Avfallsavgifter 2010 Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande RAPPORT U2012:01 ISSN 1103-4092
Förord Avfall Sverige har sammanställt kommunernas avfallsavgifter för villor 2010. Undersökningen omfattar en analys över hur olika insamlings- och behandlingsformer av hushållsavfallet påverkar avfallsavgifterna. Med behandlingsform avses på vilket sätt hushållsavfallet behandlas, till exempel som förbränning av blandat brännbart avfall eller i en utsorterad brännbar fraktion och i en matavfallsfraktion. Med utförandeform menas om insamlingen/ behandlingen sker i egen regi eller genom att entreprenör anlitas. Studien har genomförts av Jenny Westin, Avfall Sverige genom sammanställningar av data som finns i statistiksystemet Avfall Web. Britta Moutakis, praktikant vid Avfall Sverige, har kompletterat uppgifter om avfallsavgifter och insamlingsentreprenörer genom Internetsökning och kontakt med kommunerna via telefon och e-post. Malmö i december 2011 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige
Sammanfattning 2010 betalade ett svenskt villahushåll i genomsnitt 2 000 kr för att få sitt hushållsavfall hämtat. Det är en ökning med 1,5 procent sedan 2009, då avgiften var 1 970 kr. Avgiften för hushåll i flerbostadshus var i medeltal 1 240 kr per lägenhet. Det visar uppgifter från statistiksystemet Avfall Web där kommunerna själva matar in uppgifter om vanligaste abonnemangen i kommunen. Taxan för hämtning av hushållsavfall är vanligen volymbaserad. Det innebär att kostnaden för fastighetsägaren baseras på kärlets storlek och hämtningsintervall. För att styra över mer avfall till återvinning kan olika typer av miljöstyrande taxa användas, till exempel viktbaserad avgift eller differentierade avgifter för att stimulera utsortering av matavfall. 29 kommuner tillämpar vikttaxa och avfallsavgiften var i genomsnitt 1 820 kr per år i dessa kommuner. Merparten - 71 procent - av Sveriges kommuner anlitar entreprenör för insamling av kärl- och säckavfallet, medan 29 procent utför insamlingen i egen regi. De flesta entreprenörerna är privata företag. I de fall insamlingen sker med entreprenör är avgifterna för villor i genomsnitt något dyrare, 2 020 kr, jämfört med om insamlingen görs i egen regi, 1 940 kr. Över hälften av kommunerna, 53 procent, har någon form av separat insamling av matavfall. I vissa kommuner är det bara en liten andel av hushållen alternativt restauranger och storkök. I andra kommuner har merparten matavfallsinsamling. 47 procent av kommunerna samlar in allt kärl- och säckavfall som en blandad brännbar fraktion. I kommuner som huvudsakligen, det vill säga mer än 50 procent av hushållen, samlar in avfallet som en blandad brännbar fraktion är den årliga avfallsavgiften för villahushåll i genomsnitt 1 895 kr. I kommuner där fler än hälften av hushållen har matavfallsinsamling är den genomsnittliga avgiften något dyrare - 2 165 kr. Förbränning i egen regi sker i 20 procent av landets kommuner medan 80 procent anlitar entreprenör för förbränningen. Till skillnad mot entreprenörerna vid insamling, så är dessa entreprenörer till övervägande del offentliga. Avfallsavgiften i kommuner som har förbränning i egen regi är i genomsnitt 2 035 kr. Motsvarande avgift för kommuner som anlitar entreprenörer är 1 990 kr. För närvarande är 49 entreprenörer verksamma. De flesta entreprenörerna, 32 stycken verkar enbart i en kommun. Sammanlagt 14 olika entreprenörer verkar i 2-9 kommuner. Tre entreprenörer har fler än 10 kommuner. I några kommuner anlitas två eller flera entreprenörer. Kombination av egen kommunal regi och entreprenör förekommer också i några fall.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund och syfte 1 1.2 Metod 2 1.3 Avgränsningar 2 1.4 Definitioner 2 2 Utformning av avfallsavgifter 3 2.1 Taxan som styrmedel 3 3 Insamlingssystem för kärl- och säckavfall 4 3.1 Blandat brännbart avfall 4 3.2 Insamling av matavfall 4 3.3 Fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper 5 3.4 Ny teknik för insamling av kärl- och säckavfall 5 4 Utförandeform för kärl- och säckavfall 6 4.1 Inverkan på avfallsavgiften 6 5 Behandlingsformer för kärl- och säckavfall 7 5.1 Inverkan på avfallsavgiften 8 6 Utförare av behandlingen 9 6.1 Förbränning med energiutvinning 9 6.2 Inverkan på avfallsavgiften 9 6.3 Biologisk behandling av utsorterad matavfallsfraktion 10 6.4 Inverkan på avfallsavgiften 10 7 Insamlingsentreprenörer 11 Bilaga 12
1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Avfall Sverige har under många år, med viss regelbundenhet, sammanställt kommunala avfallsavgifter. Senast detta gjordes var för år 2009 och dessförinnan 2007 1. Tidigare sammanställningar har varit uppskattade och det har efterfrågats en uppdaterad version. Det främsta syftet med avfallsavgifterna är att finansiera det kommunala avfallsansvaret utifrån självkostnad. Många kommuner har också en ambition att konstruera avfallstaxan så att den får en styrande effekt, till exempel mot miljömålen som ökad matavfallsinsamling. Det kan göras genom viktbaserad avgift eller lägre avgift för hushåll med källsortering av matavfall. Rapporten kan användas för att få en indikation om hur den egna kommunen ligger till jämfört med andra kommuner med liknande förutsättningar. Rapporten fyller också en funktion som beslutsunderlag vid till exempel införande av matavfallsinsamling eller viktbaserad avgift i kommunen. Vid jämförelser är det dock viktigt att tänka på att avfallsavgifterna kan variera stort mellan kommunerna beroende på vilken service som ingår, om kommunen har matavfallsinsamling samt geografisk och demografisk sammansättning etcetera. I vissa kommuner ingår till exempel ett visst antal hämtningar av grovavfall vid fastighet per år medan det i andra kommuner är en tilläggstjänst som hushållen kan utnyttja vid behov. Uppgifterna över avfallsavgifter avser det vanligast förekommande abonnemanget för en- och tvåfamiljshus 2010, alltså det som flest villahushåll och liknande i kommunen har. Det kan i vissa kommuner vara svårt att avgöra vilket abonnemang som är vanligast medan det är självklart i andra kommuner. I rapporten studeras om och hur former och utförande på insamling och behandling av hushållsavfall påverkar avfallsavgifterna. Med behandlingsform avses på vilket sätt hushållsavfallet behandlas, till exempel som blandat brännbart avfall eller i en utsorterad brännbar fraktion och en matavfallsfraktion. Med utförandeform menas om insamlingen/behandlingen sker i egen regi eller genom att entreprenör anlitas. I en tabellbilaga visas för respektive kommun bland annat vanligaste avfallsavgiften, vanligaste behållarvolym, vanligaste antal hämtningar per år samt om kommunen har separat insamling av matavfall och om den är frivillig eller obligatorisk. Även namn på aktuell insamlingsentreprenör redovisas. 1 Rapport U2010:09 Avfallsavgifter 2009. Insamling och behandling av hushållsavfall former och utförande. Rapport 2007 Insamling och behandling av hushållsavfall. Former och utförande samt ekonomiska effekter på avfallsavgifterna. Avfall Sverige Utveckling 1
1.2 Metod Uppgifterna i denna rapport har huvudsakligen hämtats från Avfall Web. Motsvarande 80 procent av kommunerna har lagt in uppgifter om vanligaste avgift för hushåll i en- och tvåfamiljshus. Vissa kommuner, som ingår i kommunalförbund, gemensam nämnd eller gemensamt bolag, rapporterar inte in uppgifter för respektive kommun i Avfall Web, utan gör det samlat för förbundet eller bolaget. För de kommuner som inte lagt in uppgifter i Avfall Web, har avgifter hämtats från kommunernas hemsidor alternativt genom kontakt via telefon eller e-post. Avfall Sveriges uppgifter över behandlingsanläggningar och insamlingssystem för matavfall har också använts som underlag. För lägenheter har motsvarande 64 procent av kommunerna lagt in uppgifter i Avfall Web. I undersökningen från 2007 baserades metoden på sökningar av avfallstaxor via, i första hand kommunernas hemsidor, och i andra hand uppgifter via telefonsamtal. Tidigare år har sammanställningarna gjorts utifrån enkätundersökningar. Sedan 2008 sammanställts uppgifterna från Avfall Web. Eftersom metoderna skiljer sig åt mellan undersökningarna 2008-2010 jämfört med tidigare år ska jämförelser göras med försiktighet. Alla uppgifter om avfallsavgifter i rapporten är inklusive moms. 1.3 Avgränsningar Denna studie omfattar hushållsavfall. I den del som beskriver insamlingen avses endast kärl- och säckavfall. Motsvarande avsnitt om behandling avser allt hushållsavfall. 1.4 Definitioner Matavfallsfraktion källsorterat matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker. Kallas i vissa kommuner för komposterbart avfall, organiskt avfall eller bioavfall. Matavfall från livsmedelsindustrin räknas inte som hushållsavfall och ingår inte i denna undersökning. Utsorterad brännbar fraktion i de kommuner som har källsortering av matavfall är den utsorterade brännbara fraktionen det som blir över när allt annat är sorterat. Exempel på brännbart avfall är blöjor, utslitna diskborstar och dammsugarpåsar. Fraktionen kallas i vissa kommuner för restavfall. Blandad brännbar fraktion i kommuner som saknar källsortering av matavfall samlas både matavfall och annat brännbart avfall in som en blandad brännbar fraktion. Icke brännbart avfall Vissa kommuner har även insamling vid fastighet av icke-brännbart avfall, till exempel keramik, dricksglas och porslin. Kallas i visa kommuner för deponirest. Avfallstaxa prislista över satser för avfallsavgifter. Avfallsavgift den avgift som nyttjaren får betala för en kommunal tjänst. Grundavgift för de tjänster som alla kunder har tillgång till och kan nyttja oavsett valt abonnemang. Omfattar vanligen kommunens övergripande arbete med planering, information, kundtjänst, upphandling och fakturering. Dessutom täcker avgiften kostnaden för den service som ges vid återvinningscentralerna i form av mottagning av grovavfall och hushållens farliga avfall. Kallas även för fast avgift. Rörlig avgift är kommunens ersättning för hämtning och behandling av kärl- och säckavfall. Avgiften kan differentieras utifrån valt abonnemang eller genom behovshämtning alternativt vikttaxa. Den rörliga avgiften kan delas upp i hämtnings- och behandlingsavgift alternativt bara en hämtningsavgift där även behandlingen ingår. 2
2. Utformning av avfallsavgifter I genomsnitt betalade ett svenskt villahushåll 2 000 kr i avfallsavgift 2010. Det är en ökning med 1,5 procent sedan 2009, då avgiften i medeltal var 1 970 kr. Avfallsavgiften innefattar vanligtvis någon form av grundavgift. Denna ska förutom grundfunktioner, som administration, planering och information, också täcka kostnader för återvinningscentraler, miljöstationer och hantering av hushållens farliga avfall. Därutöver finns vanligen en rörlig avgift som avser hämtning och behandling av avfallet och som är beroende av valt abonnemang. Enligt kommunallagens självkostnadsprincip får inte kommunerna ta ut högre avfallsavgifter än vad som motsvaras av de kostnader man har för den totala avfallsverksamheten. Detta gäller oavsett om verksamheten drivs i förvaltningsform eller i kommunalt bolag. Avfallsavgiften i en lägenhet på 70 m 2 är i genomsnitt 1 350 kr, visar en årlig rapport från Avgiftsgruppen, den s.k. Nils Holgersson-studien 2. Uppgifter om vanligaste avgift i lägenhet tas också in via statistiksystemet Avfall Web. 2010 var avgiften per lägenhet i genomsnitt 1 240 kr. Dessa avgifter betalas som regel inte av hushållen själva utan av fastighetsägaren som sedan tar ut det via hyran. Analysen i resterande del av rapporten gäller endast avfallsavgifter för en- och tvåfamiljhus (villa/radhus). 2.1 Taxan som styrmedel Taxan för hämtning av hushållsavfall är vanligen volymbaserad. Det innebär att kostnaden för fastighetsägaren baseras på kärlets storlek och hämtningsintervall. Genom att välja en mindre kärlstorlek eller glesare hämtningsintervall kan avgiften minskas. Det är den enklaste formen av styrmedel och förekommer i de flesta kommuner. Om hämtningsintervallet är längre än två veckor ska det i princip vara kombinerat med hemkompostering. Det gäller inte utsorterat brännbart avfall, eftersom det inte innehåller något matavfall. För att styra över mer avfall till återvinning kan andra typer av miljöstyrande taxa användas, till exempel viktbaserad avgift eller behovsanpassad hämtning. Det sistnämnda innebär att kärlet ställs fram av abonnenten när tömning önskas. Vid vikttaxa är hämtningsfordonet försett med en vågfunktion och utrustning för att identifiera varje enskilt kärl. Man kan också styra med taxan genom differentierade avgifter för att stimulera utsortering av matavfall. Abonnemang med sortering i två - eller flera - fraktioner, såsom matavfall och brännbart, ger då lägre avgift än abonnemang med blandad brännbar fraktion. Det är vanligt i de kommuner som har frivillig källsortering av matavfall för att ge incitament att välja källsorteringsabonnemang. Incitamentets storlek varierar från någon hundralapp upp till flera tusen kronor. Givetvis behöver inte kommunen alls ha differentierade avgifter. Det är kommunen själv som avgör system och avgiftsnivå för matavfallsinsamlingen via avfallsplan, föreskrifter och avfallstaxa. 29 kommuner tillämpar viktbaserad avgift, vanligen kallad vikttaxa. Några kommuner inför vikttaxa successivt i delar av kommunen för att kunna utvärdera systemet allt eftersom. Vikttaxan innebär att varje kärl vägs vid tömning och fastighetsägaren betalar per kg avfall 3. Hämtningsfordonet är försett med en vågfunktion och utrustning för att identifiera varje enskilt kärl. Utöver grundavgiften betalar abonnenten även per kilogram som hämtas. Årsavgiften beror på hur mycket avfall som lämnas. I genomsnitt var avgiften 1 820 kr per år i de kommuner som tillämpar vikttaxa. 2 Läs mer i rapport Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige en avgiftsstudie för år 2010 eller på www.nilsholgersson.nu. I denna undersökning förflyttas en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. 3 Läs mer i Avfall Sveriges rapport U2009:09 Viktbaserad renhållningstaxa som styrmedel. 3
3. Insamlingssystem för kärl- och säckavfall Det finns i huvudsak två former för insamling av hushållens kärl- och säckavfall. Det ena är som en blandad fraktion avsedd för förbränning med energiutvinning. Det andra är en uppdelning i två fraktioner; dels en matavfallsfraktion avsedd för biologisk behandling och dels en brännbar fraktion. Det förekommer att dessa båda insamlingssystem kompletteras med särskild insamling av en icke brännbar fraktion avsedd för deponering. Denna fraktion kallas i vissa kommuner för restavfall, i andra för deponirest. I vissa kommuner med matavfallsinsamling kallas den brännbara fraktionen för restavfall. De definitioner som används i denna rapport framgår i avsnittet 1.4. Det icke brännbara avfallet kan samlas in i eget kärl eller i eget utrymme i kärl. Det kan till exempel handla om porslin, keramik, glasprydnader, mindre speglar, dricksglas, stekpannor och kastruller. Det är vanligt att det icke brännbara avfallet transporteras av abonnenten själv till en återvinningscentral, eller i en del fall, blir hämtat av kommunen eller entreprenören utan extra kostnad eller mot en engångsavgift. 3.1 Blandat brännbart avfall För blandat brännbart avfall används vanligen ett 190 liters kärl som töms varannan vecka. I övriga fall finns ett antal olika varianter med olika säck- eller kärlstorlekar och med olika tömningsintervall. Några kommuner erbjuder bara veckohämtning eller så är veckohämtning den vanligaste hämtfrekvensen. Övriga kommuner har hämtning varannan vecka eller glesare. För glesare hämtning av en brännbar fraktion krävs vanligen separat hantering av matavfallet, antingen i utsorterad matavfallsfraktion eller att matavfallet komposteras på den egna fastigheten. Egen kompostering kan ske efter anmälan till miljönämnden eller motsvrande och genom användande av godkänd kompostbehållare. 3.2 Insamling av matavfall Det vanligaste systemet för insamling av källsorterat matavfall från småhus är separata kärl, ett för bioavfall och ett för brännbart avfall 4. 65 procent av kommunerna med matavfallsinsamling från småhus har detta system. Andra vanliga system är flerfackskärl och optisk sortering. Vid optisk sortering sorterar hushållen sitt avfall i olikfärgade påsar som läggs i samma kärl. Vid en optisk sorteringsanläggning sorteras de med automatik för rätt behandling. I flerfackskärl sorteras olika fraktioner i olika behållare. Det hittills vanligaste systemet för storkök är separata kärl med någon slags innersäck, men avfallskvarn till separat tank införs i allt fler kommuner. 4 Rapport B2009:1. Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem i svenska kommuner. Nyckeltal och förutsättningar för insamlade mängder 4
3.3 Fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper Omkring 30 kommuner tillämpar fastighetsnära insamling från småhus av avfall som lyder under producentansvar integrerat med systemet för hämtning av det ordinarie kärl- och säckavfallet. I några av dessa kommuner hämtas bara någon enstaka fraktion, till exempel tidningar/returpapper och i andra kommuner hämtas allt förpacknings-avfall och tidningar. Antalet hushåll i kommunen som har fastighetsnära insamling varierar mellan kommunerna. I en del kommuner är insamlingen omfattande, i andra pågår försöksverksamhet. Det är vanligt att förpackningarna sorteras i två fyrfackskärl, där ett kärl, med till exempel matavfall, brännbart avfall, pappersförpackningar och färgat glas, hämtas varannan vecka och ett kärl, med till exempel ofärgat glas, metall, plastförpackningar och tidningar, hämtas var fjärde eller var åttonde vecka. 3.4 Ny teknik för insamling av kärl- och säckavfall Kärl- och säckavfall kan även samlas in med modern teknik som sopsug och underjordsbehållare. Båda dessa system minskar den manuella hanteringen och behovet av transporter. I sopsugsystemet samlas avfallet in med hjälp av luft i ett automatiskt vacuumsystem. 5
4. Utförandeform för kärl- och säckavfall Kommunen ansvarar för att hushållsavfallet samlas in och tas om hand. Insamlingen sker antingen i egen regi eller genom anlitande av entreprenör (privat eller offentlig). Som egen regi räknas i denna studie insamling genom egen kommunal förvaltning eller eget kommunalt bolag, genom konsortialavtal och delägarskap i regionalt kommunägt bolag, genom kommunalförbund eller genom gemensam nämnd. Entreprenören är vanligen ett privat företag. De största avfallsentreprenörerna som verkar i Sverige är SITA och Ragn-Sells. Andra insamlingsföretag är Allmiljö, Ohlssons och Reno Norden. Även offentliga entreprenörer på insamlingssidan förekommer. Det kan till exempel vara ett regionalt kommunalägt bolag som upphandlats efter konkurrensutsättning. Det finns dessutom ett stort antal entreprenörer som verkar enbart i en kommun eller några få kommuner. Läs mer i kapitel 7. Omkring sju av tio kommuner anlitar entreprenör för insamling av kärl- och säckavfallet, se figur 1. Övriga kommuner utför insamlingen i egen regi. Några kommuner har en kombination av egen regi och anlitande av entreprenörer. De har delat upp kommunen i olika områden och har lagt ut en eller flera av dessa områden på entreprenad. Den större andelen ligger vanligtvis inom egen regi för dessa kommuner. 1 940 kr Egen regi 29% 2 025 kr Entreprenör 71% Figur 1. Insamling av hushållens kärl- och säckavfall fördelat på egen regi och entreprenör med tillhörande årlig avfallsavgift för villahushåll 2010 4.1 Inverkan på avfallsavgiften I de fall insamlingen sker med entreprenör är avgifterna i genomsnitt dyrare, 2 025 kr, jämfört med om insamlingen görs i egen regi, 1 940 kr. Avgifterna har jämfört med 2009 ökat något mer procentuellt sett för kommuner med egen regi jämfört med kommuner med entreprenörer. 6
5. Behandlingsformer för kärl- och säckavfall Behandling av hushållens kärl- och säckavfall kan i huvudsak ske på tre sätt: Genom biologisk behandling av en utsorterad matavfallsfraktion antingen genom kompostering eller genom rötning. Genom att blandat brännbart avfall eller utsorterad brännbar fraktion förbränns med energiutvinning i en avfallsförbränningsanläggning. Genom deponering av icke brännbart avfall. Biologisk behandling kan ske antingen genom kompostering eller genom rötning. Något vanligare är det med behandling genom kompostering, men rötning är på stark frammarsch. Flera kommuner behandlar både med kompostering och med rötning. Vid kompostering sker nedbrytningen av det organiska avfallet med hjälp av syre och mikro-organismer, främst bakterier och svampar. Rötning är mikrobiologisk nedbrytning av organiskt material i syrefri miljö. Vid rötning bildas biogas, som huvudsakligen består av metan och koldioxid. Biogas används med stor fördel som fordonsbränsle efter uppgradering. Andra användningsområden är el- och värmeproduktion. Vid rötning bildas också biogödsel, som används bland annat i jordbruket. Om hushållet komposterar själv, så kallad hemkompostering, ger det i många kommuner möjligheter till glesare hämtningsintervall och lägre avfallsavgift. Detta kan ske efter anmälan eller medgivande från Miljönämnden eller motsvarande. I de kommuner som saknar utsortering av en matavfallsfraktion ingår matavfallet i den brännbara fraktionen. Avfallsförbränning sker med energiutnyttjande antingen i form av värme eller i en kombination av värme och el (kräftvärmeproduktion). Svenska avfallsförbränningsanläggningar producerar varje år fjärrvärme som motsvarar värmebehovet för cirka 820 000 genomsnittliga villahushåll. Deponering sker enbart av den icke-brännbara fraktionen. Endast mycket små mängder hushållsavfall deponeras. Det är förbjudet att deponera brännbart eller organiskt avfall. 160 kommuner hade någon form av separat insamling av matavfall under 2010 visar en undersökning som Avfall Sverige genomfört. I vissa kommuner är det bara en liten andel av hushållen som är anslutna. Drygt 20 kommuner, av de ovan nämnda, har endast insamling från restauranger och storkök. I andra kommuner har merparten matavfallsinsamling. Övriga 130 kommuner samlar in allt avfall som en blandad brännbar fraktion. Tre kommuner har infört matavfallsinsamling under 2011 och ytterligare 70 kommuner har planer på att införa system för källsortering av matavfall framöver. 7
5.1 Inverkan på avfallsavgiften I kommuner som huvudsakligen 5 samlar in avfallet som en blandad brännbar fraktion är den årliga avfallsavgiften för villahushåll i genomsnitt 1 895 kr. I kommuner där fler än hälften av hushållen har matavfallsinsamling är den genomsnittliga avgiften något dyrare - 2 166 kr. Någon jämförelse med 2009 går inte att göra på grund av ändrad metod. I ungefär hälften av kommunerna med matavfallsinsamling från villor är insamlingen obligatorisk, i övriga är det frivilligt. Biologisk behandling av matavfall från endast storkök, restauranger och butiker sker i ytterligare ett drygt 20-tal kommuner, förutom de ovan nämnda. 2 165 kr Matavfall + brännbart 40% 1 895 kr Blandad brännbar fraktion 60% Figur 2. Behandling av hushållens kärl- och säckavfall fördelat på brännbart avfall respektive matavfall + brännbart avfall med tillhörande årlig avfallsavgift 2010 Anm: Kommuner med mer än 50 procent av hushållen anslutna till matavfallsinsamling ingår i kategorin Matavfall + brännbart (blått). Kommuner som huvudsakligen (mer än 50 procent) har insamling som blandad brännbar fraktion visas med rött. Källa: Avfall Web. 5 Huvudsakligen innebär att mer än 50 procent av hushållen har insamlingen som en blandad brännbar fraktion. 8
6. Utförare av behandlingen På samma sätt som för insamlingen kan behandlingen av hushållens kärl- och säckavfall ske i egen regi eller med anlitande av entreprenör. Med egen regi menas i denna rapport att avfallet behandlas i egen kommunägd anläggning eller genom delägarskap i anläggning, till exempel via regionbolag. Entreprenör kan vara offentligt ägd anläggning, till exempel kommunalt eller statligt bolag alternativt privat anläggning. 6.1 Förbränning med energiutvinning Det finns 32 förbränningsanläggningar i Sverige. 25 av dessa är helt kommunalt ägda via kommunalt bolag. Fyra anläggningar är helt privatägda, medan två är privatägda tillsammans med offentligt ägande. En anläggning är statligt ägd. Förbränning i egen regi sker i 20 procent av landets kommuner medan 80 procent anlitar entreprenör för förbränningen. 6.2 Inverkan på avfallsavgiften I kommuner som har förbränning i egen regi är avfallsavgiften i genomsnitt 2 035 kr. I kommuner som anlitar entreprenörer betalar ett villahushåll i snitt 1 990 kr, se figur 3. Motsvarande avgifter för 2009 var 1 990 kr för egen regi och 1 970 kr för entreprenör, så skillnaderna har ökat något. 2 035 kr Egen regi 20% 1 990 kr Entreprenör 80% Figur 3. Förbränning av hushållsavfallet fördelat på egen regi och entreprenör med tillhörande årlig avfallsavgift för villahushåll 2010 9
6.3 Biologisk behandling av utsorterad matavfallsfraktion I Sverige finns det idag ett hundratal anläggningar som tar emot och behandlar källsorterat bioavfall för kompostering, cirka 16 av dessa behandlar källsorterat matavfall från hushåll, restauranger m.m. Resterande anläggningar behandlar enbart park- och trädgårdsavfall. Det finns 18 rötningsanläggningar för behandling av källsorterat bioavfall, till exempel avfall från livsmedelsindustri, jordbruk, slakteri och matavfall från hushåll, restauranger och butiker. Fem av rötningsanläggningarna är privata, en av dessa tillsammans med kommunalt ägande. Tre av anläggningarna drivs av kommunala regionbolag. Övriga drivs i kommunal förvaltning eller eget kommunalt bolag. Enligt uppgifter ur Avfall Web har 108 kommuner matavfallsinsamling från mer än hälften av hushållen. Av dessa kommuner har 35 procent behandlingen av matavfallet i egen regi, det vill säga i egen anläggning eller anläggning som ägs tillsammans med andra kommuner i ett kommunalt bolag. Övriga kommuner 65 procent anlitar entreprenör, såväl privata som kommunala, för behandlingen av matavfallet. 2 205 kr Egen regi 35% 2 145 kr Entreprenör 65% Figur 4. Biologisk behandling av hushållsavfallet fördelat på egen regi och entreprenör med tillhörande årlig avfallsavgift för villahushåll 2010 6.4 Inverkan på avfallsavgiften I kommuner med biologisk behandling i egen regi är den genomsnittliga avgiften för villahushåll 2 205 kr, vilket framgår av figur 4. För de kommuner som anlitar entreprenör är avgiften i genomsnitt 2 145 kr. En förklaring till att det är dyrare med egen regi kan vara att dessa kommuner ofta varit pionjärer och investerat stora pengar i anläggningen. 10
7. Insamlingsentreprenörer Som nämnts ovan sker insamling av hushållsavfall genom anlitande av entreprenör i 71 procent av landets kommuner. För närvarande är cirka 49 entreprenörer verksamma på insamlingsmarknaden 6. 2007 var 66 entreprenörer verksamma. De flesta entreprenörerna, 32 stycken verkar enbart i en kommun. 2007 var 48 entreprenörer verksamma i enbart en kommun. Sammanlagt 14 olika entreprenörer verkar i 2-9 kommuner. Tre entreprenörer har fler än 10 kommuner. Två stora entreprenörer verkar i vardera 47 kommuner. I några kommuner anlitas två eller flera entreprenörer. Kombination av egen kommunal regi och entreprenör förekommer också i några fall. Annorlunda uttryckt så opererar två av entreprenörerna, motsvarande 4 procent, i knappt hälften av de kommuner som anlitar entreprenörer medan 96 procent av entreprenörerna delar på den andra hälften av dessa kommuner. 6 Uppgifterna bygger på information som hämtats från kommunernas hemsidor. Det saknas uppgifter från vissa kommuner. 11
Bilaga I följande tabell finns för varje kommun uppgifter om insamlingen av kärl- och säckavfall utförs i egen regi eller med anlitande av entreprenör samt namn på aktuell entreprenör. De kommuner som samlar in källsorterat matavfall från hushåll anges i en särskild kolumn Hushåll - med (F) om insamlingen är frivillig och (O)om insamlingen är obligatorisk. Om kommunen enbart samlar in matavfall från storkök, restauranger och butiker anges detta i avsedd kolumn - Endast storkök mm. Alla uppgifter avser 2010. Några kommuner har infört matavfallsinsamling under 2011. Dessa ingår inte i underlaget. Kolumnen för vanligaste behållarvolym är uppdelad i brännbar fraktion respektive matavfallsfraktion. Sifferuppgiften visar behållarvolymen i liter. En asterisk *) innebär att fraktionerna finns i samma kärl men är åtskilda i olika fack eller att olikfärgade påsar används (optisk sortering). Hämtfrekvens är på samma sätt angivna i skilda kolumner för brännbar fraktion respektive matavfallsfraktion och visar vanligaste antal hämtningar per år för respektive fraktion. 26 hämtningar innebär hämtning varannan vecka, vilket är det vanligaste. 52 innebär hämtning varje vecka, medan 13 innebär månadshämtning. Vissa kommuner tillämpar andra hämtfrekvenser. Behandling i egen regi för kompostering, rötning respektive förbränning anges med kryss (x) i respektive kolumn. Med egen regi menas i denna rapport att avfallet behandlas i egen kommunägd anläggning eller genom delägarskap i anläggning, till exempel via regionbolag. Användning av viktbaserad taxa anges i särskild kolumn med kryss (x). Därefter finns uppgift om årlig avfallsavgift, inkl. moms, för insamling av kärl- och säckavfallet från villahushåll. Avgiften avser det vanligaste abonnemanget för en- och tvåfamiljshus vid utgången av 2010 och har hämtats från statistiksystemet Avfall Web. Det innebär att det är kommunerna själva som har lagt in dessa uppgifter viss granskning, och bearbetning, har dock gjorts. För kommuner som saknat uppgifter i Avfall Web har sökning gjorts på kommunernas hemsidor. Vissa uppgifter har hämtats via telefonkontakt med aktuell kommun. Särskilda villkor i abonnemangen, som inte framgår i tabellen, kan försvåra jämförelser mellan kommunerna. Många faktorer påverkar nivåerna på kommunens avfallsavgifter, till exempel geografi, demografi och servicegrad. I sista kolumnen framgår om kommunen har optisk sortering eller flerfackskärl samt annan (mat)nyttig information. 12
Vissa kommuner, som ingår i kommunalförbund, gemensam nämnd eller gemensamt bolag, rapporterar inte in uppgifter för respektive kommun i Avfall Web, utan gör det samlat för förbundet eller bolaget. Nedan framgår vilka dessa är: AÖS Avfallshantering Östra Skaraborg - består av Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda. Skövde har insamling i egen regi, övriga har entreprenör. Gästrike Återvinnare är ett kommunalförbund som består av Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby. LSR Landskrona Svalövs Renhållnings AB består av Landskrona och Svalöv. Motala/Vadstena renhållningsnämnd består av Motala och Vadstena. Västra Mälardalens kommunalförbund består av Arboga, Köping och Kungsör. Dessutom rapporterar Södertälje/Nykvarn gemensamt i Avfall Web på grund av svårigheter att särskilja uppgifterna i kommunerna. 13
Insamling kärl- och säckavfall Matavfallsinsamling (Friv/Obl) Vanligaste behållarvolym (l) Vanligaste antal hämtningar Egna/ delägda anläggningar Viktbaserad avgift Avfallsavgift (inkl. moms) Kommun/ förbund Invånare Namn entreprenör Kommentar Egen regi Entreprenör Hushåll Endast storkök mm Brännbart Matavfall Brännbart Matavfall Kompost Rötning Förbränning Ale 27 394 X F 160 52 X X 2 516 28% av hushållen har matavfallsinsamling Alingsås 37 515 X O 190 130 13 26 X 2 300 Alla hushåll har matavfallsinsamling Alvesta 18 757 X F 1 957 Aneby 6 446 X Aneby Renhållning 160 26 2 102 Arjeplog 3 143 X IL Recycling 190 26 2 900 Arvidsjaur 6 622 X 80 26 1 793 Arvika 26 139 X X 190 26 1 714 80 % av insamling i egen regi Askersund 11 307 X Ragn-Sells 140 26 1 490 Avesta 21 762 X Sita 190 26 1 592 AÖS Avfallshantering Östra Skaraborg 117 912 X X F 190 140 26 26 1 630 5% av hushållen har matavfallsinsamling Bengtsfors 9 841 X Ragn-Sells 190 1 985 Berg 7 447 X Sita 190 9 1 279 Bjurholm 2 500 X Allmiljö i Umeå AB 190 26 2 230 Bjuv 14 813 X Sita O *) *) X X 2 365 Flerfackskärl Boden 27 408 X Ragn-Sells F 180 140 13 19 X X 1 769 Alla hushåll har matavfallsinsamling Bollebygd 8 253 X LBC i Borås O 190*) *) 26*) *) 2 343 Optisk sortering Bollnäs 26 175 X Sita 240 X 1 678 Borgholm 10 806 X Sita 190 X X - Borlänge 48 681 X O 190 140 26 26 X X 1 750 Alla hushåll har matavfallsinsamling Borås 102 458 X O 130*) 130 26*) 26 X X X 2 331 Botkyrka 81 195 X F F 190 140 26 X 1 478 Boxholm 5 248 X 1 796 Optisk sortering. Alla hushåll har matavfallsinsamling Bromölla 12 285 X Carlssons Miljö & Renhållning O 2 722 Alla hushåll har matavfallsinsamling Bräcke 6 865 X Revsunds Transport 1 767 Burlöv 16 509 X RenoNorden, Sita F X X X 1 294 11% av hushållen har matavfallsinsamling Båstad 14 269 X Sita O 240*) *) 26*) *) X X 2 275 Flerfackskärl 14
Dals-Ed 4 729 X Ragn-Sells 140 26 2 005 Danderyd 31 150 X Sita F/O 190 52 X 1 968 FNI: endast tidningar. Degerfors 9 709 X 190 26 2 126 Dorotea 2 900 X Connys Alltransporter 2 357 Eda 8 577 X 190 26 X 1 476 Ekerö 25 095 X Ragn-Sells 1 821 Eksjö 16 353 X O 130*) *) 27*) *) X 1 994 Optisk sortering, alla hushåll har matavfallsinsamling Emmaboda 9 223 X 180 26 X 2 464 Enköping 39 360 X Ragn-Sells F X X X 2 611 85% av hushållen har matavfallsinsamling Eskilstuna 95 577 X O 190 X X 2 310 Endast flerbostads-hus o storkök. Ej villor. Eslöv 31 269 X Ragn-Sells O 240*) *) 26*) *) X 2 269 Flerfackskärl, 59% av hushållen har matavfallsinsamling Essunga 5 601 X Ragn-Sells 1 757 Fagersta 12 249 X SamTek F 140 120 26 X X X 2 542 Falkenberg 40 739 X Sita 2 030 Falun 55 685 X F 140 140 16 ea X 1 795 Alla hushåll har matavfallsinsamling Filipstad 10 626 X Filipstads Miljösanering 190 26 X 2 053 Finspång 20 589 X Ragn-Sells 190 26 X X 1 967 Flen 16 139 X RenoNorden 120 26 X 1 861 Forshaga 11 401 X Ragn-Sells 190 26 2 057 Färgelanda 6 691 X Ragn-Sells O 190*) *) ea ea 2 060 Optisk sortering, alla hushåll har matavfallsinsamling Gagnef 10 071 X DalaFrakt och Logistik O 190 140 26 26 2 775 Alla hushåll har matavfallsinsamling Gislaved 29 212 X Sandahls Entreprenad 1 550 Gnesta 10 318 X Sita O 190 190 26 26 2 423 Optisk sortering. Alla hushåll har matavfallsinsamling Gnosjö 9 536 X Sandahls Entreprenad 1 759 Gotland 57 221 X Ragn-Sells F 140 140 26 26 X X 2 218 96% av hushållen har matavfallsinsamling. FNI upphör 1/1 2011. Grums 9 142 X Ragn-Sells 190 26 2 328 Grästorp 5 857 X Ragn-Sells 190 26 2 018 Gullspång 5 335 X 190 26 2 250 Gällivare 18 533 X Allmiljö 190 26 X 2 179 Har matavfallsinsamling i avfallskvarn. 15
Insamling kärl- och säckavfall Matavfallsinsamling (Friv/Obl) Vanligaste behållarvolym (l) Vanligaste antal hämtningar Egna/ delägda anläggningar Namn entreprenör Gästrike Återvinnare 156 253 X X GÅ, Sita F 190 140 26 26 2 085 90% av hushållen har matavfallsinsamling Göteborg 507 330 X Renova, IL Recycling F X X X 1 305 Götene 13 186 X Ragn-Sells 1 345 Habo 10 674 X Beges Containerservice X 2 014 Hagfors 12 636 X Sita 140 26 1 690 Hallsberg 15 235 X 1 885 Hallstahammar 15 127 X Vafab Miljö F 140 140 26 26 X X X 2 364 Halmstad 91 087 X F X X 1 520 Hammarö 14 833 X Ragn-Sells 190 26 2 383 Haninge 76 237 X F X X 1 478 Säckställ med 60 l. 50% av hushållen har matavfallsinsamling Haparanda 10 112 X Haparanda Renhållning O X 1 983 Endast flerbostadshus o storkök. Ej villor. Heby 13 355 X SamTek O 190 120 X X X 2 529 Hedemora 15 195 X F 2 154 Helsingborg 128 359 X Renhab O 140*) 45*) 26*) 26 X X 2 221 Herrljunga 9 348 X Ragn-Sells 1 800 Huddinge 95 798 X F X X 1 478 Hudiksvall 36 848 X Sita 190 26 1 319 Kommentar Egen regi Entreprenör Hushåll Endast storkök mm Brännbart Matavfall Brännbart Matavfall Kompost Rötning Förbränning Viktbaserad avgift Avfallsavgift (inkl. moms) Kommun/ förbund Invånare Flerfackskärl. 66% av hushållen har matavfallsinsamling Hultsfred 13 855 X Hultsfred Samfrakt, Frödinge Tanktransport 1 924 Hylte 10 277 X Ragn-Sells 190 26 1 413 Håbo 19 452 X Ragn-Sells 190 26 2 062 Flerfackskärl Hällefors 7 333 X Fanthyttans Åkeri F 190 26 2 192 64% av hushållen har matavfallsinsamling Härjedalen 10 585 X Reaxcer 140 21 X 2 301 Härnösand 24 675 X 190 26 X 1 899 16
Härryda 34 007 X Renova F 190 26 X X X 1 756 Endast flerbostadshus o storkök. Ej villor. 2% har matavfallsinsamling Hässleholm 50 036 X RenoNorden O 203*) 167*) 26*) 26 X X X 2 426 Flerfackskärl Höganäs 24 480 X X F 190*) *) X X 1 875 Flerfackskärl Högsby 5 873 X LBC AB i Högsby 1 843 Hörby 14 762 X Ragn-Sells O 240*) *) X 2 269 Flerfackskärl. 21% av hushållen har matavfallsinsamling Höör 15 261 X Ragn-Sells O 240*) *) X 2 269 Flerfackskärl. 57% har matavfallsinsamling Jokkmokk 5 210 X 190 26 2 314 Järfälla 65 295 X Sita F 140 31 X 1 514 Jönköping 126 331 X F 190 190 26 26 X X 1 829 Flerfackskärl. 56% har matavfallsinsamling Kalix 16 926 X BDX O 190 140 26 26 X 1 899 Kalmar 62 388 X 190 2 165 Karlshamn 30 918 X Ohlssons F X 2 600 Flerfackskärl. 50% av hushållen har matavfallsinsamling Karlskoga 29 742 X X 2 180 5% har matavfallsinsamling Karlskrona 63 342 X Affärsverken Karlskrona F 130 130 26 26 X 2 125 Karlstad 84 736 X X Karlstad Energi F 120 120 26 26 X 1 861 Tvåfackskärl. 75% av hushållen har matavfallsinsamling. 5 % av insamling sker i egen regi. Katrineholm 32 303 X RenoNorden F 190 26 X 1 552 3% av hushållen har matavfallsinsamling Kil 11 717 X Ragn-Sells O 240 140 13 26 X 3 177 Alla hushåll har matavfallsinsamling Kinda 9 811 X Kimek 2 295 Kiruna 22 969 X 240 26 X 2 566 Klippan 16 382 X Ohlssons F 150 150 26 26 X 2 738 Flerfackskärl Knivsta 14 477 X Ragn-Sells O 190 140 26 26 2 192 58% av alla hushåll har matavfallsinsamling Kramfors 19 214 X Reaxcer 190 26 X 1 570 Kristianstad 78 788 X X O 190 140 26 26 X 2 386 Kristinehamn 23 963 X 160 26 X 2 364 7% matavfallsinsamling Krokom 14 460 X X 1 427 Kumla 20 214 X 1 375 Kungsbacka 73 938 X Renova F F 130 140 26 26 X X 1 470 10% av hushållen har matavfallsinsamling Kungälv 40 727 X Kungälvs transporttjänst F 160 140 26 52 X X 1 464 2% har matavfallsinsamling Kävlinge 28 638 X F 190 26 X X X 2 059 1% har matavfallsinsamling Laholm 23 258 X Sita F 190 26 1 450 Landskrona- Svalövs Renhållnings AB 54 516 X Ohlssons F 190 140 13 26 X 2 195 33% har matavfallsinsamling 17
Insamling kärl- och säckavfall Optisk sortering. Alla hushåll har matavfallsinsamling Matavfallsinsamling (Friv/Obl) Vanligaste behållarvolym (l) Vanligaste antal hämtningar Egna/ delägda anläggningar Laxå 5 786 X Ragn-Sells 1 950 Lekeberg 7 123 X BASAB 1 963 Leksand 15 303 X DalaFrakt och Logistik O 2 453 Alla hushåll har matavfallsinsamling Lerum 38 301 X Renova F F X X X 1 568 Lessebo 8 165 X Namn entreprenör Lessebo Åkericentral 180 26 - Lidingö 43 445 X Sita F 190 140 52 26 X 2 812 4% har matavfallsinsamling Lidköping 37 989 X X 1 090 Lilla Edet 12 773 X Ragn-Sells O 190*) *) 2 408 Optisk sortering Lindesberg 23 029 X Fanthyttans Åkeri F 140 140 26 26 1 502 75% av hushållen har matavfallsinsamling Linköping 141 500 X Ragn-Sells F 190 26 X X X 1 636 Ljungby 27 410 X Sita 190 26 X 1 530 Ljusdal 19 077 X 190 26 1 833 Ljusnarsberg 5 055 X Fanthyttans Åkeri F 190 26 2 175 34% av hushållen har matavfallsinsamling Lomma 21 065 X Sita F 240 30 X X X 2 513 Ludvika 25 650 X X 1 716 Luleå 73 950 X O 190 140 26 26 2 168 Flerfackskärl. Alla hushåll har matavfallsinsamling Lund 109 147 X O 185*) *) 26*) *) X X X 2 709 Flerfackskärl. 20% av hushållen har matavfallsinsamling Lycksele 12 427 X 190 26 1 970 Lysekil 14 535 X LYRAB F 2 450 Malmö 293 909 X RenoNorden, Sita F X X X 1 294 11% av hushållen har matavfallsinsamling Malung-Sälen 10 408 X Brändholms Återvinning F 190 140 13 26 2 326 Alla hushåll har matavfallsinsamling Malå 3 295 X 190 26 2 331 Mariestad 23 799 X 190 26 X 1 763 Mark 33 821 X Lastbilscentralen O 190*) *) 26*) *) 2 163 Kommentar Egen regi Entreprenör Hushåll Endast storkök mm Brännbart Matavfall Brännbart Matavfall Kompost Rötning Förbränning Viktbaserad avgift Avfallsavgift (inkl. moms) Kommun/ förbund Invånare 18
Markaryd 9 559 X Ohlssons 2 176 Mellerud 9 261 X Sita O 190*) *) 2 249 Optisk sortering. Alla hushåll har matavfallsinsamling Mjölby 25 770 X 140 26 X 1 307 Mora 20 146 X Sita O 190 140 13 26 1 705 Alla hushåll har matavfallsinsamling Motala/Vadstena renhållningsnämnd 49 263 X F 190 26 X 2 198 Mullsjö 7 027 X Beges Containerservice 2 385 Munkedal 10 246 X Sita F 2 955 Munkfors 3 793 X RenoNorden 2 510 Mölndal 60 419 X Renova F 190 26 X X 2 067 Endast flerbostads-hus o storkök. Ej villor. 33% matavfallsinsamling Mönsterås 12 980 X 190 X X 1 723 Mörbylånga 13 834 X X 2 165 Nacka 88 085 X RenoNorden 190 22 1 510 Nora 10 343 X Fanthyttans Åkeri F 140 140 26 26 1 507 70% av hushållen har matavfallsinsamling Norberg 5 730 X SamTek F 190 140 26 26 X X X 2 542 Nordanstig 9 646 X Sita 190 26 1 543 Nordmaling 7 205 X Allmiljö 190 190 26 X 2 234 Norrköping 129 254 X IL Recycling F 190 80 26 26 2 255 68% av hushållen har matavfallsinsamling Norrtälje 55 927 X F X 1 890 Norsjö 4 361 X 120 26 1 342 Nybro 19 576 X 2 165 Nyköping 51 209 X O 1 791 Alla hushåll har matavfallsinsamling Nynäshamn 25 781 X F X X 1 478 Nässjö 29 489 X? 190 140 26 26 2 120 40% av hushållen har matavfallsinsamling Olofström 13 102 X Ohlssons F X 2 725 Flerfackskärl. 50% av hushållen har matavfallsninsamling Orsa 6 934 X Sita O 190 140 13 26 1 830 95% av hushållen har matavfallsinsamling Orust 15 308 X Stenungsunds Renhållning O 2 055 Osby 12 656 X RenoNorden O *) *) 2 940 Flerfackskärl Oskarshamn 26 232 X F 1 975 Ovanåker 11 530 X Sita 240 26 1 955 Oxelösund 11 126 X FORIA O 140 140 26 26 1 698 96% av hushållen har matavfallsinsamling Pajala 6 309 X Ragn-Sells 140 26 1 688 Insamling i egen regi sedan 1 jan 2011 19
Insamling kärl- och säckavfall Matavfallsinsamling (Friv/Obl) Vanligaste behållarvolym (l) Vanligaste antal hämtningar Egna/ delägda anläggningar Partille 34 382 X Renova F 190 26 X X X 1 562 Perstorp 6 983 X Ohlssons F 150*) *) 26*) *) X 2 738 Flerfackskärl Piteå 40 860 X O 190 140 13 22 1 588 Ragunda 5 609 X Allmiljö 190 25 2 710 Robertsfors 6 880 X Allmiljö F X 1 987 Ronneby 28 416 X O 140 140 26 26 2 555 Rättvik 10 797 X Werpers Åkeri O 190 140 13 26 2 416 Alla hushåll har matavfallsinsamling Sala 21 499 X Vafab Miljö F X X X 2 743 99% av hushållen har matavfallsinsamling Salem 15 313 X F X X 1 478 Sigtuna 39 219 X Ragn-Sells F 140 140 26 26 1 190 90% av hushållen har matavfallsinsamling Simrishamn 19 328 X Ragn-Sells F 190 140 26 26 X X X 1 346 2% har matavfallsinsamling Sjöbo 18 153 X Ragn-Sells? 190 26 X X X 2 469 Skara 18 455 X Sita 2 050 Skellefteå 71 770 X X Ragn-Sells F 140 140 26 26 X 2 407 Flerfackskärl. Alla hushåll har matavfallsinsamling Skinnskatteberg 4 567 X Vafab Miljö F X X X 2 051 81% av hushållen har matavfallsinsamling. 60 % av insamlingen sker i egen regi. Skurup 14 867 X Sita 190 26 X X X X 1 869 Smedjebacken 10 758 X SamTek O 190 140 13 26 X 1 343 Alla hushåll har matavfallsinsamling Sollefteå 20 442 X Allmiljö i Umeå AB 190 26 X X 1 780 Sollentuna 63 347 X Sita F 190 130 24 24 X 1 607 95% av hushållen har matavfallsinsamling Solna 66 909 X Sita F 190 140 52 52 1 050 Sorsele 2 743 X X 2 605 Sotenäs 9 112 X Sita 2 670 Staffanstorp 21 949 X IL Recycling 190 33 X X X 1 992 Stenungsund 23 983 X Namn entreprenör Stenungsunds Renhållning F X 1 884 Kommentar Egen regi Entreprenör Hushåll Endast storkök mm Brännbart Matavfall Brännbart Matavfall Kompost Rötning Förbränning Viktbaserad avgift Avfallsavgift (inkl. moms) Kommun/ förbund Invånare Endast flerbostadshus o storkök. Ej villor. 8% matavfallsinsamling 20
Stockholm 829 417 X RenoNorden, Liselotte Lööf, Ragn-Sells F 190 140 52 26 X 2 438 6% har matavfallsinsamling Storfors 4 363 X 1 892 Storuman 6 227 X Bilfrakt Bothnia 140 26 X 2 182 Strängnäs 32 024 X? 190 140 26 26 X 2 345 Provområden Strömstad 11 690 X X 2 205 86% av insamlingen sker i egen regi. Strömsund 12 286 X 190 14 1 525 Sundbyberg 37 722 X Ragn-Sells O 190 140 26 26 2 146 Införs 2009-2012. 28% har matavfallsinsamling Sundsvall 95 533 X Ragn-Sells F F X X 1 956 40% av hushållen har matavfallsinsamling Sunne 13 345 X Sita 140 26 X 1 660 Surahammar 9 980 X Vafab Miljö O X X X 2 935 Alla hushåll har matavfallsinsamling Svedala 19 625 X Sita O 370 370 30 30 X X X 2 175 Svenljunga 10 291 X LBC i Borås 190 13 1 426 Säffle 15 602 X Sita 140 26 2 774 Säter 10 900 X DalaFrakt och Logistik 190 26 1 826 Sävsjö 10 871 X Ragn-Sells O *) *) 1 746 Söderhamn 25 759 X 190 26 1 320 Söderköping 14 042 X Sita Allren 2 222 Södertälje/ Nykvarn 94 497 X F 190*) *) X 2 190 Flerfackskärl. Alla hushåll har matavfallsinsamling Optisk sortering. Alla hushåll har matavfallsinsamling Optisk sortering. Alla hushåll har matavfallsinsamling Sölvesborg 16 813 X Ohlssons F X 2 600 50% av hushållen har matavfallsninsamling Tanum 12 253 X Sita F 2 450 Tidaholm 12 632 X X Tekniska kontoret, Carlsson och Söner 240 26 X 1 850 70% av insamlingen sker i egen regi. Tierp 20 044 X 140 1 167 Timrå 17 902 X TIRAB 140 26 1 308 Tingsryd 12 358 X 190 26 1 905 Tjörn 14 961 X Stenungsunds Renhållning O X X 2 139 Tomelilla 12 936 X Ragn-Sells F 190 140 26 26 X 1 346 60% av hushållen har matavfallsinsamling Torsby 12 508 X RenoNorden 190 26 1 635 Torsås 7 044 X 2 165 Tranemo 11 622 X LBC 1 504 Tranås 18 043 X Tranås Renhållning 190 26 X 1 910 21
Insamling kärl- och säckavfall Optisk sortering. Alla hushåll har matavfallsinsamling Matavfallsinsamling (Friv/Obl) Vanligaste behållarvolym (l) Vanligaste antal hämtningar Egna/ delägda anläggningar Namn entreprenör Trelleborg 41 891 X 190 26 X X X 1 854 1% matavfallsinsamling Trollhättan 54 873 X O 190*) *) 1 698 Optisk sortering. Alla hushåll har matavfallsinsamling Trosa 11 446 X Allrenhållning O 190*) *) 1 600 Optisk sortering Tyresö 42 602 X Sita 190 1 908 Täby 63 014 X Sita F 190 52 2 059 Uddevalla 51 518 X O 190*) *) X 2 272 Optisk sortering. Alla hushåll har matavfallsinsamling Ulricehamn 22 753 X Sita X 1 705 Umeå 114 075 X Allmiljö, Ragn-Sells F 190 140 26 26 X X 1 411 59% har matavfallsinsamling Upplands Väsby 38 641 X Sita F 190 140 52 26 1 850 5% har matavfallsinsamling Upplands-Bro 23 202 X Ragn-Sells 190 26 1 675 Uppsala 194 751 X Ragn-Sells O 190 130 26 26 X X 1 956 Alla hushåll har matavfallsinsamling Uppvidinge 9 320 X Ragn-Sells O 190*) *) 2 495 Optisk sortering. Alla hushåll har matavfallsinsamling Jönköpings Renhållning Vaggeryd 12 959 X X 2 007 Valdemarsvik 7 811 X Sita 190 26 2 085 Vallentuna 29 361 X Ragn-Sells F 190 52 2 113 2,4% har matavfallsinsamling Vansbro 6 876 X Sita 2 464 Vara 15 771 X Ragn-Sells 1 432 Varberg 57 439 X Sita 190 26 X 1 968 Vaxholm 11 001 X Sita F/O 190 30 2 257 Vellinge 33 162 X RenoNorden 190 52 X X X 2 105 2% har matavfallsinsamling Vetlanda 26 350 X Ragn-Sells O 190*) *) X X 1 770 Vilhelmina 7 156 X Inlandsfrakt AB X 1 224 Vimmerby 15 538 X GDL Transport Öst 190 26 X 1 674 Vindeln 5 519 X Allmiljö 1 469 Kommentar Egen regi Entreprenör Hushåll Endast storkök mm Brännbart Matavfall Brännbart Matavfall Kompost Rötning Förbränning Viktbaserad avgift Avfallsavgift (inkl. moms) Kommun/ förbund Invånare 22
Vingåker 8 911 X RenoNorden 180 26 1 903 Vårgårda 10 967 X Ragn-Sells 2 375 35% har matavfallsinsamling Vänersborg 36 871 X X Ragn-Sells O 140*) *) 26*) *) 1 672 Optisk sortering Vännäs 8 357 X 1 373 Värmdö 37 756 X RenoNorden 240 31 2 593 Värnamo 32 753 X Sandahls Entreprenad 1 434 Västervik 36 290 X 140 26 X 1 875 FNI olika kärl Västerås 135 936 X X Ragn-Sells, Sita, Rederi Mälarstaden F X X X 2 811 Västra Mälardalens kommunalförbund 46 265 X Vafab Miljö F X X X 2 628 Växjö 82 023 X F 160 26 X 1 770 2,5% har matavfallsinsamling Ydre 3 672 X Ydre Åkeri 2 339 Ystad 28 072 X F X X X 1 500 Åmål 12 434 X 140 26 1 365 Ånge 10 148 X Sundfrakt X 1 893 Åre 10 278 X Reaxcer 190 X 1 355 Årjäng 9 915 X Olsson & Hall Renhållning, Töckfors Renhållning 190 X 2 320 Åsele 3 133 X 2 421 Åstorp 14 667 X Sita F 370*) *) X X - Flerfackskärl Åtvidaberg 11 498 X Åtvidabergs Renhållning 190 26 2 294 Älmhult 15 570 X F X 1 820 Älvdalen 7 267 X Röngårds Åkeri O 190 140 13 26 X 2 242 99% av hushållen har matavfallsinsamling Älvsbyn 8 387 X Allmiljö O 190 140 12 18 2 381 91% av hushållen har matavfallsinsamling Ängelholm 39 083 X Ohlssons F 190 140 26 26 X X 2 742 95% av hushållen har matavfallsinsamling Öckerö 12 292 X 160 52 X X X 2 799 Ödeshög 5 314 X Sita/Allren 1 982 Örebro 134 006 X F X 1 814 77% har matavfallsinsamling Örkelljunga 9 639 X Ohlssons O 150 150 26 X 2 738 Flerfackskärl Örnsköldsvik 55 128 X X 190 26 X 1 806 Östersund 59 136 X F 190 80 26 26 X 1 883 Österåker 39 173 X Ragn-Sells 190 31 2 144 Östhammar 21 391 X Ragn-Sells 1 386 23
Insamling kärl- och säckavfall Matavfallsinsamling (Friv/Obl) Vanligaste behållarvolym (l) Vanligaste antal hämtningar Egna/ delägda anläggningar Östra Göinge 13 526 X RenoNorden O *) *) 2 940 Flerfackskärl Överkalix 3 670 X O 2 467 Övertorneå 4 920 X Namn entreprenör Övertorneå Entreprenad O 1 532 Medelvärde 2 001 Kommentar Egen regi Entreprenör Hushåll Endast storkök mm Brännbart Matavfall Brännbart Matavfall Kompost Rötning Förbränning Viktbaserad avgift Avfallsavgift (inkl. moms) Kommun/ förbund Invånare En asterisk *) innebär att fraktionerna finns i samma kärl men åtskilda i olika fack eller att olikfärgade påsar används (optisk sortering). Uppgiften om avfallsavgift gäller vanligaste abonnemanget för gäller en- och tvåfamiljshus. AÖS består av Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda. Skövde har insamling i egen regi, övriga entreprenör. Gästrike Återvinnare består av Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby. Västra Mälardalens kommunalförbund består av Arboga, Köping och Kungsör. Alla uppgifter avser 2010. Några kommuner har infört matavfallsinsamling under 2011. 24
Rapporter från Avfall sverige 2012 avfall SVerigeS utvecklingssatsning U2012:01 Avfallsavgifter 2010. Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande avfall SVerigeS utvecklingssatsning, BiologiSk Behandling avfall SVerigeS utvecklingssatsning, deponering AVFALL SVERIGES UTVECKLINGSSATSNING, AVFALLSFÖRBRÄNNING