Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016

Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016

Titel: Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016 Utgivare:, december 2017 Diarienummer: 3.10 6564/2017 Webbplats: www.boverket.se/publikationer E-post: publikationsservice@boverket.se Telefon: 0455-35 30 00 Postadress:, Box 534, 371 23 Karlskrona Rapporten finns i pdf-format på s webbplats. Den kan också tas fram i alternativt format på begäran.

Förord utför årligen en validitetskontroll av energideklarationer utförda under ett år. Denna kontroll utgör ett underlag för kvaliteten av uppgifterna i energideklarationsregistret. Underlaget för denna studie inkluderar samtliga energideklarationer utförda under 2016. Karlskrona november 2017 Peter Fransson avdelningschef

Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning och läsanvisningar... 6 Metod... 7 Undersökning...7 Resultatet... 10 Undersökning 1 - Energiprestanda... 10 Undersökning 2 - Varmvatten... 10 Undersökning 3 - Fastighetsel... 13 Ändringar i regelverk och i ED-formuläret som särskilt berör validitetskontrollen... 15 Slutsatser... 16 Bilaga A Gränsdragningslista... 17

Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016 5 Sammanfattning Validitetskontrollen har genomförts på de energideklarationer som utförts under år 2016. Underlaget för denna studie inkluderar samtliga energideklarationer utförda under året. Totalt utfördes 45 682 energideklarationer under 2016. Vi har valt att undersöka tre områden som kan påverka klassningen. Områdena är energiprestanda i förhållande till kravnivå i s byggregler (BBR), andel varmvatten och andel fastighetsel.

6 Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016 Inledning och läsanvisningar Först gör vi en genomgång av vilka metoder vi använt och hur vi skapat referensvärden som vi jämför mot. Därefter redovisas resultatet och de slutsatser vi dragit. Resultatet bygger på uppgifter utifrån samtliga energideklarationer utförda under 2016.

Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016 7 Metod Undersökning Vi har valt att utföra validitetskontrollen med hjälp av tre olika undersökningar som kan ha påverkan på klassningen. I mångt och mycket har vi speglat samma parametrar som vid förra årets validitetskontroll. Vi har kontrollerat energiprestandan i förhållandet till kravnivå i BBR för nyare byggnader. Varmvatten och fastighetsel per kvadratmeter har utgjort två olika undersökningar. Energideklarationerna har för varmvattenundersökningen delats in i de tre byggnadskategorier som finns i energideklarationen, En- och tvåbostadshus, Flerbostadshus och Lokalbyggnader och ytterligare två undergrupper, huvudsaklig uppvärmning med värmepump och de som inte värms upp med värmepump. Denna indelning har gjorts eftersom elbehovet hos en värmepump inte är ekvivalent med värmemängden som utvinns. För undersökningen av fastighetsel har de utvalda energideklarationerna delats in i de tre byggnadskategorier som finns i energideklarationen. Undersökning 1 - Energiprestanda Hur stor andel av energideklarationerna har en energiprestanda som underskrider 50 procent av nu gällande krav på specifik energianvändning enligt BBR? Och hur stor andel av dessa har ett nybyggnadsår från år 2000 eller tidigare? Anledningen till att vi vill studera detta är att år 2001 byggdes det som anses vara det första passivhuset i Sverige (i Lindås). Enligt FEBY 12 Nollenergihus, passivhus och minienergihus som är en sammanfattning av kravspecifikation för bostäder utgiven av Sveriges Centrum för Nollenergihus i januari 2012 så ligger definitionen av passivhus på ungefär hälften av nu gällande krav på specifik energianvändning i BBR. Det innebär att byggnader som är uppförda före 2001 och som ligger på passivhusnivå eller under sticker ut i statistiken. I denna undersökning har vi räknat fram det procentuella förhållandet mellan energiprestanda och kravnivå i BBR, referensvärde 1 i energideklarationen.

8 Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016 Undersökning 2 - Varmvatten Hur stor andel av energideklarationerna har en angiven varmvattenförbrukning som förefaller orimlig i jämförelse med genomsnittet för uppmätta värden i hela energideklarationsregistret? Vi har skapat intervall för de olika kategorierna, En- och tvåbostadshus, Flerbostadshus och Lokalbyggnader. För undersökningen av varmvattnet har vi delat in urvalet i ytterligare två undergrupper, huvudsaklig uppvärmning med värmepump och de som inte värms upp med värmepump. De som vi kategoriserat som värmepump är värmepump-luft/vatten, värmepump-frånluft och markvärmepump. De som ingår i ej värmepump är fjärrvärme, eldningsolja, naturgas/stadsgas, ved, flis/pellets/briketter, övrigt biobränsle, el (vattenburen), el (direktverkande), el (luftburen) och värmepump-luft/luft. Värmepump-luft/luft är inte en värmepump som påverkar varmvattenproduktionen och ska därför inte vara med i bland värmepumparna i det här fallet. Intervallen har tagits fram med hjälp av värden från litteratur och värden från energideklarationsregistret. Intervall för varmvatten En- och tvåbostadshus Värmepump Ej värmepump Intervall 2-25 kwh/m², år 5-45 kwh/m², år Flerbostadshus Värmepump Ej värmepump Intervall 2-25 kwh/m², år 5-50 kwh/m², år Lokalbyggnader Värmepump Ej värmepump Intervall 1-20 kwh/m², år 2-40 kwh/m², år Undersökning 3 - Fastighetsel Hur stor andel av energideklarationerna för En- och tvåbostadshus, Flerbostadshus och Lokalbyggnader har en angiven förbrukning för fastighetsel som förefaller orimlig i jämförelse med genomsnittet för hela energideklarationsregistret? Vi har på samma sätt som i undersökningen av varmvatten skapat intervall för de olika kategorierna, En- och tvåbostadshus, Flerbostadshus och

Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016 9 Lokalbyggnader. Intervallen har tagits fram med hjälp av värden från litteratur och värden från energideklarationsregistret. Intervall för fastighetsel En- och tvåbostadshus Flerbostadshus Lokalbyggnader Intervall 0-40 kwh/m², år 5-40 kwh/m², år 5-125 kwh/m², år

10 Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016 Resultatet Totalt utfördes 45 682 energideklarationer under 2016. Av dessa var 40 399 småhus, 2 150 flerbostadshus och 3 133 lokaler. Underlaget för denna studie inkluderar samtliga energideklarationer utförda under året. Vi har valt att undersöka tre olika indata i formuläret för att skapa oss en bild av kvaliteten på energideklarationerna. Undersökning 1 - Energiprestanda Hur stor andel av energideklarationerna i urvalet har en energiprestanda som underskrider 50 procent av nu gällande krav på specifik energianvändning enligt s byggregler? Och hur stor andel av dessa har ett nybyggnadsår från år 2000 eller tidigare, samt hur många som tillhör kategorierna elvärmda respektive annat uppvärmningssätt än elvärme? I 385 av de totalt 45 682 energideklarationerna (knappt 1 %) har byggnaden en energiprestanda som understiger 50 % av nu gällande krav på specifik energianvändning enligt kravnivå i BBR (Referensvärde 1 i energideklarationen). Av dessa byggnader var 333 egna hem, 13 flerbostadshus och 39 lokaler. 281 av dessa 385 byggnader har ett nybyggnadsår från år 2000 och tidigare. Det kan finnas förklaringar såsom att byggnaderna har energirenoverats så pass mycket att värdena kan vara riktiga, eller så kan byggnaderna användas enbart en del av året utan att detta korrigerats. Ytan i byggnaderna är förhållandevis hög för de flesta egna hemmen, vilket gör att byggnadens energianvändning slås ut på stora Atemp-arealer. Skulle det handla om felinmatade värden skulle det kunna lösas med någon typ av varning i systemet när äldre byggnader har en energiprestanda som understiger 50 % av kravnivån i BBR. Bland dessa 385 byggnader var 311 stycken elvärmda och 74 icke elvärmda. Undersökning 2 - Varmvatten Hur stor andel av energideklarationerna i urvalet har en angiven varmvattenförbrukning som förefaller orimlig i jämförelse med genomsnittet för hela energideklarationsregistret?

Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016 11 För kategorin En- och tvåbostadshus Värmepump var 1 454 av 14 490 utanför intervallet 2-25 kwh/m 2 per år, och för En- och tvåbostadshus Ej Värmepump var 2 489 av 25 909 utanför intervallet 5-45 kwh/m 2 per år. För kategorin Flerbostadshus Värmepump var 121 av 879 utanför intervallet 2-25 kwh/m 2 per år och för Flerbostadshus Ej Värmepump var 660 av 4 404 utanför intervallet 5-50 kwh/m 2 per år. För kategorin Lokalbyggnader Värmepump var 100 av 406 utanför intervallet 1-20 kwh/m 2 per år, och för Lokalbyggnader Ej Värmepump var 593 av 2 613 utanför intervallet 2-40 kwh/m 2 per år. En- och tvåbostadshus Värmepump Ej värmepump Antal 14 490 25 909 Utanför intervall 1454 2489 Flerbostadshus Värmepump Ej värmepump Antal 879 4404 Utanför intervall 121 660 Lokalbyggnader Värmepump Ej värmepump Antal 406 2613 Utanför intervall 100 593 Varmvatten småhus med värmepump För småhus med värmepump har intervallet för vad som anses vara normal varmvattenförbrukning valts att ligga mellan 2-25 kwh/m 2 per år. 1 454 av 14 490 var utanför intervallet (10 %), varav 1 225 under och 229 över. 26 stycken har angett 0 och 524 stycket inte något värde alls för energi för varmvattenberedning. Här rör det sig förmodligen om felaktig inmatning/fördelning, eller möjligen att de boende vistas på annan ort, utan att normalisering skett. Den totala energin för varmvatten är lägre än Svebys 1 indata för en person i småhus. I de större av dessa byggnader, kan det finnas en förklaring om det bor en person som är mycket sparsam med varmvattnet, eller att de boende ofta vistas på annan ort. 1 http://www.sveby.org/wpcontent/uploads/2012/10/sveby_brukarindata_bostader_version_1.0.pdf

12 Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016 De flesta energideklarationer hade fördelade värden för varmvattenberedning. Bland de som hamnade i det övre intervallet fanns det några fall där de hade samma eller högre värde på varmvattenberedning än på energiprestanda. Att ange högre värde på varmvattenberedning än energiprestandan är dock numera spärrat i formuläret. Det går inte att dra några generella slutsatser, det kan dock vara relevant att fråga sig om fördelningen mellan värme och varmvatten lätt blir fel. Varmvatten småhus utan värmepump För småhus utan värmepump har intervallet för vad som anses vara normal varmvattenförbrukning valts att ligga mellan 5-45 kwh/m 2 per år. 2 489 av 25 909 var utanför intervallet (10 %), varav 203 över och 2 286 under intervallet. 81 stycken har angett 0 och 805 stycken inte något värde alls för energi för varmvattenberedning. Här rör det sig förmodligen om felaktig inmatning/fördelning, eller möjligen att de boende vistas på annan ort utan att normalisering skett. De flesta energideklarationerna hade fördelade värden för varmvattenberedning. Inga fall där det förekom samma eller högre värde på varmvattenberedning än på energiprestanda uppmärksammades. Det går inte att dra några generella slutsatser, det kan dock vara relevant att fråga sig om fördelningen mellan värme och varmvatten lätt blir fel. Varmvatten flerbostadshus med värmepump För flerbostadshus med värmepump har intervallet för vad som anses vara normal varmvattenförbrukning valts att ligga mellan 2-25 kwh/m 2 per år. 121 av 879 var utanför intervallet (14 %), varav 2 över och 119 under intervallet. Varmvatten flerbostadshus utan värmepump För flerbostadshus utan värmepump har intervallet för vad som anses vara normal varmvattenförbrukning valts att ligga mellan 5-50 kwh/m 2 per år. 660 av 4 404 var utanför intervallet (15 %), varav 84 över och 576 under intervallet.

Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016 13 Varmvatten lokaler med värmepump För lokaler med värmepump har intervallet för vad som anses vara normal varmvattenförbrukning valts att ligga mellan 1-20 kwh/m 2 per år. 100 av 406 var utanför intervallet (25 %), varav 36 var över och 64 under intervallet. Bland de som låg över intervallet var nästan uteslutande de tre kategorierna; Specialenhet/vårdbyggnad, Specialenhet/skolbyggnad och Hyreshusenhet/ hotell eller restaurangbyggnad, men även olika former av industrienheter förekom. Varmvatten lokaler utan värmepump För lokaler utan värmepump har intervallet för vad som anses vara normal varmvattenförbrukning valts att ligga mellan 2-40 kwh/m 2 per år. 593 av 2 613 var utanför intervallet (23 %), varav 67 var över och 526 under intervallet. Flera av specialenhet/bad-, sport- eller idrottsanläggning återfinns bland de över intervallet, men även skolbyggnader, vårdbyggnader samt olika former av industrienheter m.m. Undersökning 3 - Fastighetsel Hur stor andel av energideklarationerna för en- och tvåbostadshus, flerbostadshus och lokaler i urvalet har en angiven förbrukning för fastighetsel som förefaller orimlig i jämförelse med genomsnittet för hela energideklarationsregistret? För kategorin En- och tvåbostadshus var 25 av 40 399 utom intervallet 0-40 kwh/m 2 per år. I 36 199 av de totalt 40 399 energideklarationerna fanns ingen fastighetsel angiven. Vad gäller flerbostadshus var 687 av 2 150 utanför intervallet 5-40 kwh/m 2 per år och för lokal-byggnader var 387 av 3 133 utanför intervallet 5-125 kwh/m 2 per år. Resultat för fastighetsel En- och tvåbostadshus Flerbostadshus Lokalbyggnader Antal deklarationer Utanför intervall 40 399 2150 3133 25 687 387 Fastighetsel i småhus 25 av 40 399 av byggnaderna (nära 0 %) hamnade utanför (över) intervallet 0-40 kwh/m 2 per år. Det fanns totalt 587 som hade över 10 kwh/m 2

14 Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016 per år, varav 126 över 20 kwh/m 2 per år. Det skulle här kunna röra sig om felfördelningar. Fastighetsel i flerbostadshus 687 av 2 150 av byggnaderna (32 %) var utanför intervallet, 5-40 kwh/m 2 per år. 677 av dessa 687 låg under intervallet och 10 låg över. Det kan här handla om felfördelning. Fastighetsel i lokalbyggnader 387 av 3 133 av byggnaderna (12 %) var utanför intervallet 5-125 kwh/m 2 per år, varav 18 av dessa 387 var över intervallet (resten var under intervallet). Det kan här handla om felfördelning.

Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016 15 Ändringar i regelverk och i ED-formuläret som särskilt berör validitetskontrollen Sedan den förra validitetskontrollen har nya föreskrifter gällande normalisering beslutats, s föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, BEN 1 (BFS 2016:12, BEN 1) och BEN 2 (BFS 2017:6, BEN 2). De trädde ikraft den 15 december 2016, respektive den 1 juli 2017, varför de inte kunnat ge någon större påverkan på de insamlade värdena för denna validering som speglar energideklarationsregistret år 2016. Vad gäller energideklarationsformuläret har följande ändringar sedan tidigare införts: En spärr har lagts in i formuläret som innebär att det inte längre går att ange en energianvändning för varmvattenberedning som är högre än den totala energianvändningen i byggnaden. Vid angivande av energianvändning för varmvattenberedning som är större än 40 % av byggnadens energianvändning utgår en varning. Den 23 oktober 2015 lades även en spärr in i formuläret som innebär det inte går att kombinera NEJ på frågan Finns installerad effekt > 10 W/m 2 samtidigt som huvudsaklig uppvärmning innebär någon form av elvärme. Dessa ändringar har effektivt eliminerat orimliga värden på indata på respektive område.

16 Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016 Slutsatser De spärrar och varningar som lagts in i det digitala energideklarationsformuläret sedan tidigare har på ett effektivt sätt hjälpt till att få bort orimliga värden på indata. I de tre undersökningarna kan man dock allt jämt se att det förekommer värden som sticker ut från det normala. Det kan finnas olika förklaringar till detta; det kan röra sig om udda företeelser, men som är helt korrekt rapporterade. Särskiljandet mellan dessa och objekt med onormala värden som hamnat utanför det normala gå grund av felinmatade värden, värden som baserar sig på felaktigt underlag och värden som inte är normaliserade kan vara svår att göra. Några slutsatser som kan dras från dessa tre undersökningar för att förbättra kvalitén på inmatade värden i energideklarationsregistret: Vägledningen för energiexperterna skulle kunna ses över och bli mer tydlig. För flerbostadshus och lokaler kunde mer ledning behövas, bland annat för särskiljandet av fastighetsel och verksamhetsel. En lista som kan lyftas fram i detta sammanhang är den på s hemsida publicerade gränsdragningslista som återfinns i bilaga A. Normalisering av värden för energiprestanda vid onormalt brukande är något som nu införts i föreskrifterna och som förväntas ge effekt redan nu under innevarande år (och kommer därmed kunna studeras närmare i nästkommande års validitetskontroll). Effekten av normaliseringsförfarandet i BEN torde ge effekt på samtliga tre undersökningsområden i denna validitetskontroll, i form av att större andel värden hamnar inom rimliga intervall.

Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016 17 Bilaga A Gränsdragningslista Listan visar hur energianvändning ska räknas in i byggnadens energianvändning eller ej. (Källa: Sveby och s bearbetning) Energianvändare Ingår i byggnadens energianvändning Ja Nej Apparater El för apparater, exempelvis diskmaskin, tvättmaskin och torkapparat (även i gemensam tvättstuga), spis, kyl, frys, och andra hushållsmaskiner, datorer, skrivare, TV och annan hemelektronik, verktyg, och dylikt El för verktyg, maskiner, apparater, tillverkning, processer etc. som används i yrkesmässig verksamhet El till hiss El till serverrum, datorcentral eller liknande Laddstolpe för elbil Värme och kyla Golvvärme, handdukstork eller annan apparat i våtrum avsedd för uppvärmning Handdukstork eller annan apparat i våtrum, (dock ej golvvärme, skärpt tolkning enligt BBR 16) med annat primärt syfte än uppvärmning (exempelvis handdukstorkning) och där rummet har annan värmare för uppvärmning eller ligger centralt, utan kylande ytor mot kallare utrymmen eller mot det fria Infravärme på balkong, inglasad balkong, loggia, terrass eller uteplats som installerats av hyresgäst eller brukare Motorvärmare Värmekablar i hängrännor, stuprör och dagvattenbrunnar i tak eller terrasser, avsedda att förhindra isbildning Elvärme som kallrasskydd Värmekabel i mark, avsedd för snösmältning, frysskydd för ledning eller liknande Energi till pool eller bassäng Energi till bastuaggregat

18 Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016 Energianvändare Värme för ventilation och kyla för verksamhet utöver ordinarie drifttid Kyla till serverrum, datorcentral, motionslokal, laboratorium, restaurangkök, kyldiskar eller likn. Apparater som är placerade utanför byggnaden men avser att försörja byggnaden, t.ex. pumpar och fläktar till frikyla Ingår i byggnadens energianvändning Varmvatten Tappvarmvatten enligt typvärden i BEN Tappvarmvatten utöver typvärden i BEN Ventilation El till fläktar for basventilation för bostäder, lokaler, restauranger, motionslokaler, garage, laboratorium Elenergi till följd av forcering av ventilation Forcering av spiskåpa. Ökad elenergi till fläkt vid forcering av spiskåpan i anslutning till matlagning eller annan aktivitet. Ökad elenergi för annan verksamhet som endast är tillfällig El till fläktar för restaurangkök Dragskåp, dragbänk i laboratorier (vilka inte ingår i basventilationen) Belysning Utebelysning avsedd att lysa upp byggnadens fasad, entréer eller utrymmet under större skärmtak (även om ljuskällan är placerad på ett avstånd från byggnaden) Utebelysning på byggnadens fasad vid entréer till enskilda lokaler eller lägenheter, och deras balkonger, uteplatser, terrasser etc. Utebelysning vars funktion är att lysa upp området kring byggnaden, men inom fastigheten (gårdsbelysning) Belysning inomhus i bostadslägenheter, lokallägenheter, cellkontor, kontorslandskap, mötesrum m.m. Belysning inomhus i gemensamma utrymmen som trapphus, hiss, källare tvättstuga och förråd

Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016 19

Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 Webbplats: www.boverket.se