Miljö och naturresurser Avfallsstatistik Biologiskt nedbrytbart smaterial utnyttjas till största delen År uppgick mängden biologiskt i Finland till omkring, miljoner ton. Av detta utnyttjades 9 procent, dvs., miljoner ton. Totalutvinningen av biologiskt material ur naturen var, miljoner ton samma år. Det biologiskt nedbrytbara et ersätter särskilt jungfruliga och fossila bränslen. procent av det biologiskt nedbrytbara et användes som bränsle de största volymerna bestod av trä-, hushålls-, pappers- och kartong. Materialutnyttjandet, dvs. volymen av återanvänt biomaterial, uppgick till, miljoner ton. Mängden efter sektor år, miljoner ton År gjordes åter ett nytt rekord i stenbrytning i gruvorna (, miljoner ton). Samtidigt var mängden ssten, anrikningssand och jordmaterial vid gruvorna rekordstor, dvs. miljoner ton. Till största delen deponeras dessa i gruvområdet. Den mångåriga ökningen av mängden från hushållen och servicesektorn avtog år 9 och den ringa minskningen fortsatte år. Största delen av et är kommunalt, vilket finländarna producerade kilo av per person år. Förbränning har blivit allt vanligare på bekostnad av såväl återvinning som deponering på avstjälpningsplats. Av det kommunala et utnyttjades år en rekordstor mängd på procent i form av material eller förbränning. Helsingfors.. Uppgifterna får lånas med uppgivande av Statistikcentralen som källa.
Inom skogsbruket nådde utnyttjandet av hyggesrester också nytt rekord,,8 miljoner ton, dvs. en ökning med procent från året innan. Mängden industri ökade med procent, närmast till följd av att skogsindustrin återhämtade sig. Enligt den nya slagen heter problem nu "farligt ". Mängden farligt uppgick till totalt, miljoner ton år. Största delen av det farliga et deponeras i högar eller bassänger i områden reserverade för det. Omkring en tiondel av det farliga et behandlas genom förbränning.
Innehåll Tabeller Tabellbilagor Tabellbilaga. Avfallsbehandling år, ton per år. Tabellbilaga. Mängden efter sektor och styp år, ton per år
Tabellbilagor Tabellbilaga. Avfallsbehandling år, ton per år Kemiskt Metall Glas Pappers- och papp Plast och gummi Trä Uttjänta fordon Elektriskt och elektroniskt skrot Animaliskt och vegetabiliskt Blandat inkl. hushålls Slam Mineral Övrigt Totalt Behandling Behandling totalt 8 9 88 8 9 8 98 8 9 8 Material återvinning 9 9 9 9 9 8 8 89 Energi utvinning 9 8 8 Övrig förbränning Avstjälpningsplats 89 8 8 9 8 8 8 8 8 88
Tabellbilaga. Mängden efter sektor och styp år, ton per år Sektor Jord och skogsbruk Avfallstyp Kemiskt Metal Pappersoch papp Glas Plast och gummi Trä Blandat inkl. hushålls Animaliskt och vegetabiliskt Slam Mineral samt fiske ) Utvinning av mineral 9 9 9 Industri Livsmedels- och dryckesvaruframställning Textil- och beklädnadsvarutillverkning samt tillverkning av läder och lädervaror Sågvirkes- och trävaru-tillverkning Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning; förlagsverksamhet och grafisk produktion Tillverkning av koks, oljeprodukter och kärnbränsle Tillverkning av kemikalier,kemiska produkter och konstfibrer; Tillverkning av gummi- och plastvaror Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter Metallframställning och metallvarutillverkning Tillverkning av elektronik och elprodukter; Tillverkning av transportmedel Övrig tillverkning Försörjning av el, gas, värme och kyla Byggverksamhet Servicesektorn och hushåll Totalt 8 89 8 8 9 8 9 8 8 8 98 89 8 9 8 89 9 99 8 9 8 8 9 98 9 9 Övrigt Totalt 9 8 9 8 9 9 ) Slam, torrvikt, dynga, våtvikt, exkl. bio som jordbruket tar tillvara. Hyggesrester, färskvikt, exkl. kvarlämnade hyggesrester. 88 8 9 8 varav farligt 8 8 8 8 9 9
Miljö och naturresurser Förfrågningar Juha Espo 9 Simo Vahvelainen 9 Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds ymparisto.energia@stat.fi www.stat.fi Källa: Avfallstatistik, Statistikcentralen Informationstjänst, Statistikcentralen tel. +8 9 www.stat.fi Beställning av publikationer, Edita Publishing Oy tel. +8 www.editapublishing.fi ISSN 9-9 = Finlands officiella statistik ISSN 98 (pdf)