Utbildningsplan Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik och design Degree Programme in Constructional Engineering and Design 180,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT11. Utbildningens mål Informationen gäller för studerande som påbörjat studierna läsåret 2011-2012. Det kan ske ändringar i programmets innehåll för årskurs 2-3. Se alltid www.kth.se/utbildning om information om senast fastställda utbildningsplan. Informationen gäller för studerande som påbörjat studierna läsåret 2011-2012. Det kan ske ändringar i programmets innehåll för årskurs 2-3. Se alltid www.kth.se/utbildning om information om senast fastställda utbildningsplan. Utbildningen till högskoleingenjör i Byggteknik utbildar för arbete inom byggområdet såsom projektering, produktion och/eller förvaltning. Utbildningen ska ge studenten baskunskaper inom ämnesområdet och god orientering i styrande moment såsom: projektering, produktion och förvaltning av byggnader samt anläggningar. Vidare syftar utbildningen till studentens medvetenhet om hur byggandet påverkar samhället med hänsyn till människors förutsättningar och behov, samt om samhällets mål avseende resurshushållning, ekonomi och miljö. För att kunna följa den allt snabbare tekniska utvecklingen och de förändringar denna medför skall studenten ha tillägnat sig förmåga att sätta sig in i nya teknikområden och getts en god grund för fortsatt personlig utveckling av det "livslånga lärandet" både inom det egna och inom nya ämnesområden. Kunskap och förståelse Efter utbildningen skall den studerande: ha förmåga att tillämpa grundläggande kunskaper inom naturvetenskapliga ämnen som matematik och mekanik kunna tillämpa grundläggande fackinriktade kunskaper inom t.ex. byggteknik, konstruktionsteknik, produktion samt databaserade ingenjörsverktyg som CAD, ha kännedom om svensk bygg- och miljölagstiftning såsom bl.a. Plan- och bygglagen, byggnormer samt energilagstiftning och arbetslagstiftning och upphandlingsformer ha kunskap om byggsektorns aktörer och arbetsformer ha grundläggande kunskaper om industriellt byggande Färdigheter och förmågor Efter utbildningen skall den studerande: ha förmåga att i projektering förstå kopplingar mellan konstruktionsteknik, installationsteknik och arkitektur (förståelse för konstruktörens och arkitektens arbete) självständigt kunna lösa vanligen förekommande tekniska problem inom byggtekniska områden ha färdigheter att kommunicera muntligt och skriftligt, på svenska, samt förmåga att arbeta effektivt i projekt Utbildningsplan för Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik och design antagna fr o m HT11. Sida 1 av 9
Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter utbildningen skall den studerande: vara medvetenhet om hur byggandet påverkar samhället med hänsyn till människors förutsättningar och behov, samt om samhällets mål avseende resurshushållning, ekonomi och miljö ha kännedom om effekter av verksamheten för människa och miljö Utbildningens omfattning och innehåll Nominell studietid är 3 år, vilket innebär 180 högskolepoäng. Programmet ligger på grundläggande nivå. Behörighet och urval För tillträde till utbildningen krävs grundläggande behörighet samt särskild behörighet i Matematik kurs D, Fysik kurs B, Kemi kurs A. I vart och ett av ämnena krävs lägst betyget Godkänd eller 3. Betygsurval tillämpas på två tredjedelar av platserna. Provurval tillämpas på en tredjedel av platserna per utbildning. För behörighetskrav och urvalsprinciper se KTH:s antagningsordning: http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning /grundutbildning/antagning/1.27186 Utbildningens genomförande Utbildningens upplägg För att skapa en insikt för studenten i utbildningens mål kopplad till näringslivet betonas samverkan mellan kurserna såväl inom varje årskurs som mellan årskurserna. Ett flertal studiebesök i pedagogisk logisk ordning ingår. Utbildningen avslutas under sista terminen med ett examensarbete som oftast genomförs med uppdragsgivare utanför skolan. De flesta kurserna i programmet omfattar 7,5 högskolepoäng, som betygsätts i en sjugradig betygskala A-E, F och Fx. Läsåret indelas normalt i 4 läsperioder och normalt läses två kurser parallellt i varje läsperiod. Undervisnings- liksom examinationsformerna varierar från kurs till kurs. Normalt utgörs en del av kursen av föreläsningar, som ger en första kontakt med begrepp och teorier. Övningsuppgifter och laborationer förstärker förståelsen för de teoretiska sambanden. Projektarbeten enligt modell från näringslivet har en väsentlig roll i utbildningen. Här ges träning att i grupp ta sig an verklighetsanknutna uppgifter på ett ingenjörsmässigt sätt. Utbildningens första år ägnas huvudsakligen åt kurser inom husbyggnadsteknik och grundläggande byggfysik, matematik och byggmekanik. Under det andra året dominerar byggtekniska och allmäntekniska ämnen tillsammans med modern datorstödd projekteringsteknik. Alla kurser under de två första åren är obligatoriska. Under tredje året väljer studenten alternativa kurser inom programmet, dessutom finns möjlighet att fritt välja kurser om totalt 15 högskolepoäng under förutsättning att dessa har relevans för programmets utbildningsmål. För detaljerad läsårsindelning se Studentwebben: http://www.kth.se/student/schema/1.1007 Årskurs 1 Första terminen kommer du att läsa kursen Tekniskt arbete, metoder och verktyg som ger dig en överblick över det byggtekniska området och en inblick i vad det innebär att arbeta som ingenjör. Du kommer att läsa om gruppdynamik, presentationsteknik och hur det är att arbeta projektorienterat. Du får en bra introduktion i CAD-stödd ritteknik genom 2 delkurser. Under ditt första år får du grundläggande kunskaper inom husbyggnadsteknik, hållbart byggande, byggfysik, materiallära och byggmekanik. Du läser om olika byggmaterials egenskaper och hur värme, Utbildningsplan för Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik och design antagna fr o m HT11. Sida 2 av 9
fukt och luft påverkar dessa. Du utför beräkningsarbete beträffande värme- och fukttransport och energibehov för byggnader. Byggmekaniken hjälper dig att förstå sambanden mellan yttre och inre krafters påverkan på storheter i material. Du lär dig också analysera effekten av olika belastningar på balkar. I åk 1 läser du både Matematik 1 och 2. Kurserna ska befästa dina matematiska kunskaper från tidigare studier, men kommer också att öka dina kunskaper inom algebra och analys. Övriga områden som hanteras är linjära ekvationssystem, matriser, determinanter, derivator och integraler. Du kommer att inse matematikens användningsområden inom ingenjörsyrket. Under våren läser du även en kurs inom fältmätningsteknik och matematisk statistik. Där kommer du att lära dig använda metoderna för inmätning och utsättning, och dessutom hur du använder de vanligaste mätinstrumenten. Efter kursen ska du kunna tolka koordinater från ritningar och beräkna data från dessa. Förutom detta kommer du även att känna till hur GPS fungerar och hur du använder några av de beräkningsprogram som finns. Årskurs 2 För att du ska kunna arbeta professionellt inom byggområdet måste du känna till hur byggprocessen fungerar, olika aktörers roller och arbetsuppgifter, vilka hjälpmedel som används vid projektering och produktion, hur en upphandling fungerar och vilka krav samhället ställer. Du måste även känna till entreprenadjuridiska bestämmelser och vad som gäller vid en tvist. Detta lär du dig i kursen Byggprocessen. Du läser även om miljö- och arbetsvetenskap och lagstiftningen kring detta, och får en helhetssyn på miljöarbete, miljöeffekter och olika miljötekniker för hållbart byggande. Du kommer också att kunna förebygga arbetsskador och aktivt delta i arbetsmiljöarbetet på din framtida arbetsplats. Dessa två kurser har ett projekt, där projektgruppen kommer att få söka svaren ute på en byggarbetsplats. I åk 2 läses även en kurs i strömningslära som handlar om strömningsmekanik för vatten och luft. Dimensioneringsmetoder (designmetoder) för vattenbyggnad, luftströmning och energihushållning i byggnader, samt mätteknik och beräkningsmetoder är några områden som behandlas. Hur ska man bygga så att husen håller? Detta lär du dig bland annat när du läser Konstruktionsteknik. Du får kunskaper om allmänna regler och laster gemensamma för bärande konstruktioner och hur man projekterar och dimensionerar enkla konstruktioner i betong, trä och stål. Under våren läser du även Samhällsplanering, som behandlar hus- och samhällsplaneringsprocessen med markexploatering /planering för bostäder, lokaler samt projektering av vägar samt vatten och avlopp. I kursen ingår ett projekt där gruppen utformar ett bostadsområde med infrastruktur på ett miljömässigt hållbart sätt. Delar som berörs är t ex plan- och bygglagen, miljöbalken, detaljplaner, boendemiljö och bostadsplanering samt samhällets vattenförsörjning och avloppshantering. Utöver detta läser du en kurs om geologi och geoteknik där du lär dig markens förutsättningar för val av grundläggningsmetoder. Du får kunskaper om jord- och bergarter i Sverige, deras bildningssätt och tekniska egenskaper. Du får kännedom om de vanligaste undersökningsmetoderna i fält och laboratorium, samt om olika beräkningsmodeller. Du läser även en kurs i Building information modeling (BIM), som ger dig kunskaper om moderna projekteringstekniker samt färdigheter i projektering med CAD-verktyg i 2D och 3D. I kursen Ekonomi och organisation kommer du att få förståelse för företagets ekonomi, organisation och omgivning. Affärsidéer, företagskultur, marknadsföring och Utbildningsplan för Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik och design antagna fr o m HT11. Sida 3 av 9
redovisning är några begrepp som tas upp. Årskurs 3 Under det sista året har du möjlighet att fördjupa dig inom de ämnesområden som efterfrågas av näringslivet. För närvarande erbjuds fördjupning inom följande områden: Husbyggnad, projektering och konstruktion Produktion/byggekonomi och organisation Anläggning Fastighetsutveckling och installationssamordning Arkitektur för byggingenjörer Utbildningen avslutas med ett examensarbete på 15 hp. Kurspaketet Husbyggnad, projektering och konstruktion ger dig fördjupade kunskaper om bland annat projektering för hållbart byggande, konstruktion och design. Det ger också kunskaper om entreprenörens/byggherrens arbetsuppgifter, hur man upprättar ett anbud och styr ett byggprojekt. Du fördjupar även dina kunskaper inom dimensionering av stål, trä och betong Du får även lära dig mera om hur man bygger fuktsäkert och du får en insikt i installations- och energifrågor. I kurspaketet ingår idag följande kurser *: Obligatoriska kurser: Konstruktion och design 7,5 hp Installationsteknik, samordning och energi 7,5 hp Stål- och träkonstruktion 7,5 hp Bro- och anläggningskonstruktioner 7,5 hp Examensarbete 15 hp Villkorligt valbara kurser: Projekt hus och installationer 7,5 hp Skademekanismer av fukt 7,5 hp Projektering av ett infraprojekt 7,5 hp Projektering av ett husprojekt 7,5 hp Kemifrågor med betydelse för byggandet 7,5 hp * Med reservation för eventuella ändringar Utbildningsplan för Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik och design antagna fr o m HT11. Sida 4 av 9
I kurspaketet Produktion/byggekonomi och organisation läser du kurser inom produktion, produktionsstyrning inom husbyggnads- och anläggningsområdet. Du får i uppgift att projektera olika bygg- och infraprojekt med hänsyn till olika bygg- och produktionsmetoder. I kursen Vattenresursteknik med GIS gör ni i grupp en utredning av vattenförsörjningen för ett område, i samråd med kommunen, och presenterar detta med hjälp av kartor framtagna i ett GIS-program. I kurspaketet ingår idag följande kurser *: Obligatoriska kurser: Konstruktion och design 7,5 hp Installationsteknik, samordning och energi 7,5 hp Ekonomisk och teknisk förvaltning 7,5 hp Byggstyrning 7,5 hp Examensarbete 15 hp Villkorligt valbara kurser: Projekt hus och installationer 7,5 hp Skademekanismer av fukt 7,5 hp Planering av ett byggprojekt 7,5 hp Kemifrågor med betydelse för byggandet 7,5 hp * Med reservation för eventuella ändringar Utvecklingen av infrastrukturer i samhället medför mycket stora anläggningsarbeten såsom vägar, broar, tunnlar, hamnar, vatten och avloppssystem. Anläggningsarbetena omfattar både nyproduktion, reparation och underhåll av befintliga anläggningar. I kurspaketet Anläggning får du fördjupade kunskaper inom flera viktiga områden i anläggningsteknik. Behovet av högskoleingenjörer till anläggningsbranschen är stort. Du får fördjupad kunskap både inom projektering och praktiskt anläggningsarbete. I kurspaketet ingår idag följande kurser *: Obligatoriska kurser: Konstruktion och design 7,5 hp Installationsteknik, samordning och energi 7,5 hp Bro- och anläggningskonstruktioner 7,5 hp Byggstyrning 7,5 hp Examensarbete 15 hp Utbildningsplan för Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik och design antagna fr o m HT11. Sida 5 av 9
Villkorligt valbara kurser: Vattenresursteknik med GIS 7,5 hp Skademekanismer av fukt 7,5 hp Vägbyggnad, projekt 7,5 hp Projektering av ett infraprojekt 7,5 hp Kemifrågor med betydelse för byggandet 7,5 hp * Med reservation för eventuella ändringar Fastighetsutveckling och installationssamordning är en inriktning som tar hänsyn till att det krävs ämnesintegrerade kunskaper vid projektering för över tiden hållbara byggnader. Vid nyproduktion, renovering, om- och tillbyggnad (ROT) även utveckling av fastigheter utgör installationer oftast den största investeringen. Betydelsen av samordning och koordinering är ekonomiskt avgörande vid projekteringen. Fastighetsförvaltning/utveckling är en växande arbetsmarknad för högskoleingenjörer. I kurspaketet ingår idag följande kurser *: Obligatoriska kurser: Konstruktion och design 7,5 hp Installationsteknik, samordning och energi 7,5 hp Mätteknik och dokumentation av byggnader 7,5 hp Ekonomisk och teknisk förvaltning 7,5 hp Examensarbete 15 hp Villkorligt valbara kurser: Projekt hus och installationer 7,5 hp Skademekanismer av fukt 7,5 hp Bygg- och fastighetsjuridik 7,5 hp Ljus, akustik och design 7,5 hp Kemifrågor med betydelse för byggandet 7,5 hp * Med reservation för eventuella ändringar Många högskoleingenjörer blir projektörer på arkitektkontor. Din roll kan ofta bli att realisera arkitektens vision på ett bra sätt. Du måste ha förståelse för hur arkitekter jobbar. ger dig förståelse för arkitektens arbetssätt och verktyg. Kurserna ger dig också en Arkitektur för byggingenjörer inblick i installations- och energifrågor och du får mer ingående arbeta med CAD. I paketet ingår också en ljus- och akustikkurs, en projektkurs som omfattar ljussättning av en byggnad innehållande olika verksamheter. Utbildningsplan för Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik och design antagna fr o m HT11. Sida 6 av 9
I kurspaketet ingår idag följande kurser *: Obligatoriska kurser: Konstruktion och design 7,5 hp Installationsteknik, samordning och energi 7,5 hp Mätteknik och dokumentation av byggnader 7,5 hp Arkitektur - byggnadstekniken 7,5 hp Examensarbete 15 hp Villkorligt valbara kurser: Projekt hus och installationer 7,5 hp Skademekanismer av fukt 7,5 hp Arkitektur - skissprocessen 7,5 hp Ljus, akustik och design 7,5 hp Kemifrågor med betydelse för byggandet 7,5 hp * Med reservation för eventuella ändringar Kurser Utbildningen sker i kursform. Kurslistor finns i bilaga 1. Betygssystem För kurser på KTH används en sjugradig målrelaterad betygsskala A-F som slutbetyg för kurser på grundnivå och avancerad nivå. A-E är godkända betyg med A som högsta betyg. Betygen godkänd (P) och underkänd (F) används som slutbetyg då särskilda skäl föreligger. Villkor för deltagande i utbildningen Studieanmälan/terminsregistrering Mellan den 1-15 november inför vårtermin och 1-15 maj inför hösttermin ska den studerande göra en studieanmälan via Mina sidor. Studieanmälan ligger till grund för termins registrering. Denna möjliggör kursregistrering, betygsrapportering samt utbetalning av beviljade studiemedel från CSN. Val av kurser Inför höst- och vårtermin i åk 3 ska den studerande i förekommande fall välja kurser. Villkor för uppflyttning För studier i årskurs 2 krävs att minst 37,5 högskolepoäng ur årskurs 1 skall vara avklarade innan årskurs 2 påbörjas. För de studerande som ej uppfyller detta krav skall individuell studieplan upprättas i samråd med studievägledare. För studier i årskurs 3 krävs att minst 90 högskolepoäng ur årskurs 1 och 2 skall vara avklarade innan årskurs 3. För de studerande som inte uppfyller detta krav skall individuell studieplan upprättas i samråd med studievägledare. Utbildningsplan för Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik och design antagna fr o m HT11. Sida 7 av 9
De studerande som inte uppfyller uppflyttningskraven för årskursen skall kontakta sin studievägledare. Kursregistrering Varje studerande skall vid första schemalagda undervisningstillfället signera en kurs registreringslista. Den som registrerat sig på en kurs och därefter beslutar sig för att inte fullfölja kursen skall snarast anmäla detta till kursansvarig eller utbildningsadministratör. Det ligger på den studerandes ansvar att se till att eventuella förkunskaper från tidigare kurs inom utbildningen uppnåtts inför ny kurs. Information om förkunskapskrav finns i respektive kursplan som finns i Kurs- och programkatalogen på Studentwebben: http://www.kth.se/student/kurser/ Studieuppehåll Studieuppehåll innebär att den studerande inte deltar i undervisningen under minst en läsperiod. Beviljat studieuppehåll ger den studerande rätten att återkomma till studierna vid angiven tidpunkt. Under studieuppehållet får den studerande göra kompletteringar och delta i examination i tidigare påbörjad kurs. Begäran om studieuppehåll lämnas till studievägledaren. När den studerande efter studieuppehållsperioden avser att återuppta studierna skall en studieanmälan göras. Om den studerande, efter studieuppehållsperioden, inte lämnat studieanmälan eller begärt förlängt studieuppehåll registreras studieavbrott. För mer information om studieuppehåll: http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/registrering-uppflyttning/1.27216 Tillgodoräknanden Den studerande har rätt att tillgodoräkna sig utbildning från högskola/universitet inom eller utom landet. Förutsättningen är att kursen/kurserna är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot de utbildningsmål som gäller för programmet. Tillgodoräknande av hel kurs prövas av grundutbildningsansvarig. Del av kurs prövas av examinator. För mer information om tillgodoräknande: http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/prestationer/1.27200 Utlandsstudier Studerande vid KTH har möjlighet att förlägga ett läsårs studier vid utländskt lärosäte som KTH samarbetar med, utan att behöva betala de kursavgifter som annars tas ut av utländska studerande. Utbytesstudier kan ske under tredje årskursen. Det är även möjligt att göra examensarbete utomlands. Information om utlandsstudier ges av handläggaren för internationalisering som också informerar om aktuella ansökningstider. Utlandsstudierna kan efter bedömning tillgodoräknas som en del av högskoleingenjörs utbildningen. Den utresande skall tillsammans med skolan upprätta ett så kallat Learning Agreement som innebär förhandsgodkännande av utbytesstudierna. Studierna bedrivs normalt på det språk som talas i landet/regionen. Det finns möjligheter för den som blir antagen till utbytesprogram i tysk-, fransk-, spansk- och italiensktalande länder att följa en förberedande språkkurs innan den ordinarie terminen börjar. Examensarbete I utbildningen ingår ett examensarbete på 15 högskolepoäng. Det innebär omkring 10 veckors heltidsstudier. Se vidare: Riktlinjer för examensarbeten, Skolan för teknik och hälsa För examensarbetet gäller: Det får påbörjas tidigast efter uppnådda 120 hp samt då slutbetyg föreligger i relevanta kurser, som berör examensarbetets innehåll. Det får påbörjas efter att uppgiften godkänts av examinator. Utbildningsplan för Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik och design antagna fr o m HT11. Sida 8 av 9
Det grundas på de kunskaper som inhämtats under studietiden och skall normalt utföras under termin 6. Det skall utgöra prov på ett självständigt arbete omfattande teoretisk och/eller experimentell verksamhet med åtföljande rapportskrivning och muntlig presentation. Handledare utses av inriktningsledare eller examinator Examensarbetet betygssätts enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala A-F, A-E är godkända betyg med A som högsta betyg. För mer information om KTH-gemensamma mål gällande examensarbete för högskoleingenjörer: http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/examensarbete/1.27210 Examen För att avlägga högskoleingenjörsexamen i Byggteknik (eng. Bachelor of Science in Engineering, Degree programme in Construction Engineering) krävs godkänt betyg i samtliga kurser som ingår i den studerandes studieplan. Studieplanen består av de obligatoriska kurserna, de valbara kurser den studerande följt samt examensarbetet. Studieplanen skall omfatta minst 180 högskolepoäng. Kurs som innehållsmässigt överlappar annan eller andra kurser i programmet kan inte medräknas inom ramen för de 180 högskolepoäng som ligger till grund för examen. För mer information om examen: http://intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/grundutbildning/examina/1.27227 För att erhålla examen skall den studerande ansöka om examensbevis på särskild blankett. Mer information finns på Studentwebben. Bilaga 1 - Kurslista Bilaga 2 - Inriktningsbeskrivningar Utbildningsplan för Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik och design antagna fr o m HT11. Sida 9 av 9
Bilaga 1: Kurslista Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik och design (TIBYH), Utbildningsplan för kull HT2011 Gemensamma kurser Årskurs 1 Obligatoriska kurser (60,0 hp) AF1710 Byggteknik 1, husbyggnad och design 7,5 Grundnivå AF1711 Byggteknik 2, byggfysik och materiallära 7,5 Grundnivå AF1713 Tekniskt arbete, metoder och verktyg 7,5 Grundnivå HF1004 Matematik 2 med matematisk statistik Oblig. i P3 eller P4 7,5 Grundnivå HF1903 Matematik 1 7,5 Grundnivå HS1003 Byggmekanik 1 7,5 Grundnivå HS1004 Byggmekanik 2 Oblig. i P3 eller P4 7,5 Grundnivå HS1005 Fältmätningsteknik med matematisk statistik 7,5 Grundnivå Valfria kurser HF1009 Introduktionskurs i matematik 1,5 Grundnivå HF1010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 Grundnivå Kompletterande information Kursen HF1004 Matematik 2 med matematisk statistik är obligatorisk i period 3 för klasserna B och C, och i period 4 för klass A. Kursen HS1004 Byggmekanik 2 är obligatorisk i period 3 för klass A, och i period 4 för klasserna B och C. Årskurs 2 Obligatoriska kurser (60,0 hp) AF1720 Miljö- och arbetsvetenskap 7,5 Grundnivå Utbildningsplan för Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik och design antagna fr o m HT11. Bilaga 1, sida 1 av 6
AF1730 Building Information Modeling 7,5 Grundnivå AF1740 Ekonomi, kalkylering och organisation 7,5 Grundnivå HS1006 Byggprocessen 7,5 Grundnivå HS1007 Strömningslära 7,5 Grundnivå HS1008 Konstruktionsteknik 7,5 Grundnivå HS1009 Samhällsplanering 7,5 Grundnivå HS1029 Geologi och geoteknik 7,5 Grundnivå Årskurs 3 Arkitektur för byggingenjörer (ABYI) Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Obligatoriska kurser (60,0 hp) HS1001 Konstruktion och design 7,5 Grundnivå HS1013 Installationsteknik och energi 7,5 Grundnivå HS101X Examensarbete inom byggteknik och design, grundnivå 15,0 Grundnivå HS102X Examensarbete inom byggteknik och design med ekonomi, grundnivå 15,0 Grundnivå HS107X Examensarbete inom byggteknik, grundnivå 15,0 Grundnivå Valfria kurser AF1715 Arkitektur, skissprocessen 7,5 Grundnivå AF2720 BIM2, projektering, installation och samordning 7,5 Avancerad nivå HS1020 Skademekanismer av fukt 7,5 Grundnivå HS1027 Ljus, akustik och design 7,5 Grundnivå HS1735 Projekt hus och installationer 7,5 Grundnivå Villkorligt valfria kurser AF1714 Mätteknik, byggnads- och fastighetsdokumentation 7,5 Grundnivå AF1716 Arkitektur, byggnadstekniken 7,5 Grundnivå Utbildningsplan för Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik och design antagna fr o m HT11. Bilaga 1, sida 2 av 6
Anläggning (ANL) Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Obligatoriska kurser (75,0 hp) HS1001 Konstruktion och design 7,5 Grundnivå HS1013 Installationsteknik och energi 7,5 Grundnivå HS105X Examensarbete inom konstruktionsteknik, grundnivå 15,0 Grundnivå HS106X Examensarbete inom anläggningar för infrastruktur, grundnivå 15,0 Grundnivå HS107X Examensarbete inom byggteknik, grundnivå 15,0 Grundnivå HS108X Examensarbete inom produktionsteknik, grundnivå 15,0 Grundnivå Valfria kurser AF2720 BIM2, projektering, installation och samordning 7,5 Avancerad nivå AH1907 Anläggning 1. Väg-, järnväg och VA-teknik 7,5 Grundnivå AH1908 Anläggning 2. Byggande, drift och underhåll av vägar och järnvägar 7,5 Grundnivå HS1018 Vattenresursteknik med GIS 7,5 Grundnivå HS1020 Skademekanismer av fukt 7,5 Grundnivå HS1024 Projektering av ett infraprojekt 7,5 Grundnivå Villkorligt valfria kurser HS1014 Bro- och anläggningskonstruktioner 7,5 Grundnivå HS1015 Byggstyrning 7,5 Grundnivå Utbildningsplan för Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik och design antagna fr o m HT11. Bilaga 1, sida 3 av 6
Fastighetsutveckling och installationssamordning (FUIS) Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Obligatoriska kurser (60,0 hp) HS1001 Konstruktion och design 7,5 Grundnivå HS1013 Installationsteknik och energi 7,5 Grundnivå HS102X Examensarbete inom byggteknik och design med ekonomi, grundnivå 15,0 Grundnivå HS104X Examensarbete inom installationsteknik och energi, grundnivå 15,0 Grundnivå HS107X Examensarbete inom byggteknik, grundnivå 15,0 Grundnivå Valfria kurser AF2720 BIM2, projektering, installation och samordning 7,5 Avancerad nivå AI1147 Fastighetsvärdering 7,5 Grundnivå HS1020 Skademekanismer av fukt 7,5 Grundnivå HS1027 Ljus, akustik och design 7,5 Grundnivå HS1735 Projekt hus och installationer 7,5 Grundnivå Villkorligt valfria kurser AF1714 Mätteknik, byggnads- och fastighetsdokumentation 7,5 Grundnivå HS1030 Förvaltningsanalys av fastighetsföretag 7,5 Grundnivå Husbyggnad, projektering och konstruktion (HUPK) Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Obligatoriska kurser (60,0 hp) HS1001 Konstruktion och design 7,5 Grundnivå HS1013 Installationsteknik och energi 7,5 Grundnivå Utbildningsplan för Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik och design antagna fr o m HT11. Bilaga 1, sida 4 av 6
HS105X Examensarbete inom konstruktionsteknik, grundnivå 15,0 Grundnivå HS106X Examensarbete inom anläggningar för infrastruktur, grundnivå 15,0 Grundnivå HS107X Examensarbete inom byggteknik, grundnivå 15,0 Grundnivå Valfria kurser AF2720 BIM2, projektering, installation och samordning 7,5 Avancerad nivå HS1020 Skademekanismer av fukt 7,5 Grundnivå HS1023 Projektering av ett husprojekt 7,5 Grundnivå HS1024 Projektering av ett infraprojekt 7,5 Grundnivå HS1735 Projekt hus och installationer 7,5 Grundnivå Villkorligt valfria kurser HS1014 Bro- och anläggningskonstruktioner 7,5 Grundnivå HS1021 Stål- och träkonstruktion 7,5 Grundnivå Produktion/byggekonomi och organisation (PBEO) Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Obligatoriska kurser (60,0 hp) HS1001 Konstruktion och design 7,5 Grundnivå HS1013 Installationsteknik och energi 7,5 Grundnivå HS102X Examensarbete inom byggteknik och design med ekonomi, grundnivå 15,0 Grundnivå HS107X Examensarbete inom byggteknik, grundnivå 15,0 Grundnivå HS108X Examensarbete inom produktionsteknik, grundnivå 15,0 Grundnivå Valfria kurser AF2720 BIM2, projektering, installation och samordning 7,5 Avancerad nivå HS1019 Planering av ett byggprojekt 7,5 Grundnivå HS1020 Skademekanismer av fukt 7,5 Grundnivå Utbildningsplan för Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik och design antagna fr o m HT11. Bilaga 1, sida 5 av 6
HS1735 Projekt hus och installationer 7,5 Grundnivå Villkorligt valfria kurser HS1015 Byggstyrning 7,5 Grundnivå HS1030 Förvaltningsanalys av fastighetsföretag 7,5 Grundnivå Utbildningsplan för Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik och design antagna fr o m HT11. Bilaga 1, sida 6 av 6
Bilaga 2: Inriktningar Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik och design (TIBYH), Utbildningsplan för kull HT2011 Arkitektur för byggingenjörer (ABYI) Anläggning (ANL) Fastighetsutveckling och installationssamordning (FUIS) Husbyggnad, projektering och konstruktion (HUPK) Produktion/byggekonomi och organisation (PBEO) Utbildningsplan för Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik och design antagna fr o m HT11. Bilaga 2, sida 1 av 1