Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal Arbetsplan Uteprofil Björnås Förskola Reviderad september 2015
Planens syfte: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling regleras i Skollagen 2011 6 kap. Lagarnas syfte är att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagarna stärker barn- och elevskyddet och innefattar direktiv om handlingsplikt för vuxna som befinner sig i den verksamhet som barn och elever deltar i. Barn och elever, oavsett kön, har rätt till en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För att aktivt främja flickors och pojkars lika möjligheter och rättigheter, måste varje verksamhet ha ett planlagt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolechef/rektor ansvarar för att planen upprättas årligen och att den beskriver det främjande, förebyggande och åtgärdande arbete som verksamheten planerar att genomföra under året. All personal som arbetar inom verksamheten har ett ansvar för att planen är ett levande verktyg som är känt av alla berörda. Arbetsgång: Vid upprättandet av den årliga planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska barn- och elever samt personal, oavsett kön, delta. En framgångsfaktor är samtliga vårdnadshavares deltagande. Genomförandet av föregående års planerade åtgärder ska utvärderas och redovisas i följande års Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Utvärderingen ska även redovisas i verksamhetens kvalitetsredovisning. Vision så här vill vi, barn/elever och personal, oavsett kön, ha det. Främjande insatser vårt värdegrundsarbete på förskolan. Kartläggning så här ser det ut just nu. Analys så här tänker vi, barn/elever och personal, oavsett kön, om detta. Förebyggande insatser så här gör vi, barn/elever och personal, oavsett kön. Mål detta vill vi barn/elever och personal, oavsett kön, uppnå med åtgärden. Utvärdering och upprättande av ny plan - av barn/elever och personal, oavsett kön.
Björnås Förskola har en utomhusprofil som innebär att vi i största möjligaste mån förlägger förskolans verksamhet i naturen kring förskolan och har en samverkan med olika funktioner i samhället i övrigt. Område Öst är ett hälsofrämjande område och allt ska i grunden genomsyras av att alla mår bra och känner en trygghet när man vistas i dess verksamhet. Vi sammanflätar arbetet i verksamheten med att alltid knyta an till läroplanen för förskolan Lpfö98 reviderad 2010. Vi arbetar för att förskolan är Grön Flagg certifierad. Vi lägger stor vikt vid hållbar samhällsutveckling, naturfrågor, att maten ska vara närproducerad och lagad från grunden i den mån det går mm. Vi har använda Qualis, som är ett regelbundet utvärderingssystem som hjälper oss att fokusera på att ständigt förbättra förskolans verksamhet. Vi arbetar mycket medvetet med att förankra värdegrunden och är goda förebilder, för att barnen ska kunna göra egna val och känna tilltro till sin egen förmåga. Vi synliggör barnets/barngruppens lärande genom pedagogisk dokumentation och är i ett ständigt lärande i att använda ny teknik och att knyta an till forskning som stödjer det vi gör. För att kunna hålla en hög kvalité utbildas personalen utifrån deras intresse och kompetens kontinuerligt i enlighet med verksamhetens och Åstorpskommuns mål. På Björnås Förskola följer vi årstidsväxlingarna och utgår från vilken miljö som fungerar absolut bäst utifrån barnens intressen, behov, utveckling och lärande. Vi avgör dagligen utifrån väderförhållanden, barnens dagsform och vilken aktivitet som ska genomföras, hur och vid vilka tidpunkter barnen utmanas till lärande i olika miljöer. Vi arbetar med 1-5 år avdelningar. Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i överensstämmelse med demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. (Lpfö98 rev 2010, s. 4) Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar (Lpfö98 rev 2010, s. 5) Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver (Lpfö98 rev 2010, s. 6)
Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev 2010, s. 8) Förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. ( Lpfö98 rev 2010, s. 6) Arbetslaget ska stimulera barnens samspel och hjälpa dem bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. ( Lpfö98 rev, s. 9) Att alla känner glädje och trygghet i att vistas i förskolan. Hur arbetar vi? Vi samarbetar med föräldrarna, ledningen och varandra. Vi ser barnet, ger bekräftelse och uppmuntran. Vi är positiva demokratiska förebilder, ger ett bra bemötande och bjuder in till delaktighet. Vi har rutiner och struktur både anpassad efter helheten i verksamheten och utifrån varje barngrupp. Vi lägger kraft och engagemang i inskolningen och arbetar för att skapa en god anknytning mellan barn/vuxen och barn/barn. Vi kan dramatiserar etiska dilemman för att konkretisera dem och arbetar aktivt med att barnet lär sig att ta ansvar både för sina handlingar och lösa sina problem. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själv och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnets erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet ( Lpfö 98 rev 2010, s. 9) Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I
lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. (Lpfö98 rev 2010, s. 6 Mål att sträva mot: Att varje barn ska känna lust att lära i en rolig, inspirerande och trygg miljö. Hur gör vi? Vi använder natur och närmiljö i alla möjliga tänkbara sammanhang och fångar ofta lärande i barnens spontana upptäckarglädje. Vi uppmuntrar barnen att utveckla sina tankar, idéer och lusten att vara ute och använda hela sin kropp och sina sinnen i upplevelser och lärandeprocesserna. Vi har ett professionellt bemötande och verkar mot negativ stress. Vi utformar regelbundet miljön och presenterar material utifrån barnens intressen, behov och nyfikenhet. De har tillgång till rum med skapande material, rum som byter skepnad och rum som är beständiga, lägenhetsrum och rum i rummet mm. Vi stärker barnens självkänsla och självförtroende genom individ och gruppstärkande upplevelser. Vi ger barnen tillgång till nutidens teknik och håller på att utveckla användandet av detta för både barn och vuxna. Vi för dialog och kommunicerar med barnen i alla möjliga sammanhang och tydliggör att vi har tillgång till många olika språk, modersmål och sätt att kommunicera, samt att detta påverkar och berikar vår omgivning på olika sätt. Vi ger barnen kulturella upplevelser genom kulturgarantin som bla innebär teaterbesök. Vi använder vardagsmatematiken, experiment och teknik, för att konkret koppla ihop detta med den teoretiska matematiken, fenomenen och konstruktionen. Det ger barnen tillgång till räknesätt, ord, benämningar, fantasifulla upplevelser, möjlighet till att ställa hypoteser, konstruktiva och logiska strategier. Vi ger barnen tillgång till bokstäver, rim och ramsor, siffror och former samt uppmuntrar varje tanke eller idé som barnet delger oss i det sammanhanget, för att kunna utveckla en inlärningsprocess. Barnets namn har i många fall varit ingången till läs och skrivintresse och det har vi fångat och byggt vidare på. Äldre barn/syskon är också en viktig inspirationskälla. Vi använder biblioteket i kommunen och anpassar aktiviteter, för att uppmuntra ännu mer till en positiv känsla för lust till läs och skrivinlärning. Vi ger barnen tid för sin egen lek och stöd i sina upplevelser som uppstår i relationer och relationsskapande. De får även stöd i sitt lekbeteende när de bearbetar sina upplevelser i livet genom leken och vi är lekaktiva vuxna.
Vi har kunskaper för att möta barns särskilda behov och en vilja att lära nytt när nya behov uppstår. Vi arbetar för inkludering genom att inta ett förhållningssätt där vi vuxna anpassar oss efter barnets behov och skapar ett förstående samt medkännande klimat. Vi är lärande vuxna, som är förebilder för barnens förståelse för att vi alla lär nytt genom hela livet. Vi ger barnen möjlighet att lära i både smågrupper och storgrupper. Vi ger barnen sång och musik upplevelser både genom personal som sjunger och spelar tillsammans med barnen, men också genom traditioner som ringlekar eller nutidens musik genom disco. Vi dokumenterar genom vår blogg, foto och film för att synliggöra barnens lärande för dem själva, för föräldrarna och för att vi ska kunna förbättra oss och verksamheten. Vi ger tid för lugn och reflektion i väl vald miljö och erbjuder barnmassage till de som barn som önskar. Vi arbetar efter Grön Flagg tema som vävs in i vår utomhusprofil och innebär att barnen ges möjligheter att ge sig själva en bättre framtid, genom att lära sig en hållbar livsstil. Allemansrätten ska genomsyra vårt arbete i vår verksamhet och vi ska arbeta aktivt med den i dagliga situationer, där vi visar respekt och omsorg för allt i vår närmiljö. Vår förskola lägger stor vikt vid miljö- och natur frågor. Vi arbetar för ett ekologiskt förhållningssätt till natur, miljö och mat, där barnen ser sin egen delaktighet i naturens kretslopp. Vi stimulerar barnen till rörelse genom dagliga aktiviteter i vår närmiljö. Vår utevistelse tillsammans med den pedagogiska verksamheten skapar ett lustfyllt lärande. På detta sätt vill vi ge barnen möjligheter att se ett samband och få en större förståelse Förskolan ska sträva mot att varje barn: utvecklar ett intresse och förståelse för naturens kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. (Lpfö98 rev 2010, s. 10) Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga ska ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Lpfö98 rev 2010, s. 12)
Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad och i naturmiljö. (Lpfö98 rev 2010, s. 7) Att barnen känner delaktighet och har inflytande i vardagen. Hur gör vi? Vi tar tillvara barnens lust att lära, är lyhörda och ger dem valmöjligheter utifrån deras individuella möjligheter. Vi ger barnen möjlighet att påverka vart vi ska gå genom att de får rösta. Både barn och vuxna får ge förslag på platser de vill besöka. Vi ger barnen möjligheter att vara delaktiga i utformningen av miljön och val av aktiviteter genom att verkställa genomförbara önskemål både inomhus och utomhus. Vi uppmuntrar barnen till att efterhand självständigt bedöma vilka kläder de behöver i olika väderförhållanden. Barnen får göra enkla val utifrån sina individuella förutsättningar i vardagssituationer, i leken, samt i olika aktiviteter. Vi ger alla barn samma utbud av material, som de får tillgång till vid olika tidpunkter när de är mellan 1 och 5 år. De är med i diskussionen kring vilka inköp som ska göras. Vi ger barnen möjlighet till att ge förslag på aktiviteter, delaktighet i planeringen och genomförandet både i sin egen grupp och för hela förskolans barn. Vi ger barnen tid att uttrycka sin vilja, tankar och känslor. Vi ger barnen möjlighet att påverka både enskilt och i grupp genom olika samtal och möten där de får uppleva turtagning, mötesstruktur, samarbete och beslutsfattande. Vi ger barnen möjlighet att vara ledare och medvetandegör dem om hur en positiv ledare kan utveckla leken och det sociala samspelet. Vi arbetar kraftfullt för att barn och vuxna har samma människovärde, genom att vi ständigt reflekterar tillsammans över hur vi bemöter varandra och hanterar olika situationer som uppstår. Vi är största delen av oss är utbildade ALIS, som innebär aktivt ledarskap i förskola/skola, för att utifrån barnkonventionen ge varje barn dess rättigheter och möjligheter att ta ansvar för och kunna påverka sina liv. Vi stöttar barnen mellan 3-5 år i att påverka genom en Qualis enkät som undersöker deras uppfattning om förskolan. Vi använder också förskolans egna enkät. Förskola och hem. Vårdnadshavaren har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga
förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö98 rev 2010 s. 13) Förskolan och hemmet ska i ett nära samarbete verka för barnets bästa. Hur gör vi: Vi har ett förväntansdokument som handlar om ömsesidig respekt och innehåller vilka förväntningar vi har på familjerna och vad familjerna kan förvänta sig av oss. Vi har ofta dagliga samtal med föräldrarna kring barnets olika upplevelser och ger dem möjlighet att framföra sin åsikt eller önskemål. Vi har föräldramöten, trivselaktiviteter och föräldraråd, för möjligheter till familjernas inflytande och trivsel. Vi har under familjernas inskolningsperiod haft samtal med föräldrarna, för att få information om barnet, dess rutiner och personlighet. Detta för att ge barnet och dess familj bästa möjliga situation. Vi erbjuder uppföljningssamtal efter inskolning och 2 utvecklingssamtal per år eller fler vid efter behov. Vi presenterar Qualis enkäter 1 gång per år där familjerna kan uttrycka sin åsikt och ge förslag på förbättringar i förskolans verksamhet. Vi informerar föräldrarna på olika sätt. Några via veckobrev på mail, blogg alla grupper har informations tavla i hallarna, hemsida på internet och muntligen. Samverkan med förskoleklassen Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan uppgiften att finna former för att avrunda förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Lpfö98 rev 2010, s. 13)
Att alla barn känner sig trygga med övergången till skolan och fritidshemmet. Vi har ett samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet när barnen går sitt sista år i förskolan. Vi befinner oss i samma hus som förskoleklassen, skolan och fritidshemmet och det innebär att vi har lättare att mötas i olika sammanhang. Vi besöker förskoleklassen med barnen vid olika tillfällen under vårterminen innan barnen ska byta verksamhet. Vi har samtal med blivande lärare kring varje barns utveckling och lärande inför förskoleklass starten. Vi har utvecklingssamtal med förälder och barn. Uppföljning och utvärdering Förskolans verksamhet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. (Lpfö98 rev 2010,s. 14 Att varje barn och barngrupps utveckling och lärande processer dokumenteras och utvärderas för att hitta nya utgångspunkter genom reflektion samt analys. Hur arbetar vi? Vi tar bilder på vad barnen upplever och synliggör detta för att barnen ska kunna reflektera över vad de kan och vill lära mer om. Vi skriver ner det enskilda barnets lärande och sparar dessa över en viss tid för att kunna se barnets utveckling och lärande processer. Ur dessa hittar vi nya utgångspunkter i vad vi behöver göra och vilket material eller hjälp vi kan behöva. Vi skriver regelbundet om barngruppens utveckling och hittar nya utgångspunkter. Vi har tillgång till olika pedagogiska stödmaterial för oss pedagoger, där vi kan tex följa barnets språkutveckling mm. Vi strävar mot att varje barns portfolio ska vara en lätt och naturlig del i vår dokumentationsvardag. Vi diskuterar och reflekterar ständigt över hur vi ska kunna göra förbättringar och utveckla våra arbetsprocesser och ökar ständigt samarbetsmöjligheter. Vi använder utvärderingsenkäten från Qualis svar och analyserar dem tillsammans med ledningen, för att hitta förbättringsområden. Vi har arbetsdagar när förskolan är stängd, när vi utvärderar och analyserar förskolans verksamhet. Vi har även fortbildning för att utveckla verksamheten dessa dagar.
Förskolechefens ansvar Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. (Lpfö98 rev 2010, s.16)