Grävningsbestämmelser för Trelleborgs kommun

Grävningsbestämmelser för Trelleborgs kommun Tekniska förvaltningen Fastställd den 13 juni 2012 Reviderad den 9 december 2014 Martin Nilsson Teknisk chef

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 INLEDNING... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 GRÄVNINGAR OCH STÖRNINGAR... 3 2 ANSVAR... 4 2.1 TEKNISKA FÖRVALTNINGENS ANSVAR... 4 2.2 LEDNINGSÄGARENS ANSVAR... 4 3 PLANERINGSSKEDE... 5 3.1 TILLSTÅND... 5 3.2 SAMRÅD OCH PLANERING... 5 3.3 INFORMATION... 5 3.4 TRÄD OCH ANNAN VEGETATION... 5 4 GRÄVNINGSTILLSTÅND... 7 4.1 ANSÖKAN OM GRÄVNINGSTILLSTÅND... 7 4.2 UTFÄRDANDE AV GRÄVNINGSTILLSTÅND... 7 4.3 SKYDD AV ANLÄGGNINGAR... 8 4.4 BELAMRINGAR... 8 5 TRAFIKANORDNINGAR... 9 6 UTFÖRANDESKEDE... 10 6.1 HÄNSYN TILL VÄXTLIGHET... 10 6.2 MILJÖKRAV... 10 6.3 LEDNINGENS PLACERING OCH FÖRLÄGGNINGSDJUP... 10 6.4 LEDNINGAR SOM TAS UR DRIFT... 10 6.5 SYN AV ARBETSOMRÅDET... 11 7 DÅ ARBETET ÄR KLART... 12 7.1 SLUTBESIKTNING... 12 7.2 GARANTIBESIKTNING... 12 8 PÅFÖLJDER... 13 8.1 SENARELÄGGNING AV ARBETE... 13 8.2 PÅFÖLJDER... 13 8.3 AVBRYTANDE AV ARBETE... 13 9. ÅTERSTÄLLNING... 14 9.1 GATUMARK... 14 9.2 PARKMARK... 14 9.3 ÅTERSTÄLLNING EFTER LEDNINGSARBETEN I GATUMARK... 15 BILAGA 1 TRÄDVÄRDERING, UNIFORMA/RAAD... 21 BILAGA 2 AVGIFTER... 25 2

1 INLEDNING 1.1 Syfte Gator, parker och annan platsmark används till anläggningar som är till nytta för kommunens invånare. Såväl gator och parker som dessa anläggningar är en förutsättning för ett fungerande samhälle. Trafiken ska flyta utan störningar liksom den tekniska försörjningen genom kablar och ledningar. Ibland leder kraven från olika intressenter till konflikter. För detta ändamål har Grävningsbestämmelser för Trelleborgs kommun upprättats. Som förvaltare av allmän platsmark kan tekniska förvaltningen därigenom erbjuda trelleborgarna en väl fungerande stad med gator, torg och parker för skilda användargrupper. För väghållaren är det viktigt att genom långsiktig planering och bra samordning kunna begränsa antalet grävningar i kommunen. Det är viktigt att anpassa tidpunkten för grävningar till allmänhetens behov och att se till att återställningen sker snarast möjligt och med hög kvalitet. Gatorna måste därför byggas upp efter enhetliga principer och organiseras under mark. Rutiner för markarbeten och principer för återställning är väsentliga för framkomlighet och trevnad. För att klara detta i framtiden är det nödvändigt att tekniska förvaltningen har anvisningar för hur grävningsarbetet ska skötas för att minimera framkomlighetsproblem och sättningar samt skador på växtlighet och miljö. 1.2 Grävningar och störningar De flesta grävningsarbeten innebär någon form av störning med avseende på trafiksäkerhet och framkomlighet. Dåligt utförda återställningsarbeten kan orsaka trafikhinder med risk för skada på människor och fordon. Även grävningar som utförs på ett tekniskt riktigt sätt kan medföra att den planerade livslängden på beläggningen förkortas och därmed ökar kostnaden för det framtida underhållet. Stora estetiska och biologiska värden kan också gå förlorade vid bristfälliga återställningar i parkmark. Ett hundraårigt träd, som långsamt dör efter avgrävning av rotsystem, kommer inte tillbaka. Stor omsorg bör läggas vid såväl planering, grävning som återställning i allmän mark. Störningar, skador och problem som kan uppkomma för trafikanter, tredje man och fasta anläggningar ska minimeras bl.a. genom samordning och god planering. Berörda parter ska informeras i god tid så att de kan planera för störningar som kan uppkomma. Trafikanter ska kunna välja annan väg, tillgängligheten till fastigheter för boende och verksamheter får inte störas mer än nödvändigt. Återställningsarbeten ska utföras på ett sådant sätt att kommunens gator håller god framkomlighet, hög säkerhet och acceptabel trafikmiljö. Speciellt ska behoven för människor med funktionsnedsättning uppmärksammas. 3

2 ANSVAR 2.1 Tekniska förvaltningens ansvar I Trelleborgs kommun ansvarar tekniska nämnden för kommunens allmänna platsmark. Tekniska förvaltningen är i egenskap av kommunens väghållare den som lämnar tillstånd och föreskrifter för utförande av arbete på allmän platsmark. 2.2 Ledningsägarens ansvar Ledningsägaren ansvarar för att grävningsbestämmelserna följs. Ledningsägaren ska under arbetet utföra en egenkontroll. Egenkontrollen ska dokumenteras och vid anmodan överlämnas till tekniska förvaltningens representant vid slutbesiktningen. Egenkontrollen ska minst omfatta syn, läggningsdjup, materialval, packningskontroll och övrig återställning. Tekniska förvaltningen påtar sig inget ansvar för av ledningsägaren föreslagen placering av ledning, när det gäller eventuell konflikt med andra markförlagda objekt. Det åligger ledningsägaren att själv svara för kontroll av andras ledningar och anläggningar. Ledningsägaren ansvarar för att utmarkering av andra ledningsägares ledningar blir utförd samt svarar för eventuell uppkommen skada på annans ledning eller anläggning. Om skador i övrigt uppkommer vid eller till följd av arbetet, svarar den grävande ledningsägaren för detta. Ledningsägaren bekostar alla åtgärder i allmän platsmark som görs i samband med ledningsarbetet. Ledningsägaren ansvarar för återställningen. Tekniska förvaltningen övertar ansvaret först efter utförd garantibesiktning. Separat överenskommelse kan träffas angående återställningens utbredning. Ledningsägaren ska se till att arbetsområdet fram till slutbesiktningen hålls i sådant skick att ordning och säkerhet inte åsidosätts. Därmed minskar risken för skador på person, intilliggande anläggning eller egendom. Uppbrutet material som kantsten, plattor m.m. ska lagras så att dessa kan användas vid återställningen. Det uppbrutna materialet ska förvaras på sådant sätt att materialstöld, vandalism eller skador på tredje man undviks. Arbete inom entreprenadområdet ska utföras så att kraven i Lokala ordningsföreskrifter för Trelleborgs kommun samt miljökraven uppfylls enligt avsnitt 6.2. Ledningsägaren har även ansvaret för att trafikavstängning och skydd av öppet schakt fungerar. Om trafikavstängningar inte är utförda enligt anvisningar, har tekniska förvaltningen rätt att avbryta arbetet, se avsnitt 8.3 Avbrytande av arbete. 4

3 PLANERINGSSKEDE 3.1 Tillstånd Tillstånd ska erhållas av tekniska förvaltningen innan annan avdelning, förvaltning, företag eller enskild person tar allmän platsmark i anspråk. Tekniska förvaltningens krav och villkor beaktas genom tillstånd som också innefattar dessa grävningsbestämmelser. Polismyndighetens tillstånd kan krävas vid vissa belamringar, se kap 4.4. I ansökan ska finnas en situationsplan med arbetsområdet och tillfartsvägar, en kort beskrivning av det arbete som ska utföras samt en redogörelse för den information man tänkt lämna till allmänheten och näringsidkare, se kap 4.1. 3.2 Samråd och planering För att undvika upprepade ingrepp på samma ställe i allmän platsmark ska samråd ske med övriga ledningsägare. Vid större projekt ansvarar ledningsägaren för att byggmöten hålls under arbetets genomförande. Vid ändringar och tillägg till projekten ska beställarna i god tid före planerat utförande hitta tidsbefrämjande lösningar för båda parter. Parterna underrättar fortlöpande tekniska förvaltningen beträffande överenskomna ändringar. Tekniska förvaltningen kallar regelbundet till byggsamordningsmöten med samtliga ledningsägare, där planerade arbeten ska tas upp i god tid för att kunna utnyttja de fördelar som kan uppstå vid samråd, exempelvis samförläggning eller nyttjande av befintlig kanalisation. 3.3 Information Det är av stor vikt att hänsyn tas till allmänheten vid grävningsarbeten. Berörda parter ska informeras av ledningsägaren i god tid innan arbetet startar. Vid alla arbeten åligger det ledningsägaren att informera allmänhet och näringsidkare. Det åligger ledningsägare att bedöma huruvida den geografiska belägenheten, omfattningen, tidpunkten eller byggtiden påverkar de informationsinsatser som behöver göras. Särskild uppmärksamhet ska ägnas näringsidkare, fastighetsägare och boende. Information är generellt inte nödvändig vid punktgrävningar, under förutsättning att den geografiska belägenheten, omfattningen, tidpunkten eller byggtiden inte föranleder sådana insatser. 3.4 Träd och annan vegetation Vid allt slags ledningsarbete ska speciell hänsyn tas till växtlighet i såväl mark-, busksom trädskikt. Vid arbete på grönytor ska lämpliga maskintyper användas för att undvika packningsskador. Avverkning av träd och buskage får ej ske utan tekniska förvaltningens tillstånd. Erforderlig beskärning av träd och buskage ska ombesörjas av entreprenören efter anvisningar av tekniska förvaltningen. Buskar och perenna växter jordslås om möjligt under grävtiden och återplanteras i samband med återställning. Grävning intill träd på allmän platsmark får inte utföras närmare än de antal meter som trädstammen har som diameter uttryckt i dm. Grävning får aldrig utföras närma- 5

re än 2 m från träd oberoende av stamdiameter. Skyddsavstånd till växtlighet, buskar och träd, om detta krävs, ska anmälas till tekniska förvaltningen. Om ovan angivna grävningsnormer inte kan uppfyllas kan annan överenskommelse göras, exempelvis antingen att trädet flyttas, att entreprenör borrar under trädet eller att ekonomisk ersättning utgår för trädet. Träd som riskerar att skadas, eller kommer att tas bort helt, värderas i samband med tillståndsgivning. Värderingen görs med utgångspunkt i värden som art, stamomfång, vitalitet och sociabilitet (se bilaga 1). Ersättning för stam- eller rotskador som uppstår i samband med grävningen ska också utgå med utgångspunkt i bilaga 1. 6

4 Grävningstillstånd 4.1 Ansökan om grävningstillstånd Schaktnings- och ledningsarbeten får påbörjas först efter det att tekniska förvaltningen lämnat tillstånd därtill. Ansökan om tillstånd ska inlämnas senast 3 veckor innan arbetet ska påbörjas. Grävningstillstånd söks på blankett Ansökan om grävning i allmän platsmark, som kan hämtas på www.trelleborg.se. Till denna ska bifogas ritningar utvisande planerad ledningsdragning i plan. Ansökan ska lämnas till Trelleborgs kommun, tekniska förvaltningen, 231 83 Trelleborg eller tekniska.forvaltningen@trelleborg.se Eftersom grävningstillstånd är tidsbegränsade krävs en förlängning av tillståndet om byggtiden överskrids. Avgifter se bilaga 2. Endast direkt ledningsbrott är orsak till akut grävning och anmälan ska göras snarast. Vid bedömning av ansökan beaktas tekniska förvaltningens intresse av föreslagen grävning då det gäller arbetsmetod, placering, framkomlighet och trafiksäkerhet, olägenheter för allmänheten, skydd av växtlighet, byggtid med hänsyn till arrangemang och liknande samt hur återställningen ska utföras. Ansökan om grävning i allmän platsmark ska innehålla uppgifter om: ledningsägaren och dess kontaktperson entreprenör och dess kontaktperson information om orsak till aktuell grävning arbetsmetod beräknad byggtid arbetet sker i närheten av växtlighet arbetet sker i närheten av broar eller andra konstbyggnader 4.2 Utfärdande av grävningstillstånd Dessa grävningsbestämmelser gäller som grund för varje utfärdat grävningstillstånd. Grävningstillståndet kan därutöver förenas med olika restriktioner och krav med avseende på metodval, arrangemang, trafikfrågor, grönytor, byggtid, överbyggnad, beläggning vid återställning samt omfattning av återställning. Grävningsbestämmelser gäller alltid före ritningar och projekteringsavsikter. Ett givet grävningstillstånd kan därmed innefatta ändring av ledningsförläggningens läge med anledning av grävningsbestämmelser, tillgänglighet för trafikanter m.m. Grävningstillstånd gäller under förutsättning att utförandekraven följs. Grävningstillstånd ska alltid finnas på arbetsplatsen. 7

4.3 Skydd av anläggningar Beställaren ska se till att upplagt material eller uppställt hjälpmedel inte hindrar in-/ utfarter eller döljer avstängnings- och inspektionsanordning, brandpost, brunn, elcentral, mätpunkter, polygonpunkter o.d. 4.4 Belamringar För belamring av offentlig plats utanför entreprenadgräns med bodar, upplag, byggskyltar och dylikt fordras polismyndighetens tillstånd. För den ianspråktagna marken tar tekniska förvaltningen ut avgift enligt av kommunfullmäktige antagen taxa. Vid större upplag och bodar på höjden ska samhällsbyggnadsförvaltningen kontaktas för eventuellt bygglov. 8

5 TRAFIKANORDNINGAR Beställaren ska vidta de trafiksäkerhetsåtgärder som Trafikverket anger och de som tekniska förvaltningen anvisar. Det åligger beställaren att se till att påtalade brister beträffande trafik- och säkerhetsanordningar omedelbart avhjälps. Tekniska förvaltningen har vid underlåtenhet alltid rätt att utföra detta på beställarens bekostnad. Trafikanordningsplan, TA-plan, för trafikens ordnande under byggnadstiden upprättas av beställaren, kan även delegeras till entreprenören, och ska skickas till Trelleborgs kommun, tekniska förvaltningen, 231 83 Trelleborg eller tekniska.forvaltningen@trelleborg.se, för godkännande. Planen insändes senast 2 veckor före arbetenas påbörjande. Tekniska förvaltningen distribuerar godkänd TAplan till räddningstjänsten, Skånetrafiken, Polisen och skolförvaltningen, då skolskjutsar blir påverkade av TA-planen, samt för införande på Trelleborgs kommuns hemsida om avstängningens omfattning kräver detta. Avstängningar ska ske enligt Trafikverkets handbok Arbete på Väg i tillämpliga delar. Denna föreskrift ska gälla även vid akuta åtgärder. Arbetet ska bedrivas med största möjliga skyndsamhet samt på ett sådant sätt att minsta olägenheter vållas allmänhet och trafikanter. 9

6 UTFÖRANDESKEDE 6.1 Hänsyn till växtlighet Ledningsägaren ska vidta de skyddsåtgärder som ålagts honom i samband med ansökan om grävningstillstånd. Tekniska förvaltningens anvisningar ska följas. Intillväxande träd ska skyddas med staket eller inbrädning under byggnadstiden. Träd som ska skyddas ska anvisas av tekniska förvaltningen. Runt träd, där markytan eventuellt kommer att belastas med upplag eller trafik, ska ett tillfälligt lager av 300 mm bärlagergrus 0-40 läggas ut. Mellan bärlagergrus och befintlig mark ska en markfiberduk läggas ut. Yta runt träd, som skyddas, ska ha en diameter på minst 6 m. Grövre trädrötter får ej kapas utan tillstånd. Om så erfordras ska handgrävning under rötterna utföras. Vid kapning av rötter ska snittytorna vara jämna för att undvika rötangrepp. Rötter får ej utsättas för torka, utan ska täckas/skuggas med säckväv eller dylikt. Täckningsmaterial ska hållas fuktigt. Buskar och perenna växter som jordslagits ska skötas under entreprenadtiden för att bibehålla vitaliteten hos växtmaterialet. 6.2 Miljökrav Allt ledningsarbete ska bedrivas på sådant sätt att miljön inte skadas och att olägenheter som buller, vibrationer, spill, dålig lukt och damm för närboende undviks eller minimeras. Se Ordningsföreskrifter Trelleborg på www.trelleborg.se. Styrbar borrning eller likvärdig metod som minimerar störningar bör tillämpas där det är tekniskt möjligt. Vid arbetet får vatten som innehåller fett, lera, betong eller liknande, som kan orsaka stopp, inte rinna ner i brunnar. Åtgärder ska vidtas så att mark, grundvatten och vattendrag inte förorenas av kemikalier, oljor, bensin eller liknande. Sopor och avfall från platsen ska samlas snarast och sorteras. 6.3 Ledningens placering och förläggningsdjup För att minimera ras och kvalitetsförsämring vid packning intill befintlig kör- eller gångbanekant ska avståndet till närmaste schaktvägg inte understiga schaktdjupet. Typ av yta Huvud-, buss-, industrigator och åkermark Övriga gator GC-väg, gräsmattor Minsta förläggningsdjup överkant rör 0,8 meter 0,6 meter 0,4 meter 6.4 Ledningar som tas ur drift Ledningsägaren är ansvarig för ledningen även om denna är tagen ur drift. Efterfrågan är stor på att använda allmän platsmark för kulvertar, skyddsrör och dylikt. 10

För att inte orsaka problem och kostnader för gatu- och parkavdelningen eller annan intressent ska utrymme i gator, torg och parker inte onödigtvis blockeras av anläggningar satta ur funktion. Gamla ledningar kan innehålla skadliga ämnen. För att undvika onödig belastning ska ledningar som tas ur drift om behov föreligger avlägsnas på ifrågavarande ledningsägares bekostnad, normalt sett i samband med att ledningarna ersätts med nya. Vid avlägsnandet av gamla ledningar ska särskilt iakttagas att en del material klassas som farligt avfall enligt Miljöbalken med följande förordningar. 6.5 Syn av arbetsområdet Ledningsägaren kallar till syn med representanter för väghållaren och entreprenören. Synen ska omfatta följande punkter: arbetsområdets omfattning tillfartsvägar utstakning av ledningssträckning gatans och övriga anläggningars standard växtlighet och mark som berörs av arbetet, även upplag, transporter och gångtrafik värdet av träd och buskar som måste tas bort på grund av arbetet enligt tekniska förvaltningens ersättningsregler synliga skador skyddsåtgärder omfattning av återställning Ett synprotokoll med fotodokumentation upprättas genom ledningsägarens försorg. Synprotokollet ska justeras av tekniska förvaltningen. Vad gäller rännstensbrunnar ska en funktionskontroll genomföras okulärt. Under synen ska befintliga förhållanden dokumenteras. Om inte ledningsägaren kallar till syn uppfattar tekniska förvaltningen detta som att inga anmärkningar finns. 11

7 DÅ ARBETET ÄR KLART Då arbetet är utfört ska platsen städas och återställas enligt kap. 9. Avspärrningar tas bort. Slutåterställningen (gator) bestäms vid slutbesiktning, GCM-väg och gångbanor ska återställas i samband med avetablering om inget annat överenskommes med tekniska förvaltningen. Dokumentation av egenkontroll ska kunna uppvisas. Om ledningsägaren inte kallar till slutbesiktning trots påminnelse, besiktigar tekniska förvaltningen själv. Eventuella åtgärder debiteras ledningsägaren. 7.1 Slutbesiktning Ledningsägare kallar till 1:a och 2:a besiktning när arbetet är klart. Protokoll förs av ledningsägaren där markägaren ska ges möjlighet att inte godkänna arbetet. 2:a besiktningen görs när slitlagret är påfört. Garantitid gäller från 1:a besiktning. Ledningsägaren ansvarar för tillsyn fram till garantibesiktning. 7.2 Garantibesiktning Ledningsägaren kallar till garantibesiktning. Protokoll förs av ledningsägaren, där markägaren ska ges möjlighet att inte godkänna arbetet. Garantitiden är fem år på utfört arbete samt två år på material efter godkänd slutbesiktning. Onormala sättningar och andra fel som uppdagas efter garantitidens utgång, vilka beror på bristfälligt utfört arbete, kan behöva åtgärdas på ledningsägarens bekostnad. Om ledningsägaren inte utför påtalade brister, kan tekniska förvaltningen utföra dessa åtgärder på ledningsägarens bekostnad. 12

8 PÅFÖLJDER 8.1 Senareläggning av arbete Om ansökan om grävningstillstånd kommer in för sent till tekniska förvaltningen, eller om nödvändiga handlingar saknas, kan grävningsarbetet försenas. 8.2 Påföljder Om grävning sker i allmän platsmark innan grävningstillstånd föreligger, kan åtgärden komma att polisanmälas och den grävande parten blir skyldig att betala de kostnader som tekniska förvaltningen får med anledning av grävningen. 8.3 Avbrytande av arbete Tekniska förvaltningen förbehåller sig rätten att omedelbart avbryta arbete om grävning medför att trafikanters eller tredje mans säkerhet äventyras eller om trafikanordningsplan, säkerhetsföreskrifter eller gällande grävningsbestämmelser ej följs. Tekniska förvaltningen kan då på ledningsägarens bekostnad säkerställa arbetsplatsen. Arbetet kan även avbrytas om arbetet inte är avslutat innan angiven tid och grävningstillståndet inte har förlängts eller om påtalade brister inte åtgärdats exempelvis beträffande miljön. 13

9. ÅTERSTÄLLNING 9.1 Gatumark Ledningsägarens entreprenör återställer schaktet i gata, gångbana, GCM-väg och övriga ytor upp till och med bundna bärlager alternativt slitlager där bundet bärlager ej förekommer. Uppfyllnaden vid 1:a återställningen ska vara ända upp till slitlagrets nivå vid 2:a återställningen. Efter schaktning i hårdgjord yta på allmän plats som ansvaras av tekniska förvaltningen ska följande rutiner gälla: - Fyllning mellan schaktbotten och överbyggnadens underkant ska utgöras av material, lägst klass 4 B och packas enligt tabell CE3. - Förstärkningslagret ska utgöras av krossat material 0-90 och läggas 0,49 m tjockt på starkt trafikerade gator och 0,345 m tjockt på mindre trafikerade gator. - Bärlagret ska utgöras av krossat material 0-40 och har en tjocklek av 0,08 m samt överlappa rörgravskanten med 0,5 m på alla sidor. Vid återställning i gångbana gäller en total överbyggnad av 0,30 m. - Slitlagret ska ha en ballast av kvartsit till 100 %. - Toppbeläggning ska utföras så att avsedd avrinning bibehålles. - Vid infarter över gångbana och GCM-väg ska körbarheten beaktas. Dock ej mindre överbyggnad än tidigare standard. Som underlag för dessa instruktioner ligger Anläggnings-AMA 10. Vid oklarheter eller frågor ta kontakt med tekniska förvaltningen. 9.2 Parkmark Ledningsägaren svarar för grässådd, plantering och utrustning. Matjordstjockleken ska för gräsytor vara 200 mm och för planteringsytor för buskar och perenner vara 400 mm. Matjord för busk- och perenna planteringar ska vara fri från rotogräs. Matjord påförs i sådan mängd att svackor inte uppstår. Ytan ska vara helt plan genom vältning. Jordslaget växtmaterial återplanteras. Bortgrävt växtmaterial ersätts. Art, sort och kvalitet av ersättande växtmaterial sker enligt överenskommelse med tekniska förvaltningen. Träd som helt tagits bort ersätts. För träd som kan ersättas med likvärdigt exemplar i handel åläggs ledningsägaren att köpa in och plantera motsvarande träd. Om trädets storlek gör att det inte går att uppbringa i handel, får ledningsägaren ersätta tekniska förvaltningen för det förlorade trädet. Utrustning, såsom bänkar, lekredskap, byggda detaljer m.m., återmonteras eller ersätts. 14

9.3 Återställning efter ledningsarbeten i gatumark HUVUDGATA Överbyggnadstjocklek 700 mm Efter 1:a återställningen: Efter 2:a återställningen: 130 mm AG 22 B70/100 40 mm ABS 11 B70/100 90 mm AG 22 B70/100 80 mm Bärlagergrus 0-40 80 mm Bärlagergrus 0-40 490 mm Först. lager 0-90 490 mm Först. lager 0-90 LOKALGATA Överbyggnadstjocklek 500 mm Efter 1:a återställningen: Efter 2:a återställningen: 75 mm AG 22 25 mm ABT 11 B150/220 50 mm AG 22 80 mm Bärlagergrus 0-40 80 mm Bärlagergrus 0-40 345 mm Först. lager 0-90 345 mm Först. lager 0-90 GATA I SMÅGATSTEN Överbyggnadstjocklek 565 mm Efter 1:a återställningen: Efter 2:a återställningen: 60 mm AG 22 90 mm Smågatsten 30 mm Sättsand 240 mm Bärlagergrus 0-40 160 mm Bärlagergrus 0-40 285 mm Först. lager 0-90 285 mm Först. lager 0-90 GCM-VÄG/GÅNGBANA Överbyggnadstjocklek 300 mm Längsgående lagningar godtas ej utan då återställs hela bredden. Vid uppgrävning >50 % av ytskiktet återställs hela ytan. Återställning GCM-väg: 35 mm ABT 11 B150/220 80 mm Bärlagergrus 0-40 185 mm Först. Lager 0-90 15

Återställning gångbana plattor: 60 mm Betongplattor 30 mm Sättsand 210 mm Bärlagergrus 0-40 Återställning GC-väg grus: 50 mm Slitlagergrus 0-8 250 mm Bärlagergrus 0-40 OBS! Ritningen ej skalenlig 16

OBS! Ritningen ej skalenlig Omfattning av återställning Ett enhetligt intryck ska eftersträvas. Därför placeras beläggningskarvar i mittlinje, körfältslinje eller kantlinje, enligt exempel Figur 3 och Figur 4. På gator som saknar linjer placeras skarven i ursprunglig skarv. Tvärgående skarvar anpassas till eventuella befintliga skarvar. Figur 3 Första återställningen Figur 4 Andra återställningen 17

Vid grävningar av mindre omfattning på körbana kan återställning utföras enligt Figur 5. Figur 5. Mindre schakt i körbana 18

Figur 8. Tvärgående schakt Figur 9. Yta som ska beläggas 19

Bitumenbundna lager på gång- och cykelbana Återställningen av överbyggnaden sker i en etapp. Generellt gäller återställning av bitumenbundna lager enligt 9.3. På gång- och cykelbanor ska hela bredden återställas oavsett schaktstorlek. Den befintliga toppbeläggningen och det eventuella bundna bärlagret tas bort till ett avstånd om minst 50 cm från orörd schaktvägg, se Figur 10. Ytorna ska vara rektangulära. 20

Bilaga 1 Trädvärdering, UNIFORMA/RAAD 1 Formel för värdering av hela trädet: W = BxSxSTxCxP W betyder trädets beräknade totalvärde. B står för basvärde. S står för sortvärde. ST står för statusen på trädets växtplats. C står för trädets kondition. P står för trädets uppnådda habitus relaterat till idealet. Beräkning av de olika delvariablerna 1 B, basvärde Basvärde, B, beräknas enligt B = d 1 xd 2 x xe 4 Där d 1 och d 2 står för de uppmätta diagonalerna genom trädet 1,30 över markytan Om trädet är regelbundet, så är d 1 och d 2 lika. Ytan beräknas i cm 2. Där E står för ett basvärde som årligen stadfästes av plantskoleväsendet i landet (Belgien i detta fall) och är ett belopp räknat i belgiska franc per cm 2. 1994 sattes E till 167 BEF per cm 2 (omräknat till Sverige 2008 medelst indexuppräkning c:a 50 kr/ cm 2 ). 2 S, sortvärde Sortvärdet, S, finns i ett tabellverk och ligger mellan 0,2 och 2,1. Värdet är relaterat till trädens produktionskostnad, tillväxttakt och förekomst. Ett ovanligt, långsamväxande träd som är dyrt i handel får således ett högt värde medan ett trivialt träd får ett lågt värde. Värdena i tabell 1 nedan kan användas som riktlinjer. Tabell 1 Exempel på sortvärden. Utdrag ur Dienst Groen V.V.O.G. 1994. Trädart Faktor Aesculus hippocastanum - hästkastanj 0,6 Alnus glutinosa- klibbal 0,3 Betula pendula - vårtbjörk 0,3 Fagus silvatica Purpurea Pendula rödbladig bok 2,1 Liriodendron tulipifera - tulpanträd 1,0 Populus nigra Italica - svartpoppel 0,2 Tilia cordata skogslind 0,6 21

3 ST, växtplatsstatus Statusen på trädets växtplats, ST, uppskattas på följande faktorer: Tabell 2, växtplatsstatusvärde Bebyggelsetyp Faktor Stadskärna 1,0 Sluten bebyggelse av större omfattning 0,9 Mindre bebyggelsegrupp 0,8 Övergångszon mellan tätort - landsbygd 0,7 Landsbygd 0,6 4 C, kondition hos trädet Tabell 3, trädkonditionsvärden Kondition hos trädet Faktor Dött träd 0 Nästan dött 0,1 Dålig vitalitet, för tynande tillvaro, sannolikt dött 0,2-0,5 inom 2-6 år Sunt träd med liten skada, enstaka gren borta 0.6-0,9 Formklippta träd 0,6-0,9 Sunt, estetiskt fulländat, fullt utvecklat träd 1,0 5 P, habituspotential Tabell 4, habituspotentialvärde Sociabilitet Faktor Solitär 1,0 Trädrad 0,8 Träd i grupp om 2-6 träd 0,6 Träd i större grupp 0,4 Träd i parkskog 0,2 2 Beräkning av värdeförlust i träd som skadats men står kvar Olika typer av skador a. Ytlig stamskada (endast barken avlägsnad) b. Djupare stamskada (skada i såväl bark som kärnved) c. Kronskada d. Skada på rötter e. Konditionsnedsättning f. Kombinerad skada 22

Beräkning av värdeminskning A. Ytlig stamskada Tabell 5 Ytliga stamskador, skadevärde i % av totalvärde Skadans omfattning Värdeminskning i % av totalvärdet i % av omkretsen 0-10 5 11-20 10 21-30 20 31-40 30 41-50 40 51-60 60 61-75 90 76-100 100 B. Djupare stamskada Tabell 6 Djupare stamskador, skadevärde i % av totalvärde Skadans omfattning Värdeminskning i % av totalvärdet i % av omkretsen 0-20 20 21-25 25 26-30 35 31-40 70 41-45 90 46-100 C. Kronskada Tabell 7 Kronskada, skadevärde i % av totalvärde Skadans omfattning Värdeminskning i % av totalvärdet i % kronvolymen 0-20 20 21-25 25 26-30 35 31-40 70 41-45 90 46-100 23

D. Skada på rötter Tabell 8 Skada på rötter, skadevärde i % av totalvärde Skadans omfattning Värdeminskning i % av totalvärdet i % av rotkronan 0-20 10 21-30 20 31-40 40 41-50 60 51-60 80 61-100 100 E. Konditionsnedsättning Beräkna värdeminskningen genom att förändra värdet på variabeln C i grundformeln. F. Kombinerad skada En kombination av kronskador, skador på rötter och stamskador kan förekomma. Vid en kombinerad skada adderas procentsatserna i de olika skadekolumnerna. Blir summan 100 % eller mer så är trädets värde noll. I annat fall adderas procentsatserna och tabellen för den skadetyp som uppstod sist används. 24

Bilaga 2 Avgifter Beslut i tekniska nämnden den 20 juni 2012 59. Ansökningsavgift: 5000 kr Avgift för uppgrävd yta i intervaller 0-10 m 2 0 kr 11-100 m 2 5000 kr 101-200 m 2 10000 kr > 200 m 2 20000 kr Avgift för tidsintervall per påbörjad vecka 1-2 veckor 0 kr 3-4 veckor 5000 kr 5-8 veckor 10000 kr 9-16 veckor 20000 kr > 16 veckor 30000 kr Vid förlängning av grävtillstånd tillkommer en förlängningsavgift på 3000 kr samt eventuell prisjustering uppåt av avgift avseende tidsintervall och uppgrävd yta. Om grävningen blir större ytmässigt än vad grävtillståndet anger, justeras avgiften för uppgrävd yta. Alla avgifter är exklusive moms. 25