Ura 2000:2 ISSN 1401-0844 Arbetskraft, sysselsättning, arbetslöshet mm - utvecklingen under 1990-talet AMS Utredningsenhet prognossektionen Anders Pekkari Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av AMS Utredningsenhet.
Utredningsenheten Anders Pekkari 2000-03-21 Arbetskraft, sysselsättning, arbetslöshet mm - utveckling under 1990-talet Innehållsförteckning Sid Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Arbetskraften... 3 Arbetskraft efter utbildningsnivå... 4 Sysselsättning... 5 Sysselsatta fördelat på näringsgren... 7 Anställningsformer... 8 Anställningens art i huvudsysslan... 9 Arbetstid... 10 Anställda efter socioekonomisk indelning... 10 Nyanställningar/återanställningar... 11 Latent arbetssökande... 11 Arbetslöshet... 12 Arbetslöshetstid... 13 Arbetskraft/sysselsättning på länsnivå... 14 Utomnordiska medborgare... 15 Tabellbilaga... 19
Sammanfattning Både antalet personer i arbetskraften och bland sysselsatta har minskat kraftigt under 1990-talet. En viss återhämtning har skett under 1998 och 1999 men sammantaget har antalet personer i arbetskraften minskat med 250 000 personer och antalet sysselsatta minskat med 420 000 personer från 1990 till 1999. Både vad gäller arbetskraftsutbudet och sysselsättningsantalet har nedgången varit kraftigast i åldrarna under 25 år. Förutom minskad efterfrågan på arbetsmarknaden hänger detta ihop med införandet av allmän treårig gymnasieskola och utvidgning av högskoleutbildning. Antalet sysselsatta har gått ned kraftigt inom tillverkningsindustri, vård och omsorg samt byggnads- och anläggningssektorn. Uppdrags- och dataverksamhet, utbildning och forskning samt personliga och kulturella tjänster noterar en ökad sysselsättning. En del av sysselsättningsnedgången inom industrin och dito ökning inom uppdragsverksamheten kan till stor del förklaras av outsorcing. En större koncentration på kärnverksamhet har skett inom industrin och andra verksamheter har lagts ut på andra företag, främst inom uppdragsverksamhet. Antalet anställda har minskat kraftigt inom främst staten men också hos kommuner. En delförklaring är att många statliga verksamheter övergått till att bli affärsdrivande verk eller bolag under 1990-talet och därefter räknas som enskild verksamhet. Under 1990-talet har antalet och andelen fast anställda minskat samtidigt som antalet med tidsbegränsade anställningar ökat. Totalt har antalet fast anställda minskat med drygt 600 000 personer medan tidsbegränsat anställda ökat med 165 000. De senaste två åren har dock antalet fast anställda ökat med cirka 70 000 personer, något mer än tidsbegränsat anställda ökat. Antalet egna företagare har ökat med cirka 20 000 under 1990-talet. Minskningen bland fast anställda är i allt väsentligt koncentrerad till yngre personer. Nedgången från 1990 till 1999 bland fast anställda i åldersgruppen under 25 år uppgår till nästan 60 procent! Antalet anställda arbetare har minskat med knappt 380 000 personer (-18 procent) under 1990-talet och med knappt 160 000 personer (10 procent) bland tjänstemän på låg- och mellannivå. Bland tjänstemän på hög nivå har antalet anställda ökat med närmare 100 000 personer (24 procent). 1
En arbetskraftspotential finns bland de latent arbetssökande, dvs personer som velat och kunnat arbeta men ej sökt arbete samt heltidsstuderande som sökt arbete. Denna grupp har ökat kraftigt under 1990-talet och uppgick 1999 till i genomsnitt nästan 150 000 personer. Av dessa är cirka 100 000 personer heltidsstuderande som sökt arbete. Arbetslösheten ökade som en följd av den försämrade arbetsmarknadssituationen under 1990-talet. Den relativa arbetslösheten ökade från 1,6 procent 1990 till kring 8 procent åren 1993-1997. De två sista åren gick den åter ner till i genomsnitt 5,6 procent 1999. Obalanstalet, dvs andelen arbetslösa plus de i arbetsmarknadspolitiska program steg från 2,9 till 13,4 procent mellan 1990 och 1994. År 1999 var motsvarande andel 8,9 procent. Trots en viss förbättring på arbetsmarknaden mot slutet av förra decenniet finns fortfarande stora skillnader i sysselsättning, arbetslöshet o.d. om man ser till medborgarskap. Cirka 75 procent av de svenska medborgarna var sysselsatta 1999 jämfört med 46 procent för utomnordiska medborgare. Samtidigt var den relativa arbetslösheten nästa fem gånger så hög bland utomnordiska medborgare jämfört med svenska medborgare. Antalet sysselsatta har minskat avsevärt i de flesta län. Också i detta fall noteras att Stockholm, Uppsala och Smålandslänen haft en gynnsammare utveckling än övriga delar av landet. Speciellt kraftig har nedgången i antalet sysselsatta varit i Västmanlands, Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands samt Norrbottens län. Under 1998 och 1999 har antalet sysselsatta ökat med närmare 150 000 personer. En stor del av den ökningen har skett i storstadslänen. Dessa län står för 63 procent av sysselsättningsökningen de två sista åren i förra decenniet. Relaterat till befolkningen i åldern 16-64 år är det dock bara Stockholms län av storstadslänen som fått en större andel av sysselsättningsökningen än deras befolkningsandel. Länet fick 36 procent av sysselsättningsökningen vilket skall jämföras med att 21 procent av befolkningen 16-64 år bor där. Också Uppsala, Halland, Örebro och Västmanland har haft en stark sysselsättningsuppgång 1998 och 1999. Förutom en svag efterfrågeutveckling på arbetsmarknaden har också befolkningen i åldrarna 16-64 år minskat i många län. Det gäller speciellt Västmanland, Västernorrland, Norrbotten, Dalarna och Gävleborg. Den största procentuella befolkningsökningen i åldrarna 16-64 år enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar har noterats i Blekinge län åtföljt av Gotland, Stockholm, Halland och Uppsala. 2
Inledning Under 1990-talet skedde dramatiska förändringar på arbetsmarknaden i Sverige. Sysselsättningen minskade kraftigt och ledde bland annat till att arbetslösheten nådde historiskt höga nivåer. Syftet med rapporten är att mera i detalj beskriva olika skeenden på arbetsmarknaden under 1990-talet. Huvudsaklig källa är Statistiska Centralbyråns (SCB:s) arbetskraftsundersökningar. I regel använder vi oss av årsmedeltal för att göra jämförelser. Många av siffrorna är på grund av urvalsstorlek osäkra att använda som exakta tal men trender kan ändå utläsas. Också AMS egen verksamhetsstatistik har nyttjats för vissa uppgifter. I slutet av rapporten finns en tabellbilaga som bygger på SCB:s årsmedeltal. Arbetskraften Befolkningen ökade med nästan 3,5 procent i åldrarna 16-64 år under 1990-talet. Ökningen var jämnt fördelad mellan könen. Arbetskraften, dvs sysselsatta och arbetslösa, minskade år för år från 1990 till 1998, vilket sammanhängde med ett kraftigt ökat antal studerande och fler i arbetsmarknadspolitiska program. Förra året skedde en uppgång jämfört med året innan. Totalt minskade arbetskraften med 250 000 personer och uppgår nu till cirka 4,31 miljoner personer. Nedgången var något större för kvinnor än för män. Procentuellt skedde en kraftig nedgång av arbetskraften bland ungdomar, vilket bland annat hänger samman med införandet av treåriga gymnasieskolan och utbyggnad av högskoleutbildningen. Arbetskraftsutbudet i åldrarna 16-19 år halverades under 1990- talet och minskade med en tredjedel i åldrarna 20-24 år. I åldersgruppen 45-59 år ökade arbetskraften i absoluta tal men i förhållande till befolkningsutvecklingen minskade arbetskraftsdeltagandet även i dessa åldrar. Det relativa arbetskraftstalet (arbetskraft relativt befolkning 16-64 år) minskade från 86,6 procent 1990 till 79,5 procent tio år senare. 3
Relativa arbetskraftstalet fördelat efter olika åldersgrupper 16-19 år 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-59 år 60-64 år 100 Procent 75 50 25 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Källa: AKU I åldrarna 16-19 år minskade relativa arbetskraftstalet från 50 procent 1990 till 29 procent år 1999. Motsvarande tal för 20-24 åringar var 82 procent mot 64 procent. Också i den äldsta åldersgruppen, 60-64 år, minskade arbetskraftsdeltagandet avsevärt, från 58 till 51 procent. Detta hänger delvis samman med förtidspensioneringar och tillfälliga avgångsersättningar, som förekom främst under början och mitten av 1990-talet. Arbetskraft efter utbildningsnivå Minskningen i arbetskraftsutbudet under 1990-talet rör främst personer med förgymnasial utbildning. I takt med gymnasieskolans utbyggnad till treåriga linjer, satsning på högskoleutbildning och komplettering inom Kunskapslyftets ram har utbildningsnivån på arbetskraften successivt höjts. Drygt 400 000 färre personer med förgymnasial utbildning fanns i arbetskraften vid millennieskiftet jämfört med tio år tidigare. Också personer med högst tvåårig gymnasieutbildning har minskat i arbetskraften. Däremot har de med minst treårig gymnasial- eller eftergymnasial utbildning ökat med cirka 280 000 personer i arbetskraftsutbudet. Antalet kvinnor i arbetskraften med högst tvåårig gymnasial utbildning har minskat mer än dito bland männen. Motsatt förhållande gäller för arbetskraft med minst treårig gymnasieutbildning. 4
Förgymnasial Gymnasial 2 år Arbetskraft efter utbildningsnivå för olika åldersgrupper Gymnasial 3 år Eftergymnasial 3 år Eftergymnasial >3 år 2000 Tusental 1500 1000 500 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Källa: AKU Sysselsättning Under de första åren av 1990-talet minskade antalet sysselsatta dramatiskt. Drygt 550 000 arbetstillfällen försvann från 1990 till 1994. Bottennivån nåddes 1997. De två senaste åren har antalet sysselsatta ökat med nästan 150 000 personer. Minskningen av antalet sysselsatta under 1990-talet uppgår därför till knappt 420 000 personer. Nedgången är jämnt fördelad mellan könen. Liksom vad gäller arbetskraftsutvecklingen har den största nedgången av antalet sysselsatta skett bland ungdomar. I åldrarna under 25 år har antalet sysselsatta minskat med nästan 300 000 personer och i åldersgruppen 25-44 år med nästan 250 000. Däremot har antalet sysselsatta i åldersgruppen 45-59 år ökat med 150 000 personer. I den äldsta åldersgruppen, 60-64 år, har antalet sysselsatta minskat med 45 000 personer. Sysselsättningsintensiteten, dvs andelen sysselsatta av befolkning 16-64 år, har minskat från 83,1 procent 1990 till 72,9 procent 1999. Den lägsta nivån, 70,7 procent som årsgenomsnitt, noterades 1997. 5
Sysselsättningsintensiteten för olika åldersgrupper 16-19 år 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-59 år 60-64 år 100 Procent 75 50 25 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Källa: AKU Sysselsättningsintensiteten har gått ned lika mycket för män som för kvinnor. Fortfarande är dock kvinnornas förvärvsintensitet cirka fyra procentenheter lägre än för männen. Sysselsättningsintensiteten har minskat med 20 procentenheter för ungdomar under 25 år. I åldersgruppen 55-59 år har nedgången varit drygt fyra procentenheter. I övriga åldersgrupper ligger minskningen på cirka 10 procentenheter. Regeringen har satt som mål att sysselsättningsintensiteten i åldrarna 20-64 år skall uppgå till minst 80 procent senast år 2004. Förra året var den uppe i 76,5 procent efter en uppgång med cirka en procentenhet under både 1998 och 1999. Om kalkylerad sysselsättningstillväxt kvarstår kommande år kan sysselsättningsmålet nås hösten 2002. För närvarande har tre län nått sysselsättningsmålet, se följande tabell. 6
Sysselsättningsintensiteten för åldersgruppen 20-64 år 1999 Regeringsmål år 2004: 80 % i riket som snitt Län Procent Kronobergs 82,4 Stockholms 81,3 Jönköping 81,0 Hallands 78,4 Gotlands 78,4 Uppsala 77,7 Örebro 76,8 Blekinge 76,6 Kalmar 76,4 Västra Götalands 76,0 Västmanlands 75,8 Södermanlands 75,3 Gävleborgs 75,1 Västernorrlands 74,6 Västerbottens 74,3 Dalarna 73,4 Värmlands 73,3 Skåne 72,8 Östergötlands 72,5 Jämtlands 71,0 Norrbottens 69,8 Hela riket 76,5 Källa: SCB Sysselsatta fördelat på näringsgren Av den totala sysselsättningsnedgången på 420 000 personer står industrisektorn för nästan hälften. Procentuellt är nedgången dock större inom jord- och skogsbruket samt byggnadsverksamheten. Antalet sysselsatta inom vård och omsorg har minskat med drygt 100 000 personer. Inom uppdragsverksamheten och datasektorn har antalet sysselsatta ökat med drygt 40 procent eller cirka 120 000 personer. Också inom utbildning och forskning samt personliga och kulturella tjänster har antalet sysselsatta ökat från 1990 till 1999. 7
Jord,skog Mineral, Tillv ind därav verkst Byggnads Handel Kommunikationer Bank,försäkring Uppdrag,data Utb,forskning Vård,omsorg Personl,kulturtj Off verksamhet Förändring av antalet sysselsatta fördelat efter näringsgren mellan 1990 och 1999-200 -150-100 -50 0 50 100 150 Tusental Källa: AKU En del av sysselsättningsminskningen inom industrin och dito ökning inom uppdragsverksamheten kan förklaras av outsorcing. Industrin har alltmer koncentrerat sig på sin kärnverksamhet och andra funktioner har i stor omfattning lagts ut på andra företag, främst inom uppdragsverksamheten. Under de två sista åren på 90-talet ökade antalet sysselsatta inom de flesta näringsgrenar jämfört med bottenåret 1997. Fortfarande minskade dock antalet sysselsatta något inom tillverkningsindustrin och offentlig förvaltning, men förändringarna ligger inom felmarginalen. Inom jord- och skogsbruk fortsätter nedgången i sysselsättningen. Uppdragsverksamhet samt utbildning och forskning noterar en mera markerad uppgång av antalet sysselsatta. Anställningsformer Under 1990-talet har antalet och andelen fast anställda minskat samtidigt som antalet med tidsbegränsade anställningar ökat. Totalt har antalet fast anställda minskat med drygt 600 000 personer medan tidsbegränsat anställda ökat med 165 000. De senaste två åren har dock antalet fast anställda ökat med cirka 70 000 personer, något mer än tidsbegränsat anställda ökat. Antalet egna företagare har ökat med cirka 20 000 under 1990-talet. Minskningen bland fast anställda är i allt väsentligt koncentrerad till yngre personer. Nedgången från 1990 till 1999 bland fast anställda i åldersgruppen under 25 år uppgår till nästan 60 procent! 8
Tidsbegränsade anställningar är vanligare för kvinnor än för män. Drygt 17 procent av de anställda kvinnorna hade 1999 tidsbegränsade anställningar jämfört med männens 11 procent. Motsvarande andelar 1990 var 12 respektive 6,5 procent. Vikariat är den vanligaste formen av tidsbegränsad anställning och har antalsmässigt varit ganska konstant under 1990-talet. Däremot har andelen vikariat minskat eftersom totalvolymen tidsbegränsade anställningar ökat. Objekt-, projekts- och behovsanställningar har ökat under 90-talet Vikariat är den vanligaste formen av tidsbegränsad anställning för kvinnor medan objekts- och projektanställning är den vanligaste för männen. Fördelningen mellan olika typer av tidsbegränsade anställningar 1990 och 1998 Vikariat Prov-anställning Feriearbete Säsongsarbete Objekt-/projektanställning Kallas vid behov Övrigt 47% 11% 35% 12% 8% 7% 5% 2% 9% 5% 10% 10% 19% 20% 1990 Källa: SCB 1998 Anställningens art i huvudsysslan De anställda med huvudsyssla inom statlig verksamhet har minskat med cirka 45 procent under 1990-talet. Det innebär cirka 175 000 färre anställda. Antalet anställda hos kommunerna har i antal minskat nästan lika mycket. Anställda inom enskilda näringslivet har procentuellt minskat med fem procent eller cirka 125 000 personer. En förklaring till den stora nedgången bland statligt anställda är att många statliga myndigheter övergått till att bli affärsdrivande verk eller statliga bolag under 90-talet och därefter räknas in som enskild verksamhet i SCB:s arbetskraftsundersökningar. Exempel är Telia, Posten, delar av SJ med flera. En del statlig verksamhet har också övergått till kommunerna, t ex lärarna. Totalt sett är nedgången i antalet anställda ungefär lika stor för män respektive kvinnor. Antalet anställda män inom enskilda näringslivet har minskat mer än kvinnorna medan motsatt förhållande gäller inom den kommunala sektorn. 9
Förändring av antalet anställda fördelat efter anställningens art mellan 1990 och 1999 Statsanställda män kvinnor Kommunalt anst män kvinnor Enskilt anställda män kvinnor -150-100 -50 0 50 Tusental Källa: AKU Arbetstid Personer i arbete med faktisk arbetstid mindre än 35 timmar i veckan har ökat bland männen, men minskat bland kvinnorna. Samma resultat står sig även när arbetstiden per vecka understiger 20 timmar. Totalt hade nästan 1,2 miljoner personer av de sysselsatta 1999 en arbetstid mindre än 35 timmar/vecka. Fördelningen kvinnor/män var 62/38 (730 000 kvinnor, 440 000 män). Anställda efter socioekonomisk indelning SCB har bland annat en indelning av anställda i tre socioekonomiska grupper: arbetare, tjänstemän på låg och mellannivå samt tjänstemän på hög nivå. Till arbetare räknas vanligen LO-yrken. Utbildningens längd avgör nivån inom arbetar- res-pektive tjänstemannagrupperna. Enligt denna indelning har sysselsättningen bland arbetare minskat med nästan 20 procent eller knappt 380 000 personer under 1990-talet. Detta hänger naturligtvis samman med att traditionella arbetaryrken inom industrin, byggnadsverksamhet och jord- och skogsbruk drabbats mest av nedgången under förra decenniet. Också bland tjänstemän på låg och mellannivå har antalet sysselsatta minskat, med cirka 10 procent eller knappt 160 000 personer. Däremot har antalet sysselsatta bland tjänstemän på hög nivå ökat med 24 procent eller närmare 100 000 personer. 10
Antalet anställda arbetare har minskat något mer bland kvinnor jämfört med män. På högre tjänstemannanivå har antalet anställda kvinnor ökat betydligt mer än för männen, + 50 % mot 9 %. Nyanställningar/återanställningar I SCB:s undersökningar redovisas också nyanställningar, som inkluderar arbetsgivarbyten. Under 1990-talets första år minskade dessa och 1994 uppgick de till cirka 950 000 personer. Under påföljande år flukturerade nyanställningarna kring den nivån för att under 1998 öka till strax över en miljon och under 1999 uppgå till knappt 1 150 000. AMS har i flera studier baserade på enkäter visat att nästan hälften av de arbetslösa som finner ett arbete återanställs hos en tidigare arbetsgivare. I en kommande rapport, som bygger på bruttourval av personer som ingick i SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) under åren 1990-1995 med tilläggsundersökning för 1996 och nyttjande av SCB:s och AMS:s longitudinella databaser, framkommer att i genomsnitt 45 procent av de arbetslösa som lämnade arbetslösheten för ett arbete under åren 1993-1996 återanställdes hos en tidigare arbetsgivare (källa: Omarsson, A. Återanställningar bland arbetslösa på den svenska arbetsmarknaden, AMS Ura 2000:3). Latent arbetssökande Den svaga efterfrågan på arbetskraft som präglade en stor del av 1990-talet syns också i att antalet latent arbetssökande, dvs personer som velat och kunnat arbeta men ej sökt arbete samt heltidsstuderande som sökt arbete, ökade kontinuerligt från 1990 till 1997. Från knappt 40 000 personer 1990 till drygt 180 000 år 1997 visar på utvecklingen. Under 1998 och 1999 har antalet återigen minskat till följd av ett förbättrat arbetsmarknadsläge och uppgick senaste året till cirka 145 000 personer. Fördelningen mellan könen är ungefär lika stor. Av de latent arbetssökande utgör heltidsstuderande som sökt arbete en stor grupp. Som alternativ till arbetslöshet satsades mycket på utbildningsinsatser, bland annat genom fler högskoleplatser och införande av vuxenutbildningen Kunskapslyftet. De heltidsstuderande som sökt arbete ökade från knappt 10 000 år 1990 till som flest drygt 100 000 år 1997. De två sista åren på 1990-talet har antalet minskat något. 11
200 Latent arbetssökande och därav heltidsstuderande som sökt arbete Latent sökande Studerande Tusental 150 100 50 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Källa: AKU Arbetslöshet Som en följd av minskad arbetskraftsefterfrågan, nedläggningar av verksamheter o.d. ökade antalet arbetslösa dramatiskt under 1990-talet. Från cirka 75 000 arbetslösa 1990 steg antalet till som mest 356 000 år 1993. Därefter låg den på i stort sett samma nivå fram till och med år 1997. Under 1998 och 1999 har antalet arbetslösa åter minskat och uppgick förra året till i genomsnitt 240 000 personer. Arbetslösheten har ökat något mer för männen än för kvinnorna. En orsak till detta är att traditionellt mansdominerade branscher som tillverkningsindustri och bygg- och anläggningsverksamhet drabbades mest av lågkonjunkturen och strukturomvandlingen under 1990-talet och att en större andel av de arbetslösa kvinnorna än männen övergått till studier. Åldersmässigt har arbetslösheten ökat mest bland 45-59 åringar. En mera gynnsam utveckling noteras för ungdomar men för dessa måste noteras att utbudet också minskat kraftigt. 12
Procent 20 16-19 år 20-24 år Relativ arbetslöshet för olika åldersgrupper 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-59 år 60-64 år 15 10 5 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Källa: AKU Den relativa arbetslösheten, dvs. arbetslösa i procent av arbetskraften, ökade från 1,6 procent 1990 till cirka 8 procent åren 1993-1997. De två senaste åren har den gått ned till 5,6 procent som årsgenomsnitt 1999. Kvinnorna har något lägre relativ arbetslöshet än männen. Fortfarande är den relativa arbetslösheten bland ungdomar under 25 år högre än i andra åldersgrupper. Också i äldsta åldersgruppen 60-64 år är relativa arbetslösheten hög, 8 procent. Antalet personer i olika arbetsmarknadspolitiska program ökade kraftigt under de första åren på 1990-talet. Från knappt 60 000 deltagare 1990 ökade programmen till drygt 230 000 deltagare 1994. Fram till och med 1997 pendlade antalet kring 200 000 i genomsnitt per år. Förra året minskade antalet programdeltagare till i genomsnitt 140 000 personer. Obalanstalet, dvs andelen arbetslösa och personer i olika program av arbetskraften, steg från 2,9 procent år 1990 till 13,4 procent 1994. År 1999 var obalanstalet nere på 8,9 procent av arbetskraften. Arbetslöshetstid Både långtidsinskrivna och långtidsarbetslösa ökade under det senaste decenniet till följd av det försämrade arbetsmarknadsläget. Antalet långtidsarbetslösa enligt AMS definition (över 6 månaders oavbruten arbetslöshet för personer som är 25 år och äldre eller 100 dagar för de under 25 år) uppgick till omkring 100 000 under åren 1993-1997. En avsevärd nedgång kan noteras 1998-1999. Förra året ökade långtidsarbets- 13
lösheten bland äldre personer medan antalet bland ungdomar fortsatte att minska. Något fler män än kvinnor har varit långtidsarbetslösa under senaste tioårsperioden. Antalet personer med långa inskrivningstider på arbetsförmedlingen, dvs som varvat arbetslöshetsperioder med tillfälliga jobb eller arbetsmarknadspolitiska program, ökade också kraftigt under 1990-talets första hälft. Cirka 200 000 personer i snitt har varit inskrivna vid Af minst två år under åren 1995 till 1998. Från hösten 1998 började antalet långtidsinskrivna sjunka och uppgick vid millennieskiftet till drygt 130 000 personer. Andelen långtidsinskrivna är hög bland korttidsutbildade, arbetshandikappade och utomnordiska medborgare. Tusental 150 Inskrivna vid arbetsförmedlingen fördelat efter inskrivningstidens längd (inkl program) 2-3 år Över 3 år 100 50 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Januari 1992 - december 1999 Källa: AMS Arbetskraft/sysselsättning på länsnivå Uppgifter om utveckling av arbetskraft och sysselsättning på länsnivå är behäftade med viss osäkerhet, framförallt vad gäller de befolkningsmässigt mindre länen. Vissa tendenser kan ändå utläsas av SCB-materialet. Antalet personer i arbetskraften minskade under 1990-talet i alla län utom Stockholm och Uppsala. Däremot minskade antalet sysselsatta i varierande omfattning i samtliga län. Mot slutet av decenniet skedde en uppgång i flertalet län, också den med olika styrka. Generellt kan noteras att arbetskraften i antal ökat något i Stockholm och Uppsala, minskat marginellt i Jönköping, Halland, Kronoberg och Blekinge medan den minskat med mer än tio procent i Västmanland, Dalarna, Västernorrland och Jämtland. 14
Antalet sysselsatta har minskat avsevärt i de flesta län. Också i detta fall noteras att Stockholm, Uppsala och Smålandslänen haft en gynnsammare utveckling än övriga delar av landet. Speciellt kraftig har nedgången i antalet sysselsatta varit i de län som enligt ovan också minskat i arbetskraften, dock inkluderat Norrbotten. 5 Procent Procentuell förändring av antalet sysselsatta mellan 1990 och 1999 0-5 -10-15 -20 AB F C N G K T AC E M S O D I X H U BD Y W Z Källa: AKU Under 1998 och 1999 har antalet sysselsatta ökat med närmare 150 000 personer. En stor del av den ökningen har skett i storstadslänen. Dessa län står för 63 procent av sysselsättningsökningen de två sista åren i förra decenniet. Relaterat till befolkningen 16-64 år är det dock bara Stockholms län av storstadslänen som fått en större andel av sysselsättningsökningen än deras befolkningsandel. Länet fick 36 procent av sysselsättningsökningen och 21 procent av befolkningen i åldern 16-64 år bor där. Också Uppsala, Halland, Örebro och Västmanland har haft en stark sysselsättningsuppgång 1998 och 1999. Förutom en svag efterfrågeutveckling på arbetsmarknaden har också befolkningen i åldrarna 16-64 år minskat i många län. Det gäller speciellt Västmanland, Västernorrland, Norrbotten, Dalarna och Gävleborg. Den största procentuella befolkningsökningen i åldrarna 16-64 år enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar har noterats i Blekinge län åtföljt av Gotland, Stockholm, Halland och Uppsala. Utomnordiska medborgare Under 1990-talet minskade arbetskraftsdeltagande och sysselsättning för alla grupper på arbetsmarknaden samtidigt som arbetslösheten ökade. I synnerhet gäller detta för individer med utomnordiskt medborgarskap. I början och mitten av 1990-talet invandrade ett stort antal flyktingar till Sverige, framför allt från Östeuropa (f.d Jugoslavien 15
främst). Den utsatta situationen för dessa individer förstärktes genom att arbetsmarknaden generellt försämrades dramatiskt samtidigt som övervägande del var flyktinginvandrare. Utomnordiska medborgares deltagande i arbetslivet låg på en låg nivå under hela 1990- talet på grund av minskad efterfrågan på arbetskraft och därmed ökade svårigheter att få fotfästa på arbetsmarknaden. Det relativa arbetskraftstalet minskade från 70 procent 1990 till cirka 57 procent 1999. En viss ökning har skett under de sista åren på förra decenniet, men fortfarande ligger nivån klart under den för svenska medborgare. 100 Svenska medborgare Procent Relativa arbetskraftstal Utomnordiska medborgare 80 60 40 20 0 1990 1995 1997 1998 1999 Källa: AKU Sysselsättningsintensiteten, dvs antalet sysselsatta relaterat till antal personer i befolkning 16-64 år med utomnordiskt medborgarskap, har minskat kraftigt från 1990. Då uppgick den till 66 procent och var nere i 46 procent 1999. En viss uppgång har noterats sedan 1997. Skillnaden jämfört med svenska medborgare var markant. Drygt 75 procent av dessa var sysselsatta 1999. 16
Sysselsättningsintensiteten 100 Svenska medborgare Procent Utomnordiska medborgare 80 60 40 20 0 1990 1995 1997 1998 1999 Källa: AKU Under 1990-talet har arbetslöshetsnivåerna ökat markant för utomnordiska medborgare. Från 1997 upphörde arbetslösheten att öka och har sedan dess sjunkit bland annat på grund av utbildningssatsningar men också genom ökad arbetskraftsefterfrågan. År 1990 uppgick arbetslösheten bland utomnordiska medborgare till 5 procent för att 1997 vara uppe i 33 procent. Därefter har den sjunkit till cirka 21 procent förra året. Fortfarande är den dock drygt fyra gånger så hög som för svenska medborgare. Relativ arbetslöshet 35 30 25 20 15 10 5 Svenska medborgare Procent Utomnordiska medborgare 0 1990 1995 1997 1998 1999 Källa: AKU 17
18
Tabellbilaga Tabell 1 Antal personer i arbetskraften 1000-tal Län 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 AB 943 941 922 901 891 910 918 915 925 946 C 148 148 147 147 145 146 148 145 143 149 D 130 130 129 123 121 120 116 120 120 120 E 212 210 205 198 197 198 195 192 191 192 F 162 162 158 153 152 156 150 158 160 162 G 92 89 88 87 87 88 89 89 89 89 H 122 123 119 112 109 114 114 113 113 111 I 31 30 30 29 29 28 28 28 28 28 K 75 74 74 72 73 73 73 72 72 72 M 558 559 547 532 530 528 529 520 515 522 N 132 130 131 132 129 129 128 129 129 132 O 778 772 753 723 711 724 727 714 709 717 S 139 141 138 135 130 136 134 130 128 129 T 140 139 136 134 132 136 139 128 131 132 U 138 133 131 125 122 123 118 120 191 123 W 146 143 138 133 130 132 132 132 129 128 X 147 147 142 140 140 140 137 132 133 136 Y 135 131 128 125 123 122 122 120 117 119 Z 68 68 69 65 66 66 64 63 61 59 AC 131 130 127 128 126 126 123 123 120 121 BD 134 132 131 127 125 125 125 121 124 121 Riket 4 561 4 530 4 442 4 320 4 268 4 319 4 310 4 265 4 257 4 309 Källa: SCB 19
Tabell 2 Antal sysselsatta 1 000-tal Län 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 AB 934 920 881 840 833 852 862 857 879 910 C 147 144 141 137 135 136 137 134 135 142 D 128 126 122 111 110 110 107 110 112 113 E 209 204 194 183 182 181 177 175 176 179 F 160 158 151 142 142 146 139 148 153 155 G 91 87 84 81 83 83 84 84 85 86 H 120 120 112 101 100 106 104 104 105 104 I 30 29 29 27 27 26 26 26 27 26 K 73 73 70 66 65 66 67 66 67 68 M 547 540 515 485 485 483 479 470 475 487 N 131 128 125 122 119 119 118 119 121 126 O 766 750 719 665 653 670 673 655 664 677 S 135 135 130 122 120 123 120 118 119 120 T 136 134 127 122 120 123 126 118 123 125 U 136 128 123 114 111 113 108 109 111 116 W 144 138 129 120 118 120 120 119 119 120 X 144 140 132 127 127 128 124 119 121 124 Y 132 125 120 113 113 114 111 110 108 111 Z 67 66 65 59 59 60 59 58 57 55 AC 129 126 121 116 115 116 112 113 113 115 BD 128 125 120 112 111 111 109 107 111 109 Riket 4 485 4 396 4 209 3 964 3 928 3 986 3 963 3 920 3 979 4 066 Källa: SCB 20
Tabell 3 Antal arbetslösa (1000-tal) resp relativ arbetslöshet 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Män 40 78 145 219 202 190 192 189 154 133 Kvinnor 36 56 89 137 138 142 155 154 122 107 Totalt 75 134 233 356 340 333 347 342 276 241 16-19 år 12 16 19 25 19 16 15 14 13 11 20-24 år 15 29 50 72 64 60 58 55 40 34 25-34 år 19 40 74 111 103 98 101 98 75 62 35-44 år 12 23 45 69 68 67 71 72 60 53 45-54 år 8 14 27 49 50 50 56 58 52 43 55-59 år 4 7 10 16 19 24 23 23 22 21 60-64 år 5 6 9 15 17 19 22 21 14 18 Relativ arbetslöshet Män 1,7 3,3 6,3 9,7 9,1 8,5 8,5 8,5 6,9 5,9 Kvinnor 1,6 2,6 4,2 6,6 6,7 6,9 7,5 7,5 6,0 5,2 Totalt 1,6 3,0 5,2 8,2 8,0 7,7 8,1 8,0 6,5 5,6 16-19 år 5,0 7,6 11,3 19,4 16,6 14,0 14,3 14,2 12,1 9,3 20-24 år 3,1 6,2 11,5 18,1 16,8 15,7 16,1 15,7 11,8 10,1 25-34 år 1,8 3,7 6,9 10,5 9,9 9,2 9,5 9,4 7,2 5,9 35-44 år 1,0 2,0 3,9 6,3 6,3 6,3 6,8 6,9 5,8 5,0 45-54 år 0,8 1,4 2,6 4,5 4,5 4,4 5,0 5,2 4,6 3,9 55-59 år 1,1 1,9 2,9 4,7 5,4 6,5 6,3 6,0 5,4 4,8 60-64 år 2,0 2,4 3,8 6,7 8,3 8,9 9,9 9,7 6,9 8,0 Källa: SCB 21
Tabell 4 Anställningsformer 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Fast män 1 882 1 834 1 698 1 542 1 491 1 523 1 531 1 516 1 542 1 566 Fast kvinnor 1 779 1 765 1 693 1 587 1 529 1 517 1 510 1 473 1 463 1 491 Fast totalt 3 661 3 599 3 392 3 129 3 021 3 040 3 040 2 989 3 005 3 057 Fast 16-24 år 476 426 334 253 220 215 202 190 187 196 Fast 25-54 år 2 697 2 685 2 595 2 437 2 374 2 392 2 393 2 351 2 355 2 371 Fast 55-64 år 489 488 463 439 427 432 446 448 463 491 Anställningsformer Tidsbegränsad män 151 148 157 169 209 214 206 213 229 241 Tidsbegränsad kvinnor 262 247 246 237 261 286 283 297 324 338 Tidsbegränsad totalt 413 395 403 406 471 500 489 510 523 578 Tidsbegränsad 16-24 år 208 194 186 156 175 186 177 177 192 197 Tidsbegränsad 25-54 år 188 185 201 233 277 295 290 306 328 437 Tidsbegränsad 55-64 år 17 16 17 17 19 20 22 27 33 35 Företagare män 300 296 309 315 316 324 321 313 308 314 Företagare kvinnor 112 107 105 113 121 123 113 110 114 118 Företagare totalt 412 402 414 429 437 446 434 423 422 432 Företagare 16-24 år 17 15 16 19 19 18 15 14 14 14 Företagare 25-54 år 314 309 318 336 340 349 337 327 321 324 Företagare 55-64 år 81 78 80 74 79 80 82 82 86 94 Källa: SCB 22
Tabell 5 Sysselsatta fördelat efter näringsgren, 1000-tal 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Jordbruk, skogsbruk, och fiske 154 145 140 137 136 124 115 109 102 104 Tillverkningsindustri 988 924 839 773 761 802 809 800 803 797 därav verkstadsindustri 444 417 376 331 336 367 376 374 381 381 Byggverksamhet 323 320 279 240 225 230 225 218 220 225 Handel 582 557 539 505 507 509 502 498 503 512 Kommunikationer 315 313 301 271 264 261 260 264 271 275 Bank, försäkring 95 97 97 88 85 82 81 81 85 85 Uppdrag, data 297 306 307 294 311 342 352 365 381 419 Utbildning och forskning 310 320 317 317 315 318 315 306 323 344 Vård och omsorg 884 871 846 819 818 819 794 763 770 776 Personliga och kulturella tjänster 293 291 293 286 293 297 300 305 310 321 Offentlig verksamhet 240 248 247 228 212 200 207 211 208 208 Uppgift saknas 6 5 6 6 3 2 2 4 4 3 Summa 4 485 4 396 4 209 3 964 3 928 3 986 3 963 3 922 3 979 4 068 Tabell 6 Latent arbetssökande samt därav heltidsstuderande som sökt arbete, 1000-tal 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Latent sökande Män 18 30 47 75 99 80 93 94 84 75 Kvinnor 19 32 45 66 85 75 90 94 83 71 Totalt 37 62 91 141 183 155 183 188 167 146 Därav studerande Män 3 7 16 35 53 41 50 54 47 39 Kvinnor 4 8 12 24 34 31 43 49 43 33 Totalt 8 14 28 59 86 72 93 103 91 72 Källa: SCB 23
Tabell 7 Arbetstid i timmar, antal anställda, 1000-tal 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Män 1-19 tim 106 107 107 103 102 104 114 119 114 114 Kvinnor 1-19 tim 219 213 216 203 194 200 201 208 200 194 Totalt 1-19 tim 324 320 324 306 296 304 315 327 314 308 Män 1-34 tim 398 413 393 418 406 422 424 442 457 441 Kvinnor 1-34 tim 825 828 804 791 762 777 760 747 748 732 Totalt 1-34 tim 1 223 1 241 1 197 1 209 1 168 1 200 1 184 1 189 1 205 1 173 Män > 1 tim 1 990 1 950 1 870 1 758 1 769 1 814 1 810 1 798 1 816 1 865 Kvinnor > 1 tim 1 675 1 665 1 619 1 555 1 556 1 575 1 572 1 550 1 550 1 592 Totalt > 1 tim 3 664 3 615 3 489 3 313 3 325 3 389 3 382 3 348 3 366 3 457 Tabell 8 Arbetslöshetstid i veckor, antal personer 1000-tal 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Män 27-52 v 4 11 26 48 43 38 42 31 24 20 Kvinnor 27-52 v 4 6 14 27 29 27 32 27 17 14 Totalt 27-52 v 8 17 39 75 72 65 73 57 41 33 Män > 53 v 2 3 12 27 39 33 35 59 47 21 Kvinnor > 53 v 1 2 6 12 19 19 24 41 32 11 Totalt >53 v 3 5 19 39 58 52 59 99 79 35 Totalt män 40 78 145 219 202 190 192 189 154 133 Totalt kvinnor 36 56 89 137 138 142 155 154 122 107 Totalt 75 134 233 356 340 333 347 342 276 241 Källa: SCB 24
Tabell 9 Arbetskraft efter utbildningsnivå, 1000-tal 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Förgymnasial utbildning Män 729 710 677 639 613 589 569 544 529 527 Kvinnor 605 584 552 514 474 455 448 419 391 391 Totalt 1 333 1 294 1 229 1 152 1 087 1 044 1 017 963 920 917 Gymnasial utbildning högst 2 år Män 711 708 678 640 622 623 655 702 707 691 Kvinnor 811 784 759 722 703 694 699 713 705 690 Totalt 1 522 1 441 1 437 1 362 1 325 1 317 1 353 1 415 1 412 1 381 Gymnasial utbildning 3 år Män 405 393 403 424 445 467 444 406 412 428 Kvinnor 258 274 285 293 305 321 312 298 303 319 Totalt 663 667 689 716 750 788 756 705 716 748 Eftergymnasial utbildning < 3 år Män 241 252 256 248 246 257 271 289 298 305 Kvinnor 273 287 295 304 317 326 328 338 350 357 Totalt 513 539 551 552 563 583 599 627 648 661 Eftergymnasial utbildning > 3 år Män 280 284 283 283 288 310 300 270 271 286 Kvinnor 238 238 234 237 246 268 265 255 264 283 Totalt 518 522 517 520 534 579 565 525 535 569 Totalt Män 2 372 2 357 2 309 2 245 2 219 2 251 2 250 2 230 2 233 2 255 Kvinnor 2 188 2 174 2 134 2 076 2 049 2 068 2 060 2 034 2 023 2 054 Totalt 4 561 4 530 4 442 4 320 4 268 4 319 4 310 4 264 4 255 4 309 Källa: SCB 25
Tabell 10 Anställningens art i huvudsysslan, 1000-tal 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Statligt anställda Män 224 223 210 185 147 140 136 128 125 123 Kvinnor 168 165 159 138 99 94 92 94 94 93 Totalt 392 388 369 323 247 234 227 222 220 216 Kommunalt anställda Män 267 273 265 249 243 234 282 225 233 234 Kvinnor 1 008 999 978 927 903 900 883 847 856 873 Totalt 1 275 1 271 1 243 1 176 1 146 1 135 1 111 1 072 1 089 1 107 Enskilt anställda Män 1 561 1 513 1 410 1 275 1 308 1 362 1 372 1 375 1 410 1 449 Kvinnor 875 863 819 758 788 809 817 829 836 861 Totalt 2 436 2 376 2 229 2 033 2 096 2 171 2 189 2 203 2 246 2 310 Källa: SCB 26
Tabell 11 Befolkning, arbetskraft, sysselsatta fördelat efter kön, ålder 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Befolkning Män 2 739 2 754 2 766 2 774 2 792 2 805 2 812 2 819 2 826 2 835 Kvinnor 2 658 2 671 2 681 2 688 2 705 2 718 2 725 2 730 2 738 2 746 Totalt 5 397 5 425 5 447 5 461 5 496 5 523 5 537 5 549 5 564 5 581 Arbetskraft Män 2 372 2 357 2 309 2 245 2 219 2 251 2 250 2 230 2 233 2 255 Kvinnor 2 188 2 174 2 134 2 076 2 059 2 068 2 060 2 034 2 023 2 054 Totalt 4 561 4 530 4 442 4 320 4 268 4 319 4 310 4 264 4 255 4 309 16-19 år 229 206 168 127 114 115 105 99 108 117 20-24 år 498 474 436 398 382 380 362 351 338 334 25-34 år 1 075 1 078 1 075 1 060 1 044 1 064 1 062 1 045 1 040 1 042 35-44 år 1 183 1 156 1 132 1 096 1 068 1 060 1 050 1 037 1 034 1 050 45-54 år 980 1 022 1 052 1 079 1 099 1 126 1 137 1 130 1 118 1 106 55-59 år 347 344 344 342 351 361 375 389 413 441 60-64 år 249 250 235 220 209 213 220 212 205 217 Relativa AK-tal Män 86,6 85,6 83,5 80,9 79,5 80,3 80,0 79,1 79,0 79,5 Kvinnor 82,3 81,4 79,6 77,2 75,7 76,1 75,6 74,5 73,9 74,8 Totalt 84,5 83,5 81,6 79,1 77,7 78,2 77,8 76,8 76,5 77,2 16-19 år 50,2 45,5 38,0 29,7 27,3 28,3 25,9 24,6 26,6 29,0 20-24 år 82,3 79,6 74,6 68,5 65,8 65,2 63,2 63,0 62,7 63,7 25-34 år 90,9 89,8 88,1 86,1 84,0 85,1 84,7 83,2 83,0 83,8 35-44 år 94,7 94,0 93,4 91,7 90,1 89,9 89,5 88,4 87,9 88,4 45-54 år 92,6 92,4 91,4 90,7 90,0 90,3 89,8 88,9 88,2 88,3 55-59 år 83,0 82,7 82,1 80,0 79,8 79,8 80,8 80,3 81,0 81,6 60-64 år 58,2 59,1 56,4 53,4 51,4 52,4 54,6 52,5 49,7 50,9 27
Tabell 11 forts 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Sysselsatta Män 2 333 2 278 2 164 2 026 2 017 2 061 2 058 2 042 2 079 2 121 Kvinnor 2 153 2 118 2 045 1 938 1 911 1 925 1 905 1 880 1 901 1 947 Totalt 4 485 4 396 4 209 3 964 3 928 3 986 3 963 3 922 3 979 4 068 16-19 år 217 191 149 103 95 99 90 85 95 106 20-24 år 483 445 386 326 318 320 304 295 298 300 25-34 år 1 056 1 039 1 001 949 941 966 961 947 965 980 35-44 år 1 171 1 133 1 088 1 027 1 001 993 979 965 974 998 45-54 år 972 1 008 1 025 1 030 1 049 1 077 1 080 1 072 1 066 1 064 55-59 år 343 338 334 325 332 338 352 365 391 420 60-64 år 244 244 226 205 192 194 198 192 191 200 Sysselsättningsintensiteten Män 85,2 82,7 78,3 73,0 72,3 73,5 73,2 72,4 73,5 74,8 Kvinnor 81,1 79,3 76,3 72,1 70,6 70,8 69,9 68,9 69,4 70,9 Totalt 83,1 81,1 77,3 72,6 71,5 72,2 71,6 70,7 71,5 72,9 16-19 år 47,7 42,1 33,7 24,0 22,7 24,4 22,2 21,1 23,4 26,3 20-24 år 79,8 74,7 66,0 56,1 54,7 54,9 53,1 53,1 55,3 57,3 25-34 år 89,2 86,4 82,0 77,1 75,7 77,3 76,6 75,4 77,0 78,9 35-44 år 93,7 92,1 89,7 86,0 84,4 84,3 83,4 82,3 82,8 84,0 45-54 år 91,8 91,1 89,0 86,6 85,9 86,4 85,3 84,4 84,1 84,9 55-59 år 82,1 81,2 79,7 76,2 75,5 74,6 75,7 75,5 76,7 77,6 60-64 år 57,7 57,7 54,2 49,8 47,2 47,8 49,2 47,3 46,2 46,8 Sysselsatta 20-64 år 4 268 4 206 4 060 3 862 3 833 3 887 3 873 3 837 3 884 3 962 Befolkningen 20-64 år 4 941 4 972 5 004 5 033 5 079 5 116 5 134 5 146 5 158 5 176 Sysselsättningsintensiteten 20-64 år 86,4 84,6 81,1 76,7 75,5 76,0 75,5 74,6 75,3 76,5 Källa: SCB 28
Ura 2000:2 Rapporten har rekv.nr 802 398 Serien Ura innehåller två återkommande redovisningar per år av Arbetsmarknadsutsiktern och Var finns jobben samt redovisningar från olika utredningar som utförs inom AMS Utredningsenhet. Rapporten finns på vår hemsida www.ams.se Rapporten kan också beställas från AMS Närservice, Box 6, 646 21 Gnesta, fax 0158-24 51 36. E-mail: gnestalagret@ams.amv.se AMS Utredningsenhet. Rekv.nr 802 398 Ura 2000:2