Protokoll nr 16 2011-13 vid Förbundsstyrelsens sammanträde den 21 februari 2013, Idrottens Hus, Stockholm Deltagande: Förhinder: Från valberedningen: Vid protokollet: FS ledamöter: Pia Zätterström (ordf.), Jane Andersson, Leif Bolin, Johan Kannerberg, Ola Lundberg, Mikael Peterson (deltar t.o.m. 202), Lena Puhasmägi och Börje Sandgren Personalens representant: Sture Gustavsson SISU Idrottsutbildarnas personal: Birgitta Ljung (tf. GS, deltar fr.o.m. 202) och Karin Karlsson (Verksamhetschef/Förbundsrektor) Margareta Israelsson, Karin Mattsson Weijber, Sandra Muszynski och Mia Petré Lennerman Kerstin Rosén Elin Johansson 194 Sammanträdets öppnande Ordföranden öppnar sammanträdet och hälsar samtliga välkomna till dagens sammanträde. 195 Protokollsjusterare Förbundsstyrelsen beslutar att utse Lena Puhasmägi att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. 196 Anmälan av föregående protokoll Förbundsstyrelsen beslutar att med godkännande notera protokollet från sammanträde den 15 januari 2013. 197 Godkännande av föredragningslistan Förbundsstyrelsen beslutar att, efter ändrad ordningsföljd och komplettering av ärende 2a - Tillförordnad generalsekreterare för SISU Idrottsutbildarna, godkänna föredragningslistan. 198 Tillförordnad generalsekreterare för SISU Idrottsutbildarna Då Erik Strand valt att avsluta sin anställning som generalsekreterare för SISU Idrottsutbildarna och rekryteringsprocessen av en ny generalsekreterare förväntas ta viss tid 1
finns behov av att utse ett tillförordnad generalsekreterare för tiden fram till dess att en ny generalsekreterare kan påbörja sin anställning. Förbundsstyrelsen beslutar att utse Birgitta Ljung till tillförordnad generalsekreterare för SISU Idrottsutbildarna att gälla tills vidare. 199 Föredragande och firmateckning Med anledning av personalförändringar finns behov av att utse ny föredragande i förbundsstyrelsen och ny firmatecknare i SISU Idrottsutbildarna. Förbundsstyrelsen beslutar att utse Birgitta Ljung till föredragande i förbundsstyrelsen för perioden fram till nästa konstituerande möte; samt att utse firmatecknare för SISU Idrottsutbildarna enligt bilaga A (vilken bifogas originalprotokollet) att gälla tills vidare. 200 Förslag till röstlängd Vid SISU-stämman fördelas röster i enlighet med av förbundsstyrelsen upprättat röstlängd. Vid SISU-stämman i Luleå 2013 kommer 200 ombud att vara utsedda av SF och dessa 200 röster fördelas i enlighet med 4 kap 2 RF:s stadgar. SISU Idrottsutbildarnas övriga medlemsorganisationer erhåller samma röstetal som SF av motsvarande storlek enligt 2 kap. 4 SISU:s stadgar. Förbundsstyrelsen beslutar att fastställa röstlängdsunderlaget för SISU-stämman 2013 enligt bilaga 1; samt att notera röstlängdsunderlaget för SISU-distriktförbundsstämmorna 2013 gällande SISU Idrottsutbildarnas övriga medlemsorganisationer. 201 Rapporter Följande rapporter läggs med godkännande till handlingarna a) Distriktsövergripande verksamhet b) Verksamhetsuppföljning Q4 och 2012 Förbundsstyrelsen noterar att modellen för verksamhetsuppföljning per kvartal kommer att utvecklas inför kvartalsuppföljningarna 2013. c) Fördelning distriktsbidrag 2013 samt förstärkt distriktsbidrag 2012 d) Medarbetarundersökning 2012 e) Idrottsakademin f) Bosökommittéen g) Valberedningen h) Avtal mellan SISU Idrottsutbildarna och RF i) EU:s kommande programperiod 2
j) Reviderad policy mot diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck k) Ordföranden och ledamöternas rapporter l) RS protokoll nr 13, 6 december 2012 m) RS protokoll nr 14, 13-14 januari 2013 202 Verksamhetsberättelse med årsredovisning 2012 Vid förbundsstyrelsens sammanträde den 21 september 2012 beslutades strukturen för verksamhetsberättelsen 2012 och vid sammanträdet den 15 januari 2013 presenterades en första textversion av berättelsen. Med beaktande av förbundsstyrelsens framförda synpunkter har arbetet med att utforma en verksamhetsberättelse fortsatt. Berättelsen är utformad i linje med utbildningsdepartementets riktlinjer för SISU Idrottsutbildarna, av SISU-stämman antagen verksamhetsinriktning och verksamhetsplan samt SISU Idrottsutbildarnas långsiktiga mål. Revisor Jonas Gran lämnar en muntlig rapport över revisionen av SISU Idrottsutbildarnas räkenskaper 2012. Förbundsstyrelsen beslutar att, med beaktande av styrelsens framförda synpunkter, fastställa verksamhetsberättelse för SISU Idrottsutbildarna 2012 enligt bilaga B (vilken bifogas originalprotokollet); att fastställa årsredovisning för SISU Idrottsutbildarna 2012 enligt bilaga C (vilken bifogas originalprotokollet); att med godkännande lägga rapporten om SISU Idrottsutbildarna årsbokslut 2012 till handlingarna; att med godkännande lägga rapporten om Bosön Idrottsfolkhögskola årsbokslut 2012 till handlingarna; samt att med godkännande lägga rapporten om SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsresultat 2012 till handlingarna. 203 Budgetunderlag 2014 med budgetprognos 2015-2016 Vid förbundsstyrelsens sammanträde den 14 november 2012 beslutades strukturen för budgetunderlag 2014 med budgetprognos 2015-2016 och vid sammanträdet den 15 januari 2013 presenterades en första textversion av budgetunderlaget. Med beaktande av förbundsstyrelsens framförda synpunkter har arbetet med att utforma en budgetunderlaget fortsatt. Förbundsstyrelsen beslutar att, med beaktande av styrelsens framförda synpunkter, godkänna budgetunderlag 2014 samt budgetförslag 2015-2016 enligt bilaga 2; samt att uppdra till GS att lämna in äskandet till utbildningsdepartementet senast den 15 mars 2013. 3
204 Inkomna motioner till SISU-stämman 2013 Vid förbundsstyrelsens sammanträde den 15 januari 2013 behandlades frågan om föredragningsansvaret för de till SISU-stämman 2013 inkomna motionerna. Förbundsstyrelsen beslutade att uppdra till GS att, med ledning av förda diskussioner och i samråd med ansvariga förbundsstyrelseledamöter, återkomma med förslag till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna till förbundsstyrelsens sammanträde i februari. Efter förbundsstyrelsens januarisammanträde har arbetet med beredningen av motionerna påbörjats och i de fall motioner har tydligt samband med motioner till RF-stämman eller där motionerna är likalydande med motioner till RF-stämman sker samråd mellan RF och SISU Idrottsutbildarna. Förbundsstyrelsen beslutar att uppdra till GS, med ledning av förda diskussioner och i samråd med ansvariga förbundsstyrelseledamöter, återkomma med slutförslag till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna till förbundsstyrelsens aprilsammanträde. 205 Verksamhetsinriktning 2014-2015 Vid förbundsstyrelsens sammanträde den 6-7 december 2012 fastställdes att SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsinriktning 2014-2015 ska ha ett fokus på idrottsföreningen. Vidare beslutades att en samverkan med Riksidrottsförbundet bör ske i syfte att samordna de två organisationernas verksamhetsinriktningar. Efter förbundsstyrelsens sammanträde i december har dialog förts mellan SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet om innehåll, struktur och samordning av de båda verksamhetsinriktningarna. Förbundsstyrelsen beslutar att uppdra till GS att, med ledning av förda diskussioner och i samråd med ansvariga förbundsstyrelseledamöter, återkomma med slutförslag till SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsinriktning 2014-2015 till förbundsstyrelsens aprilsammanträde. 206 Rapport Följande rapport läggs med godkännande till handlingarna a) GS rapport 4
207 Nästa sammanträde Förbundsstyrelsen beslutar att genomföra nästa ordinarie sammanträde den 9-10 april 2013 i Stockholm. Vid protokollet Elin Johansson justeras Pia Zätterström Ordföranden Lena Puhasmägi Ledamot förbundsstyrelsen 5
FS 2013-02-21 Förbundsstyrelsens protokoll nr 16 2011-2013 Bilaga 1 Röstlängdsunderlag till SISU-stämman 2013 Förbund (SF) Ombud/röster Svenska Fotbollförbundet 7 Svenska Skidförbundet 6 Svenska Skyttesportförbundet 6 Svenska Innebandyförbundet 6 Svenska Gymnastikförbundet 5 Svenska Friidrottsförbundet 5 Svenska Ridsportförbundet 5 Svenska Bowlingförbundet 5 Svenska Budo & Kampsportförbundet 5 Svenska Bordtennisförbundet 5 Svenska Ishockeyförbundet 5 Svenska Orienteringsförbundet 5 Svenska Motorcykel och Snöskoterförbundet 4 Svenska Handbollförbundet 4 Svenska Tennisförbundet 4 Svenska Bilsportförbundet 4 Svenska Golfförbundet 4 Svenska Flygsportförbundet 4 Svenska Seglarförbundet 4 Svenska Simförbundet 4 Svenska Basketbollförbundet 4 Svenska Karateförbundet 4 Svenska Cykelförbundet 4 Svenska Bandyförbundet 3 Svenska Bouleförbundet 3 Svenska Badmintonförbundet 3 Svenska Volleybollförbundet 3 Svenska Triathlonförbundet 3 Svenska Taekwondoförbundet 3 6
Svenska Dartförbundet 3 Svenska Sportdykarförbundet 3 Svenska Brottningsförbundet 3 Svenska Boxningsförbundet 3 Svenska Danssportförbundet 3 Svenska Judoförbundet 3 Svenska Styrkelyftförbundet 3 Svenska Bågskytteförbundet 2 Svenska Konståkningsförbundet 2 Svenska Gång och Vandrarförbundet 2 Svenska Kanotförbundet 2 Svenska Bangolfförbundet 2 Svenska Draghundsportförbundet 2 Svenska Tyngdlyftningsförbundet 2 Svenska Amerikanskfotbollförbundet 2 Svenska Skridskoförbundet 2 Svenska Frisbeesportförbundet 2 Svenska Mångkampsförbundet 2 Svenska Klätterförbundet 1 Svenska Skidskytteförbundet 1 Svenska Squashförbundet 1 Svenska Castingförbundet 1 Svenska Curlingförbundet 1 Svenska Roddförbundet 1 Svenska Vattenskid- & Wakeboardförbundet 1 Svenska Rugbyförbundet 1 Svenska Fäktförbundet 1 Svenska Varpaförbundet 1 Svenska Racerbåtförbundet 1 Svenska Baseboll och Softboll förbundet 1 Svenska Biljardförbundet 1 Svenska Isseglarförbundet 1 Svenska Bob och Rodelförbundet 1 Svenska Dragkampförbundet 1 Svenska Landhockeyförbundet 1 --Fleridrottsförbund: 7
Sveriges Akademiska IF 2 Svenska Dövidrottsförbundet 1 Svenska Handikappidrottsförbundet 3 Korpen Svenska Motionsidrottförbundet 4 Svenska Skolidrottsförbundet 4 --SISU Idrottsutbildarnas övriga medlemsorganisationer Svenska Bridgeförbundet 4 Svenska Pistolskytteförbundet 4 Svenska Livräddningssällskapet 1 Totalt: 210* *Not: Vid fördelning av sista ombudsplatsen/rösten hade två SF samma delningstal vilket ger dem varsin röst och totala antalet röster blir därför 201. 8
FS 2013-02-21 Förbundsstyrelsens protokoll nr 16 2011-2013 Bilaga 2 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Budgetunderlag 2014 samt budgetförslag 2015-2016
Sid 2/31
Innehåll Sammanfattning... 4 Vi når fler... 5 Idrottsrörelsens roll i samhället och dess utmaningar... 7 Bildningens roll för svensk idrott... 8 Verksamheten i siffror... 9 Idrottsrörelsens utmaningar... 11 Statens stöd till SISU Idrottsutbildarna... 12 Anslagsutveckling Landsting/regioner och kommuners stöd... 14 Kommuners anslag... 16 Statsanslagsberättigad studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet i Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 17 BILAGA 1 Landstings-/regionanslag 2008-2012 BILAGA 2 Kommunala anslag 2008-2012 Sid 3/31
Sammanfattning SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund, som arbetar med bildning och utbildning inom idrotten, och verkar för att stimulera människors lärande. Organisationen består av tre delar: studieförbundet SISU Idrottsutbildarna, förlaget SISU Idrottsböcker och Bosön idrottsfolkhögskola. De tre delarna var för sig och tillsammans, driver på och stöder utveckling inom svensk idrott. Kärnan i all verksamhet är den gemensamma synen på lärandet att kraften, motivationen och kunskapen kommer inifrån och leder till personlig och idrottslig utveckling. Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna möter dagligen föreningar, specialidrottsförbund och medlemsorganisationer, utifrån deras unika förutsättningar och behov av utbildning och utveckling. Vi verkar helt och hållet för svensk idrott. Vår verksamhet bedrivs på alla nivåer inom idrotten över hela landet, på förenings-, distrikts- och förbundsnivå. Det gör att våra medarbetare har god överblick av vad som sker på olika håll inom idrotten och vad som påverkar den enskilda föreningen. För den regionala och lokala verksamheten ansvarar våra 21 distrikt. Studieförbundet är den resurs och stöd som många gånger krävs för att komma igång med ett utvecklingsarbete på hemmaplan. Dagligen träffas ledare, aktiva, tränare, idrottsföräldrar och funktionärer över hela landet på mötesplatser skapade av idrotten i samverkan med SISU Idrottsutbildarna. Kärnan i studieförbundets verksamhet är alltid samtalet och mötet mellan människor. Vi ser lärandet som en livslång process där vi utgår från människors olika insikter, erfarenheter och förutsättningar och vi tror på att både lära av andra och av varandra. Vi tycker att det är rimligt att SISU Idrottsutbildarna, som är det studieförbund som når människor i hela landet, har flest unga deltagare, når personer i alla samhällsgrupper och har ett starkt fokus på utbildning i demokrati och ledarskap, åtminstone ska ha lika stort stöd per studietimme som de andra studieförbunden i genomsnitt. Budgetäskande för 2014-2016 Med stöd av verksamhetsredovisningen 2012 samt för att kunna utveckla verksamheten i fler föreningar och med flera deltagare yrkar Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna: att att regeringen föreslår riksdagen en generell ökning av anslaget till Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna 2014-2016 till 185 miljoner kronor i budgetunderlaget för 2014; samt regeringen succesivt ökar anslaget de kommande två åren till 210 miljoner kronor för 2015 och 235 miljoner kronor för 2016. Sid 4/31
Med en successiv upptrappning av stödet under de kommande tre åren skulle vi kunna utveckla vår verksamhet så att vi i enlighet med statens syfte med anslaget skulle nå ännu fler medlemmar och föreningar inom idrottsrörelsen och därmed också av landets invånare. Denna, i vårt tycke, rättvisa tilldelning skulle ge möjlighet för idrottsrörelsen att som landets största skola i demokrati och ledarskap nå ännu fler. Vi når fler Idrottsrörelsen är med sina 3,4 miljoner medlemmar en viktig del av det svenska samhället och en av de största aktörerna i civilsamhället. Den bidrar med att skapa en delaktighet i samhället, utveckling av unga ledare, en meningsfull fritid och självklart folkhälsa. Den är med sin demokratiska uppbyggnad en skola i demokrati. Men civilsamhället och idrottsrörelsen står inför stora utmaningar i ett föränderligt samhälle. Viljan att engagera sig i frivilligverksamhet har inte minskat. Tvärtom visar studier att allt fler kan tänka sig att engagera sig ideellt. Det gäller även inom idrottsrörelsen. Däremot blir det allt svårare att finna personer som vill åta sig långsiktiga förtroendeuppdrag i styrelser och kommittéer. Samtidigt finns det tydliga tecken på att kunskapen om demokrati och hur den utförs i praktiken brister på många håll. Idrottsrörelsen har utmaningar i sättet att utforma idrotten. Inom folkrörelsen idrott är det de 655 000 ideella ledarna som planerar och genomför träningar kväll efter kväll. De behöver stöd och utbildning för att säkerställa att svensk idrott i praktiken följer det gemensamma idédokumentet Idrotten vill. Som idrottsrörelsens studieförbund har SISU Idrottsutbildarna en nyckelroll för att kunna möta dessa utmaningar. Vi har kompetensen att lotsa föreningarna genom det arbetet oavsett om det handlar om föreningens verksamhetsidé och inre demokrati eller om utbildning av tränare. Men vi gör det alltid utifrån vår grundprincip att föreningarna själva avgör vilka deras behov är. SISU Idrottsutbildarnas styrka är att vi finns i landets alla kommuner och vi når alla olika samhällsgrupper. Vi har en unik möjlighet att möta unga, nära deras hemmiljö, på deras villkor och ge dem en ledar- och demokratiutbildning som de har nytta av hela livet. All vår verksamhet utgår från idrottens idédokument Idrotten vill och dess värderingar. Arbetet med värderingsfrågor är ett långsiktigt och arbete. Det tar tid att förändra attityder och värderingar. I en egen utvärdering uppger hela 70 procent av föreningarna som SISU Idrottsutbildarna har verksamhet i att de arbetar med värderingsfrågor. Sid 5/31
Med stöd i propositionen Lära, växa, förändra, 2005/06:192, beslöt regeringen att statens stöd till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet från och med 2007 skulle kanaliseras direkt till SISU Idrottsutbildarna istället för genom Folkbildningsrådet. Efter fem år kan vi konstatera att beslutet gett önskat resultat. SISU Idrottsutbildarna har sedan beslutet ökat antalet deltagare med 63 procent och antalet föreningar med studieverksamhet med 34 procent. Nu är vi beredda att ta ytterligare ett steg för att nå ännu fler föreningar och individer Målet är att vi år 2015 har nått 11 000 föreningar jämfört med 8 700 föreningar år 2012, vilket är en ökning med 25 procent. År 2011 fick SISU Idrottsutbildarna 98 kr per studiecirkeltimme. Det genomsnittliga stödet, per studiecirkeltimme, år 2011 för övriga studieförbund var 150 kr. Om SISU Idrottsutbildarna skulle erhålla 150 kr per studiecirkeltimme, i enlighet med övriga studieförbund, i statligt stöd motsvarar det 235 Mkr. Vi anser att det är skäligt att SISU Idrottsutbildarna i egenskap av ett studieförbund med ökande verksamhet får lika mycket stöd per studiecirkeltimme som genomsnittet bland studieförbunden. Med en successiv upptrappning av stödet under de kommande tre åren skulle vi kunna utveckla vår verksamhet så att vi i enlighet med statens syfte med anslaget skulle nå ännu fler inom idrottsrörelsen och därmed också fler av landets invånare. Sid 6/31
Idrottsrörelsens roll i samhället och dess utmaningar Med 3,4 miljoner medlemmar och fler än 655 000 ideella ledare i 20 000 föreningar står svensk idrott stark. Den fortsätter att attrahera barn och ungdomar över hela landet, från alla samhällsgrupper, med olika etnisk bakgrund och olika idrottslig ambitionsnivå. Den svenska idrottsmodellen bygger på att under samma paraply samla allt från den vardagliga barn- och ungdomsidrotten till den yppersta eliten. Det sker i små lokala föreningar, stora elitföreningar och allt däremellan. Barn- och ungdomsidrotten ger meningsfull sysselsättning, glädje och social fostran. Breddidrotten bidrar till folkhälsa och välmående. Och elitidrotten skapar underhållning, nationell vi-känsla och stolthet samt inte minst inspiration till mer idrottande. I rapporten Framtidens civilsamhälle, som ställdes till regeringens Framtidskommission hösten 2012, understryks civilsamhällets betydelse för ett välfungerande demokratiskt samhälle även i framtiden. Bland annat betonas civilsamhällets roll som röstbärare i det demokratiska samtalet, som skapare av gemenskap inom grupper och mellan grupper samt rollen som demokratiskola. Idrottsrörelsen är allt det. Oavsett om det är i byn i Norrlands inland, på den gamla bruksorten eller i storstadens miljonprogramsområden. Idrotten skapar ett mellanmänskligt och samhälleligt kitt och bidrar till att medborgare vill delta i samhällsutvecklingen. Eftersom idrotten attraherar så många människor i alla samhällsgrupper får de som är med i en idrottsförening tillgång till ett nätverk som de kan har nytta även i andra sammanhang. Studier visar att idrottsledarerfarenheter kan underlätta för ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessutom ökar idrotten som arbetsmarknad i sig själv. Idrottsrörelsen bidrar på så sätt med en mängd positiva effekter för samhället. Men den fysiska aktiviteten är idrottens kärna. Och fysisk aktivitet är bra för människan, såväl fysiskt som psykiskt. Det motverkar en mängd sjukdomar och minskar risken att skada sig. Forskning visar också att idrottande barn presterar bättre i skolan och blir mindre benägna att hemfalla åt brottsligt beteende och alkoholintag under tonåren. I den dagliga idrottsverksamheten lär sig barn och ungdomar också bland annat att följa spelets regler, att själva och tillsammans med andra arbeta mot uppsatta mål, att hantera både segerns sötma och nederlagets bitterhet samt att visa respekt för såväl med- som motspelare. Allt viktiga lärdomar för livet. Sid 7/31
Bildningens roll för svensk idrott Idrottsrörelsen är en stor, men spretig, folkrörelse. SISU Idrottsutbildarna har 72 medlemsorganisationer. De 69 specialidrottsförbund som är medlemmar i Riksidrottsförbundet samt Bridgeförbundet, Pistolskytteförbundet och Livräddningssällskapet. Idrotter som draghund och fotboll har många likheter, men också skillnader. Skillnaderna är så stora att det är svårt att styra idrottsrörelsen genom gemensamma detaljerade regler för själva idrottens utformning. Idrottsrörelsen har istället valt att arbeta med riktlinjer, policys och rekommendationer som varje enskilt idrottsförbund, idrottsförening och i sista hand träningsgrupp eller lag ska omsätta till praktisk handling utifrån sina specifika förutsättningar. Med den principiella grundsynen att alla förbund och föreningar är fria och självständiga med ansvar att omsätta de gemensamma värderingarna till handling i sin verksamhet får bildning och utbildning en helt avgörande roll för utvecklingen av svensk idrott. Genom kunskap, samtal och reflektion utvecklas svensk idrott. Idrottsrörelsen har valt att låta studieförbundet, SISU Idrottsutbildarna, få nyckelrollen som idrottens utbildningsorganisation. För att kunna axla den rollen fullt ut har SISU Idrottsutbildarna tre verksamhetsområden: studieförbundet SISU Idrottsutbildarna, bokförlaget SISU Idrottsböcker och Bosön Idrottsfolkhögskola. Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna sysslar med folkbildning i dess egentliga mening. Våra konsulenter träffar föreningsmedlemmar hemma i deras klubbstugor. Utifrån samtal och behovsanalyser där idrottsföreningens verksamhet är i fokus får idrottsföreningen hjälp att skräddarsy utbildningsinsatser som passar just dess behov och önskemål. Det blir ofta en blandning av studiecirklar/lärgrupper, kurser och föreläsningar. De mest efterfrågade områdena är demokrati- och föreningskunskap, ledar- och tränarutveckling samt värdegrundsarbete. Åren 2011-2012 genomfördes en särskild utbildningssatsning Värdefullt, med fokus på värderingsfrågor inom idrotten. Det är ett långsiktigt arbete, för det tar tid att förändra attityder och värderingar. Strategin inom satsningen har tre delar: kompetensutveckling av Sid 8/31
våra medarbetare, utbildningar, verktyg och material i ämnet för våra föreningar samt att via webben och sociala medier nå så många som möjligt. I en utvärdering uppger hela 70 procent av föreningarna att de arbetar med värderingsfrågor. Verksamheten i siffror Med stöd i propositionen Lära, växa, förändra, 2005/06:192, beslöt regeringen att statens stöd till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet från och med 2007 skulle kanaliseras direkt till SISU Idrottsutbildarna istället för genom Folkbildningsrådet. Bakgrunden var diskussionen om fördelningen av statsbidraget mellan studieförbunden där följsamhet till kvantitativa förändringar ställdes mot behovet av stabilitet och kontinuitet för att möjliggöra mer långsiktiga åtaganden. Studieförbund med stark ökning av aktiviteterna, som SISU Idrottsutbildarna, ställdes mot de flesta övriga studieförbund som hade en mer stabil volym. Folkbildningsrådets interna beslut att under perioden 2000-2006 frysa statsanslaget till samtliga studieförbund innebar att SISU Idrottsutbildarna och några ytterligare som ökade sin verksamhet missgynnades kraftigt ekonomiskt. Beslutet som Regeringen tog 2006 har resulterat i att mellan åren 2007 och 2012 har antalet; deltagare ökat med 63 %, från 561 839 deltagare år 2007 till 916 269 deltagare år 2012. föreningar med verksamhet ökat med 34 %, från 6 472 föreningar år 2007 till 8 668 föreningar år 2012. Ökningen är särskilt positiv eftersom vi vet att vi årligen, tappar ett antal idrottsföreningar Sid 9/31
som inte har behov av eller förmår att arbeta med utvecklings- och utbildningsverksamhet för tillfället. Samtidigt som det varje år tillkommer nya idrottsföreningar som vi utvecklar ett samarbete med. Eftersom SISU Idrottsutbildarna vill finnas nära deltagarna, gärna i föreningarnas egna lokaler, har vi verksamhet i alla landets 290 kommuner. Verksamheten i studiecirklar/lärgrupper, kurs och utvecklingsarbete ökade 2012 jämfört med 2011: Antalet utbildningstimmar/per arrangemang var i snitt 15,8. De 112 779 arrangemangen samlade 347 139 unika deltagare fördelade på 43 procent kvinnor och 57 procent män. Kulturprogrammen genomfördes med 525 453 besökare/deltagare. Noterbart är att de nio studieförbund som får stöd via Folkbildningsrådet 2011 redovisade sammanlagt 957 840 unika deltagare. Av de totalt 1 304 979 unika deltagarna inom folkbildningen 2011 deltog hela 27 % i SISU Idrottsutbildarnas verksamhet, 347 139 unika deltagare. SISU Idrottsutbildarna är det studieförbund som har överlägset flest unga deltagare. 9 av 10 barn är någon gång med i en idrottsförening. En del av dem stannar kvar och idrottar hela livet, andra väljer att börja som ledare istället. Sid 10/31
En mer detaljerad beskrivning av verksamheten återfinns i verksamhetsberättelse med årsredovisning för 2012. Idrottsrörelsens utmaningar Även om idrottsrörelsen är framgångsrik har den utmaningar. Vissa utmaningar delar den med andra organisationer inom den civila sektorn, andra är mer idrottspecifika. 1) En utmaning bottnar dels i att det växer fram en allt mer kommersialiserad idrott där medlemmar upplever sig köpa idrott snarare än att skapa den tillsammans och forma idrottsföreningens verksamhet genom sitt medlemskap. Men utmaningen bottnar också i ett allt mer individualiserat samhälle där viljan att engagera sig i frivilligverksamhet inte har minskat, men där det däremot blir allt svårare att finna personer som vill åta sig förtroendeuppdrag i styrelser och kommittéer. Vi behöver nå fler föreningar för att hjälpa dem att samtala och reflektera över samhällets förändringar och hur idrottsföreningen ska utvecklas i samklang med dem. Vi ser tydliga tecken på att kunskapen om demokrati och hur den omsätts i praktiken brister på många håll bland medlemmarna i våra idrottsföreningar. Vi tror på den ideella föreningen som organisationsform. Idrottsrörelsens styrka är just livskraftiga ideella idrottsföreningar som styrs av alla sina medlemmar och som skapar ett än större engagemang för lokalsamhället. Eftersom idrotten lockar människor från alla samhällsgrupper möter vi bland annat de som har invandrat eller flytt till Sverige utan erfarenhet av föreningsverksamhet. Forskning visar att barn som är födda utomlands eller har minst en förälder född utanför Sverige idrottar i en förening i nästan lika stor utsträckning som andra. Men det tycks Sid 11/31
som att deras föräldrar inte är tränare eller ledare eller deltar i den demokratiska processen i föreningen i samma utsträckning som andra föräldrar. För att kunna möta dessa utmaningar vill SISU Idrottsutbildarna utöka sin verksamhet. Vi vill se till att vår särskilda satsning på demokrati- och föreningskunskap når fler föreningar. 2) En annan stor utmaning är att utveckla en idrott som än bättre tar hänsyn till barns utveckling, deras rätt att säga sin mening och få delta i beslut som påverkar dem, en idrott som fullt ut lever i enlighet med barnkonventionen. Det gäller den demokratiska processen i föreningen, men framförallt i den praktiska idrottsverksamheten, på träningar och tävlingar. Där tränare genom ett gott ledarskap lär barn och ungdomar att vara delaktiga och ta ansvar för sin idrott, där tränare låter barn vara barn och inte små vuxna. Utbildning av ledare och tränare är helt avgörande för att nå dit. Vi har förstärkt arbetet med ledarutveckling avsevärt de senaste åren, men vi vill nå ännu fler ideella ledare. 3) En viktig utmaning är också att skapa en idrott som i alla led är öppen och välkomnande oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, könsidentitet eller könsuttryck. Genom utbildning kan vi hitta vägar att skapa en idrott där alla känner att de har en naturlig plats. Statens stöd till SISU Idrottsutbildarna SISU Idrottsutbildarna vill utveckla svensk idrott och därmed bidra till att utveckla Sverige. En stark idrottsrörelse är bra för den svenska demokratin, för samhällsengagemanget och för folkhälsan. För att kunna behålla en stark idrottsrörelse som en viktig del av det svenska samhället vill SISU Idrottsutbildarna kunna möta de utmaningar vi ställs inför när samhället förändras. Vi är övertygade att vi gör det bäst genom att föreningarnas medlemmar tillsammans samtalar om och reflekterar kring hur idrotten kan fortsätta vara en attraktiv verksamhet för barn, ungdomar och vuxna där de utvecklar sig själva och sina intressen och som skapar ett engagemang för lokalsamhället och dess utveckling. SISU Idrottsutbildarna har kompetensen att lotsa föreningarna genom dessa samtal oavsett om det handlar om demokrati och föreningens verksamhetsidé eller utbildning av tränare. Men vi gör det utifrån vår grundprincip att föreningarna själva avgör vilka deras behov är. Sid 12/31
Vi har ökat vår verksamhet under flera år och når nu nästan 8 700 föreningar. Vi vill nå många fler och ge dem vårt stöd i deras utveckling och bildning. Men våra resurser räcker inte till. Vi har som mål att nå nästan 11 000 föreningar 2015. Vi tycker att det är rimligt att SISU Idrottsutbildarna, som är det studieförbund som når människor i hela landet, har flest unga deltagare, når personer i alla samhällsgrupper och har ett starkt fokus på utbildning i demokrati och ledarskap, åtminstone ska ha lika stort stöd per studiecirkeltimme som de andra studieförbunden i genomsnitt. 2011 fick SISU Idrottsutbildarna 98 kr per studiecirkeltimme. Det genomsnittliga stödet per studiecirkeltimme hos alla studieförbund 2011 var 150 kr. SISU Idrottsutbildarna äskar 150 kr per studiecirkeltimme vilket totalt skulle bli cirka 235 Mkr. Denna, i vårt tycke, rättvisa tilldelning skulle ge möjlighet för idrottsrörelsen att som landets största skola i demokrati och ledarskap nå ännu fler föreningar och individer. Statsanslag per studietimme Sid 13/31
För att snabbt kunna omsätta anslaget i verksamhet på bästa möjliga sätt föreslår vi en successiv upptrappning av stödet under de kommande tre åren. Vi kan då fortsatt utveckla verksamheten till att i enlighet med statens syfte med anslaget nå ännu fler medlemmar och föreningar inom idrottsrörelsen och därmed också fler av landets invånare. SISU Idrottsutbildarna äskar 185 000 000 kr i budgetunderlaget för 2014 samt 210 000 000 kr och 235 000 000 kr i budgetförslagen för 2015 respektive 2016. Sid 14/31
Anslagsutveckling Landsting/regioner och kommuners stöd Landsting/regioners anslag Landstingens/regionernas anslag (bilaga 1) ökade med, 434 168 kronor, från 2011 till 2012. Det är fortsatt två landsting/regioner, Jämtland/Härjedalen och Västernorrland, som inte ger SISU Idrottsutbildarna något anslag. Samtliga län lämnar anslag till övriga Studieförbund. Att övriga studieförbund får anslag av alla län och att inte samma förhållningssätt gäller till SISU Idrottsutbildarna är förstås ett problem för oss och framförallt för våra medlemmar. Det gör att bildnings- och utbildningsverksamheten värderas olika beroende på vilket studieförbund som är anordnare. Totalt anslag (Mkr) Förändring av anslaget från Landsting/regioner från 2011 till 2012 Sid 15/31
Kommuners anslag Sammanställningen av kommunernas anslag till SISU Idrottsutbildarna (bilaga 2) bygger på uppgifter som distrikten rapporterat. Rapporteringen visar att kommunbidragen har ökat med 1 563 005 kronor, från 2011 till 2012. Vi har fortfarande 20 kommuner om inte ger oss något anslag. Nio av dessa kommuner finns i Dalarna, tre i Norrbotten och tre i Stockholm. Därutöver är det en kommun i Hälsingland, Sörmland, Uppland, Väst och Västerbotten som inte ger SISU Idrotsutbildarna anslag. Totalt anslag (Mkr) Förändring av anslaget från kommunerna från 2011 till 2012 Sid 16/31
Statsanslagsberättigad studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet i Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Inför 2013 har vi utvecklat vår fördelningsmodell till att bygga på enkla, kommunicerbara principer som stödjer idrottens organisation. Denna fördelningsmodell har tagits fram i samspel med distrikten. Fördelningskriterierna syftar till att ge likartade förutsättningar i landet och att styra hur anslaget ska användas. Anslagsmodell Grundbidrag Syftet med grundbidraget är att skapa goda förutsättningar för SISU Idrottsutbildarnas 21 distrikt att leva upp till organisationens uppdrag. Basuppdrag för SISU-distrikt är att i enlighet med stadgarna planera, leda, samordna och utveckla studie-, bildnings- och utbildnings- verksamheten inom distriktet i enlighet med stämmans och förbundsstyrelsens beslut. Nuvarande verksamhetsinriktning vilar på de gemensamma målen vilka kompletteras med fokuserade områden. En god samverkan mellan landets 290 kommuner och SISU Idrottsutbildarna är en förutsättning för en utveckling av idrotten lokalt och att ekonomiskt stöd till SISU Idrottsutbildarna från varje kommun i enlighet med målen säkerställs. Grundbidraget utgår från två kriterier och omfattar 20 % av det fördelade bidraget. 1. Basbidraget vilket är lika för alla. 2. Antalet kommuner i distriktet Storleksbidraget fördelas enligt; 90 % fördelas lika till alla 10 % fördelas efter antalet kommuner i distriktet Sid 17/31
Verksamhetsbidrag Syftet med verksamhetsbidraget är att ge stöd till studie-, bildnings- och utbildningsverksamheten. Verksamhetsbidraget utgår från fyra kriterier och omfattar 80 % av det fördelade bidraget. 1. Genomförd verksamhet baserat på antalet utbildningstimmar för lärgrupper, kurs, processarbete, barnkultur, föreläsningar och kulturprogram under de två senaste åren. Se Verksamhetsformer. 2. Antalet föreningar med verksamhet fördelas på det antal sektionsföreningar som är registrerade i RF:s föreningsregister samt övriga MO och som genomfört minst ett arrangemang, d.v.s. lärgrupper, kurs, processarbete, barnkultur, föreläsningar och kulturprogram under de två senaste åren. 3. Unika deltagare fördelas på redovisat antalet unika deltagare de två senaste åren inom lärgrupp, kurs, processarbete och barnkultur. 4. Glesbygdsstöd fördelas på redovisade utbildningstimmar för lärgrupper, kurs, processarbete, barnkultur, föreläsningar och kulturprogram som genomförts för boende i glesbygd (H-regionerna 5 och 6) under de två senaste åren. Verksamhetsbidraget fördelas enligt; 55 % genomförd verksamhet 30 % antalet SF-föreningar med verksamhet 12 % unika deltagare 3 % glesbygdsverksamhet Sid 18/31
Verksamhetsformer Inom SISU Idrottsutbildarna finns följande verksamhetsformer inom ramen för den rapporterbara statsanslagsberättigade verksamheten: LÄRGRUPP o Värdet på en utbildningstimme är för organisationsledare 3,0 o Värdet på en utbildningstimme är för aktivitetsledare 2,0 o Värdet på en utbildningstimme är för övriga 1,0 KURS o Värdet på en utbildningstimme är för organisationsledare 4,0 o Värdet på en utbildningstimme är för aktivitetsledare 3,0 o Värdet på en utbildningstimme är för övriga 2,0 PROCESSARBETE o Värdet på en processtimme är 10,0 timmar. BARNKULTUR o Värdet på en utbildningstimme är 1,0 FÖRELÄSNING o Värdet på en föreläsning är 5,0 timmar. KULTURPROGRAM o Värdet på ett kulturprogram är 5,0 timmar. Priogrupp Ledare Ledare är en priogrupp inom SISU Idrottsutbildarnas verksamhet. Med ledare avses aktivitets- och organisationsledare. Åldersgräns Våra verksamhetsformer riktar sig i planering och genomförande till deltagare vilka under året fyller minst 13 år. SISU Idrottsutbildarna ser som sitt ansvar att barnen i åldern 7-12 år får möta vårt bildningsarbete, särskilt i värdegrundsfrågor. Detta sker genom verksamhetsformerna barnkultur och kulturprogram. Sid 19/31
BILAGA 1 Landstings- regionanslag 2008-2012 2013-01-07 Landsting/ 2008 2009 2010 2011 2012 Region Anslag i kr Anslag i kr Anslag i kr Anslag i kr Anslag i kr Blekinge 1 450 000 1 450 000 1 450 000 1 465 000 1 465 000 Dalarna 200 000 0 250 000 250 000 250 000 Gästrikland 124 640 160 000 176 000 180 400 189 200 Från Uppland 10 500 11 000 10 710 11 000 12 000 Summa 135 140 171 000 186 710 201 400 201 200 Halland 1 500 000 1 535 000 1 545 000 1 556 000 1 575 000 Hälsingland 203 360 240 000 233 700 239 600 240 800 Jämtland/Härjed. 0 0 0 0 0 Norrbotten 600 000 600 000 600 000 600 000 600 000 Skåne 600 000 600 000 600 000 600 000 1 000 000 Småland Kalmar 1 319 000 1 319 000 1 219 000 1 219 000 1 236 000 Kronoberg 1 200 000 1 100 000 1 100 000 825 000 925 000 Jönköping 2 816 400 2 910 000 2 975 000 3 030 000 3 000 000 Summa 5 335 400 5 329 000 5 294 000 5 074 000 5 161 000 Stockholm Stockholm 900 000 900 000 900 000 900 000 900 000 Till Uppland 20 243 48 285 46 684-40 170-40 000 Till Södermanland 91 477 78 732 144 134-122 133-122 000 Summa 788 280 772 983 709 182 737 697 738 000 Sid 20/31
Södermanland Södermanland 0 0 0 1 000 000 1 000 000 Från Stockholm 91 477 78 732 144 134 123 000 115 000 Summa 91 477 78 732 144 134 1 123 000 1 115 000 Uppland Uppland 375 000 382 000 396 679 403 819 409 069 Från Stockholm 20 243 48 285 46 684 38 381 40 000 Till Gästrikland 10 500 11 000 10 710-11 000-11 000 Summa 384 743 391 000 431 974 431 200 438 069 Värmland Värmland 1 887 072 1 887 072 1 740 000 1 740 000 1 725 996 Från Örebro 223 000 225 000 210 000 200 000 200 000 Summa 2 110 072 2 112 072 1 950 000 1 940 000 1 925 996 Väst 1 300 000 1 300 000 750 000 750 000 650 000 Västerbotten 500 000 400 000 400 000 400 000 400 000 Västergötland 2 794 000 1 700 000 1 350 000 1 350 000 1 350 000 Västernorrland 0 0 0 0 0 Västmanland 260 000 260 000 260 000 260 000 260 000 Örebro 2 011 000 2 011 000 1 888 000 1 900 000 1 900 000 Till Värmland 223 000 225 000 210 000 200 000-200 000 Summa 1 788 000 1 786 000 1 678 000 1 700 000 1 700 000 Östergötland 1 025 000 1 100 000 1 100 000 1 300 000 1 325 000 TOTALT 20 865 472 19 625 787 24 332 700 19 977 897 20 395 065 417 168 Sid 21/31
BILAGA 2 Kommunala anslag 2008-2012 2013-01-07 Kommun 2008 2009 2010 2011 2012 Ansalg i kr Anslag i kr Anslag i kr Anslag i kr Anslag i kr Blekinge Karlskrona 0 0 100 000 0 150 000 Ronneby 0 150 000 150 000 150 000 90 000 Olofström 85 000 85 000 85 000 85 000 85 000 Sölvesborg 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Karlshamn 200 000 200 000 200 000 200 000 200 000 Summa 385 000 535 000 635 000 535 000 625 000 Dalarna Avesta 50 000 50 000 0 0 0 Borlänge 0 0 0 0 0 Falun 10 000 20 000 20 000 20 000 0 Gagnef 36 000 30 000 30 000 30 000 0 Hedemora 85 000 80 000 0 20 000 32 200 Leksand 0 75 000 50 000 50 000 47 600 Ludvika 150 000 100 000 0 10 000 0 Malung 0 0 0 0 0 Mora 0 0 0 0 0 Orsa 15 000 15 000 15 000 15 000 0 Rättvik 0 15 000 20 000 20 000 37 400 Smedjebacken 0 0 0 15 000 17 000 Säter 40 000 40 000 0 0 24 000 Vansbro 0 0 0 0 0 Älvdalen 8 500 8 500 8 500 0 15 000 Summa 394 500 433 500 143 500 180 000 173 200 Gotland Gotland 490 000 490 000 522 450 524 495 621 932 Summa 490 000 490 000 522 450 524 495 621 932 Sid 22/31
Gästrikland Gävle 200 000 200 000 220 000 220 000 220 000 Sandviken 50 000 50 000 50 000 70 000 70 000 Ockelbo 19 000 16 000 16 000 16 000 20 000 Hofors 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000 Summa 284 000 281 000 301 000 321 000 325 000 Halland Kungsbacka 0 0 0 0 150 000 Varberg 200 000 200 000 200 000 200 000 200 000 Falkenberg 200 000 200 000 200 000 200 000 200 000 Hylte 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 Halmstad 200 000 200 000 0 0 230 000 Laholm 47 023 54 000 51 000 51 000 105000 Summa 677 023 684 000 481 000 481 000 915 000 Hälsingland Söderhamn 200 000 200 000 100 000 100 000 125 000 Bollnäs 133 697 137 000 109 000 137 886 153 389 Ovanåker 4 055 5 000 10 147 23 940 22 931 Hudiksvall 118 767 102 348 100 000 120 000 280 000 Ljusdal 50 000 60 000 60 000 60 000 66 000 Nordanstig 0 0 0 0 0 Summa 506 519 504 348 379 147 441 826 647 320 Jämtland/Härjedalen Berg 0 40 000 40 000 40 000 40 000 Bräcke 0 0 15 000 15 000 15 000 Härjedalen 0 100 000 100 000 100 000 100 000 Krokom 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Ragunda 16 317 29 317 13 000 13 000 13 000 Strömsund 32 000 30 000 0 30 000 30 000 Åre 40 000 40 000 45 000 45 000 45 000 Östersund 440 000 437 500 420 000 405 000 410 000 Summa 628 317 776 817 733 000 748 000 753 000 Sid 23/31
Norrbotten Arjeplog 0 0 0 0 0 Arvidsjaur 5 000 5 000 7 400 7 000 7 000 Boden 40 000 40 000 40 000 40 000 40 000 Gällivare 27 725 30 000 30 000 30 000 30 000 Haparanda 1 512 10 000 10 000 10 000 10 000 Jokkmokk 2 804 10 000 10 000 10 000 10 000 Kalix 40 000 40 000 40 000 40 000 40 000 Kiruna 40 000 40 000 32 000 32 000 32 000 Luleå 245 000 400 000 400 000 400 000 400 000 Pajala 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 Piteå 106 000 106 000 56 000 56 000 56 000 Älvsbyn 1 900 0 0 0 0 Överkalix 2 513 5 000 5 000 5 000 5 000 Övertorneå 10 000 0 0 10 000 0 Summa 527 454 691 000 635 400 645 000 635 000 Skåne Bjuv 6 000 3 000 5 000 5 000 5 000 Bromölla 11 000 11 000 15 000 15 000 15 000 Burlöv 2 206 2 562 2 152 2 000 14 000 Båstad 0 12 000 15 000 35 000 25 000 Eslöv 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000 Helsingborg 550 000 500 000 550 000 550 000 550 000 Hässleholm 50 000 100 000 100 000 50 000 50 000 Höganäs 113 359 27 275 41 720 140 735 40 000 Hörby 60 000 30 000 30 000 50 000 40 000 Höör 11 185 8 925 7 000 3 500 26 450 Klippan 6 000 25 000 25 000 25 000 25 000 Kristianstad 100 000 100 000 100 000 100 000 200 000 Kävlinge 26 358 25 000 25 000 8 333 33 337 Landskrona 40 000 40 000 40 000 40 000 40 000 Lomma 20 804 49 606 20 000 20 000 20 000 Lund 100 000 100 000 100 000 90 000 100 000 Malmö 150 000 150 000 150 000 150 000 150 000 Osby 20 000 30 000 30 000 30 000 30 000 Perstorp 5 000 0 5 000 5 000 10 000 Simrishamn 19 295 0 20 000 20 000 20 000 Sjöbo 54 767 27 020 28 236 64 206 79 000 Sid 24/31
Skurup 20 000 30 000 30 000 30 000 30 000 Staffanstorp 0 40 000 40 000 40 000 40 000 Svalöv 0 5 000 5 000 5 000 5 000 Svedala 2 682 9 000 11 000 11 000 11 000 Tomelilla 25 000 35 000 25 000 25 000 25 000 Trelleborg 136 432 80 107 63 929 43 657 65 000 Vellinge 25 775 40 000 40 000 40 000 15 000 Ystad 86 160 89 320 93 200 79 960 93 000 Åstorp 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000 Ängelholm 75 360 67 153 55 000 55 000 55 000 Örkelljunga 12 000 0 4 600 6 000 6 000 Östra Göinge 21 000 21 000 25 000 25 000 25 000 Summa 1 812 383 1 719 968 1 763 837 1 826 391 1 904 787 Småland F-län Aneby 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000 Eksjö 54 160 54 000 54 000 54 000 54 000 Gislaved 120 000 120 000 120 000 120 000 125 000 Gnosjö 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 Habo 36 000 36 000 36 000 40 000 40 000 Jönköping 1 858 000 1 858 000 1 858 000 1 858 000 1 858 000 Mullsjö 48 000 Nässjö 100 000 120 000 120 000 120 000 120 000 Sävsjö 37 332 37 332 37 332 37 332 37 332 Tranås 159 000 79 500 103 129 126 519 126 519 Vaggeryd 69 356 69 539 76 690 111 279 95 485 Vetlanda 104 946 55 000 45 000 60 000 60 000 Värnamo 180 000 182 000 180 000 180 000 180 000 G-län Alvesta 150 000 150 000 150 000 150 000 150 000 Lessebo 80 000 82 000 82 564 83 000 83 000 Ljungby 97 000 97 000 87 300 78 000 78 000 Markaryd 32 000 29 000 29 000 29 000 29 000 Tingsryd 108 715 116 949 108 145 109 304 107 896 Uppvidinge 65 000 66 000 65 000 65 000 65 000 Växjö 500 000 500 000 500 000 400 000 500 000 Älmhult 52 000 50 000 50 000 50 000 50 000 Sid 25/31
H-län Borgholm 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 Emmaboda 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Hultsfred 300 385 300 385 250 384 225 386 225 386 Högsby 15 000 21 000 52 092 45 880 20 000 Kalmar 395 853 400 000 400 000 400 000 400 000 Mönsterås 25 000 30 000 25 000 25 000 25 000 Mörbylånga 28 480 30 000 30 000 30 000 30 000 Nybro 95 000 95 000 95 000 95 000 71 248 Oskarshamn 189 296 220 000 220 000 220 000 220 000 Torsås 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000 Vimmerby 173 600 173 600 173 600 173 600 173 600 Västervik 254 900 239 400 224 000 224 000 224 000 Summa 5 491 023 5 421 705 5 382 236 5 320 300 5 406 466 Stockholm Botkyrka 90 000 80 000 120 000 103 000 80 000 Danderyd 0 0 0 0 0 Ekerö 0 0 37 000 37 000 25 000 Haninge 40 146 40 200 106 000 95 200 50 000 Huddinge 194 486 200 000 206 349 200 000 200 000 Järfälla 0 0 30 000 31 000 31 600 Lidingö 0 100 000 31 250 75 000 75 000 Nacka 0 100 000 200 000 100 000 200 000 Nynäshamn 0 10 000 10 000 10 000 10 000 Salem 0 0 50 000 24 000 30 000 Sollentuna 39 698 39 698 5 000 45 000 40 000 Solna 0 0 50 000 10 000 40 000 Stockholm 1 200 000 1 200 000 1 412 000 1 200 000 1 200 000 Sundbyberg 31 900 31 900 31 900 47 000 52 000 Tyresö 70 730 48 240 95 100 95 000 70 000 Täby 0 0 0 0 0 Upplands-Bro 4 416 4 350 50 000 60 000 50 000 Upplands-Väsby 35 000 35 000 40 000 87 500 40 000 Vallentuna 0 0 0 2 000 0 Vaxholm 0 0 0 92 000 80 000 Värmdö 0 0 0 132 000 100 000 Sid 26/31
Österåker 12 295 12 500 20 000 20 000 20 000 Summa 1 718 671 1 901 888 2 494 599 2 465 700 2 393 600 Södermanland Eskilstuna 0 350 000 350 000 500 000 600 000 Flen 30 000 30 000 30 000 35 000 35 000 Katrineholm 72 000 0 64 000 70 000 70 000 Vingåker 0 0 0 0 18 000 Nyköping 140 000 140 000 175 000 175 000 175 000 Oxelösund 0 0 30 000 30 000 30 000 Trosa 140 000 140 000 140 000 140 000 140 000 Gnesta 21 000 40 000 41 000 41 000 41 000 Nykvarn 0 0 0 0 0 Södertälje 52 029 50 000 50 000 70 000 70 000 Strängnäs 30 000 30 000 30 000 40 000 40 000 Summa 485 029 780 000 910 000 1 101 000 1 219 000 Uppland Sigtuna 45 000 45 000 45 000 45 000 45 000 Håbo 18 787 42 000 42 000 36 000 40 000 Enköping 40 000 50 000 40 000 25 000 25 000 Heby 95 000 75 000 70 000 80 000 80 000 Älvkarleby 0 0 0 20 000 0 Tierp 46 000 46 000 46 000 46 000 46 000 Östhammar 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 Norrtälje 25 000 40 000 40 000 40 000 40 000 Uppsala 294 000 296 940 296 940 298 424 300 000 Knivsta 6 000 10 000 10 000 10 000 10 000 Summa 599 787 634 940 619 940 630 424 616 000 Värmland Arvika 117 256 120 855 115 000 115 000 115 000 Degerfors 52 206 41 756 41 000 41 765 35 000 Eda 24 055 40 000 40 000 40 000 40 000 Filipstad 32 400 33 110 29 060 32 050 37 120 Forshaga 166 725 104 400 111 000 97 500 100 000 Grums 25 609 25 000 25 000 25 000 25 000 Hagfors 69 102 28 073 33 706 41 410 53 615 Hammarö 104 570 123 955 103 032 102 690 109 144 Sid 27/31
Karlskoga 267 455 210 000 210 000 210 000 210 000 Karlstad 361 000 346 000 346 000 346 000 346 000 Kil 39 635 34 155 41 308 42 341 54 686 Kristinehamn 94 487 100 748 123 972 108 270 101 598 Munkfors 3 848 16 500 15 000 3 083 3 000 Storfors 7 070 18 900 13 160 14 000 14 000 Sunne 30 347 41 450 49 901 48 577 44 627 Säffle 30 000 30 000 25 000 25 000 25 000 Torsby 51 400 55 100 56 700 56 100 58 000 Årjäng 54 054 65 069 52 740 10 000 29 139 Summa 1 531 219 1 435 071 1 431 579 1 358 786 1 400 929 Väst Ale 50 000 50 000 50 000 150 000 150 000 Bengtsfors 6 000 6 000 6 000 10 000 10 000 Dals Ed 9 000 9 000 9 000 14 000 14 000 Färgelanda 25 000 25 000 25 000 12 500 12 500 Göteborg 1 956 592 1 956 592 1 956 592 1 925 000 1 925 000 Härryda 130 000 130 000 130 000 140 000 140 000 Kungälv 250 000 250 000 150 000 150 000 130 000 Lerum 0 0 25 000 0 0 Lysekil 35 000 35 000 35 000 35 000 35 000 Mellerud 16 000 16 500 16 500 16 500 17 325 Munkedal 51 000 51 000 51 000 51 000 51 000 Mölndal 200 000 200 000 200 000 200 000 200 000 Orust 17 300 8 000 8 000 10 000 10 000 Partille 100 000 60 000 60 000 80 000 80 000 Sotenäs 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000 Stenungsund 39 000 39 000 39 000 38 000 38 000 Strömstad 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000 Tanum 20 000 15 000 15 000 25 000 25 000 Tjörn 8 000 8 000 8 000 8 000 20 000 Uddevalla 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Åmål 35 000 35 000 35 000 35 000 35 000 Öckerö 10 000 10 000 10 000 20 000 20 000 Summa 3 092 892 3 039 092 2 964 092 3 055 000 3 047 825 Sid 28/31
Västerbotten Bjurholm 1 500 0 0 0 0 Dorotea 0 0 20 000 20 000 20 000 Lycksele 0 0 42 000 42 000 42 000 Malå 2 475 1 575 2 000 2 000 5 000 Nordmaling 5 500 0 15 000 15 000 15 000 Norsjö 0 0 10 000 10 000 10 000 Robertsfors 15 000 0 20 000 20 000 20 000 Skellefteå 638 424 823 000 775 000 775 000 775 000 Sorsele 0 0 0 0 10 000 Storuman 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 Umeå 550 000 550 000 550 000 550 000 650 000 Vilhelmina 6 000 3 000 25 000 25 000 25 000 Vindeln 16 000 0 0 0 20 000 Vännäs 8 500 0 25 000 25 000 25 000 Åsele 4 410 1 000 1 000 1 000 5 000 Summa 1 249 809 1 380 575 1 487 000 1 487 000 1 624 000 Västergötland Alingsås 300 000 300 000 300 000 300 000 300 000 Bollebygd 44 000 27 000 39 000 39 000 39 000 Borås 1 400 000 1 400 000 1 400 000 1 400 000 1 400 000 Essunga 29 000 40 694 37 000 35 000 35 000 Falköping 250 000 250 000 250 000 225 000 225 000 Grästorp 37 000 38 000 31 000 28 000 30 000 Gullspång 0 7 000 9 000 0 10 000 Götene 80 000 75 568 83 000 77 341 97 000 Herrljunga 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 Hjo 40 000 20 000 30 000 30 000 30 000 Karlsborg 40 000 40 000 40 000 40 000 40 000 Lidköping 575 000 575 000 575 000 550 000 500 000 Lilla Edet 45 000 45 000 22 000 22 000 22 000 Mariestad 175 000 185 000 175 000 175 000 175 000 Mark 390 000 390 000 390 000 390 000 390 000 Mullsjö 54 000 38 800 48 000 48 790 0 Skara 130 000 130 000 130 000 130 000 130 000 Skövde 330 000 330 000 330 000 330 000 330 000 Svenljunga 30 000 30 000 30 000 20 000 20 000 Tibro 60 150 60 113 60 000 60 000 60 000 Sid 29/31
Tidaholm 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Tranemo 45 000 63 000 45 000 45 000 45 000 Trollhättan 270 000 350 000 300 000 275 000 270 000 Töreboda 35 000 29 909 37 000 33 384 33 000 Ulriceham 175 000 175 000 190 000 190 000 190 000 Vara 273 900 260 000 255 000 229 500 230 000 Vårgårda 44 000 40 591 27 000 18 557 18 000 Vänersborg 223 000 227 000 227 000 227 000 227 000 Summa 5 205 050 5 257 675 5 190 000 5 048 572 4 976 000 Västernorrland Sundsvall 132 806 99 860 88 750 83 790 150 000 Timrå 36 000 30 000 50 000 50 000 100 000 Härnösand 87 143 80 000 75 000 58 500 100 000 Örnsköldsvik 176 050 227 000 200 000 200 000 200 000 Kramfors 132 999 120 000 120 000 120 000 150 000 Sollefteå 67 945 70 000 60 100 50 306 100 000 Ånge 14 803 10 810 7 576 5 633 50 000 Summa 647 746 637 670 601 426 568 229 850 000 Västmanland Arboga 60 000 60 000 60 000 70 000 70 000 Fagersta 12 000 12 000 12 000 10 870 11 000 Hallstahammar 7 000 7 000 10 000 10 000 20 000 Kungsör 27 000 27 000 30 000 30 000 30 000 Köping 90 000 90 000 85 000 100 000 100 000 Norberg 7 000 7 000 5 000 646 1 000 Sala 80 000 80 000 80 000 82 563 78 000 Skinnskatteberg 5 000 5 000 5 000 5 252 5 000 Surahammar 0 0 0 0 3000 Västerås 70 000 70 000 125 000 225 000 300 000 Summa 358 000 358 000 412 000 534 331 618 000 Örebro Askersund 30 000 30 000 10 000 10 000 10 000 Hallsberg 70 000 70 000 70 000 70 000 73 000 Hällefors 25 000 25 000 25 000 25 000 27 500 Kumla 137 000 137 000 90 000 80 000 67 000 Laxå 30 000 30 000 30 000 30 000 23 000 Sid 30/31