Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Relevanta dokument
Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter

Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.

Havre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation

Vårvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativ skörd Obehandlat

Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Höstvete. Sorter. Agaton spännande alternativ, men vill man ha lite mer säkerhet är Olivin, Ballad eller Kosack att föredra.

Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativa avkastningar Höstvete 12 försök 2003 Kosack = 100

Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning

Sorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland

Totalt var det 16 sorter i serien L7-212 som

JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Vårkorn

Havre. Sortbeskrivning

Under 2015 avkastade Sanette bäst i

Vårkorn L7-401 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Havre. Tabell 1. Enskilda havreförsök Sorter och odlingsteknik

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.

Ingelstorp Naturbruks gy.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten Av

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult

Höstvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Höstvete L7-101 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Höstvete. de når marknaden.

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete

Havre. Sortbeskrivning

Höstvete. Sorter. Herford är det klart högst avkastande fodervetet i D-området.

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Sortförsök i vårvete

Sortförsök i vårkorn

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i höstvete

Sortförsök i höstvete

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårkorn

Sortförsök i höstvete

Sorter ekologisk odling

SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post:

Svampsjukdomar i vårkorn

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Nederbörd Brunnby

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter

Sortjämförelse av olika utsädesmängder i

Svampsjukdomar i maltkorn

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Svampförsök i korn. Växtskydd

17 Höstraps. (Höstraps forts. nästa sida)

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

Bekämpning av svartpricksjuka

Sorter. Höstraps. Albin Gunnarson, Svensk Raps AB

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter. Sortegenskaper I tabell 3 redovisas höstrapssorternas odlingsegenskaper.

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi

Två såtidpunkter i höstvete

Vårraps. Sorter och odlingsteknik

Svampbekämpning i vårkorn

Sortförsök i höstraps Av Bengt Nilsson, Svensk Raps AB

Vi ser ingen omkullkastning av sorternas

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Jordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Jordbrukaredag Törringelund vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Hösten 2015 får som helhet i landet. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling Sortförsök

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök

Vårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Transkript:

Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Otira har haft överlägset högst avkastning men mognar ganska sent. Den tidiga tvåradssorten Filippa har haft mycket hög avkastning. Bland sexradssorterna har Olsok högst avkastning och bästa stråegenskaper. Baronesse har avkastat svagt i jämförelse med tidigare år. Tabell 1. Korn. Avkastning 2002. Obehandlat och behandlat. Område G (X- och W-län). Femårsmedeltal 1997-2001. Sort Obehandlat Behandlat Medeltal 2002 kg/ha rel.tal 4300 4830 4565 Medeltal 1997-2001 4410 Baronesse 92 97 95 106 Otira 108 109 109 113 Filippa 107 106 107 Cecilia 98 101 104 Antto 112 98 104 Respons 103 103 103 Cicero 105 98 101 Rekyl 102 101 102 Mirja 89 90 89 92 Olsok 91 96 97 Rolfi 94 92 93 95 Bo 88377 107 103 105 Edel 78 88 83 Saana 88 89 89 103 Kiunnari 93 93 93 Bo 88239 93 89 91 Jyvä 101 97 99 94 Inari 104 96 TD 2001-09 96 94 95 33

I den mellansvenska försöksregionen lades det ut sju sortförsök med tidigt korn i försöksserien L7-402. Sortmaterialet har varierat mellan försöken och därför redovisas försöken i område G för sig och områdena F och D tillsammans. I område G lades ett försök i vardera Dalarna, Gästrikland och Hälsingland. Sorterna Cicero och Respons ingick enbart i försöket i Dalarna. Försöken i område G såddes mellan den 10-14 maj, vilket är normal tid för Efter sådden följde en period av torrt väder fram till midsommar. Uppkomsten blev jämn och fin, men bestockningen blev något svag på grund av torkan. I tabell 1 kan man utläsa att Otira även i år toppat avkastningen även om den inte nått upp till flerårsmedel. Den tidiga tvåradssorten Filippa har gett hög skörd i år, medan Baronesse har haft svag avkastning i jämförelse med tidigare år. Rekyl har överträffat mätaren något. Av de vanliga svamparna blad- och sköldfläcksjuka var förekomsten mycket liten under säsongen. Däremot kunde kraftiga angrepp av Bipolaris noteras i området och speciellt i de norra delarna. Baron- Diagram 1. Behandlingseffekt i Korn 3 försök i område G 2002 Antto -90 Otira 623 Bo 88377 Filippa 383 487 Cicero Inari 180 220 Respons Rekyl 483 550 Jyvä 330 Olsok Cecilia 530 653 TD 2001-09 433 Rolfi 437 Bo 88239 290 Kiunnari 493 Baronesse 700 Mirja Saana 520 510 Edel 873 3000 3200 3400 3600 3800 4000 4200 4400 4600 4800 5000 5200 5400 Kg/ha Obehandlat Behandlingseffekt 34

esse verkar ha drabbats kraftigast medan Antto och Olsok stått emot bra. Effekterna av svampbehandlingen för tre försök redovisas i diagram 1. I diagram 2 visas effekterna av svampbehandlingen i ett försök där angreppen av Bipolaris varit kraftiga. I områdena F och D har fördelningen varit två försök i Närke och ett i vardera Södermanland och Östergötland. I tabell 2 kan man utläsa att Otira haft klart högst avkastning, därefter följer Bo 88377. Avkastningen har varierat mellan försöksplatserna, men sortrelationerna har varit likvärdig mellan de flesta sorterna. Undantaget är försöket i Östergötland, där Otira inte nått upp till mätarens avkastning. Avkastningen har varit hög i Närke, speciellt i ett försök där medelavkastningen låg på 7980 kg för hela försöket. Ett par av sorterna, Otira och Edel, orkade i behandlat led upp över 9000 kg/ha. I tabell 3 redovisas egenskaper för de olika sorterna som ett femårsmedeltal för område F, G. Några tidiga sorter har också ingått i försöksserien L7-401. Dessa redovisas separat i tabell 4 som ett medeltal för område D-G. Av dessa sorter så är det Antto och som avkastat bäst i år. Ingen av dessa når dock upp till sortblandningen som är mätare. Antto mognar senare än övriga sorter och får anses vara en sen sort. Mirja är en Diagram 2. Behandlingseffekt i Korn 1 försök i Hälsingland 2002 Behandling: Amistar 0,7 + Forbel 0,4 Otira 1050 Olsok 400 Antto 80 Filippa 490 Jyvä 950 Bo 88377 810 Inari 460 Bo 88239 300 1030 Cecilia Rolfi 990 990 Rekyl TD 2001-09 Mirja Edel Kiunnari 730 1020 1250 1530 1360 Saana 950 Baronesse 1590 3000 3200 3400 3600 3800 4000 4200 4400 4600 4800 5000 5200 5400 5600 5800 6000 Kg/ha Obehandlat Merskörd 35

Tabell 3. Korn. Bestånds- och kvalitetsegenskaper. Femårsmedeltal område F, G 1998-2002. Sort Stråstyrka % Stråbrytning % Strålängd cm Mognad dagar Rymdvikt g/l Tusenkornvikt g Protein % av ts 72 23 72 106 656 50,6 11,6 Baronesse 74 20 77 107 681 49,5 11,4 Otira 85 16 66 107 641 50,2 11,1 Filippa 75 20 73 105 677 54,0 12,5 Cecilia 84 17 69 107 678 49,6 11,7 Antto 91 8 70 109 686 50,3 11,8 Respons 86 9 62 109 638 49,6 10,8 Cicero 88 4 67 110 663 53,5 11,2 Rekyl 82 18 75 106 676 49,9 12,4 Mirja 84 24 81 101 625 40,9 12,4 Olsok 88 32 79 650 44,0 12,1 Rolfi 66 63 70 98 624 41,5 11,9 Bo 88377 82 18 67 107 648 54,5 11,6 Saana 84 19 69 105 663 50,1 12,0 Jyvä 75 23 74 102 660 43,8 11,5 Tabell 4. Korn. Tidiga sorter ingående i serie L7-401. Område D-G. Skörd årsvis 2000-2002, samt femårsmedeltal 1998-2002. Sort 2000 2001 2002 1998-2002 Sortblandning kg/ha rel.tal 4990 5070 6050 5500 Saana 94 95 95 Antto 88 96 92 Rekyl 96* 89* 92 98 105 96 101 Vanja 105* 87 Mirja 75 78 76 *Endast ett försök sexradssort med mycket tidig mognad. Av dessa sorter så är det som haft högst avkastning på femårsmedeltal. Rekyl har endast ingått i två försök i denna serie. Sortbeskrivningar BARONESSE (SW) är en högavkastande fodersort med medeltidig mognad. Sorten är högvuxen och har ett något svagt strå. Hög 36

rymd- och tusenkornvikt. Avkastar oftast bra även under torra förhållanden. Något känslig för svampangrepp. CECILIA (SW) är ett stråstyvt, medellångt korn till foder och malt. Medeltidig mognad och hög rymdvikt. Sorten är nematodresistent. FILIPPA (SW) är en tidigt mognande och ganska lång tvåradssort. Mognar tidigare än och med bättre stråegenskaper. Avkastning i nivå med. Sorten har god tolerans mot lågt ph-värde. Har ganska hög rymd- och tusenkornvikt. KINNAN (SW) är en medeltidig sort med något svagt strå, är något känslig för stråbrytning. Har hög tusenkornvikt. Sorten har visat bra avkastningsförmåga under mindre bra odlingsbetingelser. Har helt sluten blomning. MIRJA (SW) är en mycket tidigt mognande finsk sexradssort. Avkastar lägre än Olsok, stråstyrkan är god. Mirja är avsedd för enzymmalt. OLSOK (SW) är en sexradssort från Norge. Sorten mognar mycket tidigt och har en god avkastning. Ganska god stråstyrka men har tendens till stråbrytning i övermoget stadium. Ganska känslig för bladfläcksvampar. Diagram 3. Behandlingseffekt i Korn 4 försök i område D,F 2002 Otira 725 Bo 88377 930 Edel 805 710 Saana 430 Rekyl 448 Filippa 440 Vanja 558 Inari 503 Olsok 425 Rolfi 783 5000 5200 5400 5600 5800 6000 6200 6400 6600 6800 7000 7200 7400 7600 Kg/ha Obehandlat Merskörd 37

OTIRA (SW) är en fodersort med hög avkastningspotential, mognadstid något efter Baronesse. Sorten är medellång och stråstyv. Har låg rymdvikt och medellåg proteinhalt. Sorten är nematodresistent. Har öppen blomning och därför något känslig för sot. REKYL (SW) är en ganska högvuxen sort med bra stråstyrka. Medeltidig mognad och avkastar i nivå med. Provades för andra året i ROLFI (SW) är ett mycket tidigt mognande sexradskorn. Avkastar nästan i nivå med Olsok men har sämre stråstyrka och stråbryts lätt. Ganska känslig för bladfläcksvampar. SAANA (SSd) är en finsk tvåradssort med mycket god stråstyrka. Avkastningen når inte upp i nivå med. Sorten är avsedd för foder och malt och har uppvisat god motståndskraft mot bladfläcksvampar. ANTTO (SW) är en ganska sent mognande sort med hög avkastning. Sorten har god stråstyrka och mycket god tolerans mot lågt ph-värde. Provades för andra året i JYVÄ (SSd) är en finsk fyrradssort. Avkastningen når inte upp i nivå med. Har ganska tidig mognad. Bo 88377 (SW) är en sort med mognadstid som Baronesse. Provades för andra året i Bo 88239 (SSd) provades för första året i EDEL (SW) provades för första året i INARI (SSd) provades för första året i KIUNNARI (SSd) provades för första året i CICERO (SW) provades för första året i RESPONS (SW) provades för första året i TD 2001-09 provades för första året i 38