöjliggör rekrytering. Utökning av korttidsvistelse tillhandahålls. Typ av insats Daglig verksamhet 9.10 LSS Beslutsdag 2016-11-08 Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se 274 80 Skurup St. Torggatan 4 0411-53 60 00 0771-SKURUP www.skurup.se

3 (4) Förvaltning Datum Diarienummer Individ- och omsorgsförvaltningen 2017-11-24 KS 2017.144 Verkställt Kvinna/flicka Man/pojke Kommentar 391 dagar har förflutit X Avvaktar inflyttning- plats finns, vill bo med fadern som planerar flytta till SÄBO. Typ av insats Daglig verksamhet 9.10 LSS Beslutsdag 2016-11-25 159 dagar har förflutit Verkställt 2017-05-03 Kvinna/flicka Man/pojke Kommentar X Önskade påbörja daglig verksamhet när dennes assistentbolag rekryterat ny assistent. Typ av insats Kontaktperson 9.4 LSS Beslutsdag 2016-09-01 459 dagar har förflutit Verkställt Kvinna/flicka Man/pojke Kommentar X Erbjudits kontaktpersoner som den enskilde avböjt. Typ av insats Korttidsvistelse 9.6 LSS Beslutsdag 2017-05-29 189 dagar har förflutit Verkställt 2017-08-14 Kvinna/flicka Man/pojke Kommentar X Var bortrest över sommaren varför verkställigheten inte kom igång. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se 274 80 Skurup St. Torggatan 4 0411-53 60 00 0771-SKURUP www.skurup.se

4 (4) Förvaltning Datum Diarienummer Individ- och omsorgsförvaltningen 2017-11-24 KS 2017.144 Individ- och omsorgsförvaltningen staben Drago Stojkovic-Stenberg Utredningssekreterare 0411-536185 Drago.stojkovic-stenberg@skurup.se Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se 274 80 Skurup St. Torggatan 4 0411-53 60 00 0771-SKURUP www.skurup.se

Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 175 Dnr KS 2017.124 Yttrande över förslag till svar på medborgarförslag om Var rädd om min kompis! -låda på skolorna Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och att inte ha något att erinra mot skol- och utbildningsberedningens förslag, vilket innebär att motionen avslås. Sammanfattning av ärendet I medborgarförslag föreslås att Skurups kommun inför ett system med brevlådor på skolorna där eleverna anonymt kan framföra problem som deras kamrater hade drabbats av. Brevlådor för elever att göra anmälan anonymt om kompisar/elev själv far illa har prövats på vissa skolor med varierat resultat. Trygghetsteamen/Antimobbingteamen på skolorna, som var ansvariga för detta, upplevde det svårt att agera i ärenden då anmälningar gjordes anonymt. Därför har man frångått systemet och arbetar istället utifrån en relationell pedagogik. Relationell pedagogik bygger på en helhetssyn där kunskap, omsorg och fostran integreras. Relationsbegreppet är centralt. Förtroendefulla, omsorgsfulla och kreativa relationer ses som grundläggande för barns och ungas lärande och utveckling. Detta leder till att eleverna vänder sig direkt till elevhälsan på skolan. Elevhälsan, som består av skolsköterska, kurator och skolpsykolog, ska jobba förebyggande och hälsofrämjande och fånga upp tidiga tecken på psykisk ohälsa och bristande livsstil som i sin tur kan leda till psykisk ohälsa. I detta arbete ska alla som jobbar på skolan vara mer eller mindre delaktiga då skolprestation och psykisk hälsa hänger ihop. Forskning visar på att om man går ut skolan med godkända betyg leder det till minskad ohälsa, minskad kriminalitet och minskad risk för utanförskap senare i livet. I samband med den årliga revideringen av planen mot diskriminering och kränkande behandling kommer skolledarna att se över ytterligare informations- och anmälningsvägar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-09-07. Medborgarförslag daterat 2017-01-17. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 175 Dnr KS 2017.124 Tidigare behandling Skol- och utbildningsberedningen föreslog 2017-09-18, 42: Motionen avslås. Skol- och utbildningsberedningen beslutade 2017-08-21, 33: Förvaltningen får i uppdrag att ta fram en tjänsteskrivelse som beskriver hur man arbetar med detta. Kommunfullmäktige beslutade 2017-06-21, 219: Medborgarförslaget får ställas och remitteras till skol- och utbildningsberedningen. Kommunfullmäktige beslutade 2017-05-29, 189: Ärendet bordläggs. Beslutet skickas till: Förslagsställaren. Skol- och utbildningsförvaltningen. Agneta Fränngård, utredningssekreterare. Aleksandra Rodenkrans Hagström, förvaltningschef. Justerandes signatur

Tjänsteskrivelse 1 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Skol- och utbildningsförvaltningen 2017-09-07 KS 2017.124 Kommunstyrelsen Medborgarförslag om Var rädd om min kompis!låda på skolorna Ärendebeskrivning Medborgarförslag om Var rädd om min kompis! -låda på skolorna, daterad 2017-01-17. Medborgarförslagsställaren yrkar, mot bakgrund om incidenter som kan leda till att en orosanmälan måste göras enligt Socialtjänstlagens 14 kapitel 1 (om barn som far illa), att Skurups kommun inför ett system med brevlådor på skolorna där eleverna anonymt kan framföra problem som deras kamrater hade drabbats av. Brevlådor för elever att göra anmälan anonymt om kompisar/elev själv far illa har prövats på vissa skolor med varierat resultat. Trygghetsteamen/Antimobbingteamen på skolorna, som var ansvariga för detta, upplevde det svårt att agera i ärenden då anmälningar gjordes anonymt. Därför har man frångått systemet och arbetar istället utifrån en relationell pedagogik. Relationell pedagogik bygger på en helhetssyn där kunskap, omsorg och fostran integreras. Relationsbegreppet är centralt. Förtroendefulla, omsorgsfulla och kreativa relationer ses som grundläggande för barns och ungas lärande och utveckling. Detta leder till att eleverna vänder sig direkt till elevhälsan på skolan. Elevhälsan, som består av skolsköterska, kurator och skolpsykolog, ska jobba förebyggande och hälsofrämjande och fånga upp tidiga tecken på psykisk ohälsa och bristande livsstil som i sin tur kan leda till psykisk ohälsa. I detta arbete ska alla som jobbar på skolan vara mer eller mindre delaktiga då skolprestation och psykisk hälsa hänger ihop. Forskning visar på att om man går ut skolan med godkända betyg leder det till minskad ohälsa, minskad kriminalitet och minskad risk för utanförskap senare i livet. I samband med den årliga revideringen av planen mot diskriminering och kränkande behandling kommer skolledarna att se över ytterligare informations- och anmälnings vägar. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se 274 80 Skurup St. Torggatan 4 0411-53 60 00 0771-SKURUP www.skurup.se

Tjänsteskrivelse 2 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Skol- och utbildningsförvaltningen 2017-09-07 KS 2017.124 Laglighet Elevhälsans uppdrag finns reglerat i Skollagen 2010:800; avsnitten om elevhälsan. Perspektiv 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Ja 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas? Ja 3. Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? Ja 4. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening? Ja 5. Har särskild hänsyn tagits till fysiskt och psykiskt handikappade barns och ungdomars behov? Ja Samråd Samråd i frågan har skett med rektorer. Riktlinje och tidplan för uppföljning och utvärdering Följs upp i samband med den årliga revideringen av plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan. Beslutsunderlag Medborgarförslag om Var rädd om min kompis! -låda på skolorna, daterad 2017-01-17. Tjänsteskrivelse 2017-09-07. Skol- och utbildningsförvaltningen staben Aleksandra R Hagström Förvaltningschef Agneta Fränngård Utredningssekreterare Beslutet skickas till: Medborgarförslagsställaren. Aleksandra R Hagström Agneta Fränngård Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se 274 80 Skurup St. Torggatan 4 0411-53 60 00 0771-SKURUP www.skurup.se

Medborgarförslag till Skurups kommunfullmäktige: Var rädd om min kompis! -låda på skolorna I oktober i fjor var jag inbjuden till årskonferensen för Sveriges Skolkuratorers Förening, då som intressepolitisk företrädare inom barn- och ungdomspsykiatri. Årets tema på konferensen var flyktingbarns rätt till skolgång, samt HBTQ-problematik inom skolans värld. Men man berörde även andra och mera allmängiltiga ämnen. Något som kom upp var att några skolor infört ett system med brevlådor, där eleverna kunde anonymt framföra problem som deras kamrater hade drabbats av. Systemet hade importerats ifrån USA, där det slagit mycket väl ut. I USA har man gått rätt långt med det här, inklusive att det utvecklats appar för rapportsystemen. Många utgår ifrån skolornas behov, alltså att man ska rapportera in kriminalitet, drogmissbruk, vandalism och skolk ibland eleverna. Det finns dock sådana appar som utgår ifrån elevernas behov, som då Stop!t Det tillkom efter det att en flicka i USA hade begått självmord efter en lång tid av svår mobbning, ett fall som sedan fick stor nationell uppmärksamhet. Skurups kommun behöver naturligtvis inte utveckla en egen app, det borde vara en nationell angelägenhet. Vad man däremot kan pröva är dels fysiska brevlådor, där man kan lägga skrivna meddelanden, dels även en e-postlåda (vilket dock minskar möjligheten till anonymitet) eller något annat virtuellt system. För att systemet ska kunna fungera måste det anpassas till barn och ungdomar och göras väldigt flexibelt, alltså att man kan ta upp vilka saker som helst. Om det dyker upp saker som är så pass allvarliga att en orosanmälan sedan måste göras enligt Socialtjänstlagens 14 kapitel 1 (om barn som far illa) bör det vara upp till skolans personal att göra detta. Jag har därför valt termen var rädd om min kompis istället för orosanmälan, men själva namnet är mindre väsentligt. Jag yrkar därför att Skurups kommun inför ett system med brevlådor på skolorna enligt beskrivningen ovan Skurup, 2017 01 16 John Andersson [Ordinarie styrelseledamot i Handikapporganisationernas Samarbetsorgan i Skåne (HSO- Skåne)] hsoskane.john.andersson@gmail.com 076 499 00 25

Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Skol- och utbildningsberedningen 2017-09-18 KS 2017.22 SUB 42 Dnr KS 2017.124 Förslag till svar på medborgarförslag om Var rädd om min kompis! -låda på skolorna Skol- och utbildningsberedningens förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Ärendebeskrivning Tjänsteskrivelse har tagits fram där man beskriver att liknande brevlådor har prövats på vissa skolenheter, med varierat resultat. Förvaltningen tar fram ett underlag om det finns något motsvarande i kommunens grundskolor samt hur man arbetar med dessa frågor. Medborgarförslag om Var rädd om min kompis! -låda på skolorna, daterad 2017-01-17. Medborgarförslagsställaren yrkar, mot bakgrund om incidenter som kan leda till att en orosanmälan måste göras enligt Socialtjänstlagens 14 kapitel 1 (om barn som far illa), att Skurups kommun inför ett system med brevlådor på skolorna där eleverna anonymt kan framföra problem som deras kamrater hade drabbats av. Beslutsunderlag Medborgarförslag, daterad 2017-01-17. Tjänsteskrivelse, daterad 2017-09-07. Tidigare behandling Kommunfullmäktige beslutade 2017-06-21, 219, att medborgarförslaget får ställas och att remittera det till skol- och utbildningsberedningen. Kommunfullmäktige beslutade 2017-05-29, 189, att bordlägga ärendet. Beslutet skickas till: Förslagsställaren. Skol- och utbildningsberedningen. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 176 Dnr KS 2017.676 Yttrande över förslag till svar på förslag från Alléskolan angående fler klassrum Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och att inte ha något att erinra mot skol- och utbildningsberedningens förslag, vilket innebär att förslaget avslås då en långsiktig lösning kommer att beaktas i pågående utredning om placering av ytterligare en ny grundskola i tätorten. Sammanfattning av ärendet Förslag har inkommit från Skolrådet Alléskolan via Barn- och ungdomsfullmäktige, om att det görs en tillbyggnad eller sätts upp moduler för att alla elever ska få en bra studiemiljö. Skol- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att göra en beräkning på vad skolpaviljonger på Alléskolan skulle betinga för kostnad, vilket framgår av promemorian. Byggnation har påbörjats av en ny skola och en utredning har påbörjats om byggnation av ytterligare en skolenhet i Skurups tätort. Ett helhetsgrepp måste tas i samband med en långsiktig hållbar organisation för utbildningen i Skurup där Alléskolan inkluderas. Den trångboddhet som finns på Alléskolan innebär att grupprum tas i bruk till undervisning. Teknik och estetiska ämnen har eleverna haft i gamla vandrarhemmet som nu stängts i avvaktan på utredning kring en,troligtvis, bärande vägg som rivits. Alléskolan är en attraktiv skola då det är den enda F-åk 9 skolan i Skurup. Skolan håller, trots trångboddheten, hög kvalitet med goda kunskapsresultat. Beslutsunderlag PM daterat 2017-10-02. Tjänsteskrivelse daterad 2017-09-07. Förslag daterat 2017-04-21. Tidigare behandling Skol- och utbildningsberedningen föreslog 2017-10-23, 51: Förslaget avslås då en långsiktig lösning kommer att beaktas i pågående utredning om placering av ytterligare en ny grundskola i tätorten. Skol- och utbildningsberedningen beslutade 2017-08-21, 35: Förvaltningen får i uppdrag att ta fram en tjänsteskrivelse. Tjänsteskrivelsen ska även belysa ett ekonomiskt perspektiv med en uppskattad kostnad för Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 176 Dnr KS 2017.676 ytterligare två klassrumsmoduler. Barn- och ungdomsfullmäktige beslutade 2017-05-29, 4: Förslaget remitteras till skol- och utbildningsberedningen. Beslutet skickas till: Barn- och ungdomsfullmäktige. Skol- och utbildningsförvaltningen. Aleksandra Rodenkrans Hagström, förvaltningschef. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Skol- och utbildningsberedningen 2017-10-23 KS 2017.23 SUB 51 Dnr KS 2017.676 Förslag till svar på medborgarförslag från Alléskolan angående fler klassrum Skol- och utbildningsberedningens förslag till kommunfullmäktige Medborgarförslaget avslås då en långsiktig lösning kommer att beaktas i pågående utredning om placering av ytterligare en ny grundskola i tätorten. Ärendebeskrivning Tjänsteskrivelsen har kompletterats med kostnader enligt PM. Utbyggnad av Alléskolan bör belysas i ett större perspektiv bland annat ingå i planeringsarbetet av ny skolorganisation och pågående utredning avseende placering av ny grundskola i tätorten. En kortsiktig lösning bör tas fram för de ämnen som Alléskolan använder lokalerna till. Förvaltningschefen redogör för den trångboddhet som råder på Alléskolan som innebär att grupprum tas i bruk till undervisning. Teknik och estetiska ämnen har eleverna i gamla vandrarhemmet. Alléskolan är en attraktiv skola då det är den enda F-åk 9 skolan i Skurup. Skolan håller, trots trångboddheten, hög kvalitet med goda kunskapsresultat. Medborgarförslag har inkommit från Skolråden Alléskolan via Barn- och ungdomsfullmäktige, daterad 2017-04-21, med följande förslag till att det saknas två klassrum: - att det görs en tillbyggnad eller sätts upp moduler för att alla elever ska få en bra studiemiljö. Beslutsunderlag Medborgarförslag i Barn- och ungdomsfullmäktige, daterad 2017-04-21. Beslutet skickas till: Skolrådet Alléskolan. Skol- och utbildningsförvaltningen. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 177 Dnr KS 2017.474 Yttrande över förslag till svar på motion från Eva Hallmer Lindahl (L) och Anders Bengtsson (L) om att införa daglig schemalagd rörelse och/eller idrott i Skurups grundskolor Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och att inte ha något att erinra mot skol- och utbildningsberedningens förslag, vilket innebär att motionen avslås med motiveringen att yrkandet handlar om att schemalägga daglig rörelse och/eller idrott i Skurups grundskolor vilket är en svårighet då tid måste tas från andra ämnen. Sammanfattning av ärendet I en motion föreslås att Skurups kommun inför daglig schemalagd rörelse och/eller idrott i samtliga grundskolor och anpassar utemiljön på skolorna så att rörelse stimuleras med t.ex. utegym och lekredskap. Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil finns reglerat under Idrott och hälsa i skolans styrdokument läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11. Dagliga rörelseaktiviteter sker på olika sätt, främst för eleverna i de yngre åldrarna. Exempel på detta är organiserad morgonaktivitet samt rastverksamhet som, på vissa skolor, genomförs vid 6 tillfällen/vecka och leds av en av skolans fritidspedagoger. I klassrummen är det vanligt att lektioner bryts för kortare rörelsepass som ofta är kopplade till undervisningen. På en skolenhet går eleverna till andra skolor i kommunen för att ha musik, idrott, slöjd och hemskunskap och får därmed naturlig rörelse under skoldagen. På fritidshemmen erbjuds organiserad rörelselek och man försöker utnyttja närområdena med de lekplatser som finns. Kommunens fritidsstrateg arbetar med att öka tillgången till hallarna så att schemalagd tid för rörelse/idrott ökar. Vad gäller utemiljöerna så har investeringar gjorts gällande lekredskap som i dagsläget används mest av eleverna på fritidshemmet. Dessa, samt ytterligare investeringar av lekredskap och eventuella utegym, kan utvecklas till att även omfatta eleverna under skoltid. Utegym ska byggas på allmän platsmark i Rydsgård under hösten. Planer finns på att bygga cirka fem utegym i kommunen jämt fördelade i Skurups tätort, samt ett i varje ort Skivarp, Rydsgård och Abbekås under 2018-2019. Dessa utegym kommer eleverna att ha tillgång till och ska ses som ett komplement till schemalagd Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 177 Dnr KS 2017.474 rörelseaktivitet och/eller idrott. Förvaltningen kan inte ge tillstånd att bygga utegym på skolgårdar då det är fastighetsägaren som beslutar om detta. Det hälsofrämjande arbetet med daglig fysisk aktivitet i alla verksamheter är en av beredningens inriktningsmål som årligen följs upp i verksamheterna bland annat genom kvalitetsrapporterna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad 2017-10-05. Motion, daterad 2017-04-19. Tidigare behandling Skol- och utbildningsberedningen föreslog 2017-10-23, 52: Motionen avslås med motiveringen att yrkandet handlar om att schemalägga daglig rörelse och/eller idrott i Skurups grundskolor vilket är en svårighet då tid måste tas från andra ämnen. Skol- och utbildningsberedningen beslutade 2017-09-18, 43: Förvaltningen får i uppdrag att komplettera texten gällande daglig, ej schemalagd, rörelseaktiviteter samt arbetet med att få tillgång till idrottshallarna. Skol- och utbildningsberedningen beslutade 2017-08-21, 34: Förvaltningen får i uppdrag att ta fram en tjänsteskrivelse. Ärendet behandlas på Skol- och utbildningsberedningens nästa sammanträde 2017-09-18. Kommunfullmäktiges beslutade 2017-06-21, 229, Motionen får ställas och remitteras till skol- och utbildningsberedningen. Kommunfullmäktige beslutade 2017-05-29, 195: Ärendet bordläggs. Beslutet skickas till: Eva Hallmer Lindahl (L). Anders Bengtsson (L). Skol- och utbildningsförvaltningen. Aleksandra Rodenkrans Hagström, förvaltningschef. Agneta Fränngård, utredningssekreterare. Justerandes signatur

I. Liberalerna Motion Inför daglig schemalagd rörelse och/eller idrott i Skurups grundskolor! I en ny omfattande forskningsstudie från Lunds Universitet som grundar sig i det som kallas Bunkeflomodellen som startade 1999 visar det sig att fler pojkar blir behöriga till gymnasiet med mer idrott i skolan. I studien ingick avgångsbetygen från årskurs nio från drygt 630 elever under en tioårsperiod 2003-2012. Eleverna hade idrott varje dag från årskurs 1-9. Betygen har sedan jämförts med en kontrollgrupp från liknade skolor i Malmö och med skolor från hela landet, som inte hade det. - Andelen pojkar som uppnådde behörighet till gymnasiet ökade med 7 procentenheter. Från 88% som är behöriga till gymnasiet till omkring 95% som blir behöriga. När det gäller flickorna gick det inte att se någon skillnad i betyg vilket troligen beror på att pojkarna har lite lägre betyg från början. Flickorna har så pass höga betyg att utrymmet att förbättras är ganska litet. Däremot blir flickorna starkare och risken för framtida benfrakturer minskar. Tidigare studier har också visat på positiva effekter på barns skelett, muskler och skolprestationer. Det har funnits motargument mot mer idrott, till exempel att det kostar pengar och att det stjäl undervisningstid och framförallt har motargumentet varit att man skulle lära sig mindre i andra ämnen för att man får mindre tid, men senaste studien visar att det är precis tvärtom, det vill säga med extra skolidrott ökar eleverna sina betyg i de andra ämnena också. Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi att: Skurups kommun inför daglig schemalagd rörelse och/eller idrott i samtliga grundskolor och anpassar utemiljön på skolorna så att rörelse stimuleras med t.ex. utegym och lekredskap Abbekås 19 april 2017 Anders Bengtsson, Liberalerna

Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Skol- och utbildningsberedningen 2017-10-23 KS 2017.23 SUB 52 Dnr KS 2017.474 Förslag till svar på motion från Eva Hallmer Lindahl (L) om att införa daglig schemalagd rörelse och/eller idrott i Skurups grundskolor Skol- och utbildningsberedningens förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås med motiveringen att yrkandet handlar om att schemalägga daglig rörelse och/eller idrott i Skurups grundskolor vilket är en svårighet då tid måste tas från andra ämnen. Ärendebeskrivning Att ytterligare schemalägga daglig rörelse och/eller idrott utöver det som redan är schemalagt utifrån styrdokumenten är en svårighet då undervisningstid måste tas från annat ämne. Tjänsteskrivelsen har kompletterats med kostnader. Ridåväggar är på gång i hallarna. Förhandling pågår om hyresavtal mellan förvaltningscheferna. Tjänsteskrivelse beskriver hur dagliga rörelseaktiviteter sker på olika sätt. Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil finns reglerat under Idrott och hälsa i skolans styrdokument läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11.<!--?xml:namespace prefix = o ns = urn:schemas-microsoft-com:office:office /--> Beredningen diskuterar frågan och hur man arbetar idag med schemalagd rörelse i grundskolorna i dag. Det hälsofrämjande arbetet med daglig fysisk aktivitet i alla verksamheter är en av beredningens inriktningsmål. Motion från Eva Hallmer Lindahl (L) om att införa daglig schemalagd rörelse och/eller idrott i Skurups grundskolor. Beslutsunderlag Motion från Eva Hallmer Lindahl (L) om att införa daglig schemalagd rörelse och/eller idrott i Skurups grundskolor, daterad 2017-04-19. Tidigare behandling Skol- och utbildningsberedningen beslutade 2017-09-18, 43, att tjänsteskrivelsen ska kompletteras. Kommunfullmäktiges beslutade 2017-06-21, 229, att motionen får ställas och att remittera den till skol- och utbildningsberedningen. Kommunfullmäktige beslutade 2017-05-29, att bordlägga ärendet. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Skol- och utbildningsberedningen 2017-10-23 KS 2017.23 SUB 52 Dnr KS 2017.474 Beslutet skickas till: Eva Hallmer Lindahl (L). Skol- och utbildningsberedningen. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 196 Dnr KS 2017.38 Yttrande över förslag till svar på medborgarförslag om att utvidga särskolan till att även innefatta träningsskola Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen beslut att ärendet är allsidigt belyst och att inte ha något att erinra mot skol- och utbildningsberedningens förslag, vilket innebär att medborgarförslaget avslås. Sammanfattning av ärendet Medborgarförslag daterat 2017-01-14 med följande förslag: Att Skurups kommun ser över möjligheten att utvidga särskolan till att även innefatta träningsskola, för att på så sätt få ett helhetsperspektiv när det gäller barn med särskilda behov. En utredning har gjorts på förvaltningen som svar på aktuellt medborgarförslag samt ytterligare medborgarförslag som gäller att behålla grundsärskolan i egen regi (KS 2017.167). Det senare medborgarförslaget kommer att behandlas i Skol- och utbildningsutskottet 2017-04-18. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterat 2017-04-04. PM, daterat 2017-04-03. Tidigare behandling Skol- och utbildningsberedningen föreslog 2017-08-21, 29: Medborgarförslaget avslås. Skol- och utbildningsberedningen beslutade 2017-04-18, 19: Ärendet bereds vidare genom att arbetsmaterialet kompletteras. Skol- och utbildningsberedningen beslutade 2017-03-20, 35: Uppdra åt förvaltningen att utreda frågan och lämna förslag till ett svar. Kommunfullmäktige beslutade 2017-01-30, 35: Medborgarförslaget remitteras till Skol- och utbildningsförvaltningen. Beslutet skickas till: Förslagsställaren. Aleksandra Rodenkrans Hagström, förvaltningschef. Mats Lundqvist, bitr. förvaltningschef. Justerandes signatur

Handläggare/ ML,EE 2017-04-03 PM beträffande placering av grundsärskolan 1. Historik Skurup tog hem sina elever med lätt utvecklingsstörning från särskolan i Ystad inför skolstart i augusti 2003 för att starta särskoleverksamhet i kommunen. De yngre eleverna i årskurs 1-6 placerades på Östergårdsskolan och de äldre eleverna i årskurs 7-9 på Mackleanskolan. Sammanlagt rörde det sig om närmare 40 elever. Anledningen uppgavs vara att dels hade Skurup många elever placerade, dels att eleverna skulle få sin skolgång i hemkommunen. Respektive rektor för grundskolan på Östergård och Mackleanskolan skulle ansvara för särskolan på sin grundskola. Lokaler med flera skolsalar på vardera skolorna iordningställdes för grundsärskolans elever. Till en början fanns det även elever i grundsärskolan som inte tillhörde målgruppen för utvecklingsstörning. Elever med autism eller andra neuropsykiatriska funktionssvårigheter gick också där. Skollagen krävde inte samma underlag i form av utredningar 2003 som kom senare med Lgr11. Elevantalet var ungefär detsamma under de första åren, men minskade efterhand när de elever som inte hade rätt att gå i grundsärskola (exempelvis elever med autism) flyttades ut i vanliga klasser med stöd. År 2009 beslutades att grundsärskolan i Skurup skulle ha en egen rektor som ansvarade för verksamheten på båda skolorna. Elevantalet var vid denna tid 15-20 elever sammanlagt på Östergårdskolan och Mackleanskolan. Flera av eleverna i grundsärskolan gick vidare till gymnasieskolan de tre följande åren och underlaget underifrån, barn från förskolan med utvecklingsstörning, rörde sig mellan två och tre barn per år. En del av dessa barn var i behov av träningsskola, som är en inriktning inom grundsärskolan. Skurup har inte samma kompetens som Ystad att tillgodose de behov av anpassningar och pedagogik för barn med måttlig och grav utvecklingsstörning, som därför har sin skolgång där. Därmed minskade elevantalet som var i behov av grundsärskola. År 2011 kom en ny skollag, Lgr11, med skärpta krav på utredningar för att säkerställa att rätt målgrupp mottogs i Skurups kommun St. Torggatan 4 Tfn vxl 0411-53 60 00 kansli@skurup.se 274 80 SKURUP Fax 0411-53 60 65

2 särskolan och minska risk för felinskrivningar. Färre elever beviljades mottagning i grundsärskolan. År 2011 kom ny ledning på skol- och utbildningsförvaltningen och i augusti 2012 flyttades dåvarande rektor för grundsärskolan till förvaltningen. Rektorerna för Östergårdskolan och Mackleanskolan fick åter ta över ansvaret för grundsärskolan och förre rektorn blev resurschef med övergripande uppdrag för elever med behov av särskilt stöd. År 2015 gjorde Skolinspektionen tillsyn i Skurups kommun och verksamhet som särskilt granskades var grundsärskolan. Skolan fick kritik och föreläggande på undervisning och lärande, förutsättningar för lärande, trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling, bedömning och betyg. Kritiken var tydlig med att verksamheten i grundsärskolan på Östergård inte gav eleverna vad de enligt skollag har rätt till. 2. Inledning Att ha en grundsärskola respektive träningsskola i en kommun är en såväl politisk som verksamhetsmässig och ekonomisk fråga. Politiskt kan det exempelvis finnas en inriktning att den egna kommunen ska tillhandahålla alla typer av samhällsservice som finns reglerade. Verksamhetsmässigt finns en vilja att bedriva den kvalitativt bästa verksamheten som kan ges antingen i den egna kommunen eller i samverkan med annan kommun. Ekonomiskt finns en vilja att bedriva den mest kostnadseffektiva verksamheten. Dessa viljor kan stå i strid med varandra. Inför ett beslut om att ha en särskola i egen regi eller inte måste således olika intressen vägas mot varandra. Överordnat dessa avväganden är dock det som står i 1:a kapitlet 9-10 skollagen: Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Denna promemoria berör därför i huvudsak följande parametrar: För det första kvalitetsaspekter beträffande undervisningen. För det andra vilka lokaler som finns för verksamheten och för det tredje vilket elevunderlag som prognostiseras i framtiden. Avslutningsvis redovisas vilka ekonomiska konsekvenser olika inriktningar innebär. 3. Utredning Uppdraget är: Utredning av hur Skurups kommun ska bedriva grundsärskola för att uppfylla skollag och läroplan med barnens bästa i fokus. Utgångspunkterna ska vara följande: 1 All särskoleverksamhet (inkl träningsskola) i Skurups kommuns regi. 2 Behåll grundsärskola i kommunen, med träningsskola i Ystad. 3 Flytta grundsärskolan till Ystad samt kostnadsberäkning av de tre scenarierna med hänsyn till Skolinspektionens beslut.

3 3.1 Grundsär- och träningsskola i egen regi Rätt kompetens hos undervisande personal saknas. Det är stora svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens, då det råder brist i hela landet. Från och med 2018 är kraven för lärare att även ha speciallärarutbildning med inriktning utvecklingsstörning för att få undervisa i särskola 1. Av befintlig personal har enbart en av dem som är förskollärare, även specialpedagogisk utbildning, dock inte med inriktning utvecklingsstörning. I dag går det åtta grundsärskoleelever på Östergård och tio träningsskoleelever i Ystad. Dels skulle det behöva anställas en lärare som också är speciallärare med inriktning utvecklingsstörning för elever med inriktning grundsärskola, dels ytterligare en assistent för att täcka elevernas behov av individuellt anpassad verksamhet. I dag finns en mindre lokal, vilket inte är tillräckligt utifrån elevernas behov och olika förutsättningar. För de tio eleverna med inriktning träningsskola behöver det anställas två-tre personal med förskollärar/lärarbehörighet inriktning utvecklingsstörning och två-tre assistenter. Flera elever behöver egen assistent. Lokalmässigt behöver elever med inriktning träningsskola fler lokaler än de med inriktning grundsärskola. Det behöver finnas utrymme för all teknisk utrustning, såsom ståskal, rullstolar, permobiler etc. Det behöver också finnas ett större hygienutrymme som går att komma in i med rullstol, med plats för brits, där det finns taklyft och plats för personal att byta blöjor, kateter. Toalettstolar behöver handikappanpassas. Det behöver finnas avskilt utrymme där personal kan sondmata elever. För ADL-träning behöver det finnas kök med höj- och sänkbara vitvaror; spis, diskbänk, tvättmaskin och arbetsbänkar. Snoozelrum för elever vid behov av vila/återhämtning. Eleverna behöver också anpassade undervisningslokaler, med plats för rullstolar eller andra hjälpmedel. Träningsskolans elever är i behov av betydligt mer anpassningar och har större behov av individuell träning med enskild lärare eller assistent än grundsärskolans elever. Sammanlagd utökning av personalstyrka med rätt behörighet för båda inriktningarna: Två lärare med speciallärar/pedagogutbildning, inriktning utvecklingsstörning 2. Två förskollärare med specialärarutbildning, inriktning utvecklingsstörning. Tre assistenter. Dessa kan behöva utökas ytterligare om elevernas behov kräver så. Total beräknad utökad personalkostnad: 3,7 4,0 mkr Sammanlagd utökning av lokaler, inredning och utrustning med anpassningar: Två klassrum. Snoozelrum. Hygienutrymme. Anpassat kök för ADL-träning för träningsskolans elever. Ytterligare ett klassrum förutom befintligt för grundsärskolans elever. 1 För undervisning i grundsärskola krävs lärarlegitimation med speciallärarlegitimation, inriktning utvecklingsstörning. Dispens för detta krav har medgetts till och med 30 juni 2018 (se exempelvis Dnr U2014/2833/S Utbildningsdepartementet) 2 Sveriges officiella statistik läsåret 2016/2017 Tabell 3 C lärartäthet grundsärskola= 3,3 elever per lärare (heltidstjänst) i riket. Siffran för förortskommuner = 2,6

4 Total beräknad kostnad lokaler inredning etc : ca 7,5 mkr, ca 250 kvm 3 (investeringskostnad) Utemiljön: Utemiljön behöver anpassas med lekredskap och staket runt skolans område för träningsskolans elever samt tillgänglighetsanpassad efter rådande lag. En del av dessa elever är mycket rymningsbenägna och kräver ständig tillsyn. Skolgården måste även säkerhetsanpassas så ingen skadar sig. Total beräknad kostnad utemiljön: 1 mkr (uppskattad) Total kostnad för utökning punkten 3.1: Ca 12,5 mkr (varav del är investeringskostnad) 3.2 Behålla grundsärskolan i kommunen, med inriktning träningsskola i Ystad. Kompetens hos undervisande befintlig personal är inte tillräcklig. Det finns en förskollärare/specialpedagog, men som inte har inriktning utvecklingsstörning, vilket blir krav 2018. Det finns en grundskollärare utan behörighet att arbeta i särskola. En barnskötarassistent som har delar av sin tjänst både i grundsärskolan och på fritidshemmet. För att få undervisa eleverna i grundsärskolan behöver det anställas en lärare som även har speciallärar/pedagogutbildning med inriktning utvecklingsstörning. Sårbarheten är stor när personalen delar upp eleverna i grupper eller enskilt efter behovsoch åldersanpassad undervisning. Det är även sårbart vid personals sjukdom att hitta vikarier som kan undervisa i grundsärskolan. Elevernas rätt till behörig lärarledd undervisning går förlorad. Skolinspektionens kritik riktade sig just mot brister i undervisande och lärande samt förutsättningar för elevernas lärande. Lokalmässigt behöver det utökas med ytterligare ett klassrum. De åtta eleverna som har sin undervisning i grundsärskolan är i olika åldrar från årskurs 1 till årskurs 6. Det är inte optimalt att bedriva undervisning i ett litet rum med så stort åldersspann, med så olika kognitiva förutsättningar och så olika behov av anpassningar. Med få lokaler ökar även sårbarheten i att ta emot inflyttade elever med behov och rätt till grundsärskola. Eleverna har olika behov av att få arbeta ostört och rätt till att bli undervisade av behörig lärare. Detta är inte möjligt i dag. Skolinspektionens kritik riktade sig även mot brister i trygghet och studiero. För att bedriva en grundsärskoleverksamhet med god kvalitet och med barnens bästa i fokus, krävs personal med rätt behörighet och anpassade lokaler. Det är även svårt med ekonomisk bärighet med ett så pass litet elevunderlag. Prognos från kommunens förskolor visar ingen ökning av elever med behov av undervisning i grundsärskola de närmaste åren, snarare ser det ut att minska. Statistiskt brukar det röra sig om två till tre barn i kommunen per år. Fram till 2020 visar prognos enbart två barn med behov av grundsärskola. Det prognoserna lutar sig mot är barn som tydligt uppvisar tillhörighet till målgruppen utvecklingsstörning. Utredningen inför ett mottagande i grundsärskola görs inte förrän 3 Kostnadsberäkning ca 30 tkr/kvm och uppskattning av yta från särskolor i andra kommuner. Viss yteffektivitet medräknad när all särskola finns i kommunen

5 terminen innan eleven ska börja i årskurs 1 och då ger utredningen också svar på om det är inriktning grundsär- eller inriktning träningsskola som barnet har behov av. Naturligtvis kan det finnas barn i förskolorna i dag där det ännu inte påvisar några kognitiva svårigheter, men det är sällan detta inte kan tillgodoses med hjälp av extra anpassningar i vanlig grundskola, vilket i första hand enligt skollag ska göras. Har barnet behov av skolgång i grundsärskola visa sig detta ganska tydligt redan vid ung ålder. Därför brukar prognoserna vara tillförlitliga parametrar i beräkning av antal barn med utvecklingsstörning och behov av särskola. Bristande underlag av barn underifrån, vilket medför ekonomisk svårighet att bedriva verksamheten. Bristande adekvat kompetens hos personalen. Brist på lokaler. Detta är parametrar som ska beaktas vid ett ställningstagande i att behålla inriktning grundsärskola som det är organiserat i nuläge. För att organisera en rättsäker verksamhet och med barnens bästa i fokus, behöver det anställas personal med rätt behörighet och göras en utökning lokalmässigt. Utökning/anställning av behörig personal En lärare som också är specialpedagog/lärare med inriktning särskola En assistent Beräknad kostnad personal: Ca 1,2 mkr Utökning av lokaler: Ytterligare undervisningsutrymmen Beräknad kostnad: 4,5 mkr ca 150 kvm (investeringskostnad) 4 Total kostnad för utökning punkten 3.2: Ca 5,7 mkr (varav del är investeringskostnad) 3.3 Flytt av särskolan till Ystad. En flytt av särskolan till Ystad skulle medföra att skoltaxi hämtar och lämnar eleverna på fritidshemmet på Östergårdsskolan morgon och eftermiddag. Fritidsomsorg finns även framöver för eleverna på Östergård. Detta medför ingen ökning av elever som belastar fritidshemsverksamheten, eftersom samtliga som har behov av fritidsomsorg redan får detta på Östergårdsskolan. Både elever med inriktning grundsär och inriktning träningsskola. Samtliga elever oavsett om det är grundsär- eller inriktning träningsskola som har sin skolgång i Ystad, har alltid sin fritidsomsorg i sina hemkommuner. Elever med inriktning träningsskola har alltid åkt skoltaxi från och till Ystad, vilket har fungerat bra trots att elever i träningsskola har större kognitiva svårigheter och handikapp än elever med inriktning grundsärskola har. Det finns fler elever och fler möjligheter till kamrater i Ystad, även åldersvis. Personalen i Ystad är behörig, med väldigt lång erfarenhet och undervisningen individanpassas på ett sätt som inte är möjligt i Skurup. Vid personals sjukdom eller frånvaro finns möjlighet att omfördela eleverna i andra grupper och klassrum med samma kompetens hos vikare som hos ordinarie lärare. 4 Kostnadsberäkning ca 30 tkr/kvm och uppskattning av yta från särskolor i andra kommuner.

6 Lokalerna är många, funktionsenliga och adekvat utrustade efter elevernas behov av olika anpassningar. Flexibiliteten är större än Skurup kan erbjuda. Utemiljön är anpassad. Kvaliteten är mycket hög i alla delarna. Särskolan i Ystad har egen rektor, vilket medför ett närmare ledarskap, daglig kontakt, större kunskaper om elevernas utvecklingsstörning, deras olika behov och förutsättningar. Därmed större möjligheter att upptäcka om individuella elevers utveckling närmar sig grundskolans kunskapskrav och på så sätt minska risk för fel skolformstillhörighet. Uppföljning från Skurup sker terminsvis av elevernas utveckling och lärande, på samma sätt som det nu görs med eleverna som går inriktning träningsskola i Ystad. Sammanlagd kostnad För en grundsärskoleelev i dagsläget (räknat på nuvarande antal elever) är kostnaden idag strax under 400 tkr. Detta är något högre än budget p g a det är få elever. Kostnadsbild från Ystad är i dagsläget ca 270 tkr för grundsärskolan och ca 360 tkr för elever med inriktning träningsskolan. Skoltaxikostnader tillkommer*. 4. Sammanfattning Kvalitativa aspekter Elever i särskolan är unika. Den kognitiva förmågan skiljer sig mycket i grundskolan och än mer i särskolan. För att undervisningen ska hålla god kvalitet är det också viktigt att kunna göra klasser/grupper som kan fungera såväl socialt som inlärningsmässigt. Med de höga kraven på legitimerad personal ökar möjligheterna att få sådan personal om det finns en samlad särskola med hög kvalitet. Skolinspektionens beslut om särskolan i Skurup efter tillsyn pekade på flera brister som undanröjs i ett längre perspektiv om vi får en samlad särskola i Ystad. Lokalmässiga aspekter Östergårdsskolans lokaler är trånga och har ingen bra anpassning för särskola. Antalet grundskoleelever på Östergårdsskolan har ökat och är just nu vår största F-6 skola. Det behövs mer undervisningsutrymme totalt sett på Östergårdsskolan. Elevunderlagsaspekter I dagsläget har vi två elever i förskoleklass som är aktuella för särskolan. De är inte färdigutredda men en bedömning är att de tillhör träningsskolan och ska då vara i Ystad i vilket fall. I övrigt har vi två barn som kan vara aktuella för särskolan fram till 2020. Sociala aspekter I en liten kommun med en liten särskola är jämnåriga klasskamrater färre. På en större grundsärskola ökar antalet jämnåriga barn/ungdomar i de olika undervisningsgrupperna.

7 På en större grundsärskola finns större utbud av vuxna vilket möjliggör att eleverna behov tillgodoases på ett adekvat sätt. Sammanfattningsvis kan konstateras att en beräkning är att en särskoleelev kostar knappt 400 tkr i Skurup i dagsläget. Summan är relativt hög sett ur ett nationellt perspektiv men beror på att det är få elever och kostnader för lärare, lokaler etc. är fördelad på ett litet antal elever. Kostnaden i Ystad är i dagsläget lägre men jämförelsen haltar då det beror på förklaringen ovan. I vårt nuvarande (och kommande) avtal med Ystad utgår vi från självkostnadsprincipen. Skoltaxikostnader tillkommer. Om särskolan ska vara kvar behöver ny personal rekryteras och anställas och lokalerna anpassas bättre. Det är mycket svårt att få tag på behörig personal och från 2018 blir det skärpta lagkrav på behörighet. Ösergårdsskolan behöver verksamhetsanpassas/byggas till. Det är viktigt för de här barnen att känna en gemenskap med en grupp elever som de kan umgås med och förhålla sig till. Det är också viktigt att det finns en integration med en vanlig grundskola och fritidsverksamhet vilket tillgodoses såväl på Östergårdskolan som Edvinshemskolan. Ur ett lärande pedagogiskt perspektiv är Ystad att föredra ur såväl kvalitativt, personellt som lokalmässigt perspektiv. 5 5 5 Bussen med 10 elever till nuvarande grundsärskolan med inriktning träningsskola kostar idag 2403 kr per dag. Med utgångspunkt att ytterligare en buss hade behövts skulle extra busskostnad bli 2403 kr x 178 dagar = 427734 kr eller 53466 kr per elev. Dock är denna kostnad något hög då några elever redan idag har skoltaxikostnader till Östergård. Ett alternativ kan också vara att alla elever kan åka med en större buss vilket reducerar skoltaxikostnaden..

Tjänsteskrivelse 1 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Skol- och utbildningsförvaltningen 2017-04-05 KS 2017.38 Kommunstyrelsen Medborgarförslag om att utvidga särskolan till att även innefatta träningsskola Ärendebeskrivning En utredning har gjorts på förvaltningen som svar på aktuellt medborgarförslag samt ytterligare medborgarförslag som gäller att behålla grundsärskolan i egen regi (KS 2017.167). Det senare medborgarförslaget kommer att behandlas i Skol- och utbildningsutskottet 2017-04-18. Laglighet Ekonomi Svar se styrdokument PM beträffande placering av grundsärskola. Konsekvensanalys/Överväganden Perspektiv Här redogörs för ärendet ur olika perspektiv såsom t ex funktionshinder, genus, likabehandling, miljö och/eller socialt. Enligt beslut i kommunfullmäktige 247/2014 ska checklistan utifrån FN s barnkonvention beaktas vid politiska beslut där den är relevant. Följande frågor skall ställas innan beslut fattas. Om någon fråga besvaras med Nej ska en analys genomföras av vad detta får för konsekvenser för barn och ungdomar. Härtill bör alternativa handlingsalternativ i sådana fall utredas. 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Ja 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas? Ja 3. Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? Ja 4. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening? Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se 274 80 Skurup St. Torggatan 4 0411-53 60 00 0771-SKURUP www.skurup.se

Tjänsteskrivelse 2 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Skol- och utbildningsförvaltningen 2017-04-05 KS 2017.38 Nej Kommentar: Organisatorisk fråga som behandlats utifrån barns bästa. 5. Har särskild hänsyn tagits till fysiskt och psykiskt handikappade barns och ungdomars behov? Ja Samråd Riktlinje och tidplan för uppföljning och utvärdering MBL Beslutsunderlag PM beträffande grundsärskolans placering Skol- och utbildningsförvaltningen staben Mats Lundqvist Bitr. förvaltningschef Beslutet skickas till: Klicka här för att ange text. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se 274 80 Skurup St. Torggatan 4 0411-53 60 00 0771-SKURUP www.skurup.se

Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Skol- och utbildningsberedningen 2017-08-21 KS 2017.21 SUB 29 Dnr KS 2017.38 Medborgarförslag om att utvidga särskolan till att även innefatta träningsskola Skol- och utbildningsberedningens förslag till kommunfullmäktige Medborgarförslaget avslås. Ärendebeskrivning Utskottet ställer sig bakom det PM som förvaltningen tagit fram. Medborgarförslag daterat 2017-01-14 med följande förslag: Att Skurups kommun ser över möjligheten att utvidga särskolan till att även innefatta träningsskola, för att på så sätt få ett helhetsperspektiv när det gäller barn med särskilda behov. Beslutsunderlag Styrdokument PM beträffande placering av grundsärskolan, daterad 2017-07-03. Tidigare behandling Skol- och utbildningsberedningen beslutade 2017-04-18, 19, att ärendet bereds vidare genom att arbetsmaterialet kompletteras. Skol- och utbildningsberedningen, 2017-03-20, 35, beslutade att uppdra åt förvaltningen att utreda frågan och lämna förslag till ett svar. Kommunfullmäktige, 2017-01-30, 35, beslutade att remittera medborgarförslaget till Skol- och utbildningsförvaltningen. Beslutet skickas till: Förslagsställaren. Skol- och utbildningsförvaltningen. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 197 Dnr KS 2017.167 Förslag till svar på medborgarförslag om att behålla särskolan i egen regi Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att medborgarförslaget avslås. Sammanfattning av ärendet Medborgarförslag med följande förslag: 1. att Skurups kommun behåller särskolan i egen regi. 2. att man samordnar resurser så att fler får tillgång till personer med anpassad NPF utbildning, även från kommunens övriga skolor. En utredning har gjorts på förvaltningen som svar på aktuellt medborgarförslag samt ytterligare medborgarförslag som gäller att utvidga grundsärskolan till att även innefatta träningsskola (KS 2017. 38). Det senare medborgarförslaget kommer att behandlas i Skol- och utbildningsberedningen 2017-04-18. Beslutsunderlag PM beträffande grundsärskolans placering. Tjänsteskrivelse daterat 2017-04-07. Tidigare behandling Skol- och utbildningsutskott föreslog 2017-06-19, 37: Medborgarförslaget avslås. Skol- och utbildningsutskott beslutade 2017-05-22, 28: Informationen läggs till handlingarna. Skol- och utbildningsutskott beslutade 2017-04-18, 22: Ärendet bereds vidare. Arbetsmaterialet kompletteras och lyfts på skol- och utbildningsutskottets nästa möte den 22 maj 2017. Kommunfullmäktige beslutade 2017-02-27, 85: Medborgarförslaget remitteras till kommunstyrelsen. Beslutet skickas till: Förslagsställaren. Skol- och utbildningsförvaltningen. Aleksandr Rodenkrans Hagström, förvaltningschef. Mats Lundqvist, biträdande förvaltningschef. Justerandes signatur

Handläggare/ ML,EE 2017-04-03 PM beträffande placering av grundsärskolan 1. Historik Skurup tog hem sina elever med lätt utvecklingsstörning från särskolan i Ystad inför skolstart i augusti 2003 för att starta särskoleverksamhet i kommunen. De yngre eleverna i årskurs 1-6 placerades på Östergårdsskolan och de äldre eleverna i årskurs 7-9 på Mackleanskolan. Sammanlagt rörde det sig om närmare 40 elever. Anledningen uppgavs vara att dels hade Skurup många elever placerade, dels att eleverna skulle få sin skolgång i hemkommunen. Respektive rektor för grundskolan på Östergård och Mackleanskolan skulle ansvara för särskolan på sin grundskola. Lokaler med flera skolsalar på vardera skolorna iordningställdes för grundsärskolans elever. Till en början fanns det även elever i grundsärskolan som inte tillhörde målgruppen för utvecklingsstörning. Elever med autism eller andra neuropsykiatriska funktionssvårigheter gick också där. Skollagen krävde inte samma underlag i form av utredningar 2003 som kom senare med Lgr11. Elevantalet var ungefär detsamma under de första åren, men minskade efterhand när de elever som inte hade rätt att gå i grundsärskola (exempelvis elever med autism) flyttades ut i vanliga klasser med stöd. År 2009 beslutades att grundsärskolan i Skurup skulle ha en egen rektor som ansvarade för verksamheten på båda skolorna. Elevantalet var vid denna tid 15-20 elever sammanlagt på Östergårdskolan och Mackleanskolan. Flera av eleverna i grundsärskolan gick vidare till gymnasieskolan de tre följande åren och underlaget underifrån, barn från förskolan med utvecklingsstörning, rörde sig mellan två och tre barn per år. En del av dessa barn var i behov av träningsskola, som är en inriktning inom grundsärskolan. Skurup har inte samma kompetens som Ystad att tillgodose de behov av anpassningar och pedagogik för barn med måttlig och grav utvecklingsstörning, som därför har sin skolgång där. Därmed minskade elevantalet som var i behov av grundsärskola. År 2011 kom en ny skollag, Lgr11, med skärpta krav på utredningar för att säkerställa att rätt målgrupp mottogs i Skurups kommun St. Torggatan 4 Tfn vxl 0411-53 60 00 kansli@skurup.se 274 80 SKURUP Fax 0411-53 60 65

2 särskolan och minska risk för felinskrivningar. Färre elever beviljades mottagning i grundsärskolan. År 2011 kom ny ledning på skol- och utbildningsförvaltningen och i augusti 2012 flyttades dåvarande rektor för grundsärskolan till förvaltningen. Rektorerna för Östergårdskolan och Mackleanskolan fick åter ta över ansvaret för grundsärskolan och förre rektorn blev resurschef med övergripande uppdrag för elever med behov av särskilt stöd. År 2015 gjorde Skolinspektionen tillsyn i Skurups kommun och verksamhet som särskilt granskades var grundsärskolan. Skolan fick kritik och föreläggande på undervisning och lärande, förutsättningar för lärande, trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling, bedömning och betyg. Kritiken var tydlig med att verksamheten i grundsärskolan på Östergård inte gav eleverna vad de enligt skollag har rätt till. 2. Inledning Att ha en grundsärskola respektive träningsskola i en kommun är en såväl politisk som verksamhetsmässig och ekonomisk fråga. Politiskt kan det exempelvis finnas en inriktning att den egna kommunen ska tillhandahålla alla typer av samhällsservice som finns reglerade. Verksamhetsmässigt finns en vilja att bedriva den kvalitativt bästa verksamheten som kan ges antingen i den egna kommunen eller i samverkan med annan kommun. Ekonomiskt finns en vilja att bedriva den mest kostnadseffektiva verksamheten. Dessa viljor kan stå i strid med varandra. Inför ett beslut om att ha en särskola i egen regi eller inte måste således olika intressen vägas mot varandra. Överordnat dessa avväganden är dock det som står i 1:a kapitlet 9-10 skollagen: Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Denna promemoria berör därför i huvudsak följande parametrar: För det första kvalitetsaspekter beträffande undervisningen. För det andra vilka lokaler som finns för verksamheten och för det tredje vilket elevunderlag som prognostiseras i framtiden. Avslutningsvis redovisas vilka ekonomiska konsekvenser olika inriktningar innebär. 3. Utredning Uppdraget är: Utredning av hur Skurups kommun ska bedriva grundsärskola för att uppfylla skollag och läroplan med barnens bästa i fokus. Utgångspunkterna ska vara följande: 1 All särskoleverksamhet (inkl träningsskola) i Skurups kommuns regi. 2 Behåll grundsärskola i kommunen, med träningsskola i Ystad. 3 Flytta grundsärskolan till Ystad samt kostnadsberäkning av de tre scenarierna med hänsyn till Skolinspektionens beslut.

3 3.1 Grundsär- och träningsskola i egen regi Rätt kompetens hos undervisande personal saknas. Det är stora svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens, då det råder brist i hela landet. Från och med 2018 är kraven för lärare att även ha speciallärarutbildning med inriktning utvecklingsstörning för att få undervisa i särskola 1. Av befintlig personal har enbart en av dem som är förskollärare, även specialpedagogisk utbildning, dock inte med inriktning utvecklingsstörning. I dag går det åtta grundsärskoleelever på Östergård och tio träningsskoleelever i Ystad. Dels skulle det behöva anställas en lärare som också är speciallärare med inriktning utvecklingsstörning för elever med inriktning grundsärskola, dels ytterligare en assistent för att täcka elevernas behov av individuellt anpassad verksamhet. I dag finns en mindre lokal, vilket inte är tillräckligt utifrån elevernas behov och olika förutsättningar. För de tio eleverna med inriktning träningsskola behöver det anställas två-tre personal med förskollärar/lärarbehörighet inriktning utvecklingsstörning och två-tre assistenter. Flera elever behöver egen assistent. Lokalmässigt behöver elever med inriktning träningsskola fler lokaler än de med inriktning grundsärskola. Det behöver finnas utrymme för all teknisk utrustning, såsom ståskal, rullstolar, permobiler etc. Det behöver också finnas ett större hygienutrymme som går att komma in i med rullstol, med plats för brits, där det finns taklyft och plats för personal att byta blöjor, kateter. Toalettstolar behöver handikappanpassas. Det behöver finnas avskilt utrymme där personal kan sondmata elever. För ADL-träning behöver det finnas kök med höj- och sänkbara vitvaror; spis, diskbänk, tvättmaskin och arbetsbänkar. Snoozelrum för elever vid behov av vila/återhämtning. Eleverna behöver också anpassade undervisningslokaler, med plats för rullstolar eller andra hjälpmedel. Träningsskolans elever är i behov av betydligt mer anpassningar och har större behov av individuell träning med enskild lärare eller assistent än grundsärskolans elever. Sammanlagd utökning av personalstyrka med rätt behörighet för båda inriktningarna: Två lärare med speciallärar/pedagogutbildning, inriktning utvecklingsstörning 2. Två förskollärare med specialärarutbildning, inriktning utvecklingsstörning. Tre assistenter. Dessa kan behöva utökas ytterligare om elevernas behov kräver så. Total beräknad utökad personalkostnad: 3,7 4,0 mkr Sammanlagd utökning av lokaler, inredning och utrustning med anpassningar: Två klassrum. Snoozelrum. Hygienutrymme. Anpassat kök för ADL-träning för träningsskolans elever. Ytterligare ett klassrum förutom befintligt för grundsärskolans elever. 1 För undervisning i grundsärskola krävs lärarlegitimation med speciallärarlegitimation, inriktning utvecklingsstörning. Dispens för detta krav har medgetts till och med 30 juni 2018 (se exempelvis Dnr U2014/2833/S Utbildningsdepartementet) 2 Sveriges officiella statistik läsåret 2016/2017 Tabell 3 C lärartäthet grundsärskola= 3,3 elever per lärare (heltidstjänst) i riket. Siffran för förortskommuner = 2,6

4 Total beräknad kostnad lokaler inredning etc : ca 7,5 mkr, ca 250 kvm 3 (investeringskostnad) Utemiljön: Utemiljön behöver anpassas med lekredskap och staket runt skolans område för träningsskolans elever samt tillgänglighetsanpassad efter rådande lag. En del av dessa elever är mycket rymningsbenägna och kräver ständig tillsyn. Skolgården måste även säkerhetsanpassas så ingen skadar sig. Total beräknad kostnad utemiljön: 1 mkr (uppskattad) Total kostnad för utökning punkten 3.1: Ca 12,5 mkr (varav del är investeringskostnad) 3.2 Behålla grundsärskolan i kommunen, med inriktning träningsskola i Ystad. Kompetens hos undervisande befintlig personal är inte tillräcklig. Det finns en förskollärare/specialpedagog, men som inte har inriktning utvecklingsstörning, vilket blir krav 2018. Det finns en grundskollärare utan behörighet att arbeta i särskola. En barnskötarassistent som har delar av sin tjänst både i grundsärskolan och på fritidshemmet. För att få undervisa eleverna i grundsärskolan behöver det anställas en lärare som även har speciallärar/pedagogutbildning med inriktning utvecklingsstörning. Sårbarheten är stor när personalen delar upp eleverna i grupper eller enskilt efter behovsoch åldersanpassad undervisning. Det är även sårbart vid personals sjukdom att hitta vikarier som kan undervisa i grundsärskolan. Elevernas rätt till behörig lärarledd undervisning går förlorad. Skolinspektionens kritik riktade sig just mot brister i undervisande och lärande samt förutsättningar för elevernas lärande. Lokalmässigt behöver det utökas med ytterligare ett klassrum. De åtta eleverna som har sin undervisning i grundsärskolan är i olika åldrar från årskurs 1 till årskurs 6. Det är inte optimalt att bedriva undervisning i ett litet rum med så stort åldersspann, med så olika kognitiva förutsättningar och så olika behov av anpassningar. Med få lokaler ökar även sårbarheten i att ta emot inflyttade elever med behov och rätt till grundsärskola. Eleverna har olika behov av att få arbeta ostört och rätt till att bli undervisade av behörig lärare. Detta är inte möjligt i dag. Skolinspektionens kritik riktade sig även mot brister i trygghet och studiero. För att bedriva en grundsärskoleverksamhet med god kvalitet och med barnens bästa i fokus, krävs personal med rätt behörighet och anpassade lokaler. Det är även svårt med ekonomisk bärighet med ett så pass litet elevunderlag. Prognos från kommunens förskolor visar ingen ökning av elever med behov av undervisning i grundsärskola de närmaste åren, snarare ser det ut att minska. Statistiskt brukar det röra sig om två till tre barn i kommunen per år. Fram till 2020 visar prognos enbart två barn med behov av grundsärskola. Det prognoserna lutar sig mot är barn som tydligt uppvisar tillhörighet till målgruppen utvecklingsstörning. Utredningen inför ett mottagande i grundsärskola görs inte förrän 3 Kostnadsberäkning ca 30 tkr/kvm och uppskattning av yta från särskolor i andra kommuner. Viss yteffektivitet medräknad när all särskola finns i kommunen

5 terminen innan eleven ska börja i årskurs 1 och då ger utredningen också svar på om det är inriktning grundsär- eller inriktning träningsskola som barnet har behov av. Naturligtvis kan det finnas barn i förskolorna i dag där det ännu inte påvisar några kognitiva svårigheter, men det är sällan detta inte kan tillgodoses med hjälp av extra anpassningar i vanlig grundskola, vilket i första hand enligt skollag ska göras. Har barnet behov av skolgång i grundsärskola visa sig detta ganska tydligt redan vid ung ålder. Därför brukar prognoserna vara tillförlitliga parametrar i beräkning av antal barn med utvecklingsstörning och behov av särskola. Bristande underlag av barn underifrån, vilket medför ekonomisk svårighet att bedriva verksamheten. Bristande adekvat kompetens hos personalen. Brist på lokaler. Detta är parametrar som ska beaktas vid ett ställningstagande i att behålla inriktning grundsärskola som det är organiserat i nuläge. För att organisera en rättsäker verksamhet och med barnens bästa i fokus, behöver det anställas personal med rätt behörighet och göras en utökning lokalmässigt. Utökning/anställning av behörig personal En lärare som också är specialpedagog/lärare med inriktning särskola En assistent Beräknad kostnad personal: Ca 1,2 mkr Utökning av lokaler: Ytterligare undervisningsutrymmen Beräknad kostnad: 4,5 mkr ca 150 kvm (investeringskostnad) 4 Total kostnad för utökning punkten 3.2: Ca 5,7 mkr (varav del är investeringskostnad) 3.3 Flytt av särskolan till Ystad. En flytt av särskolan till Ystad skulle medföra att skoltaxi hämtar och lämnar eleverna på fritidshemmet på Östergårdsskolan morgon och eftermiddag. Fritidsomsorg finns även framöver för eleverna på Östergård. Detta medför ingen ökning av elever som belastar fritidshemsverksamheten, eftersom samtliga som har behov av fritidsomsorg redan får detta på Östergårdsskolan. Både elever med inriktning grundsär och inriktning träningsskola. Samtliga elever oavsett om det är grundsär- eller inriktning träningsskola som har sin skolgång i Ystad, har alltid sin fritidsomsorg i sina hemkommuner. Elever med inriktning träningsskola har alltid åkt skoltaxi från och till Ystad, vilket har fungerat bra trots att elever i träningsskola har större kognitiva svårigheter och handikapp än elever med inriktning grundsärskola har. Det finns fler elever och fler möjligheter till kamrater i Ystad, även åldersvis. Personalen i Ystad är behörig, med väldigt lång erfarenhet och undervisningen individanpassas på ett sätt som inte är möjligt i Skurup. Vid personals sjukdom eller frånvaro finns möjlighet att omfördela eleverna i andra grupper och klassrum med samma kompetens hos vikare som hos ordinarie lärare. 4 Kostnadsberäkning ca 30 tkr/kvm och uppskattning av yta från särskolor i andra kommuner.

6 Lokalerna är många, funktionsenliga och adekvat utrustade efter elevernas behov av olika anpassningar. Flexibiliteten är större än Skurup kan erbjuda. Utemiljön är anpassad. Kvaliteten är mycket hög i alla delarna. Särskolan i Ystad har egen rektor, vilket medför ett närmare ledarskap, daglig kontakt, större kunskaper om elevernas utvecklingsstörning, deras olika behov och förutsättningar. Därmed större möjligheter att upptäcka om individuella elevers utveckling närmar sig grundskolans kunskapskrav och på så sätt minska risk för fel skolformstillhörighet. Uppföljning från Skurup sker terminsvis av elevernas utveckling och lärande, på samma sätt som det nu görs med eleverna som går inriktning träningsskola i Ystad. Sammanlagd kostnad För en grundsärskoleelev i dagsläget (räknat på nuvarande antal elever) är kostnaden idag strax under 400 tkr. Detta är något högre än budget p g a det är få elever. Kostnadsbild från Ystad är i dagsläget ca 270 tkr för grundsärskolan och ca 360 tkr för elever med inriktning träningsskolan. Skoltaxikostnader tillkommer*. 4. Sammanfattning Kvalitativa aspekter Elever i särskolan är unika. Den kognitiva förmågan skiljer sig mycket i grundskolan och än mer i särskolan. För att undervisningen ska hålla god kvalitet är det också viktigt att kunna göra klasser/grupper som kan fungera såväl socialt som inlärningsmässigt. Med de höga kraven på legitimerad personal ökar möjligheterna att få sådan personal om det finns en samlad särskola med hög kvalitet. Skolinspektionens beslut om särskolan i Skurup efter tillsyn pekade på flera brister som undanröjs i ett längre perspektiv om vi får en samlad särskola i Ystad. Lokalmässiga aspekter Östergårdsskolans lokaler är trånga och har ingen bra anpassning för särskola. Antalet grundskoleelever på Östergårdsskolan har ökat och är just nu vår största F-6 skola. Det behövs mer undervisningsutrymme totalt sett på Östergårdsskolan. Elevunderlagsaspekter I dagsläget har vi två elever i förskoleklass som är aktuella för särskolan. De är inte färdigutredda men en bedömning är att de tillhör träningsskolan och ska då vara i Ystad i vilket fall. I övrigt har vi två barn som kan vara aktuella för särskolan fram till 2020. Sociala aspekter I en liten kommun med en liten särskola är jämnåriga klasskamrater färre. På en större grundsärskola ökar antalet jämnåriga barn/ungdomar i de olika undervisningsgrupperna.

7 På en större grundsärskola finns större utbud av vuxna vilket möjliggör att eleverna behov tillgodoases på ett adekvat sätt. Sammanfattningsvis kan konstateras att en beräkning är att en särskoleelev kostar knappt 400 tkr i Skurup i dagsläget. Summan är relativt hög sett ur ett nationellt perspektiv men beror på att det är få elever och kostnader för lärare, lokaler etc. är fördelad på ett litet antal elever. Kostnaden i Ystad är i dagsläget lägre men jämförelsen haltar då det beror på förklaringen ovan. I vårt nuvarande (och kommande) avtal med Ystad utgår vi från självkostnadsprincipen. Skoltaxikostnader tillkommer. Om särskolan ska vara kvar behöver ny personal rekryteras och anställas och lokalerna anpassas bättre. Det är mycket svårt att få tag på behörig personal och från 2018 blir det skärpta lagkrav på behörighet. Ösergårdsskolan behöver verksamhetsanpassas/byggas till. Det är viktigt för de här barnen att känna en gemenskap med en grupp elever som de kan umgås med och förhålla sig till. Det är också viktigt att det finns en integration med en vanlig grundskola och fritidsverksamhet vilket tillgodoses såväl på Östergårdskolan som Edvinshemskolan. Ur ett lärande pedagogiskt perspektiv är Ystad att föredra ur såväl kvalitativt, personellt som lokalmässigt perspektiv. 5 5 5 Bussen med 10 elever till nuvarande grundsärskolan med inriktning träningsskola kostar idag 2403 kr per dag. Med utgångspunkt att ytterligare en buss hade behövts skulle extra busskostnad bli 2403 kr x 178 dagar = 427734 kr eller 53466 kr per elev. Dock är denna kostnad något hög då några elever redan idag har skoltaxikostnader till Östergård. Ett alternativ kan också vara att alla elever kan åka med en större buss vilket reducerar skoltaxikostnaden..

James Brocka Mejerigatan 55 274 32 SKURUP Till: Skurups Kommun (SWJRUPS KOMMUN 2017-01- 27 : Diarienr fe olof?-, lur^ MEDBORGARFORSLAG 2017-01-27 Ärende: Vi lever i en expansiv kommun och med detta bör man tänka långsiktigt och hållbart när det gäller våra yngre medborgare. Det finns ett antal utmaningar för att höja kvalitén på skolresultaten och att tillgodose många behov. Föratom behoven att stötta elever med funktionsskillnader i vanlig skolform behöver man även tillgodose individer med behov av särskilda insatser och daglig tiygghet i sitt lärande. 1. Yrkar på att Skurap kommun behåller särskolan i egen regi. 2. Yrkar på att man samordnar resurser så att fler får tillgång till personer med anpassad NPF utbildning, även från kommunens övriga skolor. Beräknad kostnad: För vidare utredning. Det är svårt att avgöra vad man vill budgetera för att följa Skollagen och hur mycket man vill satsa för att reducera antalet elever som lämnar grandskolan med ofullständiga betyg. Att använda entreprenad som strategi istället för att bygga på sin egen verksamhet kommer att bli betydligt dyrare, det ser vi redan på andra områden som avser samhällsservice och ålägganden. Att inte rasta sig inom utbildning/lärande för att kunna ta emot fler invånare går ju emot den egna intentionen att växa och, med detta erbjuda goda förutsättningar för lärande lokalt. Speciellt då en stor del handlar om att attrahera barafamiljer med framtida behov av en fungerande skola.

Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 198 Dnr KS 2017.604 Svar på initiativärende från Niklas Sjöberg (-) om att behålla särskolan i egen regi Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen initiativärendet avslås. Sammanfattning av ärendet Niklas Sjöberg (-) har på kommunstyrelsen den 10 maj 2017 initierat ett ärende om hanteringen av särskolan vilket remitterades till skol- och utbildningsutskottet. På kommunstyrelsen den 7 juni 2017 väcker han ett ärende om att ha kvar grundsärskolan i egen regi. Frågan remitteras till skoloch utbildningsutskottet för beredning. Ärendet har tidigare utretts och har legat som underlag till beslutet om grundsärskolans flytt. Inskolning i Ystad är klar och återkoppling från Patrik Holmgren, rektor Östergårdsskolan i Skurup, samt från Lena Svensson, rektor grundsärskolan i Ystad, bekräftar att inskolningen av eleverna har gått bra. Eleverna trivs och oroliga föräldrar upplevs ha blivit lugnade enligt rektor Lena Svensson. Av tjänsteskrivelsen framgår att utredning gjorts samt uppdatering kring uppföljning av grundsärskolans flytt till Ystad kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2017-09-07. PM daterat 2017-04-03. Tidigare behandling Skol- och utbildningsutskott föreslog 2017-09-18, 44: Att avslå ärendet utifrån tjänsteskrivelsen. Kommunstyrelsen beslutade 2017-06-07, 227: Kommunstyrelsen beslutar att frågan remitteras till skol- och utbildningsutskottet för beredning. Beslutet skickas till: Niklas Sjöberg (-) Justerandes signatur

Handläggare/ ML,EE 2017-04-03 PM beträffande placering av grundsärskolan 1. Historik Skurup tog hem sina elever med lätt utvecklingsstörning från särskolan i Ystad inför skolstart i augusti 2003 för att starta särskoleverksamhet i kommunen. De yngre eleverna i årskurs 1-6 placerades på Östergårdsskolan och de äldre eleverna i årskurs 7-9 på Mackleanskolan. Sammanlagt rörde det sig om närmare 40 elever. Anledningen uppgavs vara att dels hade Skurup många elever placerade, dels att eleverna skulle få sin skolgång i hemkommunen. Respektive rektor för grundskolan på Östergård och Mackleanskolan skulle ansvara för särskolan på sin grundskola. Lokaler med flera skolsalar på vardera skolorna iordningställdes för grundsärskolans elever. Till en början fanns det även elever i grundsärskolan som inte tillhörde målgruppen för utvecklingsstörning. Elever med autism eller andra neuropsykiatriska funktionssvårigheter gick också där. Skollagen krävde inte samma underlag i form av utredningar 2003 som kom senare med Lgr11. Elevantalet var ungefär detsamma under de första åren, men minskade efterhand när de elever som inte hade rätt att gå i grundsärskola (exempelvis elever med autism) flyttades ut i vanliga klasser med stöd. År 2009 beslutades att grundsärskolan i Skurup skulle ha en egen rektor som ansvarade för verksamheten på båda skolorna. Elevantalet var vid denna tid 15-20 elever sammanlagt på Östergårdskolan och Mackleanskolan. Flera av eleverna i grundsärskolan gick vidare till gymnasieskolan de tre följande åren och underlaget underifrån, barn från förskolan med utvecklingsstörning, rörde sig mellan två och tre barn per år. En del av dessa barn var i behov av träningsskola, som är en inriktning inom grundsärskolan. Skurup har inte samma kompetens som Ystad att tillgodose de behov av anpassningar och pedagogik för barn med måttlig och grav utvecklingsstörning, som därför har sin skolgång där. Därmed minskade elevantalet som var i behov av grundsärskola. År 2011 kom en ny skollag, Lgr11, med skärpta krav på utredningar för att säkerställa att rätt målgrupp mottogs i Skurups kommun St. Torggatan 4 Tfn vxl 0411-53 60 00 kansli@skurup.se 274 80 SKURUP Fax 0411-53 60 65

2 särskolan och minska risk för felinskrivningar. Färre elever beviljades mottagning i grundsärskolan. År 2011 kom ny ledning på skol- och utbildningsförvaltningen och i augusti 2012 flyttades dåvarande rektor för grundsärskolan till förvaltningen. Rektorerna för Östergårdskolan och Mackleanskolan fick åter ta över ansvaret för grundsärskolan och förre rektorn blev resurschef med övergripande uppdrag för elever med behov av särskilt stöd. År 2015 gjorde Skolinspektionen tillsyn i Skurups kommun och verksamhet som särskilt granskades var grundsärskolan. Skolan fick kritik och föreläggande på undervisning och lärande, förutsättningar för lärande, trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling, bedömning och betyg. Kritiken var tydlig med att verksamheten i grundsärskolan på Östergård inte gav eleverna vad de enligt skollag har rätt till. 2. Inledning Att ha en grundsärskola respektive träningsskola i en kommun är en såväl politisk som verksamhetsmässig och ekonomisk fråga. Politiskt kan det exempelvis finnas en inriktning att den egna kommunen ska tillhandahålla alla typer av samhällsservice som finns reglerade. Verksamhetsmässigt finns en vilja att bedriva den kvalitativt bästa verksamheten som kan ges antingen i den egna kommunen eller i samverkan med annan kommun. Ekonomiskt finns en vilja att bedriva den mest kostnadseffektiva verksamheten. Dessa viljor kan stå i strid med varandra. Inför ett beslut om att ha en särskola i egen regi eller inte måste således olika intressen vägas mot varandra. Överordnat dessa avväganden är dock det som står i 1:a kapitlet 9-10 skollagen: Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Denna promemoria berör därför i huvudsak följande parametrar: För det första kvalitetsaspekter beträffande undervisningen. För det andra vilka lokaler som finns för verksamheten och för det tredje vilket elevunderlag som prognostiseras i framtiden. Avslutningsvis redovisas vilka ekonomiska konsekvenser olika inriktningar innebär. 3. Utredning Uppdraget är: Utredning av hur Skurups kommun ska bedriva grundsärskola för att uppfylla skollag och läroplan med barnens bästa i fokus. Utgångspunkterna ska vara följande: 1 All särskoleverksamhet (inkl träningsskola) i Skurups kommuns regi. 2 Behåll grundsärskola i kommunen, med träningsskola i Ystad. 3 Flytta grundsärskolan till Ystad samt kostnadsberäkning av de tre scenarierna med hänsyn till Skolinspektionens beslut.

3 3.1 Grundsär- och träningsskola i egen regi Rätt kompetens hos undervisande personal saknas. Det är stora svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens, då det råder brist i hela landet. Från och med 2018 är kraven för lärare att även ha speciallärarutbildning med inriktning utvecklingsstörning för att få undervisa i särskola 1. Av befintlig personal har enbart en av dem som är förskollärare, även specialpedagogisk utbildning, dock inte med inriktning utvecklingsstörning. I dag går det åtta grundsärskoleelever på Östergård och tio träningsskoleelever i Ystad. Dels skulle det behöva anställas en lärare som också är speciallärare med inriktning utvecklingsstörning för elever med inriktning grundsärskola, dels ytterligare en assistent för att täcka elevernas behov av individuellt anpassad verksamhet. I dag finns en mindre lokal, vilket inte är tillräckligt utifrån elevernas behov och olika förutsättningar. För de tio eleverna med inriktning träningsskola behöver det anställas två-tre personal med förskollärar/lärarbehörighet inriktning utvecklingsstörning och två-tre assistenter. Flera elever behöver egen assistent. Lokalmässigt behöver elever med inriktning träningsskola fler lokaler än de med inriktning grundsärskola. Det behöver finnas utrymme för all teknisk utrustning, såsom ståskal, rullstolar, permobiler etc. Det behöver också finnas ett större hygienutrymme som går att komma in i med rullstol, med plats för brits, där det finns taklyft och plats för personal att byta blöjor, kateter. Toalettstolar behöver handikappanpassas. Det behöver finnas avskilt utrymme där personal kan sondmata elever. För ADL-träning behöver det finnas kök med höj- och sänkbara vitvaror; spis, diskbänk, tvättmaskin och arbetsbänkar. Snoozelrum för elever vid behov av vila/återhämtning. Eleverna behöver också anpassade undervisningslokaler, med plats för rullstolar eller andra hjälpmedel. Träningsskolans elever är i behov av betydligt mer anpassningar och har större behov av individuell träning med enskild lärare eller assistent än grundsärskolans elever. Sammanlagd utökning av personalstyrka med rätt behörighet för båda inriktningarna: Två lärare med speciallärar/pedagogutbildning, inriktning utvecklingsstörning 2. Två förskollärare med specialärarutbildning, inriktning utvecklingsstörning. Tre assistenter. Dessa kan behöva utökas ytterligare om elevernas behov kräver så. Total beräknad utökad personalkostnad: 3,7 4,0 mkr Sammanlagd utökning av lokaler, inredning och utrustning med anpassningar: Två klassrum. Snoozelrum. Hygienutrymme. Anpassat kök för ADL-träning för träningsskolans elever. Ytterligare ett klassrum förutom befintligt för grundsärskolans elever. 1 För undervisning i grundsärskola krävs lärarlegitimation med speciallärarlegitimation, inriktning utvecklingsstörning. Dispens för detta krav har medgetts till och med 30 juni 2018 (se exempelvis Dnr U2014/2833/S Utbildningsdepartementet) 2 Sveriges officiella statistik läsåret 2016/2017 Tabell 3 C lärartäthet grundsärskola= 3,3 elever per lärare (heltidstjänst) i riket. Siffran för förortskommuner = 2,6

4 Total beräknad kostnad lokaler inredning etc : ca 7,5 mkr, ca 250 kvm 3 (investeringskostnad) Utemiljön: Utemiljön behöver anpassas med lekredskap och staket runt skolans område för träningsskolans elever samt tillgänglighetsanpassad efter rådande lag. En del av dessa elever är mycket rymningsbenägna och kräver ständig tillsyn. Skolgården måste även säkerhetsanpassas så ingen skadar sig. Total beräknad kostnad utemiljön: 1 mkr (uppskattad) Total kostnad för utökning punkten 3.1: Ca 12,5 mkr (varav del är investeringskostnad) 3.2 Behålla grundsärskolan i kommunen, med inriktning träningsskola i Ystad. Kompetens hos undervisande befintlig personal är inte tillräcklig. Det finns en förskollärare/specialpedagog, men som inte har inriktning utvecklingsstörning, vilket blir krav 2018. Det finns en grundskollärare utan behörighet att arbeta i särskola. En barnskötarassistent som har delar av sin tjänst både i grundsärskolan och på fritidshemmet. För att få undervisa eleverna i grundsärskolan behöver det anställas en lärare som även har speciallärar/pedagogutbildning med inriktning utvecklingsstörning. Sårbarheten är stor när personalen delar upp eleverna i grupper eller enskilt efter behovsoch åldersanpassad undervisning. Det är även sårbart vid personals sjukdom att hitta vikarier som kan undervisa i grundsärskolan. Elevernas rätt till behörig lärarledd undervisning går förlorad. Skolinspektionens kritik riktade sig just mot brister i undervisande och lärande samt förutsättningar för elevernas lärande. Lokalmässigt behöver det utökas med ytterligare ett klassrum. De åtta eleverna som har sin undervisning i grundsärskolan är i olika åldrar från årskurs 1 till årskurs 6. Det är inte optimalt att bedriva undervisning i ett litet rum med så stort åldersspann, med så olika kognitiva förutsättningar och så olika behov av anpassningar. Med få lokaler ökar även sårbarheten i att ta emot inflyttade elever med behov och rätt till grundsärskola. Eleverna har olika behov av att få arbeta ostört och rätt till att bli undervisade av behörig lärare. Detta är inte möjligt i dag. Skolinspektionens kritik riktade sig även mot brister i trygghet och studiero. För att bedriva en grundsärskoleverksamhet med god kvalitet och med barnens bästa i fokus, krävs personal med rätt behörighet och anpassade lokaler. Det är även svårt med ekonomisk bärighet med ett så pass litet elevunderlag. Prognos från kommunens förskolor visar ingen ökning av elever med behov av undervisning i grundsärskola de närmaste åren, snarare ser det ut att minska. Statistiskt brukar det röra sig om två till tre barn i kommunen per år. Fram till 2020 visar prognos enbart två barn med behov av grundsärskola. Det prognoserna lutar sig mot är barn som tydligt uppvisar tillhörighet till målgruppen utvecklingsstörning. Utredningen inför ett mottagande i grundsärskola görs inte förrän 3 Kostnadsberäkning ca 30 tkr/kvm och uppskattning av yta från särskolor i andra kommuner. Viss yteffektivitet medräknad när all särskola finns i kommunen

5 terminen innan eleven ska börja i årskurs 1 och då ger utredningen också svar på om det är inriktning grundsär- eller inriktning träningsskola som barnet har behov av. Naturligtvis kan det finnas barn i förskolorna i dag där det ännu inte påvisar några kognitiva svårigheter, men det är sällan detta inte kan tillgodoses med hjälp av extra anpassningar i vanlig grundskola, vilket i första hand enligt skollag ska göras. Har barnet behov av skolgång i grundsärskola visa sig detta ganska tydligt redan vid ung ålder. Därför brukar prognoserna vara tillförlitliga parametrar i beräkning av antal barn med utvecklingsstörning och behov av särskola. Bristande underlag av barn underifrån, vilket medför ekonomisk svårighet att bedriva verksamheten. Bristande adekvat kompetens hos personalen. Brist på lokaler. Detta är parametrar som ska beaktas vid ett ställningstagande i att behålla inriktning grundsärskola som det är organiserat i nuläge. För att organisera en rättsäker verksamhet och med barnens bästa i fokus, behöver det anställas personal med rätt behörighet och göras en utökning lokalmässigt. Utökning/anställning av behörig personal En lärare som också är specialpedagog/lärare med inriktning särskola En assistent Beräknad kostnad personal: Ca 1,2 mkr Utökning av lokaler: Ytterligare undervisningsutrymmen Beräknad kostnad: 4,5 mkr ca 150 kvm (investeringskostnad) 4 Total kostnad för utökning punkten 3.2: Ca 5,7 mkr (varav del är investeringskostnad) 3.3 Flytt av särskolan till Ystad. En flytt av särskolan till Ystad skulle medföra att skoltaxi hämtar och lämnar eleverna på fritidshemmet på Östergårdsskolan morgon och eftermiddag. Fritidsomsorg finns även framöver för eleverna på Östergård. Detta medför ingen ökning av elever som belastar fritidshemsverksamheten, eftersom samtliga som har behov av fritidsomsorg redan får detta på Östergårdsskolan. Både elever med inriktning grundsär och inriktning träningsskola. Samtliga elever oavsett om det är grundsär- eller inriktning träningsskola som har sin skolgång i Ystad, har alltid sin fritidsomsorg i sina hemkommuner. Elever med inriktning träningsskola har alltid åkt skoltaxi från och till Ystad, vilket har fungerat bra trots att elever i träningsskola har större kognitiva svårigheter och handikapp än elever med inriktning grundsärskola har. Det finns fler elever och fler möjligheter till kamrater i Ystad, även åldersvis. Personalen i Ystad är behörig, med väldigt lång erfarenhet och undervisningen individanpassas på ett sätt som inte är möjligt i Skurup. Vid personals sjukdom eller frånvaro finns möjlighet att omfördela eleverna i andra grupper och klassrum med samma kompetens hos vikare som hos ordinarie lärare. 4 Kostnadsberäkning ca 30 tkr/kvm och uppskattning av yta från särskolor i andra kommuner.

6 Lokalerna är många, funktionsenliga och adekvat utrustade efter elevernas behov av olika anpassningar. Flexibiliteten är större än Skurup kan erbjuda. Utemiljön är anpassad. Kvaliteten är mycket hög i alla delarna. Särskolan i Ystad har egen rektor, vilket medför ett närmare ledarskap, daglig kontakt, större kunskaper om elevernas utvecklingsstörning, deras olika behov och förutsättningar. Därmed större möjligheter att upptäcka om individuella elevers utveckling närmar sig grundskolans kunskapskrav och på så sätt minska risk för fel skolformstillhörighet. Uppföljning från Skurup sker terminsvis av elevernas utveckling och lärande, på samma sätt som det nu görs med eleverna som går inriktning träningsskola i Ystad. Sammanlagd kostnad För en grundsärskoleelev i dagsläget (räknat på nuvarande antal elever) är kostnaden idag strax under 400 tkr. Detta är något högre än budget p g a det är få elever. Kostnadsbild från Ystad är i dagsläget ca 270 tkr för grundsärskolan och ca 360 tkr för elever med inriktning träningsskolan. Skoltaxikostnader tillkommer*. 4. Sammanfattning Kvalitativa aspekter Elever i särskolan är unika. Den kognitiva förmågan skiljer sig mycket i grundskolan och än mer i särskolan. För att undervisningen ska hålla god kvalitet är det också viktigt att kunna göra klasser/grupper som kan fungera såväl socialt som inlärningsmässigt. Med de höga kraven på legitimerad personal ökar möjligheterna att få sådan personal om det finns en samlad särskola med hög kvalitet. Skolinspektionens beslut om särskolan i Skurup efter tillsyn pekade på flera brister som undanröjs i ett längre perspektiv om vi får en samlad särskola i Ystad. Lokalmässiga aspekter Östergårdsskolans lokaler är trånga och har ingen bra anpassning för särskola. Antalet grundskoleelever på Östergårdsskolan har ökat och är just nu vår största F-6 skola. Det behövs mer undervisningsutrymme totalt sett på Östergårdsskolan. Elevunderlagsaspekter I dagsläget har vi två elever i förskoleklass som är aktuella för särskolan. De är inte färdigutredda men en bedömning är att de tillhör träningsskolan och ska då vara i Ystad i vilket fall. I övrigt har vi två barn som kan vara aktuella för särskolan fram till 2020. Sociala aspekter I en liten kommun med en liten särskola är jämnåriga klasskamrater färre. På en större grundsärskola ökar antalet jämnåriga barn/ungdomar i de olika undervisningsgrupperna.

7 På en större grundsärskola finns större utbud av vuxna vilket möjliggör att eleverna behov tillgodoases på ett adekvat sätt. Sammanfattningsvis kan konstateras att en beräkning är att en särskoleelev kostar knappt 400 tkr i Skurup i dagsläget. Summan är relativt hög sett ur ett nationellt perspektiv men beror på att det är få elever och kostnader för lärare, lokaler etc. är fördelad på ett litet antal elever. Kostnaden i Ystad är i dagsläget lägre men jämförelsen haltar då det beror på förklaringen ovan. I vårt nuvarande (och kommande) avtal med Ystad utgår vi från självkostnadsprincipen. Skoltaxikostnader tillkommer. Om särskolan ska vara kvar behöver ny personal rekryteras och anställas och lokalerna anpassas bättre. Det är mycket svårt att få tag på behörig personal och från 2018 blir det skärpta lagkrav på behörighet. Ösergårdsskolan behöver verksamhetsanpassas/byggas till. Det är viktigt för de här barnen att känna en gemenskap med en grupp elever som de kan umgås med och förhålla sig till. Det är också viktigt att det finns en integration med en vanlig grundskola och fritidsverksamhet vilket tillgodoses såväl på Östergårdskolan som Edvinshemskolan. Ur ett lärande pedagogiskt perspektiv är Ystad att föredra ur såväl kvalitativt, personellt som lokalmässigt perspektiv. 5 5 5 Bussen med 10 elever till nuvarande grundsärskolan med inriktning träningsskola kostar idag 2403 kr per dag. Med utgångspunkt att ytterligare en buss hade behövts skulle extra busskostnad bli 2403 kr x 178 dagar = 427734 kr eller 53466 kr per elev. Dock är denna kostnad något hög då några elever redan idag har skoltaxikostnader till Östergård. Ett alternativ kan också vara att alla elever kan åka med en större buss vilket reducerar skoltaxikostnaden..

Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 199 Dnr KS 2017.494 Svar på initiativärende från Niklas Sjöberg (-) om hanteringen av ärendet om grundsärskolan Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att initiativärendet avslås. Sammanfattning av ärendet Niklas Sjöberg (-) väckte på kommunstyrelsen den 10 maj 2017 ett ärende om att en del föräldrar till barn på grundsärskolan tycker att ärendet inte hanterats korrekt. Tidigt i processen publicerade Skol- och utbildningsförvaltningen information på hemsidan kring beslutsgång och hantering av ärendet. Av den informationen framgår bland annat bakgrund till flytten, hur beslutsgången har sett ut, samt hur själva genomförandet ska gå till. Inskolning i Ystad är klar och återkoppling från Patrik Holmgren, rektor Östergårdsskolan i Skurup, samt från Lena Svensson, rektor grundsärskolan i Ystad, bekräftar att inskolningen av eleverna har gått bra. Eleverna trivs och oroliga föräldrar upplevs ha blivit lugnade enligt rektor Lena Svensson. Kostnaden för transporter kommer att bli något lägre än vad som framgår av promemorian eftersom skolskjutsleverantören som har tagit över transporterna kör med två mindre bussar jämfört med föregående leverantör. Av tjänsteskrivelse framgår bland annat hur informationen kring beslutet att flytta grundsärskolans verksamhet till Ystad gått till. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2017-09-06. Information från hemsidan daterad 2017-09-07. PM daterad 2017-04-03. Tidigare behandling Skol- och utbildningsutskottet 2017-09-18, 45: Att avslå ärendet utifrån tjänsteskrivelsen. Kommunstyrelsen beslutade 2017-05-10, 182, att remittera ärendet till skol- och utbildningsutskottet. Beslutet skickas till: Niklas Sjöberg (-) Justerandes signatur

Handläggare/ ML,EE 2017-04-03 PM beträffande placering av grundsärskolan 1. Historik Skurup tog hem sina elever med lätt utvecklingsstörning från särskolan i Ystad inför skolstart i augusti 2003 för att starta särskoleverksamhet i kommunen. De yngre eleverna i årskurs 1-6 placerades på Östergårdsskolan och de äldre eleverna i årskurs 7-9 på Mackleanskolan. Sammanlagt rörde det sig om närmare 40 elever. Anledningen uppgavs vara att dels hade Skurup många elever placerade, dels att eleverna skulle få sin skolgång i hemkommunen. Respektive rektor för grundskolan på Östergård och Mackleanskolan skulle ansvara för särskolan på sin grundskola. Lokaler med flera skolsalar på vardera skolorna iordningställdes för grundsärskolans elever. Till en början fanns det även elever i grundsärskolan som inte tillhörde målgruppen för utvecklingsstörning. Elever med autism eller andra neuropsykiatriska funktionssvårigheter gick också där. Skollagen krävde inte samma underlag i form av utredningar 2003 som kom senare med Lgr11. Elevantalet var ungefär detsamma under de första åren, men minskade efterhand när de elever som inte hade rätt att gå i grundsärskola (exempelvis elever med autism) flyttades ut i vanliga klasser med stöd. År 2009 beslutades att grundsärskolan i Skurup skulle ha en egen rektor som ansvarade för verksamheten på båda skolorna. Elevantalet var vid denna tid 15-20 elever sammanlagt på Östergårdskolan och Mackleanskolan. Flera av eleverna i grundsärskolan gick vidare till gymnasieskolan de tre följande åren och underlaget underifrån, barn från förskolan med utvecklingsstörning, rörde sig mellan två och tre barn per år. En del av dessa barn var i behov av träningsskola, som är en inriktning inom grundsärskolan. Skurup har inte samma kompetens som Ystad att tillgodose de behov av anpassningar och pedagogik för barn med måttlig och grav utvecklingsstörning, som därför har sin skolgång där. Därmed minskade elevantalet som var i behov av grundsärskola. År 2011 kom en ny skollag, Lgr11, med skärpta krav på utredningar för att säkerställa att rätt målgrupp mottogs i Skurups kommun St. Torggatan 4 Tfn vxl 0411-53 60 00 kansli@skurup.se 274 80 SKURUP Fax 0411-53 60 65

2 särskolan och minska risk för felinskrivningar. Färre elever beviljades mottagning i grundsärskolan. År 2011 kom ny ledning på skol- och utbildningsförvaltningen och i augusti 2012 flyttades dåvarande rektor för grundsärskolan till förvaltningen. Rektorerna för Östergårdskolan och Mackleanskolan fick åter ta över ansvaret för grundsärskolan och förre rektorn blev resurschef med övergripande uppdrag för elever med behov av särskilt stöd. År 2015 gjorde Skolinspektionen tillsyn i Skurups kommun och verksamhet som särskilt granskades var grundsärskolan. Skolan fick kritik och föreläggande på undervisning och lärande, förutsättningar för lärande, trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling, bedömning och betyg. Kritiken var tydlig med att verksamheten i grundsärskolan på Östergård inte gav eleverna vad de enligt skollag har rätt till. 2. Inledning Att ha en grundsärskola respektive träningsskola i en kommun är en såväl politisk som verksamhetsmässig och ekonomisk fråga. Politiskt kan det exempelvis finnas en inriktning att den egna kommunen ska tillhandahålla alla typer av samhällsservice som finns reglerade. Verksamhetsmässigt finns en vilja att bedriva den kvalitativt bästa verksamheten som kan ges antingen i den egna kommunen eller i samverkan med annan kommun. Ekonomiskt finns en vilja att bedriva den mest kostnadseffektiva verksamheten. Dessa viljor kan stå i strid med varandra. Inför ett beslut om att ha en särskola i egen regi eller inte måste således olika intressen vägas mot varandra. Överordnat dessa avväganden är dock det som står i 1:a kapitlet 9-10 skollagen: Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Denna promemoria berör därför i huvudsak följande parametrar: För det första kvalitetsaspekter beträffande undervisningen. För det andra vilka lokaler som finns för verksamheten och för det tredje vilket elevunderlag som prognostiseras i framtiden. Avslutningsvis redovisas vilka ekonomiska konsekvenser olika inriktningar innebär. 3. Utredning Uppdraget är: Utredning av hur Skurups kommun ska bedriva grundsärskola för att uppfylla skollag och läroplan med barnens bästa i fokus. Utgångspunkterna ska vara följande: 1 All särskoleverksamhet (inkl träningsskola) i Skurups kommuns regi. 2 Behåll grundsärskola i kommunen, med träningsskola i Ystad. 3 Flytta grundsärskolan till Ystad samt kostnadsberäkning av de tre scenarierna med hänsyn till Skolinspektionens beslut.

3 3.1 Grundsär- och träningsskola i egen regi Rätt kompetens hos undervisande personal saknas. Det är stora svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens, då det råder brist i hela landet. Från och med 2018 är kraven för lärare att även ha speciallärarutbildning med inriktning utvecklingsstörning för att få undervisa i särskola 1. Av befintlig personal har enbart en av dem som är förskollärare, även specialpedagogisk utbildning, dock inte med inriktning utvecklingsstörning. I dag går det åtta grundsärskoleelever på Östergård och tio träningsskoleelever i Ystad. Dels skulle det behöva anställas en lärare som också är speciallärare med inriktning utvecklingsstörning för elever med inriktning grundsärskola, dels ytterligare en assistent för att täcka elevernas behov av individuellt anpassad verksamhet. I dag finns en mindre lokal, vilket inte är tillräckligt utifrån elevernas behov och olika förutsättningar. För de tio eleverna med inriktning träningsskola behöver det anställas två-tre personal med förskollärar/lärarbehörighet inriktning utvecklingsstörning och två-tre assistenter. Flera elever behöver egen assistent. Lokalmässigt behöver elever med inriktning träningsskola fler lokaler än de med inriktning grundsärskola. Det behöver finnas utrymme för all teknisk utrustning, såsom ståskal, rullstolar, permobiler etc. Det behöver också finnas ett större hygienutrymme som går att komma in i med rullstol, med plats för brits, där det finns taklyft och plats för personal att byta blöjor, kateter. Toalettstolar behöver handikappanpassas. Det behöver finnas avskilt utrymme där personal kan sondmata elever. För ADL-träning behöver det finnas kök med höj- och sänkbara vitvaror; spis, diskbänk, tvättmaskin och arbetsbänkar. Snoozelrum för elever vid behov av vila/återhämtning. Eleverna behöver också anpassade undervisningslokaler, med plats för rullstolar eller andra hjälpmedel. Träningsskolans elever är i behov av betydligt mer anpassningar och har större behov av individuell träning med enskild lärare eller assistent än grundsärskolans elever. Sammanlagd utökning av personalstyrka med rätt behörighet för båda inriktningarna: Två lärare med speciallärar/pedagogutbildning, inriktning utvecklingsstörning 2. Två förskollärare med specialärarutbildning, inriktning utvecklingsstörning. Tre assistenter. Dessa kan behöva utökas ytterligare om elevernas behov kräver så. Total beräknad utökad personalkostnad: 3,7 4,0 mkr Sammanlagd utökning av lokaler, inredning och utrustning med anpassningar: Två klassrum. Snoozelrum. Hygienutrymme. Anpassat kök för ADL-träning för träningsskolans elever. Ytterligare ett klassrum förutom befintligt för grundsärskolans elever. 1 För undervisning i grundsärskola krävs lärarlegitimation med speciallärarlegitimation, inriktning utvecklingsstörning. Dispens för detta krav har medgetts till och med 30 juni 2018 (se exempelvis Dnr U2014/2833/S Utbildningsdepartementet) 2 Sveriges officiella statistik läsåret 2016/2017 Tabell 3 C lärartäthet grundsärskola= 3,3 elever per lärare (heltidstjänst) i riket. Siffran för förortskommuner = 2,6

4 Total beräknad kostnad lokaler inredning etc : ca 7,5 mkr, ca 250 kvm 3 (investeringskostnad) Utemiljön: Utemiljön behöver anpassas med lekredskap och staket runt skolans område för träningsskolans elever samt tillgänglighetsanpassad efter rådande lag. En del av dessa elever är mycket rymningsbenägna och kräver ständig tillsyn. Skolgården måste även säkerhetsanpassas så ingen skadar sig. Total beräknad kostnad utemiljön: 1 mkr (uppskattad) Total kostnad för utökning punkten 3.1: Ca 12,5 mkr (varav del är investeringskostnad) 3.2 Behålla grundsärskolan i kommunen, med inriktning träningsskola i Ystad. Kompetens hos undervisande befintlig personal är inte tillräcklig. Det finns en förskollärare/specialpedagog, men som inte har inriktning utvecklingsstörning, vilket blir krav 2018. Det finns en grundskollärare utan behörighet att arbeta i särskola. En barnskötarassistent som har delar av sin tjänst både i grundsärskolan och på fritidshemmet. För att få undervisa eleverna i grundsärskolan behöver det anställas en lärare som även har speciallärar/pedagogutbildning med inriktning utvecklingsstörning. Sårbarheten är stor när personalen delar upp eleverna i grupper eller enskilt efter behovsoch åldersanpassad undervisning. Det är även sårbart vid personals sjukdom att hitta vikarier som kan undervisa i grundsärskolan. Elevernas rätt till behörig lärarledd undervisning går förlorad. Skolinspektionens kritik riktade sig just mot brister i undervisande och lärande samt förutsättningar för elevernas lärande. Lokalmässigt behöver det utökas med ytterligare ett klassrum. De åtta eleverna som har sin undervisning i grundsärskolan är i olika åldrar från årskurs 1 till årskurs 6. Det är inte optimalt att bedriva undervisning i ett litet rum med så stort åldersspann, med så olika kognitiva förutsättningar och så olika behov av anpassningar. Med få lokaler ökar även sårbarheten i att ta emot inflyttade elever med behov och rätt till grundsärskola. Eleverna har olika behov av att få arbeta ostört och rätt till att bli undervisade av behörig lärare. Detta är inte möjligt i dag. Skolinspektionens kritik riktade sig även mot brister i trygghet och studiero. För att bedriva en grundsärskoleverksamhet med god kvalitet och med barnens bästa i fokus, krävs personal med rätt behörighet och anpassade lokaler. Det är även svårt med ekonomisk bärighet med ett så pass litet elevunderlag. Prognos från kommunens förskolor visar ingen ökning av elever med behov av undervisning i grundsärskola de närmaste åren, snarare ser det ut att minska. Statistiskt brukar det röra sig om två till tre barn i kommunen per år. Fram till 2020 visar prognos enbart två barn med behov av grundsärskola. Det prognoserna lutar sig mot är barn som tydligt uppvisar tillhörighet till målgruppen utvecklingsstörning. Utredningen inför ett mottagande i grundsärskola görs inte förrän 3 Kostnadsberäkning ca 30 tkr/kvm och uppskattning av yta från särskolor i andra kommuner. Viss yteffektivitet medräknad när all särskola finns i kommunen

5 terminen innan eleven ska börja i årskurs 1 och då ger utredningen också svar på om det är inriktning grundsär- eller inriktning träningsskola som barnet har behov av. Naturligtvis kan det finnas barn i förskolorna i dag där det ännu inte påvisar några kognitiva svårigheter, men det är sällan detta inte kan tillgodoses med hjälp av extra anpassningar i vanlig grundskola, vilket i första hand enligt skollag ska göras. Har barnet behov av skolgång i grundsärskola visa sig detta ganska tydligt redan vid ung ålder. Därför brukar prognoserna vara tillförlitliga parametrar i beräkning av antal barn med utvecklingsstörning och behov av särskola. Bristande underlag av barn underifrån, vilket medför ekonomisk svårighet att bedriva verksamheten. Bristande adekvat kompetens hos personalen. Brist på lokaler. Detta är parametrar som ska beaktas vid ett ställningstagande i att behålla inriktning grundsärskola som det är organiserat i nuläge. För att organisera en rättsäker verksamhet och med barnens bästa i fokus, behöver det anställas personal med rätt behörighet och göras en utökning lokalmässigt. Utökning/anställning av behörig personal En lärare som också är specialpedagog/lärare med inriktning särskola En assistent Beräknad kostnad personal: Ca 1,2 mkr Utökning av lokaler: Ytterligare undervisningsutrymmen Beräknad kostnad: 4,5 mkr ca 150 kvm (investeringskostnad) 4 Total kostnad för utökning punkten 3.2: Ca 5,7 mkr (varav del är investeringskostnad) 3.3 Flytt av särskolan till Ystad. En flytt av särskolan till Ystad skulle medföra att skoltaxi hämtar och lämnar eleverna på fritidshemmet på Östergårdsskolan morgon och eftermiddag. Fritidsomsorg finns även framöver för eleverna på Östergård. Detta medför ingen ökning av elever som belastar fritidshemsverksamheten, eftersom samtliga som har behov av fritidsomsorg redan får detta på Östergårdsskolan. Både elever med inriktning grundsär och inriktning träningsskola. Samtliga elever oavsett om det är grundsär- eller inriktning träningsskola som har sin skolgång i Ystad, har alltid sin fritidsomsorg i sina hemkommuner. Elever med inriktning träningsskola har alltid åkt skoltaxi från och till Ystad, vilket har fungerat bra trots att elever i träningsskola har större kognitiva svårigheter och handikapp än elever med inriktning grundsärskola har. Det finns fler elever och fler möjligheter till kamrater i Ystad, även åldersvis. Personalen i Ystad är behörig, med väldigt lång erfarenhet och undervisningen individanpassas på ett sätt som inte är möjligt i Skurup. Vid personals sjukdom eller frånvaro finns möjlighet att omfördela eleverna i andra grupper och klassrum med samma kompetens hos vikare som hos ordinarie lärare. 4 Kostnadsberäkning ca 30 tkr/kvm och uppskattning av yta från särskolor i andra kommuner.

6 Lokalerna är många, funktionsenliga och adekvat utrustade efter elevernas behov av olika anpassningar. Flexibiliteten är större än Skurup kan erbjuda. Utemiljön är anpassad. Kvaliteten är mycket hög i alla delarna. Särskolan i Ystad har egen rektor, vilket medför ett närmare ledarskap, daglig kontakt, större kunskaper om elevernas utvecklingsstörning, deras olika behov och förutsättningar. Därmed större möjligheter att upptäcka om individuella elevers utveckling närmar sig grundskolans kunskapskrav och på så sätt minska risk för fel skolformstillhörighet. Uppföljning från Skurup sker terminsvis av elevernas utveckling och lärande, på samma sätt som det nu görs med eleverna som går inriktning träningsskola i Ystad. Sammanlagd kostnad För en grundsärskoleelev i dagsläget (räknat på nuvarande antal elever) är kostnaden idag strax under 400 tkr. Detta är något högre än budget p g a det är få elever. Kostnadsbild från Ystad är i dagsläget ca 270 tkr för grundsärskolan och ca 360 tkr för elever med inriktning träningsskolan. Skoltaxikostnader tillkommer*. 4. Sammanfattning Kvalitativa aspekter Elever i särskolan är unika. Den kognitiva förmågan skiljer sig mycket i grundskolan och än mer i särskolan. För att undervisningen ska hålla god kvalitet är det också viktigt att kunna göra klasser/grupper som kan fungera såväl socialt som inlärningsmässigt. Med de höga kraven på legitimerad personal ökar möjligheterna att få sådan personal om det finns en samlad särskola med hög kvalitet. Skolinspektionens beslut om särskolan i Skurup efter tillsyn pekade på flera brister som undanröjs i ett längre perspektiv om vi får en samlad särskola i Ystad. Lokalmässiga aspekter Östergårdsskolans lokaler är trånga och har ingen bra anpassning för särskola. Antalet grundskoleelever på Östergårdsskolan har ökat och är just nu vår största F-6 skola. Det behövs mer undervisningsutrymme totalt sett på Östergårdsskolan. Elevunderlagsaspekter I dagsläget har vi två elever i förskoleklass som är aktuella för särskolan. De är inte färdigutredda men en bedömning är att de tillhör träningsskolan och ska då vara i Ystad i vilket fall. I övrigt har vi två barn som kan vara aktuella för särskolan fram till 2020. Sociala aspekter I en liten kommun med en liten särskola är jämnåriga klasskamrater färre. På en större grundsärskola ökar antalet jämnåriga barn/ungdomar i de olika undervisningsgrupperna.

7 På en större grundsärskola finns större utbud av vuxna vilket möjliggör att eleverna behov tillgodoases på ett adekvat sätt. Sammanfattningsvis kan konstateras att en beräkning är att en särskoleelev kostar knappt 400 tkr i Skurup i dagsläget. Summan är relativt hög sett ur ett nationellt perspektiv men beror på att det är få elever och kostnader för lärare, lokaler etc. är fördelad på ett litet antal elever. Kostnaden i Ystad är i dagsläget lägre men jämförelsen haltar då det beror på förklaringen ovan. I vårt nuvarande (och kommande) avtal med Ystad utgår vi från självkostnadsprincipen. Skoltaxikostnader tillkommer. Om särskolan ska vara kvar behöver ny personal rekryteras och anställas och lokalerna anpassas bättre. Det är mycket svårt att få tag på behörig personal och från 2018 blir det skärpta lagkrav på behörighet. Ösergårdsskolan behöver verksamhetsanpassas/byggas till. Det är viktigt för de här barnen att känna en gemenskap med en grupp elever som de kan umgås med och förhålla sig till. Det är också viktigt att det finns en integration med en vanlig grundskola och fritidsverksamhet vilket tillgodoses såväl på Östergårdskolan som Edvinshemskolan. Ur ett lärande pedagogiskt perspektiv är Ystad att föredra ur såväl kvalitativt, personellt som lokalmässigt perspektiv. 5 5 5 Bussen med 10 elever till nuvarande grundsärskolan med inriktning träningsskola kostar idag 2403 kr per dag. Med utgångspunkt att ytterligare en buss hade behövts skulle extra busskostnad bli 2403 kr x 178 dagar = 427734 kr eller 53466 kr per elev. Dock är denna kostnad något hög då några elever redan idag har skoltaxikostnader till Östergård. Ett alternativ kan också vara att alla elever kan åka med en större buss vilket reducerar skoltaxikostnaden..

Styrdokument 1 (4) Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer Ansvarig Senast reviderad Förvaltningschef 2017-09-07 KS 2017.494 Initiativärende från Niklas Sjöberg (-) om hanteringen av ärendet om grundsärskolan Grundsärskolan i Skurup flyttas bakgrund och beslutsgång Källa: skurup.se/utbildning & barn/grundskola/grundsärskola Beslut har fattats att inför höstterminen 2017 flytta särskoleverksamheten för årskurs 1-6 i Skurups kommun, då man har gjort bedömningen att det inte är möjligt att erbjuda den höga kvalitet på stöd till individerna som de enligt lag har rätt att kräva. I detta dokument läser du om bakgrunden till beslutet och själva beslutsgången. Historik kring särskoleverksamheten i Skurup Skurup tog hem sina elever med lätt utvecklingsstörning från särskolan i Ystad inför skolstart i augusti 2003, för att starta särskoleverksamhet i kommunen. De yngre eleverna i årskurs 1-6 placerades på Östergårdsskolan och de äldre eleverna i årskurs 7-9 på Mackleanskolan. Sammanlagt rörde det sig om 25-30 elever. Anledningen uppgavs vara att dels hade Skurup många elever placerade, dels att eleverna skulle få sin skolgång i hemkommunen. Respektive rektor för grundskolan på Östergård och Mackleanskolan skulle ansvara för särskolan på sin grundskola. Lokaler med flera skolsalar på vardera skolorna iordningställdes för särskolans elever. Till en början fanns det även elever i grundsärskolan som inte tillhörde målgruppen för utvecklingsstörning. Elever med autism eller andra neuropsykiatriska funktionssvårigheter gick också där. Skollagen krävde inte samma underlag i form av utredningar 2003 som kom senare med Lgr11. Elevantalet var ungefär detsamma under de första åren, men minskade efterhand när de elever som inte hade rätt att gå i grundsärskola flyttades ut i vanliga klasser med stöd. År 2009 beslutades att grundsärskolan i Skurup skulle ha en egen rektor som ansvarade för verksamheten på båda skolorna. Elevantalet var vid denna tid 15-20 elever sammanlagt på Östergårdskolan och Mackleanskolan. Flera av eleverna i grundsärskolan gick vidare till gymnasieskolan de tre följande åren och underlaget underifrån, barn från förskolan med utvecklingsstörning, rörde sig mellan två och tre barn per år. En del av dessa barn var i behov av träningsskola, som är en inriktning inom grundsärskolan. Skurup har inte samma kompetens som Ystad att tillgodose de behov av anpassningar och pedagogik för barn med måttlig och grav utvecklingsstörning, som därför har sin skolgång där. Därmed minskade elevantalet som var i behov

Styrdokument 2 (4) Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer Ansvarig Senast reviderad Förvaltningschef 2017-09-07 KS 2017.494 av grundsärskola. År 2011 kom en ny skollag, Lgr11, med skärpta krav på utredningar för att säkerställa att rätt målgrupp mottogs i särskolan och minska risk för felinskrivningar. Färre elever beviljades mottagning i grundsärskolan. År 2011 kom ny ledning på skol- och utbildningsförvaltningen och i augusti 2012 flyttades dåvarande rektor för grundsärskolan till förvaltningen. Rektorerna för Östergårdskolan och Mackleanskolan fick återigen ta över ansvaret för grundsärskolan.

Styrdokument 3 (4) Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer Ansvarig Senast reviderad Förvaltningschef 2017-09-07 KS 2017.494 Varför flyttas verksamheten från Skurup? Elevantalet med lätt utvecklingsstörning har under åren minskat. Innevarande läsår 2016-2017 har Östergårdskolan åtta elever och Mackleanskolan fyra elever. Dessa fyra elever kommer att gå sitt sista år i åk 9 nästa läsår och ingen elev från Östergårdskolan fyller på underifrån. Från förskolan finns tre barn fram till år 2020 som kan ha behov av antingen grund- eller träningsskola. Visar det sig att det är träningsskola, behöver de mottagande i Ystad. Skolinspektionen gjorde tillsyn på grundsärskolan under hösten 2015 och fann stora brister i verksamheten, framför allt på Östergårdskolan. Skolan fick kritik och föreläggande på undervisning och lärande, förutsättningar för lärande, trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling, bedömning och betyg. Kritiken var tydlig med att verksamheten i grundsärskolan på Östergård inte höll måttet, att eleverna inte fick vad de enligt skollag har rätt till. Sedan våren 2015 har pågått dialog med särskolerektorer men även med Skolinspektionen efter deras kritik året efter. Både särskolerektor från Östergård och politiker har besökt verksamheten i Ystad, då man ville studera en väl fungerande verksamhet som uppfyller alla lagkrav. Sammantaget gör den bristande rättssäkerheten i Skurup och det sjunkande elevantalet det svårt att bedriva verksamheten framöver. Ystad, som vi sedan tidigare har avtal med gällande elever som till hör träningsskolan, uppfyller alla krav och är det bästa alternativet för grundsärskolans elever i Skurup. Hur har beslutsgången sett ut? Politiker berättar: Januari 2015 tillträdde ett nytt skolutskott i Skurups kommun. Utskottet kunde snabbt konstatera att det förelåg ett betydande behov av förbättringsåtgärder inom särskolan. Redan hösten 2015 besökte politiken särskolan på Östergårdskolan och noterade att behov av insatser skulle behövas för att stärka kvaliteten. Skolinspektionen gjorde också 2015 samma upptäckt och var väldigt tydlig i sin kritik. Den samlade politiken satte igång ett arbete för att ta fram en plan för att eleverna på särskolan så fort som möjligt skulle få den utbildning som kommunen är skyldig att ge. Tillsammans med professionen sågs olika möjligheter över och besök i Ystad gjordes under hösten 2016. För den samlade politiken har det varit och är det viktigaste att kommunen lever upp till den lagstiftning som finns men att det görs med eleven, anhöriga och personal i centrum. Därför har politiken varit extra tydlig med att en åtgärd om flytt skall ske i nära dialog med personal och anhöriga. Plan för hur flytten ska gå till på bästa sätt för varje elev ska tas fram tillsammans med personal och anhöriga. Politiken kommer respektera dessa planer och anhöriga kommer få det stöd de vill ha.

Styrdokument 4 (4) Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer Ansvarig Senast reviderad Förvaltningschef 2017-09-07 KS 2017.494 Kommunstyrelsen är skolhuvudman enligt kommunallagen och är det forum där dessa beslut ska tas. Kommunstyrelsen har sedan valt att delegera frågorna som rör skolan till politiker i ett utskott som då enbart arbetar med skolfrågor tillsammans med professionen. Detta gör att beslut som rör skolan blir väl underbyggda. 11/10 2016 tog skol- och utbildningsutskottet på delegation från kommunstyrelsen beslut att flytta särskolan till Ystad. Beslutet lades med sekretess av två skäl. Dels för att föräldrar, barn och personal inte skulle läsa om beslutet i tidningen men även för att vi som arbetsgivare har arbetsmarknadsregler att ta hänsyn till. Formellt tog skolhuvudmannen enligt kommunallagen kommunstyrelsen även beslutet 14/12 2016. Ingen av de 13 ledamöterna hade någon annan uppfattning. Utskottet kommer noga följa de individuella flyttplaner som ska tas fram i dialog med förvaltning, personal och anhöriga. För den samlade politiken i utskottet är det viktigt att elevens behov står i centrum. Magnus Alm (S) ordförande skol- och utbildningsutskottet Åsa Ekblad (M) 1:e vice ordförande skol- och utbildningsutskottet Jimmy Nilsson (SD) 2:e vice ordförande skol- och utbildningsutskottet Hur kommer eleverna att slussas in? Under våren 2017 kommer alla berörda familjer att bjudas in till Ystad för att titta på verksamheten, berätta om sitt specifika barns behov och vad som är av vikt för dem. Ystad önskar träffa varje familj för sig eftersom varje elevs förutsättningar och behov är unika. Personalen på grundsärskolan på Östergård tillsammans med vårdnadshavarna tar fram individuella planer i samverkan för hur inskolning ska ske för varje elev, vilket kan variera. Rektor för Östergårdskolan och rektor i Ystad samverkar med vårdnadshavare och personal för att göra inskolningen så optimal som möjligt. Vem ska jag vända mig till vid frågor? Vid frågor som rör det praktiska, t ex tider för inskolning, hur det organiseras för varje enskild elev, verksamhetsfrågor om Ystad, taxiresor eller liknande, vänder man sig till: Rektor grundsärskolan i Skurup, tel 0411-53 62 30 Rektor grundsärskolan i Ystad, tel 0411-57 75 20 För frågor av mer övergripande art vänder man sig till förvaltningsledningen och i frågor som rör mottagande, utredningar och sakfrågor till resurschef i Skurup: Förvaltningschef, tel 0411-53 62 70 Bitr. förvaltningschef, tel 0411-53 60 55 Resurschef, tel 0411-53 61 98 Skol- och Utbildningsförvaltningen

Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 207 Dnr KS 2017.1185 Förslag till överföring av investeringsmedel från 2017 till 2018 - skol- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att godkänna flytt av 1,9 miljoner kronor av investeringsmedel från 2017 till 2018. Sammanfattning av ärendet Skol- och utbildningsförvaltningen har i budget 2017 reserverat 1,9 miljoner i investeringsmedel för inredning av nyrenoverade förskolan Fasanen. Inflyttningsdatum var från början den 1 jan 2018. Det senaste beskedet om inflyttning är framflyttat till den 1 maj 2018. Mot bakgrund av detta föreslår förvaltningen flytt av investeringsmedel från budget 2017 till budget 2018. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2017-12-07. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att godkänna flytt av 1,9 miljoner kronor av investeringsmedel från 2017 till 2018. Beslutet skickas till: Skol- och utbildningsförvaltningen. Ekonomienheten. Aleksandra Rodenkrans Hagström, förvaltningschef. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 1 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 200 Dnr KS 2015.165 Yttrande över förslag till turismplan för Skurups kommun Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och har inget att erinra mot kommunutvecklingsberedningens förslag, vilket innebär att Turismplan för Skurups kommun antas. Sammanfattning av ärendet Kommunutvecklingsberedningen har tagit fram förslag till turismplan för Skurups kommun. Turismplanen har varit ute på remiss till bl a Byalagsrådet. Beslutsunderlag Förslag på turismplan för Skurups kommun. Tidigare behandling Kommunutvecklingsberedningen beslutade 2017-10-16, 55: Kommunutvecklingsberedningen ställer sig bakom turismplanen och föreslår bifall till den med justeringen och förklaringen vad Sydkusten i 190 innebär. Kommunutvecklingsberedningen beslutade 2017-06-12, 33: Kommunutvecklingsberedningen ställer sig bakom turismplanen och föreslår bifall till den. Kommunutvecklingsberedningen beslutade 2017-04-10, 20: Till nästa möte vill beredningen ha ett förtydligande av sambandet mellan turismplan och handlingsplan. Kommunutvecklingsberedningen beslutad 2017-03-13, 8: Turismplanen är ändrad enligt kommunfullmäktiges önskan om förtydligande och skickas till partigrupperna för synpunkter. Svar senast den 31 mars.<!-- 11. Internal --> Kommunfullmäktige beslutade 2017-01-30: Förslag till turismplan för Skurups kommun återremitteras till kommunutvecklingsberedningen för förtydligande av målsättning, delmål, ansvarig, åtgärder, borttagande av swotanalysen och att årtal justeras. Kommunstyrelsen yttrade sig 2016-12-14: Kommunstyrelsen har inget att erinra mot kommunutvecklingsberedningens förslag, vilket innebär att Turismplanen bifalles. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 200 Dnr KS 2015.165 Kommunutvecklingsberedningen föreslog 2016-11-07, 124, att turismplanen bifalles. Kommunutvecklingsberedningen beslutade 2010-10-10, 109: Kommunutvecklingsberedningen ska på nästa möte fatta beslut och skicka planen vidare till kommunfullmäktige. Kommunutvecklingsberedningen beslutade 2016-09-12, 99: Remissvaren överlämnas till arbetsgruppen för turismplanen som återkommer med reviderad plan till nästa möte. Martin Hansson (C) ersätter Jeanette Boman (C) och Kristina Andersson (M) ersätter Malin Klannemark (M) i arbetsgruppen. Kommunutvecklingsberedningen beslutade 2016-06-07, 74: Arbetsmaterialet till Turismplanen skickas på remiss till företagarföreningarna och till de politiska partierna. Synpunkter lämnas till Magdalena Hellström senast 2016-08-01. Kommunutvecklingsberedningen beslutade 2016-05-02, 58: Turismplanen är färdig till mötet i juni 2016. Inför detta möte ska ledamöterna läsa utkastet och komma med synpunkter. Kommunutvecklingsberedningen informerades 2016-01-18, 6, om fortsatta arbetet med turismplanen. Kommunutvecklingsberedningen beslutade 2015-11-09 81, att tacka för informationen. Kommunutvecklingsberedningen beslutade 2015-10-12, 67, Turismstrategi bör byta namn till turismplan eftersom strategi inte ingår i kommunens nomenklatur. Kommunutvecklingsberedningen beslutade 2015-09-07, 59, att tider för möten i gruppen för skapande av en turismstrategi bokas. Kommunutvecklingsberedningen beslutade 2015-08-17, 49, att en grupp bestående av Camilla Westerdahl (S), Malin Klannemark (M) och Jeanette Boman (C) ska tillsammans med enhetschef information och näringsliv Magdalena Hellström arbeta fram en turismstrategi. Magdalena Hellström är sammankallande. Kommunutvecklingsberedningen beslutade 2015-04-07, 24, följande: Det näringslivspolitiska programmet har under 2014 följts upp och reviderats av kommunutvecklingsberedningen. Beslut finns att kommunutvecklingsberedningen ska upprätta en näringslivsplan och en turismstrategi. Kommunutvecklingsberedningen beslutade 2015-03-09, 14, att be kommundirektör Marcus Willman att till nästa möte ta fram en lista på de styrdokument som tillhör kommunutvecklingsberedningen samt vilka av Justerandes signatur

Protokollsutdrag 3 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 200 Dnr KS 2015.165 dessa som är utvärderade. Kommunutvecklingsberedningen beslutade 2015-02-09, 6, att näringslivsstrateg, Henrik Lundblad, blir ansvarig tjänsteman för näringslivsplanen och enhetschefen för information och näringsliv, Magdalena Hellström, blir ansvarig tjänsteman för turismstrategin. Partiblocken ska på nästa möte enas om det ska finnas en eller två arbetsgrupper och utse representanter till dessa. Kommunfullmäktiges ordförande är adjungerande. Beslutet skickas till: Enheten för näringsliv, turism och arbetsmarknad. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 201 Dnr KS 2017.425 Yttrande över förslag till svar på motion från Sten Hamberg (M) om utökad användning av kommunslogan Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och har inget att erinra mot kommunutvecklingsberedningens förslag, vilket innebär att motionen bifalles. Sammanfattning av ärendet Sten Hamberg har i en motion daterad 2017-04-17 yrkat att: Slogan When in Europe don t miss Skurup ska användas så mycket det någonsin går. 1967 myntades slogan av Bengt Englund, lärare på Skurups Folkhögskola och 2010-10-01 registrerades Skurups kommun som innehavare av varumärket hos Patent- och registreringsverket. Skurups kommuns officiella slogan är Nils Holgerssons hembygd som används tillsammans med logotypen för Skurups kommun. En kommunslogan är en slogan som kan användas, mer eller mindre officiellt, för att marknadsföra en kommun. Anledningen kan vara att locka till sig turister, öka etablering och inflyttning, eller bara för att göra allmänheten medveten om ortens existens och helst även förknippa den med en positiv känsla. En slogan ska samla, stärka och förtydliga andra människors bild av varumärket. Den ska bidra till att skilja det från mängden och den ska vara lätt att minnas. When in Europe don t miss Skurup kan med fördel användas för att marknadsföra Skurups kommun och att sätta Skurup på kartan. Idag finns slogan som klistermärke, på tablettaskar, roll-ups, broschyrer, t-shirts m m och används i de sociala kanalerna men kan naturligtvis användas i fler sammanhang och på fler produkter. When in Europe don t miss Skurup ska inte konkurrera med vår logotype t ex på brevpapper, i e-postsignatur och i sidfot på hemsida. Sloganen fyller en funktion som ett tilläggsbudskap vid exempelvis sponsring och kampanjer som vi själva driver ett budskap med glimten i ögat. Då den textmässiga formuleringen som sådan inte är varumärkesskyddad står det företag, organisationer och föreningar fritt att använda den. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 201 Dnr KS 2017.425 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2017-07-05. Motion daterad 2017-04-04. Tidigare behandling Kommunutvecklingsberedningen föreslog 2017-10-16, 56: Bifall motionen. Kommunutvecklingsberedningen beslutade 2017-06-12, 36: Kommunjurist Cornelia Englén utreder de juridiska konsekvenserna kring användandet av kommunslogan. Enhetschef Magdalena Hellström kommer med förslag på hur slogan kan användas i större utsträckning. Näringslivsrådet får möjlighet att yttra sig. Kommunfullmäktige 2017-04-24, 141: Kommunfullmäktige beslutar att motionen får ställas och att remittera den till kommunutvecklingsberedningen. Beslutet skickas till: Sten Hamberg (M). Justerandes signatur

SKURUPS KOMMUN 2017-04- 11 fö loth W Motion till kommunfullmäkdg _LSkjy^tups kommun För ett antal år sedan pendlade jag i fem år till Stockholm för att arbeta. Jag fick gratis aftontidning på flyget. Under dessa fem år gjorde de två stora tidningarna var för sig, vid olika tillfällen, ranking av kommunlogan. Vid båda tillfällena vann When in Europe don't miss Skurup stort. Sommaren 2014 (vill jag minnas annars 2013) gjorde veckotidningen Land en likadan ranking och When in Europe don't miss Skurup vann. I december 2015 gjorde Expressen en enkät om Skånes kommunslogan. 52% röstade på When in Europe don't miss Skurup. Se bilagan En av tjänstemännen i kommunen var i Stockholm ett ärende och fick frågan var hen kom ifrån och när hen svarade Skump så lästes When in Europe don't miss Skurup upp av flera stockholmare. Det råder inte minsta tvivel om att vi sitter på en outnyttjad guldklimp. Dessvärre råder stundtals en "blyghet" för att använda denna. Några exempel på hur den skulle kunna användas: 1: Ta bort alfanumret på brevpapper (kan inte användas på moderna telefoner) och flytta dit mail och hemsidaadressen. I det tomma utrymmet längst till höger sätts den trevliga gula ovalen med When in Europe don't miss Skurup. (se på bilagan) 2. De idrottsföreningar som får sponsring av kommunen ska ha ovala tygmärken med When in Europe don't miss Skurup antingen på ärmen eller på tröjbröstets vänstersida. 3. Låta företag efter prövning i t.ex. näringslivs enheten få tillgång till logon att sätta på förpackningar, produkter och lämpliga dokument. 4. Anordna en tävling bland medborgarna om hur slogan/loggon bäst kan användas (Vinster kan med fördel bli biobiljetter) 5 Lägga ut den på hemsidan (se på bilagan) 5 Avsluta varje reklamavsnitt på Biorama med att lägga ut loggon i några sekunder. Jag yrkar att Slogan When in Europe don't miss Skurup ska användas så mycket det någonsin går. Skurup den 4 april 2017 Sten Hamberg

Bilaga till motion från Sten Hamberg den 4 april 2017 Vilken är Skånes bästa slogan? Skurup - When in Europe don't miss Skurup. Svalöv - Ett strå vassare. Vellinge här är friheten större. 19% Annan, i 16% Frågan startades den 19 december 2015. Totalt har 403 personer svarat på frågan. Omröstningen är tänkt att ge en bild av vad läsarna på Expressen.se tycker. Resultatet behöver inte vara representativt för alla och bör tolkas med försiktighet. Nedtill på brevpapper m.m. Postadress 274 SO Skurup Besöksadress St. Torsaatan 4 Växel 0411-53 60 00 kajisli@skurup.se www.skurup.se WHIN IN EUROPÉ DONTMS5 SKURUP Nedtill på hemsidan. (Utan vita hörn) Skurups kommun A, i...,..,. eller alfanummer.,. 0771- SKURUP (0771.758787) SKURUPS KOMMUN Organisatiansnummer 212000-1032 Öppet min-fre 8-16.30 Besöksadress: Stora Toraaatan 4 Karta Postadress: 274 80 Skurup Kontakta as på Sk urupi kommun Face bo ok Felanmälan ^^^ Synpunkter L Other languages Talande webb Lättläst VW NIH EUROPÉ DOKTMB5 SKURUP Fast bredd fjj^jj Instagram

Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunutvecklingsberedningen 2017-10-16 KS 2017.12 KUB 56 Dnr KS 2017.425 Motion från Sten Hamberg (M) om utökad användning av kommunslogan Kommunutvecklingsberedningens förslag till kommunfullmäktige Bifall motionen. Beslutsunderlag Sten Hambergs (M) motion om utökad användning av kommunslogan, daterad 2017-04-04. Tjänsteskrivelse om utökad användning av slogan. Tidigare behandling Kommunutvecklingsberedningen beslutade 2017-06-12: Kommunjurist Cornelia Englén utreder de juridiska konsekvenserna kring användandet av kommunslogan. Enhetschef Magdalena Hellström kommer med förslag på hur slogan kan användas i större utsträckning. Näringslivsrådet får möjlighet att yttra sig. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen. Sten Hamberg. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 1 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 202 Dnr KS 2017.227 Yttrande över förslag till svar på motion från Lars Nyström (SD) om att införa fritt internet i Skurups kommun på lämpliga platser Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och har inget att erinra mot kommunutvecklingsberedningens förslag, vilket innebär att motionen bifalles. Sammanfattning av ärendet I motionen föreslås att i motionens anda införa fria internetzoner på lämpliga ställen i Skurups kommun. Konsekvensanalys/övervägande IT-enheten har inte nödvändiga resurser för att leverera tjänsten till kommuninvånarna och måste därför lämnas till extern aktör. Det finns externa företag som kan leverera tjänsten till kommuninvånarna. Ovanstående kan genomföras endast om fiber till allmänna/lämpliga platser är framdragen. Idag finns fritt internet via Skånetrafiken på stationen i Skurup. Övriga platser som rekommenderas är: I Skurup: Gågatan och Stortorget. I Rydsgård: Torget, Idrottshallen, Stationen. I Skivarp: Torget. I Abbekås: Hamnen. I det fall kommunfullmäktige bifaller motionen rekommenderar förvaltningen att Skurups kommun genomför upphandling avseende tjänsten inklusive helhetsansvar hos leverantörer. Laglighet och kommunens regler och/eller mål Genom inforandet av fritt internet, utsätter Skurups kommun. bredband/internetleverantörer för konkurens vilket kan vara olagligt. Konkurrensverket inledde den 29 oktober 2014 på eget initiativ en utredning avseende Helsingborgs kommuns tillhandlahållande av trådlös internetanslutning (wifi) på allmän plats. Konkurrentsverkets utredning har avsett frågan om Helsingborgs kommuns tillhandlahållande av ifrågavarande tjänst strider mot konfliktlösningsregeln i 3 kap konkurrenslagen (2008:579). Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 202 Dnr KS 2017.227 Under utredning har konkurrensverket ålagt Helsingborgs kommun att lämna information om sin wifi. Konkurrensverket har även varit i kontakt med mobiloperatörer som är verksamma i Helsingborgs kommun och ålagt dem att inkomma med information om bl. a. deras verksamhet, datatrafik i mobilnäten (3G/4G) i Helsingborgs kommun samt hur de anser att de påverkas av kommunens tillhandlahållande av trådlös internetanslutning. Efter konsekvensanalys av uttallanden beslutade Konkurrensverket att inte fortsätta utredning av det påtalade konkurrensproblemet. Ekonomi Driftbudget Kommunlicens ca 25.000kr/år Fri Wifi, 8 accesspunkter utomhus. ca 50.000kr/år Fast internetaccess ca 24.000kr/år Investeringsbudget Installation av kommunlicens ca 40.000kr Installation av 8 accesspunkter utomhus ca 150.000kr Vid beslut måste ovanstående kostnader äskas eftersom de inte finns i budgetberäkningen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad 2017-12-01. Konkurrensverkets beslut ärende 706-2014, daterad 2015-12-14. Motion inkommen 2017-02-13. Tidigare behandling Kommunutvecklingsberedningen föreslog 2017-10-16, 57: Bifall motionen. Kommunutvecklingsberedningen beslutade 2017-08-14, 41: Kommunutvecklingsberedningen ställer sig positiv till motionen och vill till mötet i oktober 2017 ha kostnader för fritt internet samt förslag på platser för zoner i Skurup, Rydsgård, Abbekås och Skivarp. Kommunutvecklingsberedningen beslutade 2017-06-12, 28: Kommunutvecklingsberedningen bordlägger frågan till mötet i augusti eftersom motionären inte hade möjlighet att närvara. Kommunfullmäktige beslutade 2017-02-27, 82: Motionen remitteras till kommunutvecklingsberedningen. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 3 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 202 Dnr KS 2017.227 Beslutet skickas till: Lars Nyström (SD). Mehdi Khatibi, IT-strateg. Justerandes signatur

te ix? Motion till Skurups kommunfullmäktige 2017-02-13 Inför fritt internet i Skurups kommun på lämpliga platser Under 2013 inkom Sverigedemokraterna med en motion om fritt wi-fi i Skurups kommun på strategiska ställen, då beslutades det om detta skulle inarbetas i bredbandsstrategin. Året är nu 2017 och mycket lite eller inget alls har hänt i frågan i Skurups kommun, men i ett stort antal andra kommuner har det redan införts, denna brist på handlingskraft riskerar att placera Skurups kommun som en vit fläck på kartan över kommuner med fritt wi-fi. Därför lämnar Sverigedemokraterna åter in denna nedanstående motion med förhoppning om lite handlingskraft denna gång. Sverigedemokraterna i Skurup är teknikvänliga och vill gärna ge våra invånare i kommunen bästa möjliga service och något som allt fler använder är trådlöst internet. Allt från klockor och telefoner till datorer och surfplattor kopplas upp mot nätet genom trådlösa nätverk. En lätt och billig åtgärd för att förbättra servicen för alla dem som använder trådlösa enheter, är att införa fritt trådlöst internet, så kallade "wi-fi zoner" på strategiska ställen i Skurup. Vid till exempel torget och järnvägsstationen i Skurup där många människor rör sig eller väntar på tåg och bussar, skulle många uppskatta att ha tillgång till internet. Ett annat sådant ställe skulle kunna vara gågatan utanför kommunhuset och Stortorget och även på platser i övriga tätorter i kommunen där många människor vistas. Det skulle även vara bra för turister som kommer till Skurup från andra länder att kunna koppla upp sig fritt någonstans. Det är givetvis även viktigt att marknadsföra att dessa fria zoner finns, annars kommer ingen att använda dem. Det borde dock räcka med att sätta upp några skyltar om gratis wi-fi som sätts upp där zonerna finns, samt att marknadsföra det på kommunens hemsida. Mot bakgrund av ovanstående yrkar Sverigedemokraterna på Att i motionens anda införa fria internetzoner på lämpliga ställen i Skurups kommun. Lars Nyström, Sverigedemola-atema Sverigedemokraterna Skurup E-post: skurup@sd.se Hemsida: skurup.sd.se

Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunutvecklingsberedningen 2017-10-16 KS 2017.12 KUB 57 Dnr KS 2017.227 Motion från Lars Nyström (SD) om att införa fritt internet i Skurups kommun på lämpliga platser Kommunutvecklingsberedningens förslag till kommunfullmäktige Bifall motionen. Ärendebeskrivning Motion från Lars Nyström (SD) om att införa fritt internet i Skurups kommun på lämpliga platser. Lars Nyström (SD) föredrar motionen. Exempelvis har Trelleborg, Simrishamn och Tomelilla fria internetzoner på ett flertal ställen i sina respektive kommuner. Beslutsunderlag Motion från Lars Nyström (SD) om att införa fritt internet i Skurups kommun på lämpliga platser, daterad 2017-02-13. Kartor och information från Tomelilla, Simrishamn och Trelleborgs kommuner. Tjänsteskrivelse från Mehdi Khatibi. Förslag till beslut under sammanträdet Arne Nilsson (SD), Sten Hamberg (M) och Sylve Qvillberg (S) ställer sig positiva till motionen. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 203 Dnr KS 2014.129 Yttrande över förslag till svar på motion från Lars Nyström (SD) m fl om stärkt demokrati i Skurup kommun Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och har inget att erinra mot kommunfullmäktiges presidieberednings förslag, vilket innebär att anse motionen besvarad med hänvisning till att kommunfullmäktige beslutat om arvodesreglementet den 21 juni 2017 239. Sammanfattning av ärendet Motion har lämnats in till kommunfullmäktige av Lars Nyström (SD) m fl med förslag att fullmäktige beslutar att samtliga oppositionspartier får del av det arvode som idag utgår till oppositionsrådet, och i förhållande till oppositionspartiernas respektive storlek. Med hänvisning till att kommunfullmäktige beslutat om arvodesreglementet den 21 juni 2017 239 föreslår kommunfullmäktiges presidieberedning att motionen anses besvarad. Beslutsunderlag Motion daterad Tidigare behandling Kommunfullmäktiges presidieberedning 2017-10-17, 59: Presidieberedningen beslutar att anse motionen besvarad med hänvisning till att kommunfullmäktige beslutat om arvodesreglementet den 21 juni 2017 239. Kommunfullmäktige beslutade 2015-02-23, 52: Ärendet hänskjuts till den i 38/2015 inrättade parlamentariskt sammansatta arbetsgruppen. Kommunstyrelsens huvudförslag 2015-01-07 4 till kommunfullmäktige: Avslag till motionen med tillägg att en parlamentarisk grupp bildas som arbetar vidare med innehållet i motionen. Kommunstyrelsens alternativförslag 2015-01-07 4 till kommunfullmäktige: Bifall till motionen med hänvisning att motionen ska börja gälla från och med 2018 samt att en parlamentarisk styrgrupp bildas som arbetar vidare med motionen. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 203 Dnr KS 2014.129 Kommunstyrelsen beslutade 2014-11-05, 313: att bordlägga ärendet i avvaktan på kommunfullmäktiges beslut avseende val till förtroendemannauppdrag för mandatperioden 2014-2018. Kommunfullmäktige beslutade 2014-02-24, 91: att remittera ärendet till kommunstyrelsen. Beslutet skickas till: Lars Nyström (SD). Justerandes signatur

S'-URl'PC KOMMUN 2014-01- 2 7 Motion till Skurup kommunfullmäktige Stärkt demokrati i Skurup kommun Dagens situation i Skurupspolitiken är att endast ett oppositionsparti har ett oppositionsråd och därmed ges möjlighet att föra politik på andra villkor än de oppositionspartier som inte har någon andel av denna tjänst. Detta är en misslyckad organisation vilken baserats pä att det bara funnits tvä olika politiska block, det borgerliga blocket och vänsterblocket. Nu har ett tredje block, det Sverigedemokratiska, tillkommit. Dessutom finns det ytterligare ett parti, Kommunens Väl, som inte ingår i ett block. Detta är inte representativt sett till hur väljarna valt att lägga sina röster. I stället missgynnar det Sverigedemoki-aterna och Kommunens väl och det är inte så demokratin är tänkt att fungera. Systemet är en kvarleva från 1900-talet och borde snarast upphöra. Med dagens nuvarande regler blir arvodet ett förtäckt, odemokratiskt ekonomiskt bidrag till endast ett oppositionsparti och man kan fråga sig, var det meningen när det infördes? Situationen är ojämlik när ett parti har möjlig att få en arvoderad talesman som därigenom får möjligheter att påverka väljare både skriftligt och verbalt, i motsats till andra oppositionspartier, som består av ideellt yrkesarbetande fritidspolitiker. Det är inget som är positivt för demokratin att ett oppositionsparti gynnas oproportionerligt. I en modern demokrati bör alla oppositionspartier få lika möjligheter till ekonomiska resurser efter vart och ett av oppositionspartiernas storlek, det är dags för demokrati för 2000-talet och adjö till 1900-talets föråldrade system. Vi Sverigedemokrater föreslår därför Kommunfullmäktige att besluta: att oppositionsrådets arvodering förändras så alla oppositionspartier får del av detta arvode i förhållande till varje oppositionspartis storlek.

Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunfullmäktiges presidieberedning 2017-10-17 KS 2017.46 KFPB 59 Dnr KS 2014.129 Motion från Lars Nyström (SD) m fl om stärkt demokrati i Skurup kommun Kommunfullmäktiges presidieberednings beslut Presidieberedningen beslutar att anse motionen besvarad med hänvisning till att kommunfullmäktige beslutat om arvodesreglementet den 21 juni 2017 239. Beslutsunderlag Lars Nyströms (SD) motion om stärkt demokrati Beslutet skickas till: Kommunstyrelsens arbetsutskott Motionären Justerandes signatur

Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 204 Dnr KS 2015.432 Beslut Företagspolicy för Skurups kommun - nu fråga om avskrivning av ärende Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att avskriva ärendet. Sammanfattning av ärendet Kommundirektören anförde till kommunstyrelsen den 27 maj 2015 att det utifrån kommunallagen 3 kap 16-18 föreligger kommunfullmäktige särskilda åligganden avseende de kommunala bolagen. Härtill har kommunstyrelsen utifrån 6 kap 1 kommunallagen en fortlöpande uppsiktsplikt över sådan kommunal verksamhet som bedrivs av kommunens bolag. Med anledning härav var det rekommenderat att upprätta en företagspolicy då kommunen har en äkta koncern. Kommunstyrelsen beslutade härmed den 27 maj 2015, 217, om uppdrag att utarbeta ett förslag till företagspolicy för Skurups kommun. Ärendet har sedan dess handlagts i olika instanser och funktioner, men inte mynnat ut i en konkret företagspolicy. Härtill har intern kontroll och avstämning genomförts utifrån kommunallagen 3 kap 16-18 och med beaktande att följande är uppfyllt; Om en kommun eller ett landsting med stöd av 16 lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige 1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten, 2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen, 3. utse samtliga styrelseledamöter, 4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas, 5. utse minst en lekmannarevisor, och 6. se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare. Samtliga av ovan formella kriterier är uppfyllda. Sedermera kan det också konstateras att Skurups Kommunhus AB (moderbolag) har intagit en aktiv roll i styrning och uppföljning av de kommunala bolagen. Härtill har Skurups Kommunhus AB, den 11 Justerandes signatur

Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 204 Dnr KS 2015.432 september 2017, antagit en arbetsordning, vars syfte till väsentlig del är att säkerställa ändamålsenlig uppsiktsplikt över kommunala bolagen i enlighet med ovan angivna hänvisningar i kommunallagen. Med anledning av denna redogörelse och aktuella omständigheter föreslås att kommunstyrelsen beslutar att avskriva ärendet avseende upprättande av företagspolicy. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad 2017-11-29. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att avskriva ärendet. Beslutet skickas till: Marcus Willman, kommundirektör. Annika Jansson, kommunsekreterare. Justerandes signatur

Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 205 Dnr KS 2017.1073 Granskning av begravningsombudens årsberättelser för verksamhetsåret 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att lägga anmälan till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Som begravningsombud har man till uppgift att ta tillvara de personers intressen som inte tillhör Svenska kyrkan. Ett begravningsombud ska varje upprätta en årsberättelse, vilken granskas av länsstyrelsen. Årsberättelsen ska innehålla en redogörelse för verksamheten under det närmast föregående kalenderåret. Till årsberättelsen ska bifogas en redogörelse för det samråd som begravningsombudet haft med begravningshuvudmannens revisor. Länsstyrelsen i Skåne har genomfört granskning av begravningsombudens årsberättelser för verksamhetsåret 2016 i Skåne län och Blekinge län. Av granskningen framgår att det trots vissa brister ser länsstyrelsen i det stora hela positivt på det underlag och den information som har lämnats i årsberättelser. Länsstyrelsen bedömer att det skett betydande förbättringar på flera punkter jämfört med resultatet av föregående års granskning. Länsstyrelsens bedömning är att en majoritet tar tillvara de personers intressen som inte tillhör Svenska kyrkan. Resultatet av granskningen överlämnas härmed för anmälan till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2017-12-11. Meddelande daterat 2017-11-07. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att lägga anmälan till handlingarna. Justerandes signatur

MEDDELANDE 1(14) 2017-11-07 Dnr 204-9226-2017 Kontaktperson Förvaltningsjuridiska enheten Ida Persson, 010-224 17 28 Fredrik Östensson, 010-224 17 17 Telefontid 09.00-12.00 skane@lansstyrelsen.se Enligt sändlista Angående begravningsombudens årsberättelser för verksamhetsåret 2016 Länsstyrelsen har granskat era årsberättelser för verksamhetsåret 2016. Att vara begravningsombud är inte något politiskt uppdrag utan uppdraget inrättades för att ta tillvara de personers intressen som inte tillhör Svenska kyrkan. Uppdraget regleras i 10 kap begravningslagen (1990:1144) samt i 49-58a begravningsförordningen (1990:1147). Det är utifrån lagstiftningen som formuläret för årsberättelsen utformats. Ett begravningsombud ska senast den 31 maj varje år sända in en årsberättelse till länsstyrelsen. Årsberättelsen ska innehålla en redogörelse för verksamheten under det närmast föregående kalenderåret. Till årsberättelsen ska bifogas en redogörelse för det samråd som begravningsombudet ska ha haft under våren (senast den 15 maj) med begravningshuvudmannens revisor. Av redogörelsen för samrådet ska det särskilt framgå hur kravet på särredovisning av begravningsverksamhetens intäkter och kostnader har uppfyllts. Årsberättelsen ska också innehålla en redovisning av den tid som lagts ned på sammanträden och annat arbete samt kostnaderna för begravningsombudets arbete. Det är en årsberättelse per huvudman som ska sändas in till länsstyrelsen. Se 58 begravningsförordningen (1990:1147). Länsstyrelsen kan efter sin granskning konstatera följande. Inlämnande av årsberättelser En tydlig förbättring mot tidigare år är att enbart 6 årsberättelser har sänts in efter utsatt tid. Postadress Besöksadress Telefon / Fax Bankgiro E-post och webb Sociala medier 205 15 Malmö Södergatan 5 010-224 10 00 vx 102-2912 skane@lansstyrelsen.se Facebook: lansstyrelsenskane 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A 010-224 11 00 www.lansstyrelsen.se/skane Twitter: @lstskane

MEDDELANDE 2(14) 2017-11-07 Dnr 204-9226-2017 Brister i insänt material I flera fall har en årsberättelse som omfattar samtliga huvudmän inom kommunen lämnats in till Länsstyrelsen. Som nämns ovan ska en årsberättelse ges in för varje huvudman. Se 58 begravningsförordningen. Även i detta fall noterar Länsstyrelsen dock en förbättring mot tidigare år. Berörda begravningsombud har informerats. I flera fall har ingen redogörelse gjorts för innehållet i yttrandet till Kammarkollegiet dvs om huvudmannens kostnadsberäkning har tillstyrkts eller avstyrkts (översta rutan på sidan 2 i blanketten). Berörda begravningsombud har informerats. Till årsberättelsen ska bifogas en redogörelse för det samråd som begravningsombudet ska ha haft med huvudmannens revisor. Samrådet ska avse frågor som rör huvudmannens årsredovisning och kravet på särredovisning av begravningsverksamhetens intäkter och kostnader. Se 49 och 58 begravningsförordningen. Av förarbetena till 49 begravningsförordningen (se SOU 2009:79 Några begravningsfrågor, sid 104ff.) framgår följande: 2.5.12 Samverkan mellan revisor och begravningsombud Vårt förslag: För att förstärka kontrollen av hur huvudmannen särredovisar begravningsverksamhetens intäkter och kostnader föreslår vi en ökad samverkan mellan begravningsombud och revisor. Vi föreslår att begravningsombudet åläggs en skyldighet att senast den 15 maj varje år samråda med huvudmannens godkända eller auktoriserade revisor eller, om flera sådana finns, med en av dem. Samrådet ska särskilt avse huvudmannens årsredovisning och hur kravet på särredovisning har uppfyllts. Av 48 kap. 1 kyrkoordningen framgår att varje församling ska utse minst tre revisorer och lika många ersättare. Vidare framgår att minst en av revisorerna ska vara auktoriserad eller godkänd. I revisionslagen (1999:1079) finns bestämmelser om revision. För kvalificerade (godkända eller auktoriserade) gäller också revisorslagen (2001:883) där bl.a. anges att kvalificerade revisorer ska följa god revisorssed. Varje huvudman ska varje år upprätta en årsredovisning. I denna ingår bl.a. en resultatsammanställning avseende begravningsverksamheten. Till årsredovisningen bifogas revisorernas revisionsberättelse. Revisorerna granskar således också begravningsverksamhetens resultatsammanställning och ska, om fel upptäcks, redovisa detta i revisionsberättelsen.

MEDDELANDE 3(14) 2017-11-07 Dnr 204-9226-2017 Från flera begravningsombud har efterlysts ett närmare samarbete med revisorerna. Vi delar uppfattningen att ett närmare samarbete mellan begravningsombud och revisorer vore bra. Frågan har väckts om det skulle vara möjligt att involvera revisorn redan i det yttrande över förslaget till begravningsavgift som ombudet inger till Kammarkollegiet. En sådan lösning är dock inte möjlig med hänsyn till revisorns funktion och oberoende. Att revisorn skulle ta ställning till en viss fråga redan i samband med budgeten och sedan titta på samma fråga vid granskningen av årsredovisningen är klart olämpligt. Vi anser i stället att det bör införas en reglering som innebär att begravningsombudet ska ha visst samråd med revisorn efter det att årsredovisningen har lämnats och inför att revisorn ska inkomma med sin revisionsberättelse. Enligt vår uppfattning är det tillräckligt om samrådet sker med den auktoriserade eller godkända revisorn eller, om flera sådana finns, med en av dessa. Samrådet bör särskilt avse huvudmannens årsredovisning och kravet på särredovisning av begravningsverksamhetens intäkter och kostnader. Lämpligen kan diskussioner också föras om verksamhetsuppföljning, dvs. hur utfallet blev i förhållande till budgeten, och om det resultat som uppnåtts är rimligt. Ett rätt ackumulerat resultat är viktigt för kommande års budget och begravningsavgiftssats. Med den föreslagna lösningen kommer begravningsombudet att få kunskap om begravningsverksamhetens resultat inför kommande budget. På motsvarande sätt får revisorn viss insikt i hur särredovisningen av intäkter och kostnader tillämpades vid budgetens upprättande. Ett krav på samråd mellan ombud och revisor bör också förenas med en skyldighet för ombudet att, inom ramen för sin årsberättelse till länsstyrelsen, särskilt redovisa kontakterna med revisorn och de synpunkter som framkommit. Exempelvis kan länsstyrelserna utarbeta ett frågeformulär som ska fyllas i av ombudet och bifogas årsberättelsen. På så sätt kan länsstyrelserna se i vilka fall problem finns och var de kan behöva gå vidare med ytterligare åtgärder. Årsredovisningen ska lämnas till revisorerna senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång, se 8 kap. 2 årsredovisningslagen (1995:1554). För huvudmännen inom Svenska kyrkan innebär detta att årsredovisningen ska överlämnas senast den 30 april året efter räkenskapsåret. Revisorerna ska därefter, och senast fem och en halv månader efter räkenskapsårets utgång, överlämna revisions-berättelsen (se 27 revisionslagen). Mot den bakgrunden bör samrådet mellan begravningsombud och revisor ske senast den 15 maj varje år.

MEDDELANDE 4(14) 2017-11-07 Dnr 204-9226-2017 Begravningsombudets skyldighet att samråda med revisorn bör regleras i begravningsförordningen genom att en ny femte punkt läggs till i nuvarande 49 begravningsförordningen. 2.5.13 Revisorsintyg Vår bedömning: Vi har övervägt om kontrollen av särredovisningen ytterligare borde utökas genom att huvudmannens revisor åläggs en skyldighet att avge ett revisorsintyg avseende hur särredovisningskravet har uppfyllts. Vår bedömning är dock att det i nuläget inte finns skäl för en sådan reglering. Vi har övervägt om det finns anledning att utöka revisorns skyldigheter vad gäller granskningen av särredovisningen. En möjlighet vore att revisorns skyldighet att avge revisionsberättelse kompletteras med en skyldighet att också avge ett revisorsintyg där det framgår hur särredovisningskravet uppfyllts. Medan revisorn i revisionsberättelsen endast anmärker på fel och brister skulle ett sådant krav medföra att revisorn ålades en skyldighet att förklara hur granskningen gått till. Revisorsintyget skulle sedan lämnas in till länsstyrelsen för uppföljning av de intyg där anmärkningar finns. Vår bedömning är dock att den ökade samverkan vi föreslår mellan revisor och begravningsombud kommer att leda till en väsentligt bättre kontroll av särredovisningen. Vi menar att det är lämpligt att först genomföra det förslaget och därefter göra en utvärdering utifrån bl.a. vad som framkommer i begravnings ombudens årsberättelser. Efter den utvärderingen kan man ta ställning till behovet av att ytterligare utöka kontrollen av särredovisningen med krav på revisorsintyg. Vi lämnar således inga förslag i denna del. En revisor får inte till den som saknar rätt att få kännedom om företagets angelägenheter obehörigen lämna upplysningar om sådana företagets angelägenheter som revisorn får kännedom om när han eller hon fullgör sitt uppdrag, om det kan vara till skada för företaget. Se 35 revisionslagen (1999:1079). Som framgår av lagstiftningen och förarbetena enligt ovan har begravningsombudet rätt att få ta del av uppgifter gällande begravningsverksamheten, däremot inte gällande övrig verksamhet. Vidare framgår att samråd ska genomföras och att samrådet bör särskilt avse huvudmannens årsredovisning och kravet på särredovisning av begravningsverksamhetens intäkter och kostnader. Revisorn förutsätts vid samrådet ha viss insikt i hur särredovisningen av intäkter och kostnader tillämpades vid budgetens upprättande och ska svara på begravningsombudets frågor. Revisorn är dock inte förhindrad att återkomma med svar på frågorna efter

MEDDELANDE 5(14) 2017-11-07 Dnr 204-9226-2017 kontroll med huvudmannen och en vidare granskning av det ekonomiska underlaget. Samrådet ska dock vara slutfört till den 31 maj. Att endast delge begravningsombudet den avlämnade revisionsberättelsen är inte att anse som att ett samråd har genomförts. I bilaga till detta dokument finns en checklista som kan vara ett stöd vid samrådet med begravningshuvudmannens revisor, se bilaga 1. I ett par fall har revisorerna hänvisat begravningsombudet till att få svar på frågorna av huvudmannen och/eller till revisorssekretessen för att inte genomföra samrådet. Som framgår av texten ovan förutsätts revisorn kunna svara på frågorna som finns med på checklistan och begravningsombudet har rätt att ta del av dessa uppgifter som rör begravningsverksamheten. Flertalet årsberättelser brister även detta år vad gäller redogörelsen för samrådet. Redogörelsen måste vara mer omfattande än att konstatera att samråd har genomförts och att det inte finns något att anmärka. Genom att ni exempelvis redogör för de svar ni får på frågorna enligt bifogad checklista har Länsstyrelsen möjlighet att granska era samråd sinsemellan. Redogörelsen för samrådet är en viktig indikator för att avgöra om åtgärder behöver vidtas. Länsstyrelsen vill dock poängtera att ni är fria att ställa de frågor ni själva vill dvs ni behöver inte följa Länsstyrelsens checklista. Sammanfattningsvis gäller följande vad gäller redogörelsen för samrådet. Ni ska utifrån era kvalifikationer uttala er i årsberättelsen och redogöra för samrådet. Revisorn kan inte hänvisa till revisorssekretessen för att vägra genomföra samråd. Samråd kan inte ske genom att ni omber revisorn att yttra sig skriftligen eller genom att revisorn svarar på frågor ställda via epost. Det är revisorn och inte huvudmannen som ska svara på era frågor. Nerlagd tid för att fullfölja förordnandet Även detta år kan Länsstyrelsen konstatera att omfattningen varierar jämförelsevis mycket på den information ni lämnar i era årsberättelser. Allt från detaljerade uppgifter till inga ifyllda uppgifter överhuvudtaget. Även omfattningen av den tid ni använder för att fullfölja ert förordnande varierar markant. Ett flertal av er behöver vara mer detaljerade när ni fyller i årsberättelsen. Transporter På förekommen anledning vill Länsstyrelsen förtydliga vad som gäller avseende transporter. Transporter från det att huvudmannen övertagit ansvaret för stoftet till dess att gravsättning har skett, med undantag av transport för gravsättning utanför huvudmannens område, om inte transporten beror på ett avtal om tillhandahållande

MEDDELANDE 6(14) 2017-11-07 Dnr 204-9226-2017 av särskilda gravplatser, ska ingå i begravningsavgiften. Se 9 kap 6 begravningslagen. Av förarbetena (se Prop. 1998/99:38 Staten och trossamfunden begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m., sid 115.) framgår följande: Det är naturligt att huvudmannens kostnadsansvar för transporter inträder när stoftet efter den avlidne kommit till den bisättningslokal eller motsvarande som huvudmannen anvisar eller när huvudmannen på annat sätt övertagit ansvaret för stoftet. Det är inte meningsfullt att söka begränsa kostnadsansvaret endast till transporter som är obligatoriska. Utgångspunkten bör i stället vara att sådana transporter av den avlidne som normalt förekommer i förvaltningsområdet i samband med en begravning bör ingå i avgiften. Dit hör t.ex. transport till en lokal för begravningsceremoni inom rimligt avstånd samt transport till begravningsplats som huvudmannen anvisar eller till och från krematorium. Det är inte möjligt att i lag i detalj precisera alla förutsättningar för att kostnaden för en transport skall ingå i begravningsavgiften. Det är en fråga som får lösas i den praktiska tillämpningen. Att det allmänna tar ansvar för kostnaden för transporter i samband med en begravning betyder inte att transporterna måste utföras av huvudmannen för begravningsverksamheten. Det ligger lika nära till hands att den transportorganisation som redan finns hos begravningsbyråerna utnyttjas. Väsentligt är dock att transporterna utförs på ett pietetsfullt och värdigt sätt. Flertalet dödsbon tar i dag hjälp av en begravningsbyrå för att ordna en begravning. Huvudmannen bör som regel kunna svara för kostnaderna för de transporter som den av dödsboet valda begravningsbyrån utför. Det utesluter inte att huvudmannen fastställer fasta ersättningar för vissa transporter eller schablonregler för hur ersättningen skall beräknas. Sammanfattande kommentarer Trots vissa brister, enligt redogörelsen ovan, ser Länsstyrelsen i det stora hela positivt på det underlag och den information som ni har lämnat i era årsberättelser. Länsstyrelsen bedömer att det har skett betydande förbättringar på flera punkter jämfört med resultatet av föregående års granskning. Länsstyrelsens bedömning är att en majoritet av er genom ert arbete tar tillvara de personers intressen som inte tillhör Svenska kyrkan.

MEDDELANDE 7(14) 2017-11-07 Dnr 204-9226-2017 I handläggningen och genomgången av årsberättelserna har även länsassessor Fredrik Östensson deltagit. Ulf Andersson Länsassessor Ida Persson Länsassessor Denna handling har bekräftats digitalt och har därför ingen namnunderskrift. Besök gärna Länsstyrelsens hemsida via följande länk: Begravningsombud Bilagor Bilaga 1. Samråd med revisor enligt 49 andra stycket begravningsförordningen Sändlista Begravningsombud i Blekinge, Kronobergs och Skåne län enligt följande: Blekinge län Församlingar inom Karlshamns kommun Johan Abrahamsson gungvalaryd@telia.com Församlingar inom Karlskrona kommun Ann-Charlotte Svensson ann_charlotte.svensson@comhem.se Församlingar inom Olofströms kommun Birgit Jonsson endast årsberättelse för 2016 birgit.jonsson@oktv.se Marianne Svensson endast samråd med revisorer marianne.svensson@oktv.se Församlingar inom Ronneby kommun Teopoula Zickbauer teo.zickbauer@ronneby.se

MEDDELANDE 8(14) 2017-11-07 Dnr 204-9226-2017 Församlingar inom Sölvesborgs kommun Lena Wilson-Ericsson lena.wilson-ericsson@solvesborg.se Kronobergs län Församlingar inom Lessebo kommun Gun Persson - endast årsberättelse för 2016 faslig@spray.se Per-Gunnar Åkesson endast samråd med revisorer pg.akesson@svenskakyrkan.se Församlingar inom Ljungby kommun Ingemar Karlsson saik@telia.com Församlingar inom Markaryds kommun Lennart Nyström mole.nystrom@gmail.com Församlingar inom Tingsryds kommun Sivert Eklundh sivertrseklundh@hotmail.com Församlingar inom Uppvidinge kommun Ingemar Petersson ingemar.p@hotmail.com Församlingar inom Växjö kommun Torbjörn Hedhammar torbjorn@hedco.se Församlingar inom Älmhults kommun Bo Mazetti-Nissen bo.mazetti-nissen@almhult.se Skåne län Församlingar inom Bjuvs kommun Urban Berglund ur.berglund@telia.com

MEDDELANDE 9(14) 2017-11-07 Dnr 204-9226-2017 Församlingar inom Bromölla kommun Lars Bergman lars.b.bergman@bridgemill.se Församlingar inom Burlövs kommun Jan Holm jb.holm@live.se Församlingar inom Båstads kommun Bo Wendt bo.wendt@bastad.se Församlingar inom Eslövs kommun Kamal Hathamuna Blyborg kamalk7@yahoo.co.uk Församlingar inom Helsingborgs kommun Sivert Friberg sivert.friberg@hotmail.se Församlingar inom Hässleholms kommun Ernst Herslow ernst.herslow@hts.se Församlingar inom Höganäs kommun Tommy Lindvall tommy.lindvall@telia.com Församlingar inom Hörby kommun Ulf Nilsson ulf_nil@hotmail.com Församlingar inom Höör kommun Suad Korlat suadkorlat@hotmail.com Församlingar inom Klippans kommun Paul Gustavsson paulgustaf@telia.com Församlingar inom Kristianstads kommun Peter Isacson peter.isacson@kristianstad.se

MEDDELANDE 10(14) 2017-11-07 Dnr 204-9226-2017 Församlingar inom Kävlinge kommun Ulf Nordström ulf.nordstroem@swipnet.se Församlingar inom Landskrona kommun Annbritt Andersson annbritt.andersson@htemballage.se Församlingar inom Lomma kommun Lennart Badersten lba@bjarred.net Församlingar inom Malmö kommun Bengt Persson bengt.persson@bredband2.com Församlingar inom Osby kommun Yvonne Klintenheim y.klintenheim@glocalnet.net Församlingar inom Perstorps kommun Ulla-Britt Brandin ulla-britt.brandin@perstorp.se Församlingar inom Simrishamns kommun Ingela Bröndel ingela.brondel@gmail.com Församlingar inom Sjöbo kommun Cornelis Hermus cees@sjobo.nu Församlingar inom Skurups kommun Yvonne Jandréus orkide46@gmail.com Församlingar inom Staffanstorps kommun Jurgis Porutis jurgis.a@tele2.se

MEDDELANDE 11(14) 2017-11-07 Dnr 204-9226-2017 Församlingar inom Svalövs kommun Hans Lennartsson endast årsberättelse för 2016 gillbo@telia.com David Lenander endast samråd med revisor david@lenandersfotografiska.se Församlingar inom Svedala kommun Bengt Nilsson bengtga.nilsson@telia.com Församlingar inom Tomelilla kommun Anders Larsson anders.tretom@gmail.com Församlingar inom Trelleborgs kommun Ben Benrabah ben.benrabah@trelleborg.se Församlingar inom Vellinge kommun Magnus Bergström endast samråd med revisor magnus@cormab.se Församlingar inom Ystads kommun Michael Michaelsen endast samråd med revisor michael.michaelsen@ystad.se Församlingar inom Åstorps kommun Lena Johansson lena.cilie@hotmail.com Församlingar inom Ängelholms kommun BrittMarie Hansson hansson.brittmarie@bredband.net Församlingar inom Örkelljunga kommun Åke Sjörin aggebitte@spary.se Församlingar inom Östra Göinge kommun Anders Bengtsson anders.bengtsson@4f.se

MEDDELANDE 12(14) 2017-11-07 Dnr 204-9226-2017 Kopia till: Kammarkollegiet, registratur@kammarkollegiet.se SKKF, katarina.ahlman@skkf.se Huvudmän inom Blekinge, Kronobergs och Skåne län Kommunerna inom Blekinge, Kronobergs och Skåne län

MEDDELANDE 13(14) 2017-11-07 Dnr 204-9226-2017 Bilaga 1. Samråd med revisor enligt 49 andra stycket begravningsförordningen CHECKLISTA för redogörelse Följande uppgifter anges i redogörelsen: - Begravningsombudets namn - Begravningshuvudmannens namn - Revisorns namn - Datum för samrådet I redogörelsen redovisas vilka frågor som ställts/diskuterats och vilka svar/kommentarer som revisorn lämnat. Lista på frågor som är lämpliga att ställa/diskutera Hur har du kontrollerat att särkostnadsredovisningen är korrekt. Hur har man beräknat fördelning av församlingen centrala kostnader för Kyrkoråd, val, expeditionen, ledande tjänsteman och televäxel m.m. Har man personal som tjänstgör både vid kyrklig verksamhet och begravningsverksamhet. Hur har man fördelat personal- och lokalkostnader mellan kyrklig verksamhet, begravningsverksamhet och serviceverksamhet. Hur fördelar man maskin- och materialkostnader mellan begravningsverksamhet och serviceverksamhet. Hur omfattande är serviceverksamheten av hela omsättningen. Vad ingår i serviceverksamheten förutom gravskötsel. Hur många skötselavtal tecknade före år 2000 har man och hur finansieras dessa. Vilka riktlinjer har man för att finansiera investeringar och avskrivningar för begravningsverksamheten. Transporter av avlidna i anslutning till ceremoni, vilka principer avgör om det är en kostnad för begravningsavgiften eller den kyrkliga avgiften.

MEDDELANDE 14(14) 2017-11-07 Dnr 204-9226-2017 Har församlingen ett ackumulerat över- eller underskott på begravningsavgiften. Har man kulturantikvariska kostnader som belastar begravningsavgiften. Har man kostnader för information, trycksaker, annonser m.m. som belastar begravningsavgiften, som inte fördelas som centrala kostnader.

Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-12-18 KS 2017.965 KSAU 206 Dnr KS 2017.1062 Beslut om verksamhetsbidrag för 2018 - Skånes Arkivförbund Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att det årliga bidraget på 5 000 kronor till Skånes Arkivförbund kvarstår 2018. Sammanfattning av ärendet Skånes Arkivförbunds är en ideell förening och ett enskilt arkiv som arbetar för att Skånes lokalhistoria, särskilt dess rika föreningsliv, bevaras och görs tillgängligt för amatör och professionell forskning. Förbundet är ett stöd för var kommun i Skåne när det gäller bevarande av lokalt och regionalt arkivmaterial från den enskilda sektorn, där de bidrar med kompetens och stöd i hanteringen av enskilda arkiv. Skånes Arkivförbund är även nationell samordnare av Arkivens Dag, där de sammankallar medlemmar till möten, workshops och föreläsningar för att inspirera och underlätta arbetet med eventet. Skånes Arkivförbunds verksamhet finansieras främst genom statliga, regionala och kommunala bidrag samt genom medlems- och hyllavgifter. Förbundet ansöker om bidrag på 10 000 kr för 2018 för tillhandahållande av resurser och kompetens på det enskilda arkivområdet i kommunen samt bedriva verksamhet för tillgängliggörande av enskilt arkivmaterial från och om enskilda verksamheter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2017-11-27. Ansökan daterad 2017-11-02. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att det årliga bidraget på 5 000 kronor till Skånes Arkivförbund kvarstår 2018. Beslutet skickas till: Hanna Lindberg, arkivarie. Skånes Arkivförbund. Justerandes signatur

Skånes Arkivförbund Lund 2017-11-01 Skurups kommun Kommunstyrelsen 274 80 SKURUP SKURUPS Kosvm 201/ -11-02 Ansökan om stöd till verksamheten vid Skånes Arkivförbund 2018 Skånes Arkivförbund ansöker härmed om kommunalt bidrag om 10 000 kr för 2018 från Er kommun för stöd till: Tillhandahållande av resurser och kompetens på det enskilda arkivområdet i Er kommun. Verksamhet för att samla, vårda, bevara och tillgängliggöra enskilt arkivmaterial från och om enskilda verksamheter i Er kommun. Skånes Arkivförbund är en ideell förening med medlemmar både från enskilda och offentliga arkivverksamheter samt organisationer, föreningar och mindre företag. Skånes Arkivförbund är ett regionalt enskilt arkiv som arbetar för att Skånes lokalhistoria, särskilt dess rika föreningsliv, bevaras och görs tillgängligt för amatör och professionell forskning. Arkivförbundet är också en stödfunktion för landskapets kommuner vad gäller enskilda arkivfrågor. Skånes Arkivförbunds verksamhet finansieras främst genom statligt bidrag från samverkansmodellen och Kulturrådet, regionalt anslag från Region Skåne OCH kommunala bidrag från ett antal av landskapets kommuner samt genom medlems- och hyllavgifter. Skånes Arkivförbund föreslår ett möte och eventuellt uppföljningsmöte mellan oss och representanter från Er kommun för samtal kring hur arkivförbundet kan utveckla verksamheten efter de behov Er kommun har på området. Kontakta oss gärna för planering av möte. Skånes Arkivförbund vill här också rikta ett mycket stort tack till de kommuner som bidrar till verksamheten 2017 (kommuner som bidrar till verksamheten anslås på arkivförbundets webbplats www.skanearkiv.se). Mats Helmfrid Ordförande Anna Ketola Arkiv- och verksamhetschef Till ansökan biläggs: Information om Skånes Arkivförbund, Skånes Arkivförbunds verksamhetsberättelse, bokslut, medlemsliggare 2016 och verksamhetsplan för 2017-2018. Information om arkivbildare från Er kommun som bevaras hos Skånes Arkivförbund och på annan institution återfinns på Skånes Arkivförbunds webbplats: www.skanearkiv.se. Postadress Porfyrvägen 19 S-224 78 Lund Telefon: +46 46 195 960 Bankgiro 5700-3147 Hemsida: www. skanearkiv.se e-post: info@skanearkiv.se Org.nr: 846004-7783

Lund 2017-11-01 Bilaga 1 Skånes Arkivförbund Skånes Arkivförbund är ett regionalt arkiv för enskild sektor i Skåne. I arkivets samlingar bevaras skånsk lokalhistoria genom ovärderligt arkivmaterial från föreningar, organisationer, näringsliv och privatpersoner från hela Skåne. Dessutom har arkivet en minnessamling där människors egna livsberättelser och minnen bevaras. Skånes Arkivförbund är en resurs för var kommun i Skåne när det gäller bevarande av lokalt och regionalt arkivmaterial från den enskilda sektorn, även när det gäller rådgivning i arkivfrågor, hjälp med dokumentationsprojekt och stöd för dem som vill forska i den lokala historien. Skånes Arkivförbund är också en kunskapsresurs i det livslånga lärandet. Arkivet samarbetar med grundskola och gymnasium, universitets- och högskoleutbildningar, med äldreomsorgen lokalt, lokala, regionala och nationella föreningar och organisationer samt med arkiv, bibliotek och museer i främst Skåne men också utanför dess gränser nationellt och internationellt. Skånes Arkivförbund är en ideell förening vars kansli och depå är placerat på Arkivcentrum Lund. Arkivförbundets medlemmar är offentliga arkiv (kommunarkiv och landsarkiv), lokala och profilerade föreningsarkiv, hembygdsföreningar samt en bredd av lokala, regionala och rikstäckande föreningar och organisationer. Arkivets verksamhet finansieras genom bidrag från Kultur Skåne, statligt bidrag för regional arkivverksamhet från Kulturrådet, medlems- och hyllavgifter samt genom bidrag från Skånes kommuner. Syd i Arkivets personal om 5 personer är professionell och kunnig både vad gäller det arkiwetenskapliga fältet som inom det folkrörelse- och föreningshistoriska området. Bland annat finns en arkivpedagog som särskilt arbetar med arkivets skolverksamhet - från förskola till Komvux och universitet/högskolor - men också som stöd för pedagoger inom äldreomsorgen. Arkivförbundet erbjuder olika former av studiepaket, klassrumsbesök och ger lärare och andra pedagoger råd och hjälp med projekt- och temaarbeten. Löpande har arkivet kontakt med institutioner, föreningar och organisationer från Er kommun. Bland annat är Skånes Arkivförbund regional samordnare för det årliga nationella evenemanget Arkivens dag (2:a lördagen i november). Arkivförbundet arbetar också kontinuerligt med att samla information om vad som finns bevarat av enskilt arkivmaterial i regionen. Sökbara register och databaser byggs löpande upp och underhålls för ökad tillgänglighet till materialet/informationen/historien. Arkivförbundet har upprättat en regional databas, Skåneregistret, över bevarat arkivmaterial från enskild sektor som förvaras i arkivförbundets samlingar och av annan arkivinstitution (kommunarkiv och föreningsarkiv) i Skåne. Mer information om verksamheten finns på arkivförbundets webbplats www.skanearkiv.se där man också kan få information om och länkas till bevarat arkivmaterial, medlemsorganisationer, samarbetspartners och annat som rör arkivförbundets intresseområde. Dessutom anslås även uppgifter om anslagsgivare till arkivförbundets verksamhet. Vid frågor kontakta gärna ordförande: Mats Helmfrid, mats.helmfrid(5)lund.se eller arkivchef: Anna Ketola, anna.ketola(5)skanearkiv.se, alt. 046-19 59 60. Postadress Bankgiro Hemsida: www. skanearkiv.se Porfyrvägen 19 5700-3147 e-post: info@skanearkiv.se S-224 78 Lund Org.nr: 846004-7783 Telefon: +46 46 195 960

Skånes Arkivförbund verksamhet 2016

Bild på framsida: Badresa Habo, 1960-70-tal. Fotograf: Hagblom-Foto, Lund. Ur: Arbetarrörelsens arkiv i Lundabygden. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 MEDLEMMAR Skånes Arkivförbunds medlemsstock växer stadigt och vid utgången av året är 232 organisationer registrerade som medlemmar. Åtta nya organisationer har tillkommit. Svenska Frälsningsarmen har upphört och ingår numera i Equmeniakyrkans organisation. En lokal organisation har utgått med anledning av att man fått möjlighet att förvara handlingar lokalt och en annan har avförts med anledning av ej inbetalda medlemsavgifter. Medlemslista för 2016 följer efter verksamhetsberättelsen. Skånes Arkivförbund har under 2016 varit medlem i följande organisationer: Arbetsgivaralliansen, Arbetarnas kulturhistoriska sällskap, Centrum för Arbetarhistoria, Folkrörelsernas Arkivförbund, Föreningen för arkiv- och informationsförvaltning, Föreningen Riksarkivets vänner, Skånes Arkivförbund hälsar nya medlemmar varmt välkomna! Anti Handikapp i Lund Blodsjukas förening i Södra Sjukvårdsregionen Föreningen för äldrevård och gerontologi Ribbingska minnesfonden Föreningen Resurscentrum för kvinnor i Skåne/Winnet Skåne Jazz på Österlen Lunds Orienteringsklubb Mossängens sommarstad i Malmö Västerkyrkans församling i Lund Handikapphistoriska föreningen, Skånes Hembygdsförbund, Svenska Idrottshistoriska föreningen och Sveriges Länsarkivarieförening. Sida 2 av 24

STYRELSE Styrelsen har under året haft följande sammansättning: Ledamöter: Lars Bergwall, ordf. Lunds kommun/lunds Centerkrets Gustav Hofvander, vice ordf. Byggnads Skåne Sven-Erik Davidsson, kassör Studieförbundet Bilda Anita Tholander Röda Korset Region Syd (avgått under 2016) Carl Aspegren Skånes Näringslivsarkiv Hans Wilson Skånes Hembygdsförbund Ingela Frid Studieförbundet Vuxenskolan Monica Molin Lunds Arbetarekommun Robert Ruthberg Distr.styr. Soc.dem. för Tro och Solidaritet Rolf Johansson Landsarkivet i Lund Sten Andersson ABF Skåne Sven Rosborn Skånska Akademien Revisorer: Monica Nilsson Gärds Härads hembygdsförening Katja Dirsell Mats Wahlberg & Co Revision AB Revisorsuppleant: Lennart Englesson Skåneländska Gastronomiska Akademien Valberedning: Christer Hovbrand Folkets Hus i Lund (avgått under 2016) Monica Molin Styrelsen Stig Brozén SPF Seniorerna Skånedistriktet PERSONAL Anna Ketola Arkiv- och verksamhetschef 100 % sedan 2004 (2002). Caroline Lind Arkivpedagog 100 % sedan 2014. Caroline var föräldraledig perioden januari till och med oktober. Ansvar för arkivets förmedlings- och arkivpedagogiska verksamhet. Christel Palmqvist Arkivassistent 75 % sedan 2010. Arbetar med databaser och registervård. Ingrid Andersson Arkivarie 100 % sedan 2007. Ansvarar för arkivets samlingar och databaser samt förbundets forskarservice. Handledare till arkivassistenter, praktikanter och arkivstudenter. Malin Nävelsö Arkivarie 100 %. Tidsbegränsad anställning som påbörjades 1 juni. Arbetar med ordnings- och förteckningsarbete. Petter Holmqvist Arkiv- och ekonomiassistent 82 %. Petter började sin anställning 19 september och arbetar med registervård samt lättare ekonomiuppgifter. Åke Sundell Arkivassistent 75 % sedan 2003 fram till 31 maj då Åke gick i pension. Arbete med ordnings- och förteckningsarbete samt med forskarservice främst rörande arbetarrörelsens material. Calle Ketola Sommarjobb som arkivassistent under perioden 20 juni 18 augusti. Calle upprättade databaser samt digitaliserade tidigare inventeringsprojekt av skånskt föreningslivs samlingslokaler samt fanor och standar. Han registrerade fotografier i förtecknade arkiv med oregistrerade fotografier, samt inventerade förekomst av AV-material som finns bevarat i Skånes Arkivförbunds samlingar för kommande bevarandeåtgärder. Försommarens personalutflykt i juni gick till Arbejdermuseet med arkiv och bibliotek i Köpenhamn där man träffade ansvarig personal för den danska arbetarrörelsens arkiv. I likhet med tidigare år har studenter från Lunds universitets ABM-master i sitt kursmoment Att samla och organisera kunskap varit hos oss. Genom grupparbete under två dagar har studenterna provat på att ordna och förteckna ett antal mindre arkiv efter klassisk modell. Det är ett par intensiva dagar då studenterna får möjlighet att möta och ta del av fysiska arkivhandlingar, analysera dess innehåll och strukturera dessa för bästa sökbarhet. Carl Johan Flygare och Elin Aspeklev från kursen Arkivvetenskap- Fysiska och digitala arkiv vid Lunds Sida 3 av 24

universitet, har genomfört sina praktikperioder på fyra veckor hos Skånes Arkivförbund då de fått ordna och förteckna arkiv efter klassisk modell. MÖTEN Årsmöte hölls den 2 april på Arkivcentrum Syd i Lund. 35 personer deltog och som mötesordförande valdes Holger Radnér (Kommunfullmäktiges 2:e vice ordförande i Lunds kommun). Liksom de senaste åren genomfördes årsmötet på en lördag där programmet inleddes med ett Medlemsforum. Styrelsen samt arbetsutskottet har under året haft möten vid sex respektive nio tillfällen. I början av december genomfördes ett gemensamt visions- och diskussionsseminarium med styrelse, valberedning och personal där man diskuterade bland annat Skånes Arkivförbunds roll i folkbildningen. Styrelserna för Skånes Arkivförbund och Skånes Hembygdsförbund träffades 11 februari samt 8 september för samtal om samordningsvinster och möjligheter med nuvarande samboskap. LOKALER Skånes Arkivförbunds lokaler ingår sedan april 2003 i samverkans- och samlokaliseringsprojektet Arkivcentrum Syd (ACS) vid Gastelyckan i Lund. Huvudmän för ACS är Region Skåne, Riksarkivet och Lunds universitet och förutom Skånes Arkivförbund ingår också Lunds stadsarkiv, Polismyndigheten i Skåne samt Folklivsarkivet och Biologiska museet vid Lunds universitet. Utöver dessa har också föreningarna SGF Skåne och DIS-Syd valt att placera sina respektive kansli här. På ACS delar institutionerna expedition, forskarsal, pausrum för forskare, referensbibliotek, grupprum och utbildningssalar samt hörsal. Skånes Arkivförbund hyr kontor och magasin av Region Skåne och disponerar magasin, kontorsrum, konferensrum och personalutrymmen på Porfyrvägen 19 som ingår i samlokaliseringsprojektet ACS. Vid årsskiftet 2014/2015 flyttade Skånes Hembygdsförbunds kansli med personal in i samma kontorsbyggnad som Arkivförbundet vilket medförde en rad praktiska samordningsvinster för förbunden. Skånes Hembygdsförbund deponerar från 2015 sitt referensbibliotek hos Arkivförbundet. VERKSAMHET REPRESENTATION OCH FÖRTROENDEUPPDRAG Under året har arkivchefen ingått i Arkivcentrum Syds verksamhetsråd samt i dess strategigrupp. Ingrid Andersson representerar Arkivförbundet i ACS brukargrupp för läsesalsverksamheten och i ACS ARG-grupp med skyddsombud och har varit representant för arbetstagarna i ACS Samverkan. Caroline Lind deltog för förbundets räkning i den utåtriktade gruppen på ACS. Anna Ketola ingår i det regionala nätverket ABM-Skåne, har deltagit i Kultur Skånes Kulturarvsmöten samt tillsammans med Lars Bergwall, Gustav Hofvander och Sven Eric Davidsson i möten med Kultur Skånes Kulturarvskollegium. Under året har Anna också ingått i Kultur Skånes arbetsgrupp för samverkan. Anna har ingått som regional representant för Skåne i gruppen för nationell samordning av Arkivens dag. Anna är utsedd av regeringen att ingå i Riksarkivets samarbetsråd för enskilda arkiv, och rådet har under året haft två möten. Anna har också förtroendeuppdrag som vice ordförande i Folkrörelsernas Arkivförbund (FA) samt som sekreterare i Föreningen Sveriges Länsarkivarier. Hon ingår i FA:s utbildningsgrupp och är redaktör och ingår i författargruppen för en planerad handbok för enskilda arkiv i FA:s regi. Anna är också i arrangörsgruppen för kommande arkivveckan i Visby 2017 (AVEC2017) och den nationella samordningsgruppen för Arkiv400 (nationell samordningsgrupp inför arkivväsendets jubileumsår 2018) och tillsammans med Caroline i arbetsgruppen för webbplatsen Folk i rörelse. Ingrid ingår i FA:s nätverk för utbildningsfrågor. Caroline medverkar i Nationellt Arkivpedagogiskt Nätverk. Anna ingår som en av två svenska representanter i Nordiskt nätverk för förmedlingsfrågor. Skånes Arkivförbunds kassör Sven-Eric Davidsson är utsedd som revisor i FA. Ingrid Andersson representerar Arkivförbundet i Skånes Näringslivsarkivs styrelse. Sida 4 av 24

REPRESENTATION VID MÄSSOR, SEMINARIER, KONFERENSER ETC. 27-28 jan Seminarium tillgänglighet och webb samt diskussionsseminarium. Örebro. Arr. Föreningen Sv. Länsarkivarier. 4 feb Kulturutskottets seminarium om Kultursamverkansmodellen. Riksdagen, Stockholm. 12 feb Dialogseminarium med Biblioteken Skåne nordost. Hässleholms stadsbibliotek. 14 april VA Användarträff, Göteborg, Arr. Fujitsu/Visual Arkiv 20-22 april Årsmöte Föreningen Sv. Länsarkivarier samt studiebesök London Metropolitan Archive, National Archives och British Library, London. 24 april Årsmöte Skånes Hembygdsförbund. 26 april Årsmöte Centrum för Arbetarhistoria, Landskrona 27 april Årsmöte det regionala nätverket för Hela Sverige Ska leva, Röstånga. 2 maj Möte med Nätverket för Katastrofberedskap och restvärdesvärdering, Kulturen i Lund. 16-17 maj FA- och NAF-åsstämma, Stockholm 23 maj Skånes Näringslivsarkivs årsmöte. 9 sep Seminarium: Berika och tillgängliggör era samlingar, Lund, Arr. Axiell och RA 29 sep Invigning av nya Arkivcentrum i Arboga. 30 sep Arkivkonferens, Malmö, Arr. Malmö stadsarkiv och Landsarkivet i Lund 12 okt Seminarium: Digitaliseringsstrategier och det fotografiska kulturarvet, Landskrona, Arr. ABM Skåne. 15 okt Bokbord vid Skånska bokmässan. Arr. Skånes Hembygdsförbund och Författarcentrum Syd. Lund. 19 okt Seminarium UNESCO. Arkivcentrum Syd, Lund 20-21 okt FA/NAF höstkonferens i Eskilstuna. 24 okt Cirkelledarutbildning, Lund, Arr. SV 14 nov Föredrag: Kulturarvsbrott stöld, smuggling, fornminnesbrott, Lund, Arr. SHF och Vikingatider. 2 dec Invigning av Riksarkivets nyrenoverade lokaler på Marieberg, Stockholm samt uppmärksammande av Tryckfrihetsförordningen 350 år. SAMLINGAR Sida 5 av 24

LEVERANSER Under året har arkivförbundets samlingar växt med nära 70 hyllmeter vilket motsvarar 163 accessioner/ förvärv. Det har varit en jämn ström med inkommande arkivhandlingar både i form av tilläggsleveranser från våra befintliga medlemmar, nya leveranser från nytillkomna medlemmar och även en hel del gåvor när vi har tagit emot handlingar från organisationer som inte längre har någon verksamhet i Skåne. I en större leverans från Centerpartiet i Skåne ingick bl.a. ett litet arkiv från Lunds Akademiska klubb för Bondeproblem. Denna bildades i november 1937 på Akademiska Föreningens galleri. Enligt stadgarna var syftet att under anspråkslösa former ägna böndernas och lantarbetarnas problem ett intresserat studium genom fackföredrag, diskussioner och sammankomster av olika slag. Arkivhandlingar: Stadgar, upprop och medlemsförteckning från Lunds Akademiska klubb för Bondeproblem ARKIVVÅRDSARBETE I ARKIVFÖRBUNDETS SAMLINGAR Det är ett angeläget arbete för oss att ordna och förteckna arkiven så att de lättare kan tillgängliggöras för forskare och besökare. Under året har 32 arkiv fått upprättade arkivförteckningar och 11 arkivförteckningar har kompletterats. Det motsvarar nära 40 hyllmeter handlingar som nu blivit ordnade och redovisade i sina arkivförteckningar (jfr 2015: 50 arkiv och ca 14 hyllmeter). Bland de förtecknade arkiven kan nämnas Röda Korsets Malmöhusdistrikt, Läkarsällskapet i Lund och Frälsningsarméns Räddningshem 3 i Malmö. Räddningshemmen var till för flickor och kvinnor mellan 15 och 22 år. Uppgiften var att hjälpa flickor, som råkat i dåligt sällskap och levat ett sedelöst liv, att få ny syn på livet och att över huvud dana dem till goda och ansvarskännande medborgare (ur: stadgar från Frälsningsarméns Räddningshem 3 i Malmös arkiv). Sysselsättning ordnades åt flickor och kvinnor, både med ett fostrande syfte och i utbildningssyfte. Huvudsakligen var det frågan om handsömnads- och vävnadsarbete som såldes av speciella reseombud och som blev en viktig inkomstkälla för Räddningshemmet. Kortregister över intagna från Frälsningsarméns Räddningshem 3 Catherinehem Under våren 2016 infördes rutinen att exportera Arkivförbundets arkivförteckningar till den Nationella Arkivdatabasen (NAD; https://sok.riksarkivet.se). Det innebär att våra samlingar numera är sökbara på nätet ner på arkivförteckningsnivå, vilket möjliggör en djupare kännedom om vad som ingår i Arkivförbundets samlingar för såväl forskare som medlemmar och andra intresserade. I dag uppgår antalet bevarade arkiv hos Skånes Arkivförbund till knappt 3000 varav drygt hälften har en upprättad arkivförteckning. DIGITALISERINGSPROJEKT FOTOGRAFIER Arkivförbundets projekt att digitalisera arkivets fotosamling inleddes 2014 och har fortgått även under 2016. Ett digert arbete då samlingen i slutet av 2016 bestod av 16 587 registrerade bilder och där nära lika mycket till finns oregistrerat. Under året har det lagts in 761 poster i arkivförbundets bilddatabas och 797 i det digitala bildarkivet. Vid årsskiftet 2016/2017 finns det 3048 poster registrerade i databasen. Sida 6 av 24

FORSKARSERVICE Under året har Arkivförbundet haft besök av 111 forskare (jfr 2015: 75 forskarbesök) som har forskat i handlingar från våra samlingar i forskarsalen på Arkivcentrum Syd. Det har också varit ett antal förfrågningar genom mail eller telefon som vi har gjort olika efterforskningar till. Arkivförbundet märker av en allt större efterfrågan från forskare och allmänhet som vill ta del av våra samlingar. Efter att arkivförteckningarna nu finns tillgängliga på nätet tror och hoppas vi att det är en trend som kommer att fortsätta framöver. Det är väldigt roligt när forskning i Arkivförbundets samlingar blir publicerad och på så vis når ut till en bredare allmänhet. Boken Dröm och verklighet. Stellan Arvidson kärleken, dikten och politiken, av Birgitta Almgren publicerades under 2016. Det är besök hos flera arkiv både i Sverige och i Tyskland som ligger till grund för boken och vi är glada att Birgitta Almgren även hittade till Skånes Arkivförbund i Lund. Arkivet från Lunds Clartésektion som är deponerat hos Arkivförbundet av Lunds Arbetarkommun blev en viktig källa till Stellan Arvidsons studentår i Lund och de nätverk som knöts i Clarté. Tryck från Lunds Clartésektions arkiv DOKUMENTATIONS- OCH INVENTERINGSPROJEKT: RÖRELSER I SKÅNE Under året har Skånes Arkivförbunds fokusområde varit i sydöstra Skåne då vi försökt synliggöra Arkivförbundet och det lokala föreningslivet hos kommunerna Simrishamn, Tomelilla och Ystad. Vi har fortsatt vårt goda samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och i år har vi arbetat tillsammans med Sydost- Österlen-avdelningen. Under några kvällar och eftermiddagar har vi genomfört kortkurserna Ordning och reda i föreningens dokument och Släktforska i föreningsarkiv på biblioteket i Tomelilla och i SV:s lokaler i Ystad och i Simrishamn. EXTERNA UPPDRAG HÖGSKOLA OCH UNIVERSITET Skånes Arkivförbunds samarbete med Institutionen för Kulturvetenskaper vid Lunds universitet har fortsatt även under 2016. Personalen har genomfört föreläsningar och workshops samt tagit emot studiebesök av studenterna som går ABMmastersprogrammet, grundkursen i Arkivvetenskap samt Idé- och lärdomshistoria och Etnologi. FOLKRÖRELSERNAS ARKIVFÖRBUND Skånes Arkivförbund har på uppdrag av Folkrörelsernas Arkivförbund tillsammans med Bohusläns föreningsarkiv, Skaraborgs läns folkrörelsearkiv och Älvsborgsarkivet Föreningsoch lokalhistoria under våren planerat och genomfört en tredagars grundkurs för arkivassistenter i att ordna och förteckna föreningsarkiv. Kursen erbjöds också Skånes Arkivförbunds egna medlemmar med egna samlingar. Kursen var förlagd till Uddevalla och pågick under tre dagar. 11 ambitiösa kursdeltagare från 7 olika institutioner runt om i Sverige fick i i teori och i praktik nöta och blöta detta med att ordna och förteckna föreningsarkiv. ARKIVPEDAGOGISK VERKSAMHET STUDIEBESÖK OCH UPPSÖKANDE VERKSAMHET Under det gångna året har 754 skolelever från grundskolan och gymnasiet samt 201 studenter varit på studiebesök hos Skånes Arkivförbund. Arkivförbundet har också bland annat varit i Hässleholms kommun på Mala skola i samband med skolans 100 års jubileum för en arkivlektion på temat Skolan för 100 år sedan. Sida 7 av 24

SKOLPROGRAM Källor och källkritik - årets favorit Skolprogrammet Källor och källkritik har även i år varit det mest efterfrågade i vårt programutbud för skolan. Att kunna kritiskt granska och värdera information är en förmåga som behövs i skolarbete, studier och som medborgare i ett informationssamhälle. Den källkritiska förmågan framhålls så väl i grundskolans läroplaner som gymnasieskolans ämnesplaner. Källor och källkritik består dels av en arkivlektion ute i magasinet där arkivpedagogen med eleverna samtalar om källkritik utifrån praktiska exempel och dels en workshop under vilken eleverna får träna på sin källkritiska förmåga genom att arbeta med primärkällor. Programmet kan även ges som en arkivlektion ute på skolan. Emigrationen uppdatering av programmet En uppdatering har gjorts av skolprogrammet Emigrationen. I programmet får eleverna möjlighet att närmare studera den svenska emigrationen till Amerika. Det arkivpedagogiska materialet består liksom tidigare av utvandrarkontrakt, passagerarlistor, brev från emigranter i Amerika och Danmark, reseanteckningar, fotografier med mera. Uppdateringen som har gjorts är att pressklippsmaterial har lagts till. Genom att titta i pressklipp och annat utgivet tryck får vi en bild av hur emigrationens verkningar togs upp i den allmänna opinionen. Eleverna får titta på några olika exempel på pressutklipp och annat tryck som på olika vis propagerar för och emot emigrationen i Sverige. För detta skolprogram kan skolorna välja mellan att komma på ett studiebesök till Arkivförbundet, få ett klassrumsbesök av Arkivförbundets pedagog eller låna en arkivväska. Arkivstudier för gymnasiet I år liksom föregående år har Arkivförbundet tillsammans med Landsarkivet i Lund tagit emot elever från gymnasieskolan Spyken i Lund på längre pedagogiska program för fördjupningskurserna i historia. Under året har totalt fyra klasser först fått komma på studiebesök för introduktion till de olika arkiven som finns på Arkivcentrum Syd för att senare återkomma och under en månads tid studera olika typer av originalhandlingar bland annat från Skånes Arkivförbund och Landsarkivet i Lund. De har exempelvis studerat källor från andra världskriget och då har de bland mycket annat fått möjlighet att ta del av vår minnesinsamling Orostid och ofredsår samt källor från olika avdelningar från Röda korset och Lottakåren. Studierna har resulterat i var sitt enskilt paper som varit en examinerande del av deras kurs. ÄLDREPEDAGOGIK OCH MINNESLÅDOR Minneslådorna för äldreboenden och dagverksamheter i Kristianstad kommun Under föregående år (2015) tog Arkivförbundet och Skånes hembygdsförbund i samarbete med Omsorgsförvaltningen i Kristianstad kommun fram minneslådor för äldreboenden och dagverksamheter i Kristianstad kommun. Minneslådorna blev fyra till antalet, Djur och natur, Fordon, Lek och leksaker och Beredskapstiden. Under detta år har samtliga äldreboenden och dagverksamheter i Kristianstad kommun haft möjlighet att kostnadsfritt låna minneslådorna via Demenscentrum Charlottesborg i Kristianstad. Äldreboendena och dagverksamheterna har stått i kö för att få låna minneslådorna. Var och en av lådorna har varit utlånade elva gånger till elva olika äldreboenden/dagverksamheter. En del av innehåll i Minneslåda om Djur och natur. Minneslådor för äldreboenden och dagverksamheter i Lunds kommun Minneslådorna för äldreboenden och dagverksamheter som skapades i ett projekt tillsammans med pedagoger, Silviasystrar och aktivitetssamordnare inom äldreomsorgen i Lunds kommun 2013/2014 och var färdiga 2014 har även de varit på utlån under året. Lådorna är sex stycken till antalet med tre olika teman, militärtjänstgöring, folkparksliv samt skola och fritid. De lånas ut kostnadsfritt från Skånes Arkivförbund. De har totalt varit utlånade sex gånger under året. Ett nytt utskick om minneslådorna och hur de kan lånas kommer att gå ut i början av våren 2017 till äldreboenden och dagverksamheter i Lunds kommun. Sida 8 av 24

ÖVRIG UTÅTRIKTAD VERKSAMHET PROGRAMVERKSAMHET Skånes Arkivförbund medverkar i gemensamt program för verksamheterna på Arkivcentrum Syd. Centralt för den gemensamma programverksamheten på Arkivcentrum Syd är kontinuerligt återkommande öppna seminarier för allmänheten, s.k. Arkivcaféer, varannan onsdag jämna veckor under vår och höst. Detta skapar en god möjlighet för alla ingående arkivorganisationer och myndigheter att presentera sin verksamhet med föredrag och visningar. Skånes Arkivförbunds kursverksamhet i Lund kommer också att finnas med löpande i det gemensamma programbladet för Arkivcentrum Syd. Under året har två gästföreläsare, som utgått från arkivmaterial från Arkivförbundets samlingar, samt en av våra medlemmar föreläst på Arkivcentrum Syds onsdagscaféer. Irene Andersson, docent i historia vid Malmö högskola, höll den 3 februari, föredraget Fred och genus. Var hittar man kvinnors fredsaktivism? för cirka 60 besökare. Irene berättade om hur kvinnor under 1900-talet engagerat sig för fred på olika sätt, både i organisationer och i tillfälliga aktioner. Argumenten har handlat om politisk rösträtt, att kvinnor inte byggt upp det militära systemet och värnandet av kommande generationer. Cecilia Jonsson, lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitet, höll den 12 oktober föredraget Pionjärvolontärerna en internationell generation i föränderlig tid för 45 åhörare. Pionjärvolontärerna syftar på de unga idealister, ofta kvinnor, som för drygt 50 år sedan reste ut i världen för att arbeta i områden som då hade börjat benämnas u-länder. Föreningen Svalorna var den första ideella sekulära organisationen som på detta sätt genom sina volontärer blev en angelägen del av Sveriges internationella utvecklingsarbete. Cecilia har i sin forskning särskilt intresserat sig för Svalorna och dess pionjärvolontärer. En av våra medlemmar, Skånes Näringslivsarkiv, firade under året 25-årsjubileum och som en del av detta firande kom Carl Aspegren till ett av höstens Onsdagscaféer och höll föredrag under rubriken: För regn och solsken Kapptillverkning i Trelleborg 1910-1969. En engagerad publik på drygt 50 personer lyssnade till ett intressant föredrag om denna färgstarka kollektion. UTSTÄLLNINGAR Gemensam för Arkivcentrum Syd: Jubileums utställning Den större gemensamma ACS-utställning som öppnade i april hade temat Jubileum. Flera olika jubileer uppmärksammades av de olika institutionerna. Arkivförbundet valde att visa föreningslivets jubileumsfirande och dess spår som vi kan hitta i bevarade arkivhandlingar som till exempel jubileumsvisor, jubileumsskrifter och jubileumsprogram av olika slag. Utställningen pågick till den siste oktober. Månadens dokument I entrén på ACS visas varje månad olika dokument i en monter för månadens dokument som tas fram av de olika arkiven. I september var det Arkivförbundets tur och vi passade på att ta fram ett exemplar från vår affischsamling, en färgglad affisch från Trelleborgs Socialdemokratiska ungdomsklubb om Stor ungdomsfäst i Folkets Park den 25 juli 1905. Gemensam för Arkivcentrum Syd: Välkommen hem! Temat för årets Arkivens Dag var Välkommen Hem och i samband med arrangemanget öppnade i november ännu en ACS-gemensam utställning. Utifrån temat Välkommen Hem byggdes utställningen upp med några underteman som till exempel Att återvända hem och Tillfälliga hem. Från arkivförbundets samlingar användes handlingar från bland annat Lunds Hembiträdesförening, från Arbetsklassens barnhem i Lund och från Frälsningsarméns Räddningshem 3 Catherinetorp i Malmö. Utställningen pågår fram till början av april 2017. Affisch från Trelleborgs Socialdemokratiska ungdomsklubb Sida 9 av 24

STUDIEBESÖK OCH ARKIVFÖRBUNDETS KURSER Utöver skolungdomar och studenter i den pedagogiska verksamheten samt deltagare i kursverksamheten har ytterligare 450 personer i större och mindre grupper från medlemsorganisationer, representanter från föreningar och organisationer, kommuner samt samarbetspartners och kollegor lokalt, regionalt samt nationellt och internationellt besökt arkivet. Kurser och studiebesök 18/1 Studiebesök. Grundkursen i arkivvetenskap. Lunds universitet, 12 deltagare. 16/2 Studiebesök från Arkiv Gävleborg, 1 person. 29/2-2/3 Folkrörelsernas Arkivförbunds Grundkurs för arkivassistenter Ordna och förteckna föreningsarkiv, Uddevalla, 11 deltagare. 1/3 Kurs: Ordning och reda i föreningens dokument. Arr. Landskrona Kultur- och Fritidsförvaltning, Landskrona. 19 deltagare. 7/3 SV Kortkurs. Sök dina släktingar i föreningsarkiven, Tomelilla bibliotek, 17 deltagare. 14/3 SV Kortkurs. Ordning och reda i föreningens dokument, SV i Simrishamn, 16 deltagare. 15/3 Studiebesök fr Universitetet i Köln, 1 person. 21/3 SV Kortkurs. Släktforskning i föreningsarkiven, SV i Ystad, 6 deltagare. 29/3 Studiebesök utställningsarbetsgrupp från Kulturen i Lund, 4 deltagare. 4/4 Studiebesök från Idé- och lärdomshistoria, Verkstadskursen, Lunds universitet. 22 deltagare. 5/4 Studiebesök från Etnologi A-kurs. 20 deltagare. 3/5 Studiebesök av Kursen om Anhörigvård. Arr. SV samt SPF seniorerna Skånedistriktet. 20 deltagare. 16/6 Studiebesök av Region Skånes kulturnämnds ordförande Maria Ward. 29-30/8 Studiebesök av Folkrörelsernas Arkivförbunds styrelse. 10 personer. 20/9 Studiebesök av personalgrupperna från Arkivcentrum Syd under ACS-dag för personal. 100 deltagare. 23/9 Studiebesök från Sjöbo kommun, 2 personer. 29/9 Studiebesök av Tunaskolans pensionärer, Lund, 8 deltagare 12/10 Onsdagscafé Cecilia Jonsson: Pionjärvolontärerna En internationell generation i en föränderlig tid. 8/11 Studiebesök av SPF Seniorerna Dalby. 23 deltagare. 15/11 Studiebesök från Idé- och Lärdomshistoria. Verkstadskursen, Lunds universitet. 9 deltagare. 15/11 Studiebesök av lärare från Gymnasieskolan Spyken i Lund. 7 deltagare. 24/11 Studiebesök från Bergen Byarkiv, Norge. 6 personer. 7/12 Studiebesök från Arkiv Gävleborg, 1 person. UNDER ÅRET GENOMFÖRDA FÖREDRAG OCH SEMINARIER: 20/1 Föreläsning om arkivförmedling av Anna Ketola för grundkursen i arkivvetenskap, Lunds universitet, 12 deltagare. 3-4/3 Laboration för ABM-masterstudenter som leddes av Ingrid Andersson: Tillämpad arkivredovisning enligt allmänna arkivschemat.4 deltagare. 29/3 Föreläsning för ABM-masterstudenter av Anna Ketola: Arkivförmedling och arkivpedagogik. 35 deltagare. 17/5 Anna Ketola ingår i panel rörande samtidsdokumentation vid FA och NAF stämma och konferens, Långholmen, Stockholm. 60 deltagare. 23/5 Föredrag av Anna Ketola om enskilda arkiv i Sverige vid ICARUS konferens Visby. Arr. ICARUS samt Riksarkivet. 60 deltagare från i huvudsak Östeuropa. 25/5 Föreläsning av Anna Ketola: Livslångt lärande, ABM mastern, 10 deltagare. 30/5 Anna Ketola medverkar vid redovisningsseminarium i fördjupningskurs i arkivvetenskap, ABMmastern, 10 deltagare. 20/10 Anna talar om erfarenheter från Skåne om regionsammanslagning vid FA/NAFs höstkonferens i Eskilstuna. 60 deltagare. 14/11 Föreläsning för ABM-masterstudenter av Anna Ketola: Enskilda arkiv, dess roll och organisation. 10 deltagare. Sida 10 av 24

ARKIVENS DAG 2016 MEDLEMSFORUM Utöver program- och kursverksamhet fortsatte Arkivförbundet att utveckla vårt Medlemsforum där arkivets medlemmar i seminarie- och utbildningsform erbjuds kompetens och nätverk kring gemensamma och fältspecifika frågor. Ett Medlemsforum genomfördes i anslutning till årsmötet i Lund. Årets inplanerade nätverksträffar för de enskilda arkivföreningarna i Skåne fick ställas in på grund av för få deltagare. Vid Medlemsforum i Lund berättade bland annat Göran Sjögård, verksamhetsansvarig vid Folklivsarkivet med Skånes Musiksamlingar, om vad som är aktuellt inom hans organisation. Skånes Hembygdsförbunds ordförande Sven Jensén berättade om planerade aktiviteter under Hembygdens år 2016 då Sveriges Hembygdsförbund firar 100 år. REGIONAL SAMORDNING Skånes Arkivförbund har sedan Arkivens dag genomfördes första gången (1998) fungerat som regional samordnare i Skåne. Enligt vår verksamhetsplan ska Arkivförbundet prioritera sina insatser i den regionala samordningen av arrangemangen i Skåne. Arkivförbundet har under året representerat Skåne vid två nationella samordningsmöten. Arkivet har även varit distributör av de nationella Arkivkaramellerna som förmedlas till beställande arrangörer runt om i landet. Inom ramen för den regionala samordningen arrangerades ett regionalt uppstartmöte i april där utvärdering av föregående års aktiviteter diskuterades samt gemensamma frågor togs upp för förmedling till den nationella samordningen. Ett regionalt kickoff-möte skulle ha genomförts i september som dock fick ställas in på grund av sjukdom. På Arkivförbundets webbplats förmedlades under hösten information till arrangörer och marknadsfördes program vid lokala aktiviteter. Genom en enkätundersökning inom nätverket för Arkivens dag i Skåne kan även antalet aktiviteter och arrangemang jämföras med tidigare år. Som ett led i Skånes Arkivförbunds strategi att dels utöka resurser för ökat stöd till arrangörer runt om i Skåne, dels utveckla synligheten av Arkivförbundets resurser, valde vi liksom föregående år att medverka i två olika arrangemang under Arkivens Dag lördag 12 november. Årets nationella tema var Välkommen hem! ARKIVENS DAG PÅ ARKIVCENTRUM SYD I årets arrangemang på Arkivcentrum Syd medverkade Skånes Arkivförbund tillsammans med Folklivsarkivet med Skånes musiksamlingar, Skånes hembygdsförbund, Landsarkivet i Lund, Lunds stadsarkiv, Lunds universitetsarkiv, Biologiska museet-lunds universitet, Lunds kyrkohistoriska arkiv, Regionarkivet i Skåne, Universitets bibliotek samt släktforskarorganisationerna Skånes Släktforskarförbund, DIS-syd och Lunds släktforskarförening. Arrangemanget på ACS samordnades av Arkivförbundet och besökarna bjöds på tre olika föredrag på temat Välkommen hem och ett panelsamtal om vad hembygder kan vara idag och om hembygdsrörelsen som röst och aktör i samhällsutvecklingen- med Madeleine Brandin, Kerstin Weman Thorell & Sven Jensén. Besökarna kunde liksom föregående år gå på visning bakom kulisserna, in i de olika arkivmagasinen samt titta på årets utställning med dokument och föremål på temat "välkommen hem från de olika arrangörerna. Utställningen kommer stå fram till april och här visas en hel del material från oss på Arkivförbundet, bland annat från Lunds Hembiträdesförening, Lunds Husmodersförening Hem och Samhälle och Arbetsklassens Barnhem i Lund. I årets familjeverkstad visades bilder från hem och boende förr (bland annat från Hyresgästföreningarna i Lund och Malmö) och barnen fick rita och berätta om sitt boende som det ser ut idag eller deras drömboende. Liksom föregående år erbjöds även kortkurser i släktforskning, kaffeservering och tipspromenad. Till årets arrangemang kom totalt 307 besökare. Sida 11 av 24

ARKIVENS DAG PÅ JÄRNVÄGENS MUSEUM I ÄNGELHOLM Parallellt med Arkivcentrum Syds program i Lund genomförde Arkivförbundet ytterligare ett arrangemang på Järnvägens Museum i Ängelholm tillsammans med Skånes Hembygdsförbund, Ängelholms kommun genom kommunarkivet, Järnvägens Museum, Munka Ljungby och Tåssjö Hembygdsförening, Teatergruppen OK Origo i Össjö, Skånes Näringslivsarkiv, Ängelholms släktforskare och Ängelholmsbygdens lokalhistoriska förening. Arrangemanget bjöd på utställningar med exempel ur kommunarkivet samt från förenings- och lokalhistoriska arkivsamlingar, hembygdstivoli, böcker och fika till försäljning. På plats fanns också erfarna släktforskare som på temat Vem tror du att du är? kunde hjälpa besökarna att komma igång med att finna sina rötter. Besökarna erbjöds också föredrag på temat Välkommen hem. Johan Brinck från Ängeholmsbygdens lokalhistoriska förening berättade om Kronoskogen och dess skapare. Ingegerd Christiansson, som är manusförfattare för teatergruppen OK Origo i Össjö berättade om hur Arkivfynd blir bygdespel. Under dagen spelade också medlemmar ur teatergruppen vid två tillfällen teaterpjäsen Flytta in förr författad av Ingegerd. Kommunarkivarie Maria Holm talade om Hur speglar Kommunarkivet livet i Ängelholm?. Skånes Arkivförbunds chef Anna Ketola gav en orientering i arkivlandskapet Om vad finns var och varför?. Tore Månsson från Ängelholms släktforskare berättade utifrån sin nyutgivna bok om Ängelholms bortglömda befolkning på 1600-talet. Samarrangemanget var mycket uppskattat av alla som medverkade och runt 60 personer besökte Järnvägens Museum denna dag. PUBLICERING WEBBPLATS: WWW.SKANEARKIV.SE Målsättning för Skånes Arkivförbunds webbplats är att den ska fungera som informationsresurs för medlemmar, blivande medlemmar, forskare, studenter, lärare och elever samt andra intresserade av Arkivförbundets verksamhet. Webbplatsen är ett viktigt forum för marknadsföring av organisationens verksamhet och modellen är att webbplatsen ska ha en tydlig struktur, ljus och luftig layout med mycket bilder i huvudsak från verksamheten, lättfattliga texter och tydliga hänvisningar. Under andra halvan av 2016 inleddes arbetet med att uppdatera webbverktyget och webbplatsen ytterligare för ökad tillgänglighet. Den nya webbdesignen och anpassningen kommer ersätta den nuvarande webbsidan i början av 2017. Under 2016 hade webbplatsen 5184 registrerade besök och 220 sidrubriker visades c:a 15 000 gånger. Mest besökt utöver Arkivförbundets huvudsida är undersidan om Arkivförbundet, kontaktuppgifter och sidan där man kan söka i våra arkivsamlingar. FACEBOOK Arkivets facebooksida ska fungera som informationsresurs för medlemmar, blivande medlemmar, forskare, studenter, lärare och elever samt andra intresserade av Arkivförbundets verksamhet. Arkivförbundet anser att Facebook är ett viktigt forum för i första hand marknadsföring av verksamheten. Facebooksidan ska komplettera webbplatsen och innehålla referat från verksamheten, information om arkivets programverksamhet och marknadsföring av webbplatsen. Sidan kan också användas för förmedling av extern information som är av intresse för Arkivförbundets verksamhetsfält. I slutet av december 2016 var det 338 personer som följde sidan och under året har 29 inlägg publicerats med en spridningseffekt på 18 063 registreringar vilket är en fördubbling av registreringar jämfört med föregående år. Månadens bild i mars spreds via arkivförbundets Facebooksida och över 3 900 personer såg denna. Den delades 2 gånger där den gav upphov till kommentarer i olika facebookforum. PUBLICERING MED KOPPLING TILL ARKIVFÖRBUNDETS SAMLINGAR OCH VERKSAMHET Tryckta publikationer: Birgitta Almgren: Dröm och verklighet: Stellan Arvidsson kärleken, dikten och politiken. Carlsson förlag. 2016. Marit Hosar, Ellen Røsjø, Bente Jensen, Charlotte S.H. Jensen, Anna Ketola og Maria Larsson Östergren (red): #arkividag: relevans, medvirkning, dialog. ABM-Media. Oslo, 2016. Artiklar: Anna Ketola: Är samverkan modellen? I: Arkiv En tidskrift om arkivets alla aspekter. Nr. 2/2016. Sida 12 av 24

SLUTORD Skånes Arkivförbund avslutar härmed ännu ett framgångsrikt verksamhetsår och blickar framåt mot vårt jubileum som står för dörren och ett ökat och fördjupat samarbetet med studie- och bildningsförbunden som en gång var med och initierade att Arkivförbundet bildades. Vi är glada att lokalfrågan nu är slutgiltigt löst vilket ger de yttre förutsättningarna för vårt fortsatta arbete. Styrelsen vill avslutningsvis rikta ett stort tack till våra medlemsorganisationer och enskilda medlemmar samt inte minst till vår mycket duktiga, engagerade och kunniga personal. Vi vill också rikta ett varmt tack till Kultur Skåne och till kommunerna Höör, Klippan, Kristianstad och Landskrona, Lomma, Lund, Osby och Trelleborg för bidrag till verksamheten. Vi är dessutom tacksamma för det goda samarbete vi i en rad sammanhang haft med Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet, Skånes Hembygdsförbund samt alla organisationer/institutioner vid Arkivcentrum Syd och andra arkiv och kulturarvsorganisationer/institutioner i Skåne, Sverige och Norden. Ni har alla bidragit till att arkivförbundets verksamhet har kunnat genomföras med sådan framgång under 2016. Som ordförande vill jag också tacka övriga styrelseledamöter för stöd och bistånd till verksamheten. Lund februari 2017 Lars Bergwall Gustav Hofvander Sven E. Davidsson ordförande vice ordförande kassör Carl Aspegren Hans Wilson Ingela Frid Monica Molin Robert Ruthberg Rolf Johansson Sten Andersson Sven Rosborn Sida 13 av 24