Dnr 43-2016:4758 Skövde kommun skovdekommun@skovde.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Rydskolan 867 i Skövde kommun
2(11) Tillsyn i Rydskolan 867 genomför tillsyn av Skövde kommun under hösten 2016. Grundsärskolan i Rydskolan 867 besöktes av den 22 september 2016. Måluppfyllelse och resultat Det firms ingen nationellt sammanställd statistik för utbildningen inom skolformen grundsärskola. Vid skolenheten finns dokumentation som visar att det görs en bedömning av elevernas utveckling inom respektive ämnesområde. I s skolenkät finns inga resultat avseende trygghet och studiero redovisade eftersom enkäten inte omfattar skolformen grundsärskola. Lärare och elevhälsan vid skolan uppger att det pågår ett aktivt arbete för att eleverna ska känna sig trygga i skolan. Vidare framgår av tillsynen att skolans trygghetsteam och rektorn följer upp att grundsärskolans elever känner sig trygga och trivs i skolan.
3(11) Översikt över konstaterade brister i verksamheten s ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Undervisning och lärande Ingen brist konstaterad 2. Extra anpassningar och särskilt stöd Ingen brist konstaterad 3. Bedömning och betygssättning Ingen brist konstaterad 4. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling 5. Förutsättiiingar för lärande och trygghet 6. Styrning och utveckling av verksamheten Ingen brist konstaterad Föreläggande 2017-02-10 Ingen brist konstaterad s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning s tillsyn av grundsärskolan vid Rydskolan visar inte annat än att det bedrivs en undervisning som i hög grad är anpassad efter varje elevs behov och förutsättningar. Av tillsynen framkommer att elevernas utveckling följs upp och dokumenteras. Skolan arbetar aktivt för att eleverna ska känna sig trygga i skolan. Den lärare som ansvarar för undervisningen driver verksamhetens utveckling med stort fokus på att varje elev ska utvecklas så långt som möjligt. Dock är det s bedömning att elevhälsan inte i tillräcklig utsträckning arbetar förebyggande och hälsofrämjande inom grundsärskolan. Elevhälsan används endast i begränsad omfattning inom grundsärskolan.
4(11) Dnr 43-2016:4758 s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Skövde kommun att senast den 10 februari 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Förutsättningar för!ärende och trygghet Skolan ska se till att viktiga förutsättningar för elevernas lärande och trygghet är uppfyllda på skolan. Rektorn ska i ett tidigt skede uppmärksamma elever som av ogiltiga skäl inte deltar i skolarbetet, så att eleven så snart som möjligt deltar. Skolan ska bedriva ett aktivt värdegrundsarbete, som innebär att exempelvis grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter kommer till uttryck i praktisk handling. Vidare ska lärarna ha kompetens och samverka med varandra, för att genom till exempel erfarenhetsutbyte utveckla skolans undervisning. Centrala stödfunktioner som skolbibliotek, elevhälsa och studie- och yrkesvägledning används aktivt i utbildningen, för att stödja och främja elevernas utveckling mot de nationella målen. Skolan ska således inte bara ha tillgång till dessa funktioner, utan de ska kontinuerligt användas i undervisning och övrig skolverksamhet. Bedömning av brist konstaterar att Skövde kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. (2 kap. 25 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Rektorn ska se till att elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Motivering till bedömning av brist bedömer att elevhälsan vid Rydskolans grundsärskola inte främst arbetar förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Det förekommer inga samlade och riktade insatser av förebyggande och hälsofrämjande slag från elevhälsan vid tiden för
5(11) tillsynen. Elevhälsans arbete, för eleverna i grundsärskolan, är begränsat och i huvudsak inriktat på redan uppkomna behov och förekommer till största delen endast om lärare i verksamheten aktivt efterfrågar detta. Detta strider mot skollagen som anger att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande och att elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165, s. 277) anges t.ex. följande: Elevhälsans fokus ska inte vara hälso- eller sjukvårdande insatser i snäv bemärkelse, utan förebyggande och hälsofrämjande insatser i ett bredare perspektiv. Elevhälsan på Rydskolan träffas en gång i veckan. Då deltar kurator, skolsköterska, de två rektorerna som finns vid Rydskolan och två specialpedagoger från grundskolan. Skolpsykologen deltar på mötena var tredje vecka. Därutöver kan talpedagog eller en specialpedagog från kommunens centrala elevhälsa vara med vid behov. Tidigare fanns en specialpedagog som var kopplad till grundsärskolan, men denna tjänst är enligt elevhälsan för närvarande vakant. Vid intervju säger representanter för elevhälsan att de inte är direkt inkopplade i arbetet vid grundsärskolan. De bedriver heller inget gemensamt förebyggande och hälsofrämjande arbete riktat till grundsärskolan. Enligt representanterna uttrycker sällan gmndsärskolans personal ett behov av att vara med på elevhälsans träffar och det finns inget schemalagt återkommande möte för enbart grundsärskolan, utan de har möjlighet, liksom andra på Rydskolans grundskola, att boka tid för att ta upp ärenden som gäller elever i grundsärskolan. Vid intervju säger läraren i grundsärskolan att de i verksamheten inte har så mycket samarbete med elevhälsan. Läraren tror att det har att göra med att till exempel habiliteringen finns så aktivt närvarande i elevernas vardag. Som exempel på insatser från elevhälsan nämner läraren att skolsköterskan ger vaccin med mera inom ramen för sitt basprogram. Vidare säger läraren att hon tidigare vid behov fick regelbunden handledning av en specialpedagog som hade hand om grundsärskolan. Läraren säger att den specialpedagogen nu har slutat sin tjänst, men att läraren skulle kunna få stöttning om hon efterfrågade detta idag, även om det inte uttalat finns någon specialpedagog med inriktning mot särskolan. Rektorn säger vid intervju att det främst är utifrån redan befintliga behov som elevhälsan kopplas in i grundsärskolans arbete. Enligt rektorn har byten av personal en negativ påverkan när det kommer till det förebyggande och
Beshmt 6(11) främjande arbetet eftersom det enligt rektorn tar en tid att lära känna en verksamhet för att veta hur man ska arbeta förebyggande, hälsofrämjande och övergripande. Vidare säger representanter för elevhälsan att det väldigt ofta är personalförändringar i Skövde kommun - där både rektorer, lärare och elevhälsopersonal byts ut. Enligt elevhälsans representanter får detta konsekvenser för arbetet med eleverna då arbetet hela tiden tappar fart när skolledare, lärare och även elevhälsan byts ut. Enligt elevhälsans representanter är det särskilt viktigt för elever på särskolan att ha fungerande relationer till personalen. Motivering till föreläggande som ingripande Skövde kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Skövde kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Övriga arbetsområden Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att skolenheten uppfyller författningarnas krav avseende följande: Undervisning och tärande Skolan ska se till att den ordinarie undervisningen genomförs på ett sådant sätt att varje elev utifrån sina behov och förutsättningar ska utvecklas så långt som möjligt mot läroplanens mål, och stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. I detta ingår att läraren ger ett aktivt lärarstöd genom att exempelvis genomföra strukturerade lektioner, genomföra undervisningen utifrån tydliga mål och syften och ge eleverna tydliga beskrivningar och förklaringar. Vidare anpassar läraren undervisningen efter elevernas olika förkunskaper och intressen, och ger eleverna såväl stöd som stimulans och utmaningar. I detta arbete kan samråd med elevhälsan underlätta. Genom bland annat en varierad, stimulerande och utmanande undervisning, och genom konstruktiv återkoppling, stärker läraren elevernas tillit till den egna förmågan och vilja att lära. Läraren utgår från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan, och låter eleverna vara delaktiga i planeringen av undervisningen. Extra anpassningar och särskilt stöd Skolans lärmiljöer ska anpassas så att de elever som riskerar att inte nå läroplanens mål och kunskapskrav får stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd.
7(11) När skolans arbetssätt och arbetsformer inte är tillräckliga för att möta elevens behov ska en analys genomföras av hur skolan ytterligare kan anpassa lärmiljöerna eller undervisningens innehåll och genomförande. Det särskilda stödet ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det kan också handla om att skolan behöver förbättra sitt arbete med att anpassa utbildningen, genom till exempel färdighetsträning, specialpedagogiska insatser, särskilda hjälpmedel eller utrustning, digital teknik med anpassade programvaror, eller mer långvariga insatser såsom studiehandledning på modersmål. Skolans svårigheter att möta elevens behov kan framkomma inom ramen för undervisningen, genom uppgift från eleven och dess vårdnadshavare. Lärare och elevhälsa ska oftast samråda för att kunna avgöra lämpliga insatser. Huvudregeln är att särskilt stöd ska ges i elevens ordinarie grupp om inte detta visats vara olämpligt utifrån elevens behov. Insatserna ska utvärderas och korrigeras om de inte haft avsedd effekt. Bedömning och betygssättning Skolan ska se till att läraren gör en allsidig bedömning av elevernas kunskapsutveckling utifrån de nationella kunskapskraven. Vidare ger läraren eleven och dess vårdnadshavare information om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas, samt vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Eleven ska enbart bedömas utifrån de nationella kunskapskraven och inte utifrån andra kriterier som läraren och skolan själv upprättat. I grundsärskolans ämnen sätts betyg som grundar sig på grundsärskolans kunskapskrav, om eleven eller elevens vårdnadshavare begär det. Om en elev har läst ett ämne enligt grundskolans kursplaner, tillämpas grundskolans kunskapskrav. Om en elev läser ämnesområden sätts inga betyg, och bedömningen ska dessutom göras med hänsyn till varje elevs individuella förutsättningar. Efter avslutad utbildning får elever ett intyg om sin utbildning, som kan kompletteras med ett allmänt studieomdöme där elevens möjlighet att bedriva studier beskrivs. Lärarens bedömning ska bygga på olika underlag, som tillsammans ger en bred och allsidig bild av elevernas kunskaper. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Skolan ska, i det dagliga arbetet, arbeta för att elevernas skolmiljö ska präglas av trygghet och studiero och är fri från kränkande behandling. Skolan ska exempelvis se till att eleverna inte störs, hotas eller känner sig otrygga av andra elever. Denna miljö bör inte begränsas till enbart lektionssalar, utan även gälla övriga utrymmen på skolan som exempelvis skolgård, skolbibliotek, grupprum. Vidare ska skolan genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever vid skolan. Om en enskild elev upplever sig kränkt ska omständigheterna utredas, och i förekommande fall åtgärdas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
8(11) Styrning och utveckling av verksamheten Rektor ska, genom ett aktivt ledarskap, styra och utveckla verksamheten vid skolan så att alla elever ges en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Därför ska rektor, tillsammans med elever och personal, ha ett långsiktigt arbete för att nå detta syfte. Arbetet sker genom att utifrån en analys av nuläget identifiera verksamhetens utvecklingsbehov och med grund i denna analys sedan vidta nödvändiga förbättringsåtgärder. Detta innebär exempelvis att personalen ges kompetensutveckling som motsvarar de behov som framkommit genom analys av verksamhetens förbättringsområden. Det innebär också att rektor fördelar verksamhetens resurser på ett sätt som svarar mot elevernas behov, så att alla elever ges förutsättningar att nå målen för utbildningen.
9(11) På s vägnar Fredrik Mattsson Enhetschef Mats Aronsson Föredragande/Utredare Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Rydskolan 867
Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga Dnr 43-2016:4758 granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra -till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. Även all grundsärskolor och gymnasiesärskolor besöks. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmannen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
Bilaga 2: Fakta om Rydskolan 867 Bilaga Dnr 43-2016:4758 Rydskolan ligger i norra delen av Skövde, i stadsdelen Södra Ryd. I grundsärskolan finns sju elever som alla läser inriktning träningsskola. Rydskolan omfattar även förskoleklass till grundskolans årskurs 6, samt fritidshem. Grundsärskolan leds av en rektor som tillträdde sin tjänst i augusti 2016 och som även ansvarar för årskurserna 4-6 inom grundskolan. Verksamheten i förskoleklass och grundskolans årskurser 1-3, samt fritidshemmet, leds av en annan rektor.