Energideklaration av fastigheten Umeå Jungmannen 3 Redargränd 3

Energideklaration av fastigheten Umeå Jungmannen 3 Redargränd 3 Datum 2014-03-06 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsman Mattias Johansson Besiktningsdatum 2014-02-27

Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Jungmannen 3 Kalkylerna grundas på följande uppgifter om ditt hus. Namn Helen Johansson Adress Redargränd 3 Postadress 91331 Holmsund Kommun Umeå Antal personer i hushållet 2 Husuppgifter Byggnadsår 1985 Hustyp Gavelradhus/parhus Antal våningar Två eller 21/2-plan Källare Utan källare Yttervägg Blandat material eller träkonstruktion Ventilation Mekanisk ventilation till- och frånluft inkl. värmeväxlare Atemp (exkl. Area varmgarage) 132 m² Golvarean i temperaturreglerade utrymmen avsedd att värmas till mer än 10 grader, begränsad av klimatskärmens insida. Garage Nuvarande uppvärmning kallt Elpanna Årlig energianvändning Avser perioden 1301-1312 Elvärme 14624 Hushållsel 4400 Fastighetsel 1300 Fristående byggnad 400 Kallvattenförbrukningen 62 m³ Inomhustemperatur Temperatur i garaget ca 20-21 C varmt ca 1 månad senaste året.

Rapport: Inköpt energi till huset Fastighet Umeå Jungmannen 3 Värme 13324 Tappvarmvatten 1300 Summa 14624 Hushållsel 4400 Fastighetsel 1300 Fristående byggnad 400 Totalt inköp av energi 20724 6% 2% Inköpt energi 21% 6% 65% Värme Tappvarmvatten Hushållsel Fastighetsel Fristående byggnad Energibalans exkl. tappvarmvatten 23% 31% 24% 12% 10% Ventilationsförluster Golv Tak Ytterväggar Fönster

Rapport: Byggnadens energiklass E Fastighet Umeå Jungmannen 3 Byggnadens energiprestanda Referenshusets energiprestanda 133 /m² 122-149 /m² Byggnadens energiprestanda Energiprestanda är byggnadens uppmätta och normalårskorrigerade energianvändning för uppvärmning, varmvatten, komfortkyla och fastighetsenergi under en sammanhängande tolvmånadersperiod (/år) per tempererad area (m2) och anges i /m2 och år. Energiexperten anger i formuläret det uppmätta värdet som sedan normalårskorrigeras av systemet. I de fall där det inte finns tillgång till uppmätta värden måste projekterade eller beräknade värden för ett normalår anges. Metoden som används för normalårkorrigering är SMHI:s energiindexmetod. För byggnader som inte har separat mätning av energianvändningen ligger det i energiexpertens uppdrag att göra en viktning av energistatistiken så att byggnadens energiprestanda kan bedömas. Energiprestanda skall också redovisas vid annonsering av en byggnad som ska säljas. Systemgränsen för byggnadens energiprestanda Nedan finns en illustration av systemgränsen för byggnadens energiprestanda. Hushållsel och verksamhetsel ingår inte i byggnadens energiprestanda. Inte heller energi som används till installationer utanför byggnaden enligt definitionen i BBR. Exempel på energi utanför byggnader är ytterbelysning som inte är monterad på byggnaden, motorvärmare på parkeringsplatser utomhus och energi till uppvärmning av pool. Källa: Boverkets Regelsamling för energideklaration med kommentarer, 2010

Rapport: Energieffektiviseringsåtgärder Fastighet Umeå Jungmannen 3 Energieffektiviseringsåtgärder Energi-besparing /år Kostnadsbesparing, kr Åtgärdskostnad, kr Pay-off, år Teknisk livslängd, år Installation av snålspolande munstycken. 300 450 800 2 5 Installation av nytt ventilationsaggregat med högre värmeåtervinning. 2 300 2 530 25 000 10 20 Installation av fjärrvärme - 3 300 65 000 20 25

Energipriser kr/ Fast kostnad kr/år 16 Amp 20 Amp El 1,1 300 1939 2903 Pellets 0,55 0 25 Amp Ved 0,45 0 3619 Olja 1,2 0 Fjärrvärme 0,681 3804 Om husägaren gör åtgärderna själv minskar kostnad och återbetalningstid. Redovisade energibesparingar enligt ovan kan endast tolkas för de enskilda åtgärderna och kan inte summeras till en total energibesparing. ROT-avdrag och bidrag är inte medräknade i åtgärdsförslagen men bör kontrolleras och sökas i de fall det är möjligt. Det finns bidrag för bland annat solvärme, fönsterbyte och installation av biobränsleanordningar. Energibesparande Tips Installation av snålspolande munstycken Snålspolande munstycken och engreppsblandare sänker varmvattenförbrukning utan att minska komforten. Ni tänker då kanske instinktivt på de äldre munstyckena som enbart reglerade trycket på vattnet och medförde en rejäl sänkning av komforten. Dagens munstycken blandar in luft och kan på så vis åstadkomma samma vätande effekt men med mindre mängd vatten. Vid produktion av varmvatten kan endast en mycket liten del kommer byggnaden till godo för uppvärmning. Att minska varmvattenbehovet ger därmed mycket snabb återbetalning. Notera: Elgolvvärme Duscha snabbt och effektivt istället för att bada i badkaret. Har du en elektrisk handdukstork i badrummet? Glöm inte att stänga av den. Om den står på året runt kan den dra så mycket som 600 per år. Har ni elslingor i badrum eller hall bör dessa ställas lite lägre eller samma som husets inomhustemperaturen för att det primära värmesystemet huvudsakligen ska värma rummet. På sommaren kan golvvärmen kopplas ifrån för att spara energi. Justering av inomhustemperaturen Genom att sänka temperaturen inomhus kan man minska energianvändningen väldigt enkelt. Endast 1 grads sänkning av inomhustemperaturen minskar energianvändningen med ungefär 5 %. Har du för varmt inomhus ökar även vädringen då det kanske är tvunget att vädra vid t. ex ett besök. Skulle ni ändå behöva vädra gör det snabbt och effektivt för att förhindra att möbler och byggnadsstommen blir nerkyld och stäng om möjligt av termostatreglerade ventiler. Notera: När du reser bort kan du sänka temperaturen inne till cirka 15 grader. Håll dörren stängd mot kalla utrymmen, till exempel vind och veranda.

Nya tätlister i dörrar och fönster Gamla tätlister i dörrar och fönster blir med tiden torra och tappar en stor del av sin isolerande förmåga, redan efter 6-8 år kan det vara dags att byta. Att byta tätningslister har överlag bäst återbetalningstid. Kontrollera även om fönsterpartierna har bristande drevning vilket medför icke önskvärd luftinfiltration. Att dreva om fönstren skapar behagligare miljö och sänker energikostnaderna. Notera att ventilationen i byggnaden måste fungera som tänkt dvs. att det finns tilluft, frånluft och överluft till badrum och förråd innan nya tätningslister monteras. Handdiska inte under rinnande vatten Att diska under rinnande vatten ökar energikostnaden så mycket som 800: - per år. Diskmaskinen bör alltid vara ansluten till kallvatten i de fall värmesystemet inte är en elpanna. Laga läckande kranar En kran som läcker med en droppe per sekund under ett helt år kostar så mycket som 400: - per år. Torka bakom kyl och frys Genom att kontinuerligt torka av kylens kondensor, alltså baksidan av kylen eller frysen kan energiförbrukningen minskas med upp till 20 % mot om avtorkning aldrig skulle skett. Temperaturen i kyl och frys Ställ inte in onödigt låga temperaturer på kyl och frys. Varje grad du kan sänka med minskar energianvändningen med ca 5 %. Notera: Ska du tina upp mat från frysen? Ta ut den i god tid och låt den tina i kylen. Se till att kylen och frysen har täta dörrar eller luckor. Byt gummilisterna om de går sönder. 2-glas fönster med persienner Har du 2-glas fönster med persienner kan du för att minska energianvändningen dra ner persiennerna under natten. Genom åtgärden bildas ett skikt som motverkar nattutstrålning. Kontrollera temperaturerna Mät inomhustemperaturen för att säkerställa att den är rätt, och mät inte i fönstret eftersom fönstret kyler. Kontrollera temperaturen i garaget då den ofta är högre än man tror. Mät även varmvattentemperatur, den bör ligga mellan 50-60 grader.

Injustering av värmekurvan Med styrkurvan rätt anpassad till byggnaden är rumstemperaturen konstant, oberoende av utetemperaturvariationer. Styrkurvans lutning ger information om byggnadens isolering. Brant kurva lite isolering. Flack kurva mycket isolering. Innan injusteringsarbetet påbörjas är det viktigt att fördelning av värmemediet är utfört så att respektive radiator har vattenflöde som motsvarar dess effekt. Är fördelningen inte riktigt resulterar det i ojämn värme i byggnaden så en lägenhet har 23 grader och en annan har 18 grader. Under justeringsarbetet ska manuella radiatorventiler, åtkomliga för nyttjare av lokalen, vara helt öppna och överdelarna (regulatorerna) på eventuella termostatventiler vara avmonterade för att säkra fullt flöde genom radiatorerna. Därefter upprättas lämpligen en tabell för rumstemperaturen som registreras för olika utetemperaturer, vid mulen väderlek och inte allt för kraftig vindstyrka. Om rumstemperaturen ändras då utetemperaturen varierar ska styrkurvan justeras uppåt eller nedåt vid den utetemperatur då rumstemperaturen avviker från önskat värde. Perioder med kraftig solstrålning påverkar rumstemperaturen då strålningsvärme lagras i byggnadens väggar. Något lägre framledningstemperatur kan tillåtas i dessa situationer samt att termostaterna på radiatorerna då skall strypa flödet. Rätt inställd styrkurva behöver inte ändras såvida inte förutsättningarna ändras i form av energisparande åtgärder, ex vid tilläggsisolering. Att sänka framledningstemperaturen 2-3 grader motsvarar 1 grad inomhus. Hur mycket framledningen ska ändras för att få önskad rumstemperaturändring hänger samman med värmesystemets konstruktion och byggnadens isolering, som i sin tur påverkar styrkurvans branthet. När styrkurvan har korrekt lutning i förhållande till utomhustemperaturen kan parallellförskjutningen av styrkurvan användas för att öka eller minska inomhustemperaturen. Med parallellförskjutningen menas att kurvan flyttas upp eller ned men behåller samma lutning. Dvs. att när rätt lutning på styrkurvan är funnen betyder inte det att inomhustemperaturen är korrekt utan detta kan behöva korrigeras på kurvförskjutningen. Se bild nedan

Rumsreglering (kaskadreglering) I basutförande består oftast inte reglercentralen med inomhusgivare utan den kan kompletteras med detta. Rumstemperaturregleringsgivaren bör placeras där det påverkas minst av omgivande faktorer. Funktionen är som följer. Om ärvärdet för rumstemperaturen under- eller överskrider börvärdet förskjuts framledningstemperaturen, från inställd styrkurva i proportion till avvikelsen eller belastningen beroende på verkningssätt för reglerutrustningen. Förhållandet är inställbart eller fast. Riktvärde är 1:2,5. Dvs. att istället för att manuellt ändra kurvförskjutningen efter önskad inomhustemperatur går styrsystemet in och gör detta för att optimera framledningstemperaturen. Termostater på radiatorerna bör fortfarande användas eftersom inomhusgivaren inte känner av interna belastningar i hela byggnaden. Det kan t ex vara full solinstrålingen i ett rum och därmed blir det övertemperatur ifall inte termostaten sitter kvar och kan strypa flödet till radiatorn.

sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Redargränd 3, 913 31 Holmsund Umeå kommun Nybyggnadsår: 1985 Energidekarations-ID: 589472 Energiprestanda: 133 /m² och år Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare. För mer information: www.boverket.se/energideklaration Krav vid uppförande av ny byggnad [jan 2012]: Energiklass C, 95 /m² och år Uppvärmningssystem: El (vattenburen) Radonmätning: Inte utförd Åtgärdsförslag: Har lämnats Energideklarationen är utförd av: Linus Sandström, Bosyn KB, 2014-03-06 Energideklarationen är giltig till: 2024-03-06 Sammanfattningen är upprättad enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader.

Energideklaration Version: Dekl.id: 2.2 589472 Byggnaden - Identifikation Län Västerbotten Kommun Umeå Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Jungmannen 3 Husnummer 1 Adress Redargränd 3 Prefix byggnadsid 1 Byggnadsid 1029119 O.B.S! Småhus i bostadsrätt ska deklareras av bostadsrättsföreningen. b Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas Postnummer 91331 Postort Holmsund Huvudadress i Byggnaden - Egenskaper Typkod 220 - Småhusenhet, helårsbostad för 1-2 familjer Byggnadens komplexitet i Enkel Komplex Atemp mätt värde (exkl. Avarmgarage) 132 Finns installerad eleffekt >10 W/m 2 för uppvärmning och varmvattenproduktion m 2 Byggnadstyp Gavel Verksamhet Fördela enligt nedan: 6 Byggnadskategori En- och tvåbostadshus Nybyggnadsår 1985 Bostäder (inkl. biarea, t.ex. trapphus och uppvärmd källare) Procent av Atemp (exkl. Avarmgarage) 100 i Ja i Nej Nej Är byggnaden skyddad som byggnadsminne? Ja enligt 3 kap KML Ja enligt SBM-förordningen Är byggnaden en sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 8 kap 13 PBL? i Nej Ja, är utpekad i detaljplan eller områdesbestämmerlse Ja, är utpekad i annan typ av dokument Ja, egen bedömning Övrig verksamhet - ange vad Summa 100

Energianvändning Verklig förbrukning Vilken 12-månadsperiod avser energiuppgifterna? (ange första månaden i formatet ÅÅMM) 1301-1312 Hur mycket energi har använts för värme och komfortkyla angivet år (ange mätt värde om möjligt)? Angivna värden ska inte vara normalårskorrigerade Fjärrvärme (1) Eldningsolja (2) Naturgas, stadsgas (3) Ved (4) Flis/pellets/briketter (5) Övrigt biobränsle (6) Mätt Fördelat värde värde Beräknad förbrukning Beräknad energianvändning anges för nybyggda/andra byggnader utan mätbar förbrukning och normalårskorrigeras ej Omvandlingsfaktorer för bränslen i tabellen nedan gäller om inte annat uppmätts: Eldningsolja 10 000 /m 3 Naturgas Stadsgas 4 600 /1 000 m 3 Pellets 11 000 /1 000 m 3 (effektivt värmevärde) 4 500-5 000 /ton, beroende av träslag och fukthalt Källa: Energimyndigheten För övriga biobränsle varierar värmevärdet beroende av sammansättning och fukthalt. Det är expertens ansvar att omräkna bränslets vikt eller volym till energi på ett korrekt sätt. El (vattenburen) (7) 14624 i Ja Ja El (direktverkande) (8) El (luftburen) (9) Markvärmepump (el) (10) Värmepump-frånluft (el) (11) Värmepump-luft/luft (el) (12) Värmepump-luft/ vatten (el) (13) Energi för uppvärmning och varmvatten 1 (Σ1) Varav energi till varmvattenberedning Finns solvärme? i Nej Finns solcellssystem? i Nej Ort (graddagar) Fjärrkyla (14) 14624 Ange solfångararea 1300 i m 2 Ange solcellsarea m 2 Beräknad energiproduktion /år Beräknad elproduktion Normalårskorrigerat värde (graddagar) /år Övrig el (ange mätt värde om möjligt) Angivna värden ska inte vara normalårskorrigerade Fastighetsel 2 (15) Hushållsel 3 (16) Verksamhetsel 4 (17) El för komfortkyla (18) Tillägg komfortkyla 5 (19) Byggnadens energianvändning 6 (Σ3) Ort (Energi-Index) Byggnadens elanvändning 7 (Σ4) 1300 i 4400 i Umeå Flygplats 17378 Umeå 17573 Energiprestanda varav el Referensvärde 1 (enligt nybyggnadskrav) 133 133 95 122 149 0 15924 15924 Mätt Fördelat värde värde Normalårskorrigerat värde (Energi-Index) 8 Referensvärde 2 (statistiskt intervall) /m 2,år /m 2,år /m 2,år - /m 2,år 1 Summa 1-13 (Σ1) 2 Den el som ingår i fastighetsenergin 3 Den el som ingår i hushållsenergin 4 Den el som ingår i verksamhetsenergin 5 Beräkning av värdet sker med utgångspunkt i vilket energislag och typ av kylsystem som används (se Boverkets byggregler, BFS 2008:20 och BFS 2011:6) 6 Enligt definition i Boverkets byggregler (Summa 1-15, 18-19 (Σ3)) 7 Den el som ingår i byggnadens energianvändning (Summa 7-13,15,18-19 (Σ4)) 8 Underlag för energiprestanda

Uppgifter om ventilationskontroll Finns det krav på återkommande ventilationskontroll i byggnaden? Ja i Nej Typ av ventilationssystem b FTX FT F med återvinning F 10 Avser när byggnaden har fler ventilationsaggregat Självdrag Uppgifter om luftkonditioneringssystem Finns luftkonditioneringssystem med nominell kyleffekt större än 12kW? Ja i Nej Uppgifter om radon Är radonhalten mätt? Ja i Nej

Utförda energieffektiviseringsåtgärder sedan föregående energideklaration Rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder Åtgärdsförslag (Dekl.id:589472) Styr- och reglerteknisk Installationsteknisk Byggnadsteknisk Värme Nya radiatorventiler Injustering av värmesystem Tids-/behovsstyrning av värmesystem Rengöring och/eller luftning av värmesystem Maxbegränsning av innetemperatur Ny inomhusgivare Byte/installation av tryckstyrda pumpar Annan åtgärd Ventilation Injustering av ventilationssystem Tidsstyrning av ventilationssystem Behovsstyrning av ventilationssystem Byte/installation av varvtalsstyrda fläktar Annan åtgärd b Varmvattenbesparande åtgärder Energieffektiv belysning Isolering av rör och ventilationskanaler Installation av solceller Annan åtgärd Tilläggsisolering vindsbjälklag/tak Tilläggsisolering väggar Tilläggsisolering källare/mark Byte/installation av värmepump Byte till energieffektiva fönster/fönsterdörrar Byte/installation av energieffektivare Komplettering fönster/fönsterdörrar värmekälla med innerruta Byte/komplettering av ventilationssystem Tätning Återvinning av ventilationsvärme fönster/fönsterdörrar/ytterdörrar Installation av solvärme Annan åtgärd Belysning, kylning m.m. Tids-/behovsstyrning av belysning Tids-/behovsstyrning av kyla Annan åtgärd Minskad energianvändning 2300 Beskrivning av åtgärden Kostnad per sparad 0,6 /år kr/ Installation av nytt ventilationsaggregat med högre värmeåtervinning och energieffektivare fläktar.

Åtgärdsförslag (Dekl.id:589472) Styr- och reglerteknisk Installationsteknisk Byggnadsteknisk Värme Nya radiatorventiler Injustering av värmesystem Tids-/behovsstyrning av värmesystem Rengöring och/eller luftning av värmesystem Maxbegränsning av innetemperatur Ny inomhusgivare Byte/installation av tryckstyrda pumpar Annan åtgärd Ventilation Injustering av ventilationssystem Tidsstyrning av ventilationssystem Behovsstyrning av ventilationssystem Byte/installation av varvtalsstyrda fläktar Annan åtgärd b Varmvattenbesparande åtgärder Energieffektiv belysning Isolering av rör och ventilationskanaler Installation av solceller Annan åtgärd Tilläggsisolering vindsbjälklag/tak Tilläggsisolering väggar Tilläggsisolering källare/mark Byte/installation av värmepump Byte till energieffektiva fönster/fönsterdörrar Byte/installation av energieffektivare Komplettering fönster/fönsterdörrar värmekälla med innerruta Byte/komplettering av ventilationssystem Tätning Återvinning av ventilationsvärme fönster/fönsterdörrar/ytterdörrar Installation av solvärme Annan åtgärd Belysning, kylning m.m. Tids-/behovsstyrning av belysning Tids-/behovsstyrning av kyla Annan åtgärd Minskad energianvändning 300 Beskrivning av åtgärden Kostnad per sparad 0,39 /år kr/ Installation av snålspolande munstycken.

Övrigt Har byggnaden deklarerats tidigare? Har byggnaden besiktigats på plats? i Ja Nej Ja i Nej Vid nej, vilket undantag åberopas ( 6) SFS 2012:400 Kommentar Vi besiktar alla byggnader på plats. 6 Kontrollorgan och tekniskt ansvarig Ackrediterat företag Bosyn KB Förnamn Lars Efternamn Nordling Organisationsnummer 969722-6463 E-postadress lars@bosyn.se Ackrediteringsnummer 7479 Expert Förnamn Linus Datum för godkännande 2014-03-06 Efternamn Sandström E-postadress linus@bosyn.se