Version 2018-02-06 (utlagd på SFHM:s hemsida) Sida 1 (46) Bibliografi (urval) Nedanstående förteckning är ett urval och gör inga anspråk på att vara komplett. Om du saknar en titel går det bra att e-posta förslag till kompletteringar till Traditionsnämnden (tradn@sfhm.se). Denna version är en uppdatering av flygvapnets litteratur (sid 36-41). Härledning av arméförband framgår av bilaga 2 i huvuddokumentet. Förband som i dag är knutna till enheter utanför armén redovisas här under armén. Litteraturen finns att söka främst på Libris och Riksarkivets länkar: http://libris.kb.se/ http://webbsok.mikromarc.se/mikromarc3/web/default.aspx?unit=6487&db=riksarkivet Bibliotek Huvuddelen av alla böcker som finns förtecknade i denna bilaga finns också att låna eller läsa på nedanstående vetenskapliga bibliotek. Anna Lindh-biblioteket Biblioteket vid Försvarshögskolan, Anna Lindh-biblioteket har en lång tradition. När Militärhögskolan (MHS) bildades 1961 grundades ett bibliotek som utgjorde en sammanställning av de bibliotek som funnits vid Kungl. Krigshögskolan (KHS), Kungl. Sjökrigshögskolan (SKHS) och Kungl. Flygkrigshögskolan (FKHS). Året därefter överfördes Försvarsstabens Krigshistoriska avdelning till MHS. Denna medförde ett ansenligt militärhistoriskt bibliotek. I det äldre ledningssystemet med de fyra staberna Försvars-, Armé-, Marin- och Flygstab hade alla var sitt bibliotek. I samband med att staberna som ett resultat av Försvarets ledningsutredning 1974 (FLU 74) 1981 samlades i Militärstabsbyggnaden på Lidingövägen överfördes de fyra stabernas bibliotek till MHS, varvid det uppdrogs åt MHS att svara för stabernas och MHS gemensamma biblioteksservice. När Försvarshögskolan (FHS) bildades 1997 ärvde FHS uppdraget att lämna biblioteksservice till Högkvarteret. I början av 2000-talet utreddes möjligheterna av att skapa ett nytt försvars- och säkerhetspolitiskt centra genom att flytta FHS och Utrikespolitiska Institutet (UI) till en gemensam byggnad. Detta skedde 2005 genom att FHS och UI lokaliserades till en gemensam anläggning vid Drottning Kristinas väg på Kungliga Tekniska Högskolans (KTH) Campus. En av förutsättningarna vid skapandet av det nya gemensamma totalförsvars- och säkerhetspolitiska centrat var att respektive bibliotek skulle sammanslås och drivas gemensamt. Det nya bibliotekets namn skulle vara neutralt, och man valde med vederbörligt tillstånd namnet på den då nyligen mördade utrikesministern, Anna Lindh. Anna Lindh-biblioteket bildades i samband med inflyttningen på Drottning Kristinas väg 37 år 2005 genom en sammanslagning av Försvarshögskolans bibliotek och Utrikespolitiska Institutets bibliotek. Sedan 2008 ingår även tidigare Militärhögskolans bibliotek på Karlberg i Anna Lindh-biblioteket. Biblioteket är ett vetenskapligt specialbibliotek inom försvars-, utrikes- och säkerhetspolitik. Utöver böcker som rör försvars-, utrikes- och säkerhetspolitik finns en unik samling av äldre litteratur, delvis på franska, som skildrar artilleriets utveckling. Det är Stiftelsen för Svea Artilleriregementes Officerskårs samlingar och fonder som har
Version 2018-02-06 (utlagd på SFHM:s hemsida) Sida 2 (46) donerat denna omfattande boksamling, vars ursprung erhållits som gåva år 1801 av generalen Carl Gideon Sinclair. Därefter har samlingen utökats genom andra gåvor och Stiftelsens anskaffning av artillerilitteratur. Böcker i denna samling lånas ej ut men står till förfogande på plats för forskning. Anna Lindh-biblioteket består idag av tre bibliotek, nämligen huvudbiblioteket vid Försvarshögskolan och Utrikespolitiska Institutet på Drottning Kristinas väg 37, samt filialerna på Karlberg vid Karlbergs slott och Försvarsmaktens högkvarter på Lidingövägen. Anna Lindh-bibliotekets främsta målgrupper är studerande, lärare, forskare och övrig personal vid Försvarshögskolan, Utrikespolitiska Institutet och Försvarsmaktens högkvarter. I egenskap av nationellt samverkansbibliotek är biblioteket även öppet för allmänheten och studerande från andra lärosäten. Biblioteket samarbetar med NATO genom att synliggöra och tillgängliggöra material utgivet av NATO. Sammanfattningsvis är Anna Lindh-biblioteket Sveriges ledande bibliotek inom försvars-, utrikes- och säkerhetspolitik. Här finns böcker, elektroniska samlingar och en samlad kunskap som man inte hittar någon annan stans i landet. Anna Lindbibliotekets katalog är tillgänglig via hemsidan: www.annalindhbiblioteket.se Bibliotekets boksamling uppgår (2015) till ca 240 000 volymer. Ungefär hälften finns tillgängliga i öppna hyllor i huvudbibliotekets entréplan. Övrigt material förvaras i slutna magasin. Försvarets Materielverks bibliotek Alla som är intresserade av försvars- och teknikfrågor är välkomna att ta del av FMV:s öppna samlingar av böcker, publikationer och rapporter. Bibliotekets inriktning är på FMV:s kunskapsområden med teknik- och försvarsfrågor i fokus. Huvuduppgiften är att hjälpa myndighetens medarbetare med informationssökning och omvärldsbevakning. Biblioteket abonnerar på ett flertal databaser, däribland Jane s, Affärsdata, Karnov, CIAO och Landguiden. Biblioteket prenumererar på ett 70-tal tryckta tidskrifter. Bibliotekets samlingar har referenser till ca 150 000 titlar. Av dessa finns ca 20 000 sökbara i bibliotekets katalog Kulan. Katalogen är sökbar via hemsidan: www.fmv.se/bibliotek Biblioteket är beläget i kvarteret Tre Vapen, FMV:s ämbetsbyggnad, Banergatan 62 i Stockholm. Inpassering sker genom vakten. Krigsarkivets bibliotek Krigsarkivet ingår som en del i Riksarkivet. Krigsarkivets bibliotek är ett offentligt vetenskapligt specialbibliotek, tillgängligt för allmänheten. Samlingen omfattar drygt 230 000 volymer och omkring 140 löpande tidskrifter samt äldre utländska militära och tekniska tidskrifter. Bibliotekets huvudsakliga ämnesområden är militärhistoria, krigsväsen, historia, teknik, biografi och geografi. Biblioteket förvärvar och registrerar allt svenskt militärt tryck som publiceras. Utöver detta har biblioteket en fin samling böcker från 1500-, 1600- och 1700-talet.
Version 2018-02-06 (utlagd på SFHM:s hemsida) Sida 3 (46) Den största delen av bibliotekets samling är placerad i Krigsarkivets byggnad på Banérgatan 64 och en mindre del i en depå. Referenslitteratur finns i forskarsalen och övrig litteratur i magasin. I depån förvaras äldre utländska militära och tekniska tidskrifter. De flesta av bibliotekets böcker kan sökas i den nationella databasen LIBRIS samt i den gemensamma bibliotekskatalogen för Riksarkivet. Biblioteket tillåter inga hemlån utan endast lån till Krigsarkivets forskarsal. I forskarsalen finns 25 platser. Ingen förbokning behövs. Krigsarkivets hemsida är: http://riksarkivet.se/krigsarkivets-bibliotek Försvarsmaktens biblioteksportal Biblioteken i Försvarsmakten har skapat en gemensam biblioteksportal på Internet. Här kan man söka i de olika bibliotekens kataloger efter facklitteratur mm. Genom att klicka på bibliotekets namn länkas man direkt till deras hemsida www.forsvarsbiblioteken.se Armémuseums och Flygvapenmuseums bibliotek följer kontinuerligt upp nyutgivna böcker inom respektive område: http://www.armemuseum.se/besok-oss/bibliotek-och-arkiv/biblioteket/ http://www.flygvapenmuseum.se/samlingar/bibliotek-och-arkiv/bibliotek/ Flygvapenlitteratur: Svensk Flyghistorisk Förenings arkiv www.flyghistoria.org (se närmare beskrivning på sidan 36) Statens maritima muséers bibliotek: http://www.maritima.se/sv/verksamheten/samlingar/ Kungliga Örlogsmannasällskapets bibliotek Kungliga Örlogsmannasällskapet (KÖMS) har ett gediget bibliotek med marin litteratur som täcker in flera århundraden. Målsättningen för verksamheten vid biblioteket är att: - Vårda befintligt innehav, - Nyanskaffa litteratur för att stödja akademiens syfte att verka för utvecklingen inom sjökrigsvetenskap och sjöväsendet i allmänhet samt - Arkivera akademiens handlingar KÖMS emotser att från ledamöter och andra intresserade få tips om lämplig litteratur för att utveckla biblioteket samt att ledamöter, som producerar egna handlingar, uppsatser, böcker mm överlämnar ett exemplar till biblioteket. Biblioteket är lokaliserat till tredje våningen i Sjöofficerssällskapets lokaler, Karlskrona. Information om biblioteket finns på KÖMS hemsida: http://www.koms.se/bibliotek/ Digital information om teknikutveckling: Se även digitalt tillgänglig information om dokument/böcker som rör teknikutveckling. Dessa finns samlade av Försvarets historiska telesamlingar (FHT) och finns tillgängliga på www.fht.nu
Version 2018-02-06 (utlagd på SFHM:s hemsida) Sida 4 (46) Innehållsförteckning i stort Försvarsmaktens högsta ledningsstruktur jämte sidoordnade myndigheter, sida 5 Armén, specialförband och hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna, sida 6 Övergripande, allmänt, sida 6 Infanteriet, sida 6 Kavalleriet, sida 17 Pansartrupperna, sida 20 Artilleriet, sida 21 Luftvärnet, sida 23 Ingenjörförband och fortifikation, sida 24 Signalförband, sida 26 Trängförband, sida 27 Intendentur, sida 28 Hemvärn, sida 29 Specialförband och jägare, sida 30 Marinen, sida 31 Flygvapnet, sida 36 Skolor och centra, sida 41 Försvarsmaktsgemensam statsceremoniell tjänst, garnisonstjänst i Stockholm, sida 45 Övrigt, sida 45
Version 2018-02-06 (utlagd på SFHM:s hemsida) Sida 5 (46) Försvarsmaktens högsta ledningsstruktur jämte sidoordnade myndigheter Munck af Rosenschöld, Sten (2014). Totalförsvarets ledning under kalla kriget. FOKK nr 39 Militärområdesstaber/Militärdistrikt Gustafsson, Ingvar (1997). Högre arméledning i Östersund 1910-1997: en minnesskrift med anledning av nedläggningen av Nedre norra arméfördelningen. [Östersund: Fördelningsstaben] Hammarhjelm, Bengt (2002). Gotlands beredskap under det kalla kriget: 1949-1989. Visby: Gotlands militärdistrikt Johansson, Erling (red.) (2000). Minnesbok: Södra militärområdet. Kristianstad: Södra militärområdet Bidsell, Nils-Arne (red.) (2001). Människor kring Södra militärområdesstaben. Kristianstad: Staben Burge, Pär (red.) (2005). Norra militärdistriktet 2000-2005: en minnesskrift. Boden: Norra militärdistriktet Lindström, Anders (red)(2001). Minnesskrift över Norra Militärområdesstaben Kinnander, Per Olof (red) (2000). Mellersta militärområdesstaben, Milostaben i Strängnäs, En minnesskrift Milostab V (1993). Västra militärområdet; En regions historia ur försvarsperspektiv Westerberg, Lennart (1993). Militär ledning i Nedre Norrland; Minnesskrift med anledning av MiloNN upphörande. Arméfördelningar Rätt plats- rätt tid: Västra arméfördelningen: en minnesskrift 1990-1997. (199?). [s.l.] Försvarsområdesstaber Berg, Lars Otto (red.) (2002). Fo 47 - Fo 47/48: ett försvarsområdes historia 1939-2000. Enköping: Upplands regementes historiekommitté. Olsson, Allan (red.) (1989). Fo 67: utposten i öster 50 år, 1939-1989. [Kalix]: [Kalix försvarsområdesstab] Herbst, Stig (1984-1986). Klipp ur Fo 44 historia. Stockholm Kalmar försvarsområde: Kalmar regemente 1939-1997. (1997). Kalmar Sköld, Christer. Fo 63, En minnesskrift Intendentur- och tyg/verkstadsförvaltningar Persson, Börje (1984). Verkstadsförvaltningens historia. Boden
Version 2018-02-06 (utlagd på SFHM:s hemsida) Sida 6 (46) Armén, specialförband och hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna Övergripande, allmänt (se även föregående) Holmberg, Björn (1993). Arméns förband, skolor och staber, en uppslagsbok. Infanteriet (ursprungliga infanteriförband i bokstavsordning; vissa har sedan blivit pansareller signalförband) Nelsson, Bertil, Från Brunkeberg till Nordanvind: 500 år med svenskt infanteri, Probus, Stockholm, 1993 Andra livgrenadjärregementet (I 5) Kungl. Andra livgrenadjärregementet. (1918-1933). Stockholm Stenhammar, Waldemar (red.) (1933). Kungl. Andra livgrenadjärregementet. Andra Livgrenadjärregementet 1816-1927. Stockholm Stenhammar, Waldemar (red.) (1932). Kungl. Andra livgrenadjärregementet. Livgrenadjärregementets rusthållsdivision: 1791-1816. Linköping Stenhammar, Waldemar (red.) (1918). Kungl. Andra livgrenadjärregementet. Östgöta kavalleriregemente i Karl XII:s krig: [1700-1721]. Linköping Stenhammar, Waldemar (red.) (1926). Kungl. Andra livgrenadjärregementet. Östgöta kavalleriregemente under frihetstiden och Gustaf III:s regering: [1721-1791]. Linköping Stenbock, Reinhold (1922). Kungl. Andra livgrenadjärregementet. Östgöta ryttare : 1552-1617. Stockholm Stenbock, Reinhold (1928). Östgöta kavalleriregemente 1618-1699. Stockholm: [Fritzes bokhandel] Stenbock, Reinhold (1922). Östgöta ryttare 1552-1617. Stockholm: Fritzes bokhandel. Stenhammar, Waldemar & Stenbock, Reinhold (1941). Kungl. Andra livgrenadjärregementet: biografiska anteckningar om officerare med vederlikar. Linköping: I. Egerström Stenhammar, Waldemar (1932). Livgrenadjärregementets rusthållsdivision 1791-1816. Linköping: Major I. F:son Egerström Stenhammar, Waldemar (1918). Östgöta kavalleriregemente i Karl XII:s krig. Linköping Nordenskjöld, Erik, Stenhammar, W. & Schlesinger, E. (1936). Hos Gamla andragrenadjärer 19 21/11 34 och 19 3/2 35. Linköping: Östgöta Correspondenten Nordenfalk, Otto (1891). Kongl. Andra lifgrenadierregementets chefer: några anteckningar. Linköping Nordenskjöld, Erik (1938). Minnen från I. 5* berättade för Gamla andragrenadjärer. Stockholm: L. Cedergren Rudelius, Folke (1941). Östgöta ryttare och deras arvtagare. Linköping Bohusläns regemente (I 17) Kungl. Bohusläns regemente och dess hembygd: inför ett trehundraårsminne. (1953-1992). Uddevalla: Kungl. Bohusläns regementes historiekommitté. Bergstrand, Carl-Martin, Åberg, Alf & Uddgren, Hugo Edvard (red.) (1953). Kungl. Bohusläns regemente och dess hembygd: inför ett trehundraårsminne. D. 1. Uddevalla: Kungl. Bohusläns regementes historiekommitté. Alm, Josef & Berglund, Carl-Axel (red.) (1956). Kungl. Bohusläns regemente och dess hembygd: inför ett trehundraårsminne. D. 2. Uddevalla: Kungl. Bohusläns regementes historiekommitté. Berglund, Carl-Axel (red.) (1961). Kungl. Bohusläns regemente och dess hembygd: inför ett trehundraårsminne. D. 3. Uddevalla: Kungl. Bohusläns regementes historiekommitté. Berglund, Carl-Axel (red.) (1962). Kungl. Bohusläns regemente och dess hembygd: inför ett trehundraårsminne. [D. 4], 1962. Uddevalla: Kungl. Bohusläns regementes historiekommitté. Bernstone, Kristian, Ekberg, Lennart & Klasson, Gunnar (red.) (1992). Kungl. Bohusläns regemente och dess hembygd: inför ett trehundraårsminne. D. 4, [Tiden 1946-1992]. Uddevalla: Bohusläns regementes historiekommitté. Hansson, Bror T. W. (2009). Mobiliseringsverksamheten vid Bohusläns regemente 1901-1992. Uddevalla: Stiftelsen Bohusläns Försvarsmuseum
Version 2018-02-06 (utlagd på SFHM:s hemsida) Sida 7 (46) Hasslöf, J. O. Rune & Norberg, Per J. (1996). Backamo och Bohusläns regemente. Uddevalla: Backamo vänner Gabrielsson, Lennart (red.) (2001-). Konglig Bohus läns regemente. Kungälv: Backamo vänners förl. Gabrielsson, Lennart (red.) (2004). Konglig Bohus läns regemente. I fält och till sjöss 1676-1814. Kungälv: Backamo vänners förlag Kungl. Bohusläns regemente: minnesbok: 1958. (1958). Uddevalla Kungl. Bohusläns regemente: minnesbok: 1966. (1966). Uddevalla Kungl. Bohusläns regemente: minnesbok: 1967. (1967). Uddevalla Kungl. Bohusläns regemente: minnesbok: 1969. (1969). Uddevalla Kungl. Bohusläns regemente: minnesbok: 1971. (1971). Uddevalla Kungl. Bohusläns regemente: minnesbok: 1973. (1973). Uddevalla Kungl. Bohusläns regemente: minnesbok: 1974. (1974). Uddevalla Kungl. Bohusläns regemente: minnesbok: 1976. (1976). Uddevalla Rodén, Ingvar (red.) (2010). Kungl. Bohusläns regemente: biografiska anteckningar om reservofficerare 1901-1992 : med uppgifter om reservunderofficerare 1901-1972. [Uddevalla: Bohusläns försvarsmuseum] Rodén, Ingvar (red.) (2009). Kungl. Bohusläns regemente: biografiska anteckningar om officerare 1921-1992. [Kungälv: Ingvar Rodén Rodén, Ingvar (red.) (2009). Kungl. Bohusläns regemente: biografiska anteckningar om underofficerare, underbefäl och volontärer 1901-1972. [Kungälv: Ingvar Rodén] Uddgren, Hugo Edvard (1911). Kungl. Bohusläns regemente: 1661-1911 : minnesskrift med anledning av regementets 250-års jubileum. Stockholm: Norstedt Uddgren, Hugo Edvard & Pihlgren, Carl (1926). Om Backamo och andra mötesplatser samt om lägerliv, övningar m.m. under fredstjänstgöringen vid Kungl. Bohusläns regemente 1661-1926. Uddevalla: [Hallmans bokhandel.] Zetterberg, Werner & Uddgren, Hugo Edvard (1922). Kungl. Bohusläns regemente 1661-1920: biografiska anteckningar om officerare och vederlikar. Uddevalla: Hallmans bokh. Dalregementet (I 13) Andersson, Carl Ingemar (1968). Kungl. Dalregementets underofficerskår 95 år. 1873-1968.. Falun: Dalregementets underbefälskår Bosaeus, Ernst Leon (1880). Bidrag till Kgl. Dalregementets historia: hufvudsakligen under krigsåren 1813-1814, genom utdrag ordagrant hemtade ur kongl. bref, generalorder och andra offentliga skrifvelser från denna tid. 2. uppl. Leksand Bosaeus, Ernst Leon. (1879). Bidrag till Kgl. Dal-regementets historia: hufvudsakligen under 1813-1814. 1. uppl. Leksand: Författaren Dahlberg, Eric (1936). Skåne och regementet: en bok om Skånes land och folk och om Kungl. Norra skånska infanteriregementet för dess soldater. Kristianstad: [Littorins bokhandel.] Nyström, Jan-Ola (red.) (2003). Dalregementet 1950-2000: en minnesbok. Falun: Kung. Dalregementets kamratfören. Kungl. Dalregementet 350 år. (1975). [Falun]: [Regementet] Lundbergh, Hans & Montelius, Sigvard (red.) (1987). Kungl. Dalregementet under beredskapen. Falun: Kungl. Dalregementets kamratfören. Dalregementets personhistoria.. (1984-). [Falun]: [Kommittén för Dalregementets personhistoria] Dalregementets personhistoria. 1, 1542-1699. (1984). [Falun]: [Kommittén för Dalregementets personhistoria] Dalregementets personhistoria. 1, 1542-1699. Tillägg och ändringar. (1993). [Falun]: [Komm. för Dalregementets personhistoria] Dalregementets personhistoria. 2, 1700-1799. (1989). [Falun]: [Komm. för Dalregementets personhistoria] Dalregementets personhistoria. 3, 1800-1899. (1993). [Falun]: [Komm. för Dalregementets personhistoria] Dalregementets personhistoria. 4, 1900-1949. (1995). [Falun]: [Komm. för Dalregementets personhistoria] Dalregementets personhistoria. 5, 1950-2000. (2001). [Falun]: [Komm. för Dalregementets personhistoria] Dalregementets personhistoria. Supplement med samlat namnregister. (1998). [Falun]: [Kommittén för Dalregementets personhistoria] Lundbergh, Hans (red.) (1964). Dalregementets sockenkompanier: en regementshistoria i ord och bild. Falun: [fören.] Flodström, Engelbrekt (red.) (1958). Kungl. Dalregementet 50 år i Falun: 1908-1958. Falun: [Regementet] Pihlström, Anton (1902-1938). Kungl. Dalregementets historia. Stockholm:
Version 2018-02-06 (utlagd på SFHM:s hemsida) Sida 8 (46) Pihlström, Anton (1902). Kungl. Dalregementets historia. Afdelning 1, Dalafänikor 1542-1617. Stockholm Pihlström, Anton (1904). Kungl. Dalregementets historia. Afdelning 2, Upplands, Dalarnes och Västmanlands storregemente och Österdalaregementet 1617-1682. Stockholm Pihlström, Anton (1906). Kungl. Dalregementets historia. Afdelning 3, Kungl. Dalregementet under karoliniska tiden 1682-1721. Stockholm Pihlström, Anton (1910). Kungl. Dalregementets historia. Afdelning 4, Kungl. Dalregementet under frihetstiden 1722-1772. Stockholm Pihlström, Anton (1911). Kungl. Dalregementets historia. Afdelning 5, Kungl. Dalregementet under gustavianska tiden och revolutionskrigen 1772-1815. Stockholm Pihlström, Anton (1938). Kungl. Dalregementets historia. Avdelning 6, Kungl. Dalregementet under tiden 1815-1908. Stockholm Första livgrenadjärregementet (I 4) Key, Wiggo & Stenbock, Reinhold (1909). Lifgrenadierregementet under krigsåren 1808-1809. Linköping: Henric Carlsons bokh. Key, Wiggo (1910). Östgöta fotfolk: Kungl. första lifgrenadierregementet under Sveriges krig 1520-1814. Uppsala: Berlings Petri, Gustaf (1926-1962). Kungl. Första livgrenadjärregementets historia. Stockholm: Norstedt Petri, Gustaf (1926). Kungl. Första livgrenadjärregementets historia. D. 1, Östgötafänikorna till och med år 1618. Stockholm: Norstedt Petri, Gustaf (1928). Kungl. Första livgrenadjärregementets historia. D. 2, Östgöta regemente till fot 1619-1679. Stockholm: Norstedt Petri, Gustaf (1958). Kungl. Första livgrenadjärregementets historia. D. 3, Östgöta infanteriregemente under Karl XI och Karl XII. Stockholm: Norstedt Petri, Gustaf (1962). Kungl. Första livgrenadjärregementets historia. D. 4, Regementets öden från Stora nordiska krigets slut fram till 1928. Stockholm: Norstedt Petri, Gustaf (1930). Kungl. Första livgrenadjärregementets historia. D. 5, Biografiska anteckningar om officerare med vederlikar 1619-1927. Stockholm: Norstedt Petri, Gustaf (1953). Kungl. Första livgrenadjärregementets historia. D. 6, Biografiska anteckningar om underofficerare 1682-1927. Stockholm: Norstedt Gotlands regemente (I 27, I 18, P 18) Kjellander, Bo (red.) (2005). Gotlands nationalbeväring och regemente. Bd 1, Historik, befästningar, Visborgsslätt, verksamhet, regementets särart. Stockholm: Probus Kjellander, Bo (red.) (2005). Gotlands nationalbeväring och regemente. Bd 2, Personer och traditioner. Stockholm: Probus Hammarhjelm, Bengt (1987). År 1811: Gotlands nationalbevärings första. [S.l.]: Gotlands militärkommando Historia över Gottlands nationalbeväring. (1945). Stockholm Kungl. Gotlands infanterikår: översikt. (1934). Stockholm Kungl. Gotlands infanteriregemente och Kungl. Göta pansarlivgardes kompani: en vägledning 1958-1959. (1958). Visby Kungl. Gotlands regemente: P18 hälsar dig välkommen. (1973). Visby: P18 Göta livgarde (I 2, P 1) Bergenstråhle, Gillis (1907). Historiska anteckningar om Kungl. Göta lifgarde: 1: Regementets historia. Stockholm: Fortuna Kungl. Göta Livgarde: MCMXV. (1915). Stockholm: C. E. Fritzes bokf.-a.-b. Östlund, Nils (red.) (1980). Kungl. Göta livgarde 1901-1980: ett regemente i tiden går ur tiden. Enköping: Göta livgardes historiekommitté. Sandblom, Sven (1980). Avvecklingen av Kungl. Göta livgarde 1973-1980. Enköping: Göta livgarde Moberg, Arvid (1941-1961). Biografiska anteckningar om officerskåren på aktiv stat vid Kungl. Göta livgarde 1741-1939. Stockholm: Officerskåren vid f. v. Kungl. Göta livgarde
Version 2018-02-06 (utlagd på SFHM:s hemsida) Sida 9 (46) Hallands regemente (I 16) Bergenstråhle, Carl-Gustaf (1982). V Saltzburgs regemente 1624 Kongl Westgötha -Dals regemente 1637 Kungl Hallands regemente 1901 och försvarsområde 1975: ett bygderegemente genom tiderna - kort historik -.[Halmstad] Berggren, Gustaf & Noreen, Arvid (1924). Kungl. Hallands regemente (Västgöta-Dals regemente) 1624-1924: minnesskrift utg. med anledning av regementets 300-åriga tillvaro. Halmstad: Meijel Fakta om I 16/Fo 31 med InfOHS. (1986). [Halmstad] Carlsson, Erik (red.) (1974). Kungl. Hallands regemente 1902-1974: biografiska uppgifter. Halmstad: Utg. Hallands regemente (I 16/Fo31) och infanteriets officershögskola (InfOHS): organisation och ledning. (1987). Halmstad Hallands regemente och Hallandsbrigaden: biografiska uppgifter 1974-2000. (2003). Halmstad: Hallands regemente och Hallandsbrigadens kamratförening Westman, Bo (red.) (1985). Kungl. Hallands regemente 1974-1983: biografiska uppgifter : tilläggsdel till biografiska uppgifter 1902-1974. Halmstad Kungl. Hallands regemente 350 år.. (1974). Halmstad: [Hallands regemente] Lilliehöök, Christer, Hägge, Eric & Berggren, Gustaf (1964). Kungl. Västgötadals regemente och Kungl. Hallands regemente 1624-1961: regementets historia med glimtar ur dess liv i fred och krig, i helg och söcken. Halmstad Noreen, Arvid (1911). Anteckningar om Kungl. Hallands regemente (f.d. Västgötadals) åren 1625-1910: jämte biografier öfver regementets officerskår samt civilmilitära personal af officers rang under motsvarande tid. Stockholm Hälsinge regemente (I 14) Bergström, Otto (1909). Kungl. Hälsinge regementes chefer 1629-1909: biografiska anteckningar. Stockholm: Förf. Kungl. Hälsinge regemente i beredskap 1939-1945: [Utg. av Hälsinge regementes kamratförening]. (1945). Gävle: Utg. Frykberg, Nils (red.) (1968). Kungl. Hälsinge regementes historia: förbandet och bygden. [Gävle]: [Hälsinge regementes historiekommitté] Ström, Carl Petter (1828). Utkast till Helsinglands och Helsinge kongl. regementes krigs-historia. Af Carl Petter Ström.... Stockholm, 1828. Tryckt hos Jon Ad. Walldén. Stockholm Sundberg, Herman (1912). Kungl. Hälsinge regementes krigshistoria i kort sammandrag. Gefle: Hedmans bokh. Sundberg, Herman (1913). Kungl. Hälsinge regementes krigshistoria i kort sammandrag. 2 uppl. Gävle Norrby, Jonas (1981). Med Hälsinge regemente i Norge år 1718: bearbetning av Hälsinge regementes orderbok 8/10-28/11 1718. [s.l.] Jämtland fältjägarregemente (I 23, I 5) Lund, Gustaf (red.) (1961). 1911-1961 Kungl. Jämtlands fältjägarregemente. Östersund Jämthagen, Sidney (red.) (1996). Fältjägarna 350 år: 1646-1996 : en jubileumsbok utgiven i samband med Fältjägarnas 350-års jubileum. Östersund: Försvarsmakten Westerberg, Lennart & Fornwall, Sture (red.) (1971). Kungl. Jämtlands fältjägarregemente: historik, traditioner, officersmäss. [Östersund]: [Regementsofficerskåren] Gustafsson, Ingvar (red.) (2001). Jämtlands fältjägarregemente: regementet, bygden och staden. Bd 1. Östersund: Jämtlands fältjägarregemente Gustafsson, Ingvar (red.) (2002). Jämtlands fältjägarregemente: regementet, bygden och staden. Bd 2. Östersund: Jämtlands fältjägarregemente Gustafsson, Ingvar (red.) (2003). Jämtlands fältjägarregemente: regementet, bygden och staden. Bd 3. Östersund: Jämtlands fältjägarregemente Gustafsson, Ingvar (red.) (2006). Jämtlands fältjägarregemente: regementet, bygden och staden. Bd 4. Östersund: Jämtlands fältjägarregemente Kungl. Jämtlands fältjägarregemente 1646-1946: Minnesskrift utg. i anledning av regementets 300- årsjubileum. (1946). [Östersund]: [Exp., I 5] Almgren, Carl Eric & Rosell, Lennart (red.) (1966). Kungl. Jämtlands fältjägarregementes historia. Östersund: Wisénska bokhandel. Östersunds/Jämtlands försvarsområde: en minnesskrift. (1997). Östersund: ATC
Version 2018-02-06 (utlagd på SFHM:s hemsida) Sida 10 (46) Jönköpings regemente (I 12) Bennedich, Carl (1923). Kungl. Jönköpings regemente 1623-1923: en minnesskrift. Stockholm: Norstedt Kungl. Jönköpings-Kalmar regemente: översikt. (1935). Stockholm: [Seelig] Tidander, Lars Gustaf Teodor (1910). Anteckningar rörande Kongl. Jönköpings regemente. 2. omarbetade uppl. Lund Tidander, Lars Gustaf Teodor (1873). Anteckningar rörande Kongl. Jönköpings regementes historia. Lund: Berlingska boktr. Kalmar regemente (I 21) Frode, Rune (1984). Kungl. Kalmar regemente på Hultsfreds slätt 1685-1918. Hultsfred: Hultsfreds kommun Svensson, Stig-Olof (red.) (1995). Kongl. Calmare regemente och Eksjö garnison: en jubileumsskrift till Norra Smålands regementes kamratförenings 50-årsjubileum. Eksjö: Kamratfören. Rudelius, Folke (1952-1955). Kalmar regementes personhistoria 1623-1927: biografiska anteckningar om officerare och likställda. [Åby?]: [förf.] Rudelius, Folke (1952). Kalmar regementes personhistoria 1623-1927: biografiska anteckningar om officerare och likställda. D. 1, Officerare 1623-1799 och exspektanter 1723-1753. [Åby]: [förf.] Rudelius, Folke (1955). Kalmar regementes personhistoria 1623-1927: biografiska anteckningar om officerare och likställda. D. 2, Officerare 1800-1927 : reservofficerare och officerare i reserven 1892-1927 : civilmilitär personal 1623-1927. Norrköping: [förf.] Rudelius, Folke (1926). Kungl. Kalmar regemente. Stockholm Karlskrona grenadjärregemente (I 7) Danielsson, Peter (red.) (2002). Blekinge bataljon 1886-1902: ett beväringsförbands historia. [Karlshamn]: Kamratfören. Blekinge bataljon Bondeson, Lennart (1981-1982). Smålands Grenadier Corps 1812-1901: Biografiska anteckningar rörande officerskåren. [s.l.] Falk, Hjalmar (1928). Kungl. Karlskrona grenadjärregemente 1902-1927: en minnesskrift. Karlskrona: Krooks bokhandel. Hult, Ivar (1913-1914). Karlskrona grenadjärregementes historia. Stockholm: Norstedt Hult, Ivar (1913). Karlskrona grenadjärregementes historia. 1, Smålands ryttare 1543-1628. Stockholm: Norstedt Hult, Ivar (1914). Karlskrona grenadjärregementes historia. 2, Smålands ryttare 1629-1709. Stockholm: Norstedt Kronobergs regemente (I 11) Hyltén-Cavallius, Gunnar (1897). Kongl. Kronobergs regementes officerskår samt civilmilitära personal af officers rang 1623-1896: biografiska anteckningar. Stockholm: Haeggström Björck, Rolf, Göthe, Kjell & Himsel, Roy (red.) (1992). Kronobergs regemente - dess människor och deras minnen 1919-1992. Växjö: Regementet Kronobergs regemente och försvarsområde samt Kalmar försvarsområde. (1982). Växjö: [Regementet] Kungl. Kronobergs regemente under fyra sekel: 1623-1964. (1967). Växjö Wernstedt, Folke (1923). Kungl. Kronobergs regemente 1623-1923: minnesskrift. Växjö Tidander, Lars Gustaf Teodor (1897). Anteckningar rörande Kongl. Kronobergs regementes historia. Karlskrona Lapplands jägarregemente (I 22) Barck, Åke (red.) (1995). Lapplands jägare 1945-1995: en minnesskrift. Kiruna: Lapplands jägarregementes kamratfören. Lapplands jägarregemente 40 år: minnesskrift. (1985). Kiruna: Regementet
Version 2018-02-06 (utlagd på SFHM:s hemsida) Sida 11 (46) Livgrenadjärregementet (I 4) Kallberg, [Uno] B[engt]-O[lof Arne] (1954). Kungl. Livgrenadjärregementets officersmäss.. Linköping Kungl. Livgrenadjärregementet: översikt utg. av Generalstabens krigshistoriska avdelning. (1934). Linköping: [Sahlströms bokhandel] Kungl. Livgrenadjärregementet 1928-1961. (1968-1974). Linköping: Kungl. Livgrenadjärregementets historiekommitté [distributör] Kungl. Livgrenadjärregementet 1928-1961. D. 1. (1968). Linköping: Kungl. Livgrenadjärregementets historiekommitté Svanström, Rune (red.) (1974). Kungl. Livgrenadjärregementet 1928-1961. D. 2, Biografiska anteckningar. Linköping: Kungl. Livgrenadjärregementets historiekommitté Livgrenadjärregementet I 4/Fo 41. Linköping Edenstrand, Åke & Hellström, Sven (2000). Livgrenadjärregementet i slutet av en epok. Linköping: Komm. för Livgrenadjärregementets historia Tillman, Torbjörn & Ringh, Per-Arne (2003). Livgrenadjärerna under det kalla kriget. Linköping: Livgrenadjärfören. Livregementets grenadjärer (I 3) Kalling, Fredrik (1844). Biografier öfver öfverstar för f.d. Nerike och Wärmelands regimente ifrån år 1700. Örebro Kungl. lifregementets grenadierers historia. (1906). Örebro: Lifregementets exp. Kungl. Livregementets grenadjärer. (1934). Örebro: Lindhska bokhandeln. Strokirk, Oscar Fredrik (1896). F.d.Nerike-Vermlands regemente under åren 1679-1797: några anteckningar. Örebro Lyth, Einar & Gustavsson, Bengt (red.) (1993). Försvar i Örebro län: 1900-talet. Örebro: Stift. Nerikes regementen Berg, Lars Otto, Klingnéus, Sören & Norman, Hans (red.) (1997). Krigsmakt och bygd: soldater, ryttare och befäl i Örebro län under indelningsverkets tid. [Fjugesta]: Stift. Nerikes regementen Norman, Hans, Klingnéus, Sören & Berg, Lars Otto (red.) (1989). Närkingar i krig och fred: soldater och militär organisation i Örebro län. Örebro: Stift. Livregementets husarer (K 3) Aaby-Ericsson, Stig (red.) (1989). K 3 från flydda tider till våra dagar: med traditioner från Kungl. Livregementets husarer, Kungl. Göta signalregemente, Arméns fallskärmsjägarskola. Karlsborg: Livregementets husarer (K 3) K 3 från flydda tider till våra dagar: med traditioner från Kungl. Livregementets husarer, Kungl. Göta signalregemente, Arméns fallskärmsjägarskola. 3., rev. uppl. (1994). Karlsborg: Livregementets husarer (K 3) Norra skånska [infanteri]regementet (I 24, I 6, P 6) Billing, Axel (1971). Norringarnas traditioner och historia i sammandrag. Kristianstad: Norra skånska regementet Björnsson, Henrik, Månsson, Bengt & Forsling, Rick (1994). Ära, skyldighet, vilja: Kristianstads Norringar. Kristianstad: Nordisk press service Kjellqvist, Erik (1990). Norringarnas historia 1939-1940. Kristianstad: Kamratfören. Norra skåningar Lundquist, Ingemar (1988). Glimtar ur Norringarnas historia 1940-1976. [Kristianstad]: [Kamratföreningen Norra skåningar] Larsson, Göran (red.) (1994). Norra skånska regementet 1811-1994: ett bygderegementes historia. D. 1. Kristianstad: Norra skånska regementet Larsson, Göran (red.) (1994). Norra skånska regementet 1811-1994: ett bygderegementes historia. D. 2. Kristianstad: Norra skånska regementet
Version 2018-02-06 (utlagd på SFHM:s hemsida) Sida 12 (46) Norra Smålands regemente (I 12) Konow, Jan von (red.) (1973). Kungl. Norra Smålands regementes historia 1623-1973. Eksjö: Norra Smålands regemente Larsson, Kurt-Lennart (red.) (2001). Smålands regemente & Smålandsbrigaden: minnesbok 1993-2000 : i rikets tjänst 1623-2000. Eksjö: Avvecklingsorganisation Småland, Försvarsmakten (AO Småland) Norrbottens regemente (I 19, I 19/P 5) Bennedich, Carl (1924). Norrbottens och Västerbottens fotfolk: minnesskrift vid Kungl. Norrbottens regementes 300-årsjubileum 1924. Stockholm: Haeggström Dahlquist, Gunnar (1991). I 19/P 5: som det var. [Boden] Hultstrand, Birger (red.) (1972). Kungl. Norrbottens regementes historia 1841-1966. Boden: Kungl. Norrbottens regementes kamratfören. Skaraborgs regemente (I 9, P 4) Aminoff, Ivan (1913). Strödda anteckningar: ur Kungl. Skaraborgs regementes historia. Sköfde: Västg. Korresp:s Bensow, Einar (1931-1956). Kungl. Skaraborgs regementes historia. Göteborg Bensow, Einar (1931). Kungl. Skaraborgs regementes historia. 1, Fänikor och regementen i Västergötland 1543-1631. Göteborg Bensow, Einar (1944). Kungl. Skaraborgs regementes historia. 2, Från Breitenfeld till Fredrikshald: 1631-1718. Göteborg Bensow, Einar (1956). Kungl. Skaraborgs regementes historia. 3, Från Karl XII:s död till regementets omorganisation 1942. [Skövde]: [Kungl. Skaraborgs pansarreg.] Kungl. Skaraborgs regemente 1631-1931. (1931). Skövde: Isakssonska boktr. Larsson, Lennart (2011). Kungl. Skaraborgs regementes underofficerare: biografiska uppgifter om underofficerarna vid infanteriregementet från slutet av 1600 talet till 1942. Skövde: Skaraborgs regementes kamratförening Skaraborgs regemente: minnesskrift 1981. (1981). [Skövde]: [Regementets historiefond] Svea livgarde (I 1, LG) Historiska upplysningar om Kungl. Svea lifgardet. (1906). Stockholm: Eklund Kungl. Svea livgarde, Kungsängen.. (1970). [Kungsängen]: [Svea livgarde] Kungl. Svea livgardes historia. (1937-1983). Stockholm: Stift. för Svea livgardes historia Selander, Bengt (red.) (1976). Kungl. Svea livgardes historia. 5, 1719-1976. Stockholm: Stift. för Svea livgardes historia Selander, Bengt (red.) (1983). Kungl. Svea livgardes historia. 6, Biografiska uppgifter om regementsofficerskåren 1903-1981. Stockholm: Stift. för Svea livgardes historia Barkman, Bertil C:son (red.) (1937). Kungl. Svea livgardes historia. Bd 1, 1523-1560. Stockholm: Stift. för Svea livgardes historia Barkman, Bertil C:son (red.) (1939). Kungl. Svea livgardes historia. Bd 2, 1560-1611. Stockholm: Stift. för Svea livgardes historia Lundkvist, Sven & Barkman, Bertil C:son (red.) (1963). Kungl. Svea livgardes historia. Bd 3:1, 1611-1632. Stockholm: Stift. för Svea livgardes historia Lundkvist, Sven, Tersmeden, Lars & Barkman, Bertil C:son (red.) (1966). Kungl. Svea livgardes historia. Bd 3:2, 1632(1611)-1660. Stockholm: Stift. för Svea livgardes historia Wernstedt, Folke (red.) (1954). Kungl. Svea livgardes historia. Bd 4, 1660-1718. Stockholm: Stift. för Svea livgardes historia Lagerberg, Sven (1967). Livgardet i Stockholm: en stockholmskrönika. Stockholm Liljewalch, P. O. (1856). Anteckningar om Konungens Svea lifgarde. Stockholm Mårtenson, Martin (1959). Anteckningar om Livgardet till fot (Kongl. Maj:ts Lif Gardie till fot) 1700-1709: samlade och sammanställda. [Stockholm]: [Martin Mårtenson] Mårtenson, Martin. Biografiska uppgifter över underofficerskåren vid Kungliga Svea livgarde (Livgardet till fot) 1678-1955. Stockholm Silfverstolpe, Carl (1927). Svea livgardes 400-årsjubileum: minnesskrift... Stockholm: Åhlén & Åkerlund Ridderstad, Wilhelm (1903). "Gula gardet" 1526-1903: bidrag till Kongl. Svea lifgardes personalhistoria. Stockholm
Version 2018-02-06 (utlagd på SFHM:s hemsida) Sida 13 (46) Södermanlands regemente (I 10, P 3, P 10) Krig och fälttåg i vilka Södermanlands fotfolk och Kungl. Södermanlands regemente deltagit med därunder bevistade fältslag, strider, belägringar och stormningar. (1924). Strängnäs Kungl. Södermanlands regemente: Översikt utg. av Generalstabens krigshistoriska avdelning. (1935). Stockholm: [Seelig] Henricson, Gunnar & Ohlsson, Nils (red.) (1977). Kungl. Södermanlands regemente under 350 år. Strängnäs: Utg. Leijonhufvud, Karl K:son (1914-1919). Kungl. Södermanlands regementes historia 1771-1915. Uppsala: Almqvist & Wiksell Leijonhufvud, Karl K:son (1914). Kungl. Södermanlands regementes historia 1771-1915. D. 1, 1771-1815. Uppsala: Almqvist & Wiksell Leijonhufvud, Karl K:son (1915). Kungl. Södermanlands regementes historia 1771-1915. D. 2, 1816-1915. Uppsala: Almqvist & Wiksell Leijonhufvud, Karl K:son (1919). Kungl. Södermanlands regementes historia 1771-1915. D. 3, Anteckningar om Kungl. Södermanlands regementes personal 1560-1919. Uppsala: Almqvist & Wiksell Utkast til en historia om kongl. Södermanlands regemente. =Stockholm. 1-6. 1786-94=. [Del 1], I. stycket. Stockholm, tryckt hos commissarien P.A. Brodin, 1786. [12], 84 s. =(s. 83 opag. rättelser)=. (1786). Stockholm Utkast til en historia om kongl. Södermanlands regemente. =Stockholm. 1-6. 1786-94=. [Del 2], II. stycket. Stockholm, tryckt hos Johan A. Carlbohm, 1788. [02], 146 s. (1788). Stockholm Utkast til en historia om kongl. Södermanlands regemente. =Stockholm. 1-6. 1786-94=. [Del 3], III. stycket. Stockholm, tryckt hos Johan A. Carlbohm, 1790. [02, 132 s. (1790). Stockholm Utkast til en historia om kongl. Södermanlands regemente. =Stockholm. 1-6. 1786-94=. [Del 4], IV. stycket. Stockholm, tryckt hos Johan A. Carlbohm, 1791. [02], 142 s.. (1791). Stockholm Utkast til en historia om kongl. Södermanlands regemente. =Stockholm. 1-6. 1786-94=. [Del 5], V. stycket. Stockholm, tryckt hos Johan A. Carlbohm, 1792. [02], 212 s. (1792). Stockholm Utkast til en historia om kongl. Södermanlands regemente. =Stockholm. 1-6. 1786-94=. [Del 6], VI. stycket. Stockholm, tryckt hos Johan A. Carlbohm, 1794. [02, 180 s.. (1794). Stockholm The Royal Södermanland regiment. (1966). Stockholm Henricson, Bo & Sandberg, C.V. (red.) (2006). Södermanlands regemente 1973-2005. Strängnäs: Kungl. Södermanlands regementes officerares kamratförening Södra skånska infanteriregementet (I 25, I 7) Ahlgren, Georg (1986). Anteckningar ur Kongl. Södra skånska infanteriregementets historia. Södra Sandby: Vekerum Ahlgren, Georg (1894). Anteckningar ur Kungl. Södra skånska infanteriregementets historia. Malmö Granhäll, Claes (1972). Biografiska anteckningar om underofficerare med vederlikar vid Kungliga Södra skånska regementet från dess uppsättande år 1812. Ystad Granhäll, Claes (1985). Namnförteckning över musikofficerare vid Södra skåningarna 1811-1980-talet: tillhör biografiska anteckningar. Malmö Kungliga Södra skånska infateriregementets 150-årsjubileum 20/8 1961. (1961). Ystad Rundqvist, Bengt (1985). Biografiska anteckningar om Kungl. Södra skånska infanteriregementets officerskår 1811-1961. Trelleborg Rundqvist, Bengt (1985). Biografiska anteckningar om Kungl. Södra skånska infanteriregementets officerskår 1811-1961. Trelleborg: Förf. Winberg, Torsten (1950). Södra skåningarna 1811-1949. Malmö: Allhem Nilsson, Gert, Jacobsson, Sven & Norrman, Inger (red.) (1999). Södra skåningarna 1811-2000. Södra Sandby: Södra skåningarnas kamratfören. Hökmark, Gösta (red.) (1988). Södra skåningarna etthundra år på Revingehed: [en minnesskrift]. Ystad: Fören. Tidander, Lars Gustaf Teodor (1874). Anteckningar om Kongl. Södra Skånska infanteriregementet. Lund
Version 2018-02-06 (utlagd på SFHM:s hemsida) Sida 14 (46) Upplands regemente (I 8) Bergström, Otto (1882). Anteckningar om cheferne för Kongl. Uplands regemente. Stockholm: Looström & K. Bergström, Otto (1882). Bidrag till Kongl. Uplands regementes historia. Stockholm: Looström & K. Gillgren, Sten (2008). Kungl. Upplands regementes officerare: biografiska uppgifter över officerare, reservofficerare samt officerares vederlikar vid Kungl. Upplands regemente. Enköping: Upplands regementes historiekommitté Karlsson, Åsa & Palm, Håkan (1998). Med Upplands regemente under fyra sekler. Enköping: Historiekommitté., Upplands regemente [distributör] Upplands regemente (1936). Kungl. Upplands regemente. Stockholm Holm, Torsten (red.) (1958). Kungl. Upplands regementes historia. Uppsala: Vaxholms grenadjärregemente (I 26) Johansson, Ann-Catherine (2004). Fältjägare i Gräsmark: no 26 Kongl Wermlands fältjägare regementet. Gräsmark: Gräsmarks hembygdsförening Kindberg, Axel (1918). Anteckningar om Värmlands fältjägare. D. 1, Åren 1788-1814. Stockholm Kindberg, Axel (1919). Anteckningar om Värmlands fältjägare. D. 2, okt. 1814-1901 samt lefnadsanteckningar. Stockholm Kindberg, Axel (1918-1919). Anteckningar om Värmlands fältjägare.. Stockholm Nordfeldt, Ejnar (1957). Biografiska anteckningar rörande officerare och civilmilitär personal på aktiv stat redovisade vid Kungl. Vaxholms grenadjärregemente. Tranås Värmlands regemente (I 22, I 2) Nordensvan, Carl Otto (1904-1911). Värmlands regementes (Närkes och Värmlands reg: tes) historia. Stockholm Nordensvan, Carl Otto (1905). Värmlands regementes (Närkes och Värmlands reg.: tes) historia: 1623-1905. Karlstad: Förf. Nordensvan, Carl Otto (1904). Värmlands regementes (Närkes och Värmlands reg.: tes) historia. D. 1, Regementets historia. Stockholm Nordensvan, Carl Otto (1904). Värmlands regementes (Närkes och Värmlands reg.: tes) historia. D. 2, Personalhistoria. Stockholm Magnusson, Sven Henry (1996). Värmlands regementes historia 1950-1994. [Kristinehamn]: [Regementet] Granberg, Harry (red.) (1976). Under vildmannafanan: Kungl. Västerbottens regemente efter 1 världskriget. Umeå: Historiekommittén vid Västerbottens regemente och försvarsområde Melcher, Torsten (red.) (1976). Värmlands regemente 350 år: en jubileumsbok. [Karlstad]: [Regementet] Johansson, Yngve (red.) (2000). Värmlands regemente och Värmlandsbrigaden åren 1994-2000. Karlstad: Berggrén & Meyer-Lie Wermlandsbrigaden. (1990). Karlstad Zeeh, Erik Johannes (1951). Kungl. Värmlands regementes historia: 1617-1950. Senare upplagan Karlstad: Nermans trycksaker Västerbottens regemente (I 20) Bennedich, Carl, Belfrage, Nils G. & Steckzén, Bertil (1924). Västerbottens och Norrbottens fotfolk: minnesskrift med anledning av Kungl. Västerbottens regementes 300-årsjubileum 1924. Stockholm: Haeggström Bergenstråhle, C. G. A. (1917). Kungl. Västerbottens regementes krigshistoria. Stockholm Kungl. Västerbottens regemente: minnesbok 1944. (1944). Umeå Kungl. Västerbottens regemente: minnesbok 1945. (1945). Umeå Kungl. Västerbottens regemente: minnesbok 1946. (1946). Umeå Västerbottens regemente (1910). N:r 20. Kungl. Historisk öfversikt. Umeå Steckzén, Bertil (1955). Västerbottens regementes officerare till år 1841: biografiska uppgifter över officerare och likställda vid Västerbottensfänikan och Västerbottens regemente. [Boden]: [U. Engström]
Version 2018-02-06 (utlagd på SFHM:s hemsida) Sida 15 (46) Västernorrlands regemente (I 28, I 21) Hamnström, Carl (1983). Kungl. Västernorrlands regemente: biografiska uppgifter om aktiva underofficerare och kompaniofficerare 1869-1981. [Sollefteå]: [Västernorrlands regementes kamratförening] Hamnström, Carl (1965). Kungl. Västernorrlands regemente: biografiska uppgifter om aktiva officerare och likställda 1854-1964. Sollefteå: I 21:s officerskårs enskilda kassa Erlandsson, Ivar (red.) (1954). Kungl. Västernorrlands regemente 1854-1954: Minnesskrift utg. med anledning av regementets 100-årsjubileum. Sollefteå: Nya Norrland Nauclér, Einar (1991). Ångermanlandsbrigaden I 51 - IB 51 - NB 51. Sollefteå: Ångermanlandsbrigaden, Västernorrlands regemente Västernorrlands regemente och försvarsområde I 21/Fo 23, Sollefteå. Åkersberga Östergren, Stefan (1977). Ångermanlands, Jämtlands och Medelpads regemente: ett infanteriförband i Norrland under 1600-talet. Östervåla Västgöta regemente (I 6) Belfrage, Nils (1934). Erik Soop och Västgöta ryttare 1622-1631. Vänersborg: Kungl. Västgöta regemente Belfrage, Nils [Gustaf] & Kocken, Carl Thorsten (1947-1948). Kungl. Västgöta regemente. Stockholm: [Västgöta reg:tes historiefond] Belfrage, Nils [Gustaf] & Kocken, Carl Thorsten (1947). Kungl. Västgöta regemente. 1, Biografiska uppgifter om officerare och likställda vid Västgötaorganisationer 1540-1723. Stockholm: [Västgöta reg:tes historiefond] Belfrage, Nils [Gustaf] & Kocken, Carl Thorsten (1948). Kungl. Västgöta regemente. 2, Biografiska uppgifter om officerare och likställda vid Västgötakavalleriregemente 1724-1792, Västgöta dragonregemente 1792-1811, Kungl Västgöta regemente 1811-1927. Stockholm: [Västgöta reg:tes historiefond] Bergström, Otto (1888). Ur Kongliga Vestgöta regementes historia. Stockholm Hall, B[irger] von (1858). Historiska anteckningar om Kongliga Westgötha regemente. Stockholm Rosenberg, Göthe (red.) (1977). Västgöta regemente genom tidernas. Vänersborg: Fören. Västmanlands regemente (I 18) Holm, Torsten & Sparre, Sixten A:son (1929-1943). Kungl. Västmanlands regementes historia. Stockholm Holm, Torsten & Sparre, Sixten A:son (1929). Kungl. Västmanlands regementes historia. D. 1, Västmanlands fänikor, Västmanlands regemente: intill det ständiga knektehållet. Stockholm Holm, Torsten & Sparre, Sixten A:son (1935). Kungl. Västmanlands regementes historia. D. 2, Det indelta regementet: 1680-1809. Stockholm Holm, Torsten & Sparre, Sixten A:son (1938). Kungl. Västmanlands regementes historia. D. 3, [Efterskrift] Från värnpliktens införande till 1925 års försvarsordning: 1810-1925. Stockholm Holm, Torsten (1919). Några drag ur Kungl. Västmanlands regementes historia. Västerås: Bergh Holm, Torsten & Sparre, Sixten A:son (1930). Kungl. Västmanlands regementes historia. D. 4, Biografiska anteckningar om officerare och vederlikar: 1623-1779. Stockholm Holm, Torsten & Sparre, Sixten A:son (1933). Kungl. Västmanlands regementes historia. D. 5, Biografiska anteckningar om officerare och vederlikar anställda 1780-1926. Stockholm Holm, Torsten & Sparre, Sixten A:son (1943). Kungl. Västmanlands regementes historia. Efterskrift: traditionsöverlämningen år 1943. Stockholm
Version 2018-02-06 (utlagd på SFHM:s hemsida) Sida 16 (46) Älvsborgs regemente (I 15) Rydin, Herman (red.) (1964). 1914-1964: Kungliga Älvsborgs regemente. Borås Bondestam, Torgny (red.) (1974). En bok om I15: Kungl. Älvsborgs regemente 1624-1974. Borås: I15 Djurberg, Nils (1956). Kungl. Älvsborgs regementes chefer 1624-1956. [Borås]: Utg. I 15 berättar. (2003-). Borås: Kungliga Älvsborgs regementes kamratförening Kungl. Älvsborgs regemente. (1934). Stockholm: Seelig Mannerfelt, Otto (1888). Anteckn: r om Kongliga Elfsborgs regemente 1680-1815.. Borås: Osc. Jansson Mannerfelt, Otto (1924). Kongl. Elfsborgs regemente 1624-1924: Utdrag ur... : anteckningar om regementet. Göteborg: A.-B. Rystedts boktr. Mellberg, Margaretha (red.) (2000). Älvsborgs regemente under 374 år. 1. uppl. [Borås]: [Älvsborgs regementes traditioner] Lapplands jägarregemente Barck, Åke (red.), Lapplands jägare 1945-1995: en minnesskrift, Lapplands jägarregementes kamratfören., Kiruna, 1995
Version 2018-02-06 (utlagd på SFHM:s hemsida) Sida 17 (46) Kavalleriet (ursprungliga kavalleriförband i bokstavsordning; vissa har sedan blivit pansarförband) Kronprinsens husarregemente (K 7) Essen, Gustaf von (1858). Anteckningar om Kronprinsens husar-regemente.. Lund. Gedda, Carl (nnnn). Befälet vid Kronprinsens husarregemente 24/4 1758-31/12 1927.. [s.l.] Kort öfversigt af Kronprinsens husarregementes historia: minneskväde vid regementets 150 års fest, den 24 april 1908 : katalog öfver regementets historiska utställning 1758-1908. (1908). Malmö: Lundgren & Söner Peyron, Gustaf (1927). Kort översikt över Kronprinsens husarregementes historia. Malmö: Lundgrens söner Sörensen, Thomas (1997). Det blänkande eländet: en bok om Kronprinsens husarer i sekelskiftets Malmö. Diss. Lund: Univ., 1998 Livgardet till häst (K 1) Björnstjerna, Carl Magnus (1873). Anteckningar om konungens lifgarde till häst. Stockholm: Norstedt Björnstjerna, Carl Magnus & Björnstjerna, M. (1932). Anteckningar om Konungens lifgarde till häst 1770-1872: med kompletterande anteckningar berörande tiden 1872-1928 jämte matrikel över officerskåren 1770-1928. Stockholm: Förf. Dahlström, Jan (1986). "Ty så sant jag har suttit på en hästrygg": manskapet vid Livgardet till häst 1835-1885. Stockholm: Univ. Kungl. Livgardet till häst: regementets historia i kort sammanfattning. (1914). Stockholm Seitz, Heribert (1958). Beväpning och uniformering vid Kungl. livgardet till häst. Stockholm: Armémuseum Livgardets dragoner (K 1, K 1/Fo 44) Braunstein, Christian (1988). Biografiska anteckningar om officerskåren vid K 1 1928-1983. Stockholm Wallerfelt, Bengt (red.) (2001-2002). K1 1928-2000: historieverk i två band. Stockholm: Kungl. Livgardets dragoners historiekommitté Wallerfelt, Bengt (red.) (2001). K1 1928-2000: historieverk i två band. 1. Stockholm: Kungl. Livgardets dragoners historiekommitté Wallerfelt, Bengt (red.) (2002). K1 1928-2000: historieverk i två band. 2. Stockholm: Kungl. Livgardets dragoners historiekommitté Livregementets dragoner (K 2) Hamilton, J[ohan] A[xel] W[alter] (1927). Kungl. livregementets dragoner.. Stockholm: Konow, Jan von (1959). Några blad ur livdragonregementets historia. Stockholm: Livregementets husarer (K 3) Anckarsvärd, Carl Henrik (1825). Till officers-corpsen vid kongl. lifregimentets hussarer. Af Carl Hindrick Anckarsvärd. Tredje upplagan. Mariaestad, i f.d. Lewerentz'ska boktryckeriet, 1825. Mariestad Hamilton, G. L. (1916). Lifhusarerna i läger och kvarter: på Axvall och Sannahed i Örebro och Sköfde : minnen. Stockholm: Fritzes Aaby-Ericsson, Stig (red.) (1989). K 3 från flydda tider till våra dagar: med traditioner från Kungl Livregementets husarer, Kungl. Göta signalregemente, Arméns fallskärmsjägarskola. Karlsborg: Livregementets husarer (K 3) K 3 från flydda tider till våra dagar: med traditioner från Kungl Livregementets husarer, Kungl Göta signalregemente, Arméns fallskärmsjägarskola. 2., rev. uppl. (1991). Karlsborg: Livregementets husarer Kungl. Livregementets husarer. (1935). Stockholm: [Seelig] Åhslund, Bengt (red.) (1986). Livhusarerna: ett svenskt kavalleriregementes nutidshistoria: [studier i livhusarernas historia under Skövdetiden, 1891-1984]. Karlsborg: Livregementets husarers historiekomm.