VAD TROR MUSLIMERNA? Eivind Gjerde

19 frälsningsgrunden också är en invit till en nära och bärkraftig relation och verksamhet. Den kanske skamsne Petrus i mötet med Jesus efter uppståndelsen (Joh. 21:15ff) tycks först inte reagera på att han tre gånger får uppdraget bekräftat att vara ledare för kyrkan. Kanhända var han så upptagen av frälsningsgrunden, dvs. att Jesus dött och uppstått, att han inte insåg till vilken relation och till vilket uppdrag Jesus kallade honom. Han, syndaren, blir ledaren. Hur vågade han? Och hur vågade församlingen i Jerusalem ta emot en sådan ledare? Det är nog så att blir vi vissa om frälsningsgrunden vågar vi också ta steg som varken vi själva eller andra först förstår eller vågar. Grunden gör oss frimodiga och ger oss mod att gå, också där vi inte känner vägen och där andra inte alltid ger oss bekräftelse. Carl-Magnus Adrian är präst i Svenska kyrkan i Öxnevalla församling i Göteborgs stift. F.d. rektor och bibellärare på Helsjöns folkhögskola. VAD TROR MUSLIMERNA? Eivind Gjerde Islam är en religion som är på tapeten, inte minst med tanke på efterdyningarna av terrordåden i USA 11 september 2001. Dessutom är det en växande religion. I denna artikel får vi veta vad muslimerna tror (åtminstone många av dem) och vad de tänker kring heligt krig och kristendomen. Vidare ställs också frågan om islam bör betraktas som farlig eller inte. islam och kristendomen är de religioner som har klart flest anhängare i världen i dag. Islam är den religion som växer snabbast. Det finns flera orsaker till islams starka tillväxt. Den viktigaste är den starka befolkningstillväxten i tättbefolkade muslimska områden. I denna artikel ska vi kortfattat jämföra viktiga element i muslimsk tro med den kristna tron. Vi ska särskilt stanna inför islams lära om Jesus Kristus och hans försoningsverk. Vi ska beröra några viktiga sidor av islam som kan kasta ljus över dess politiska och militära roll i världen. Sist i artikeln ska vi granska om islam representerar en fara i världen i dag och ge en kort förklaring ur religionsperspektiv på krisen i Mellanöstern. Begreppet islam är infinitiv av ett arabiskt verb som betyder att underkasta sig, att överlämna sig eller att vara lydig. Ordet muslim är particip av samma verb och betyder en som har underkastat sig. En muslim är en som underkastar sig Allah och vill lyda hans vilja. Allah är obeskrivligt stor för en muslim. Det kända uttrycket Allahu akbar översätts ofta med Allah är stor. Det är bara delvis sant för en muslim. Uttrycket betyder egentligen: Allah är större. Han har skapat alla väsen och kan därför kräva alla människors underkastelse och tillbedjan. Att inte underkasta sig Allah är därför att kränka honom, enligt muslimsk tankegång. Allahs vilja ska råda överallt: i naturen, i den enskilda människans liv, i familjelivet och i samhället. Krigets hus och fredens hus Detta att Allahs vilja ska råda överallt leder till att politik är en del av religionens område. Många islamister skiljer inte mellan det andli-

20 VAD TROR MUSLIMERNA? ga och det världsliga regementet. Politik och religion är samma sak. Dessa två storheter tillhör samma rike (ett-rikes-läran). Av detta följer att världen indelas i två områden, allt efter hur Ingen from muslim kan med säkerhet veta om han hamnar i Paradisets lustgård eller i helvetet. många muslimer som lever där och vilket inflytande de har. De stater som har muslimsk majoritet kallas dar al-islam, som betyder fredens hus. De stater som har muslimsk minoritet kallas dar al-harb, som betyder krigets hus. Denna indelning visar på den mycket starka önskan som muslimerna har att göra alla folk till muslimer. Och den visar att muslimer kan använda väpnad kamp för att uppnå sitt mål: att utbreda Allahs herravälde. Vår tid kan visa på en rad exempel på islamister som använder kriget som redskap för att utbreda islam. Jihad Jihad räknas ofta som den sjätte pelaren i islam. De fem andra pelarna är: trosbekännelsen, bönerna, allmosegivandet, fastan och vallfärden till Mecka, och dessa pekar enligt många fram mot det stora jihad. Jihad betyder heligt krig, men kan också betyda ansträngning. Sufistisk tradition inom islam skiljer mellan det stora jihad och det lilla jihad. Det stora jihad visar på den enskilde muslimens kamp mot det onda i honom, medan det lilla jihad handlar om väpnad kamp för islam. Begreppet jihad går tillbaka till tiden då Muhammed var i Medina. Då profeten fick makt i staden, förkunnade han att det var muslimernas plikt att kämpa för islam. I den berömda svärdversen i Koranen kommer detta tydligt fram: döden månggudadyrkarne, varhelst I finnen dem! Gripen dem och inspärren dem och läggen eder i försåt för dem på alla möjliga ställen (Sura 9:5.) Nyare muslimsk litteratur räknar upp följande kännetecken på ett rätt jihad. Kännetecknen är påverkade av många muslimska ledare, bland andra Saddam Hussein: Jihad är ett försvarskrig där islam hotas av aggression. Jihad kan inte förklaras mot andra muslimer. Sunniterna kräver ofta att det ska vara enighet om jihad. Inom shia är det imamen som avgör om det ska startas ett heligt krig. Alla vapenföra muslimska män är pliktiga att delta. Mobiliseringsplikten kan utvidgas från det lokala till det globala om så är nödvändigt. Mobiliseringen av soldater ska pågå tills segern verkar vara inom räckhåll. När villkoren ovan är uppfyllda, ser Allah till att ett jihad inte kan förloras. (Efter Jan Opsal: Lydighetens vei. Universitetsforlaget 1994.) Ingen from muslim kan med säkerhet veta om han hamnar i Paradisets lustgård eller i helvetet. Anledningen till det är att Allah kan visa sin barmhärtighet mot vem han vill och att han är absolut fri i sin dom. Två undantag finns: Martyrer som dör för Allahs sak (jihad) kommer garanterat till Paradiset. Avfallna muslimer går garanterat till helvetet. Muslimsk lag Sharia är namnet på islams heliga lag. Den är förpliktande för muslimen på livets alla områden, och är därmed allomfattande. Muslimerna anser att lagen ger en inre harmonisk enhet, som gör att de enskilda lagarna inte behöver förändras. Så är det inte med de sekulariserade lagarna enligt deras uppfattning. De måste ständigt förändras. Namnet sharia betyder vägen till vattenkällan.

21 I vilken grad sharia har genomförts varierar mycket mellan de länder som har muslimsk majoritet. Muslimerna själva skiljer mellan muslimska stater och muslimska länder. I muslimska stater är muslimerna i majoritet och har genomfört sharia i lagstiftningen. Det gäller Saudi-Arabien, Pakistan och Iran. I Nigeria råder starka konflikter mellan kristna och muslimer, eftersom den muslimska majoriteten vill införa sharia i landet. I muslimska länder är muslimerna i majoritet, men sharia har inte genomförts i lagstiftningen. Det gäller en rad stater som Turkiet, Tunisien, Mali, Egypten osv. De muslimer som vill genomföra sharia inom alla områden i samhället kallas gärna muslimska fundamentalister. Fundamentalistisk islam är på frammarsch i vår tid. Fundamentalisterna anser att demokrati är folktyranni, eftersom det är folket och inte Allah som stiftar lagarna. Islam och kristendom I texten som följer ska vi granska islam i ljuset av den kristna tron. Ett-rikes-läran Den evangelisk-lutherska tron skiljer noga mellan det världsliga och det andliga regementet. Det världsliga regementet (staten) ska styras av en laglig och rättfärdig överhet. Staten ska stifta lagar för att säkra ett fredligt, tryggt och rättfärdigt samhälle och ska döma onda människor som bryter landets lagar. Staten ska respektera det andliga regementet (kyrkan) och ge sina medborgare religionsfrihet. Staten ska inte styra över kyrkan och diktera vad den ska anse och tro. Kyrkan ska å sin sida koncentrera sig på den uppgift som Gud har ålagt den, nämligen att förkunna evangeliet och förvalta sakramenten. Kyrkan ska ta sig till vara för att diktera vad politikerna ska tycka i olika frågor och ska inte sätta upp lagar för staten. Om staten stiftar lagar som kränker Guds Ord och vilja ska kyrkan säga ifrån, men kyrkan ska inte härska över staten. Det skulle leda till andligt tvång, något som är främmande för den kristna tron. Denna skillnad mellan religion och politik finns inte i islam. En följd av detta blir diktatur och brist på religionsfrihet. Diktatur är ju också det vanligaste statsskicket i muslimska länder. I länder med övervägande muslimsk befolkning har många religiösa minoriteter det svårt, men detta varierar mycket från land till land. I t.ex. Saudi-Arabien är det mycket svårt för kristna att utöva sin tro. Flera kristna gästarbetare har dömts till döden, men har räddats efter internationella påtryckningar. Ända sedan Muhammeds tid har religiösa minoriteter uppnått status som beskyddade (s.k. dhimmis) i muslimska länder. Denna status har gett dem en viss religionsfrihet med rätt att utöva sin tro och följa dess sedvänjor. Men den ger dem inte rätt att bedriva mission bland muslimer. Om en kristen försöker omvända en muslim till den kristna tron, sätter han sitt liv på spel. Och om en muslim låter omvända sig till kristendomen (eller någon annan religion) kan han dömas till döden för avfall. Enligt muslimsk tankegång kan en avfälling vara säker på att hamna i helvetet. Historien visar att dhimmis har kommit att räknas som mindervärdiga och andra klassens medborgare i muslimska stater, och deras status som beskyddade har flera gånger visat sig vara fullständigt värdelös. Det fatala med ettrikes-läran i islam är att den legitimerar förtryck och förföljelse av de människor som inte är muslimer. Allah och Jesu Kristi Fader Frågan om islams Allah och kristendomens Gud (JHVH) är samma sak har man diskuterat

22 VAD TROR MUSLIMERNA? mycket. Bibeln visar klart att muslimernas Allah och kristendomens Gud är väsensskilda. Vi behöver bara undersöka om Allah är Jesu Kristi Fader. Det svarar Koranen klart på genom att avvisa att Gud kan ha någon son (Sura 9:30). Bibeln däremot visar att det inte finns någon annan Gud än han som har en enfödd Son, som är född av honom från evighet (Joh. 1:1,34, Gal. 4:4, Ef. 1:3, Kol. 1:15-18 och många andra ställen). Förhållandet mellan Fadern och Sonen är mycket förtroligt enligt Bibeln. Fadern och Sonen är jämställda i fråga om ära och makt. Inte heller dömer Fadern någon, utan hela domen har han överlämnat åt Sonen, för att alla skall ära Sonen liksom de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern, som har sänt honom. (Joh. 5:22-23.) Detta förhållande förnekar Koranen. Guds ord visar att Gud är en nådig Gud, som förlåter oss våra synder för Jesu Kristi skull. Gud är helig, så all synd måste sonas innan den kan förlåtas. På Golgata kors gav Jesus Kristus sitt liv för våra synders skull för att köpa oss fria från syndens skuld. Islam avvisar att en nådig Gud kräver försoning för synderna. Allah förlåter nämligen utan försoning. Denna punkt visar den himmelsvida skillnaden mellan islam och kristendomen. Den muslimska tankegången är typiskt mänsklig, en nådig Gud skapad efter människans egen fallna bild. En muslim kan aldrig vara säker på om Allah kommer att vara nådig mot honom på domens dag. Frälsningsvisshet är något okänt inom islam. I den kristna tron är frälsningsvisshet en sann andlig erfarenhet, verkad av Den Helige Ande i den som tror på Jesus (Rom. 8:15). Som kristen kan jag med full visshet veta att jag tillhör Jesus och kommer att räddas in i hans eviga rike. (1 Joh. 3:14: Vi vet att vi har gått över från döden till livet, ty vi älskar bröderna. ) Bibeln uppenbarar Gud som en treenig Gud. Han är på samma gång en och tre. Gud är ett väsen med tre personer: Fadern, Sonen och Anden. Koranen avvisar detta mycket kraftigt. Muslimerna ser på treenighetsläran som dyrkan av flera gudar. Muhammed har inte bara avvisat treenighetsläran utan också missförstått den. I Koranen står det att de tre personerna i treenigheten är Fadern, Sonen och Jungfru Maria! Koranen har en rad liknande fel av samma slag. Vem är då Allah? I förislamsk arabisk religion fanns Allah som en av de 360 gudar eller andar (djinner på arabiska) som araberna dyrkade. Allah var månguden och han hade tre döttrar: al-lat, al-ussa och Manat. Symbolen för islam är den röda halvmånen, som anspelar just på detta. Allah och de andra gudarna hade sitt hemvist i Kaba i Mecka. Kaba är en fyrkantig byggnad i centrum av staden. I ett av byggnadens hörn har en svart sten, som fallit ner från himlen, murats in. När Muhammed började sin religiösa verksamhet gick han tillbaka till dessa gamla drag i arabisk religion och satte in dem i ett nytt sammanhang. Bibeln säger att demoniska makter ligger bakom de många falska religionerna i världen. Paulus varnar de troende för avgudadyrkan. När hedningarna offrar till sina gudar, offrar de till onda andar (1 Kor. 10:20). Bakom islam står alltså en satanisk andemakt. Det sataniska inflytandet i islam förklarar den centrala plats som hatet har i denna religion, även om det finns många ställen i Koranen som säger att Allah är nådig, barmhärtig, förlåtande osv. Koranen har inget direkt påbud om att älska Allah, men det nämns indirekt i Sura 3:29, som säger: Om I älsken Allah, så följen mig (=profeten Muhammed), så skall Allah älska eder och förlåta eder edra synder, ty Allah är överseende och barmhärtig. Bibeln däremot talar väldigt mycket om Guds kärlek till människorna och de troendes

23 kärlek till honom, kärlek till medmänniskorna och att mannen ska älska sin hustru som sig själv. Bibeln innehåller det stora dubbla kärleksbudet om att älska Gud över allting och sin nästa som sig själv (Matt. 22:37-40). Något motsvarande bud finner man inte i Koranen. Däremot innehåller den 123 bud om att slåss och dräpa för Allah! Bibeln säger att det är tjuven (Satan) som har kommit för att stjäla, slakta och döda (Joh. 10:10a). Enligt vad vi här har anfört är det alltså fel att påstå att Allah i Koranen och Herren Gud i Bibeln är samme Gud. Gärningsrättfärdighet kontra frälsning av nåd För muslimer i allmänhet består religionen av att man praktiserar de fem pelarna. Att läsa trosbekännelsen, be, fasta, ge allmosor och vallfärda till Mecka om man har råd ska göras i obetingad lydnad mot Allah. Den som gör sin plikt mot Allah kan ha hopp på domens dag om Allah vill. Kraven i denna religion är ställda så att de inte inte ska vara omöjliga att uppfylla. Tillämpningen av de fem pelarna och motivet bakom dem visar klart att islam är en klassisk lagreligion. Bibeln däremot förkunnar det glada budskapet om syndernas förlåtelse i Jesus Kristus. Ett budskap fullt av tröst för alla förtappade syndare som vill låta sig frälsas genom tron allena på Kristus allena. Ett liv i lydnad mot Gud kommer som en frukt av att den troende har låtit sig frälsas av nåd. Den kristna tron ställer inte upp några speciella övningar som man ska utföra för att ha hopp om frälsning och evigt liv. Den muslim som tar sin tro på allvar förs in i ett liv av andlig träldom. Och det mest tragiska för en muslim är att han inte, trots all sin hängivenhet för Allah, säkert kan Vi kan säga att Muhammeds lära bygger på såväl judendom, kristendom, traditionell arabisk folkreligion som egna uppenbarelser. veta om Allah frälser honom på domens dag. Trosartiklarna Islam har sju trosartiklar: om Allahs enhet, Allahs änglar, Allahs böcker, Allahs profeter, domens dag, förutbestämmelsen och livet efter döden. Dessa artiklar visar på en rad likheter mellan islam, judendomen och kristendomen, men också på klara skillnader. Vi kan säga att Muhammeds lära bygger på såväl judendom, kristendom, traditionell arabisk folkreligion som egna uppenbarelser. När det gäller Allahs böcker, hävdar islam att det slutgiltiga budskapet från Allah har givits i Koranen. Det är själva boken som är Allahs uppenbarelse till världen. I den kristna tron är Bibeln i sin helhet given av Gud och är en uppenbarelse från honom. Och Bibeln vittnar om den stora uppenbarelsen från Gud, nämligen att Gud sände sin Son in i världen. Vi kan säga att Koranen har den plats i islam som Jesus Kristus har i den kristna tron. Islam accepterar till en viss grad den kristna Bibeln. Islam lär att Allah har givit sammanlagt 114 böcker till människorna. Dessa existerade först hos Allah. De fyra viktigaste är: Mose lag, Davids psalmer, Jesu evangelium och Muhammeds Koranen. De tre förstnämnda innehåller fel och gavs ursprungligen till judarna. Judarna står för felen i dem. Endast Koranen har bevarats i sin ursprungliga form och är utan fel. Koranen har ett budskap till alla jordens folk. Muslimernas uppfattning om Bibeln måste vi avvisa. Bibeln är inspirerad av Den Helige Ande och är Guds ofelbara Ord, som han själv har givit oss genom profeter och apostlar. Den kristna tron kan inte erkänna Muhammed som en Guds profet. Från kristen sida måste han avvisas som en falsk förförare.

24 VAD TROR MUSLIMERNA? Både islam och kristendomen har läran om domens dag. I islam fungerar domens dag som ett hot för den enskilde muslimen. Tanken på domedagen ska få honom att leva i enlighet med Allahs vilja. Läran om domens dag visar kort sagt på den fruktan och den träldom som en muslim tyngs av. I den kristna tron är det inte tanken på Guds dom som ska driva en kristen till att leva heligt, utan tacksamheten över att man har fått förlåtelse för all synd för Jesu skull. Det är nämligen Guds nåd som ska fostra en kristen att fly synden och leva ett heligt liv i denna värld (Tit. 2:11f). Den kristna tron för med sig frälsningsvisshet, frihet och glädje i Den Helige Ande, medan islam leder en människa in i andlig träldom och ovisshet. I islam är Allah allsmäktig på det sättet att han djupast sett skapar allt som sker. Det gäller också allt ont. Så är det inte i den kristna tron. Herren är visserligen den som ger lyckan och skapar olyckan (Jes. 45:7) men mycket av det onda som sker är om än tillåtet av Gud likväl verkat av människan själv (Jer. 2:17), av andra människor eller av djävulen. Både kristendomen och islam lär om två eviga utgångar av livet. Skildringarna av både Paradisets lustgård och helvetet i islam är rent mänskliga och banala och kan inte jämföras med Bibelns allvarliga skildring av förtappelsen och sköna beskrivning av det eviga livet hos Gud. Koranen om Jesus Kristus Vi har sett på en rad skillnader mellan islam och kristendomen. Dessa världens två största religioner står egentligen lika långt ifrån varandra som ljus från mörker och sanning från lögn. Detta kommer mycket klart fram i islams syn på Jesus Kristus och hans frälsningsverk på Golgata. Vilken bild ger Koranen av Jesus? Vi ska först ta fram likheterna mellan Koranen och Bibeln. Båda lär att Jesus föddes av jungfru Maria och att han var ren och syndfri. Jesus kallades och var Guds Ord, och han var helt och fullt människa som hade Den Helige Ande. Vidare var Jesus den utlovade Messias och ett tecken från Gud. Jesus gjorde tecken och under, var profet och uppväckte döda. Jesus var apostel för judarna och stadfäste och uppfyllde Mose lag. De som trodde på Jesus kallades nasaréer. Men skillnaderna är mycket stora och allvarliga! Koranen förnekar att Jesus dog på korset. Jesus var ingen försonare och inte heller någon medlare mellan Gud och människor. Jesus är inte heller lik Gud och inte Guds Son, eftersom Koranen hävdar att Allah inte har några söner. Treenighetsläran förnekas. Sura 4 (:155 157) i Koranen beskriver Jesu frälsningsverk på Golgata. Suran framställer Jesu korsfästelse på ett lögnaktigt och förvirrat sätt. Vi citerar de aktuella verserna från den i deras helhet: Och därför att de voro otrogna och utspredo förskräckliga beskyllningar om Maria och sade: Vi hava förvisso dödat Kristus, Jesus, Marias son, Guds apostel men de hava varken dödat eller korsfäst honom, utan det tyckes dem blott så, och de, som tvistat därom, hava sannerligen svävat i tvivel, enär de ej haft någon kunskap om honom, utan endast antaganden att rätta sig efter; de hava ej dödat honom i verkligheten, utan Gud har upptagit honom till sig, ty Gud är väldig och vis, och det finnes ingen bland dem som fått skriften, som ej skall tro på honom före döden, och på uppståndelsens dag skall han vittna emot dem. Detta avsnitt har tolkats på olika sätt, men den muslimska traditionen har en klar åsikt om dessa verser. Den säger att Jesus inte blev korsfäst. Det hade nämligen varit vanärande för Allah om hans utsände hade gått ett så

25 fruktansvärt öde till mötes. Det var en annan person som blev korsfäst i stället för Jesus. Denna tolkning stämmer mycket väl med det som faktiskt står i Koranen, och dessa tre verser från Sura 4 visar med all tydlighet en grundläggande skillnad mellan islam och kristendomen. Koranen omtolkar och förnekar Kristi död på korset. Koranen avvisar själva Kristi försoningsverk. Detta drabbar det centrala i den kristna tron. Utgör islam någon fara? Denna fråga måste besvaras med ett obetingat ja. Muslimsk fundamentalism representerar en av de mest militanta och intoleranta rörelserna i världen i dag. I flera delar av världen blir kristna svårt förföljda och förtryckta av muslimer. Enligt muslimsk lära är det legitimt att använda våld för att utbreda religionen, något som i hög grad sker i länder som Sudan, Nigeria, Filippinerna och på många andra platser. Enligt muslimskt tänkande är det ett hån mot Allah att vara otrogen mot honom. Allah har skapat allt och alla, något som ger honom rätt till alla människors tro och hängivenhet. Fundamentalistiska muslimer vill också att islams heliga lag, sharia, ska följas i alla de länder där muslimerna är i majoritet. Om människor med annan tro i dessa länder protesterar mot detta, är våld och förföljelse ett faktum. Islam kallas inte utan orsak svärdets religion (jämför svärdversen som citerades under avsnittet om jihad). En viktig orsak till att kristna förföljs, är att de ofta är mycket fasta i sin tro och inte godkänner muslimsk dominans och religiös intolerans. Muslimernas judehat har en lång historia. Redan Muhammed hade ett spänt förhållande till judarna, och Koranen innehåller följdriktigt en rad anklagelser mot dem. Den menar att judarna är ett opålitligt och ärelöst folk som förtjänar straff och död. Den viktigaste orsaken till krisen i Mellanöstern är för islam grundandet av staten Israel. Enligt arabisk sedvänja ska Israel vara Allahs land. Judalandet var underlagt islam under turkarnas herravälde, och så ska det förbli. Israel är det enda icke-muslimska området i hela Mellanöstern och Nordafrika och utgör bara 0,2 procent av den totala landarealen. Men dessa två promille är två för mycket, när Israel egentligen skulle vara Allahs land. Utifrån Bibeln råder inget större tvivel om att kampen om Israels land har med de dramatiska händelserna vid ändens tid att göra. Romarbrevets elfte kapitel säger att hela Israel ska bli frälst. Detta att Israel ska bli frälst ska få oerhörda konsekvenser för hela världen. En förutsättning för att Israel ska bli frälst är att folket på nytt är samlat i sitt hemland. När folket är samlat där kommer löftena i Guds ord att bli uppfyllda. Satan, som står Gud emot, kommer att försöka förhindra uppfyllelsen av löftena. Det gör han genom att egga upp särskilt den arabiska världen mot Israel. Israel måste utraderas från kartan. Men han kommer inte att lyckas. Guds ord står fast. Eftersom striden i Mellanöstern djupast sett är en andlig strid mellan denna världens furste och Jakobs väldige (Jer. 30:21), kan vi inte förvänta oss någon politisk lösning på konflikten. Den slutgiltiga fredslösningen kommer när Fridsfursten själv, Jesus Kristus, sätter sina fötter på Oljeberget och frälser Israel. Eivind Gjerde är teolog, utbildad på Fjellhaugs missionsskola och Menighetsfakulteten i Oslo. Rektor vid Sandnes Lutherske Grunnskole. Översättning och bearbetning: Gunilla Davidsson.