Beslut för Strömstad kommun

Nr, Strömstad kommun kommun@stromstad.se nicklas.faritzon@stromstad.se Beslut för Strömstad kommun efter tillsyn av utbildningen i Strömstad kommun

2 (19) Tillsyn av utbildningen i Strömstad kommun har genomfört tillsyn av Strömstad kommun under våren 2017. Detta beslut avser huvudmannens samlade ansvarstagande för utbildningen inom förskola, förskoleklass och grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. För fakta om dessa verksamheter i Strömstad kommun, se bilaga 2. För information om hur tillsynen har gått till och om de olika beslut som fattats vid s tillsyn, se bilaga 1. s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Strömstads kommun att senast den 10 november 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristerna avhjälpas på annat sätt. Förutsättningar för utbildningen inom förskoleklass och grundskola, samt vuxenutbildning konstaterar att Strömstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Förskoleklassen och grundskolan Huvudmannen ser till att det på grundskoleenheterna finns tillgång till skolbibliotek, som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. (2 kap. 36 skollagen; Lgr 11,2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Vuxenutbildningen För de som har rätt till kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå verkar hemkommunen aktivt för att nå ut och motivera att de får delta i sådan utbildning. (20 kap. 10, skollagen) För de vuxna som har rätt till det och önskar delta i särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå verkar hemkommunen aktivt för att nå ut, motivera och se till att de får delta i sådan utbildning. (21 kap. 10

3(19) skollagen) För de vuxna som har rätt till det och önskar delta i särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå informerar och verkar hemkommunen aktivt för att de ska delta och ser till att de får delta i sådan utbildning. (21 kap. 13-14 skollagen) Åtgärder Förskoleklassen och grundskolan - Huvudmannen ska se till att det på samtliga grundskoleenheter finns tillgång till skolbibliotek, som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. Vuxenutbildningen - För de som har rätt till kommunal vuxenutbildning på. grundläggande nivå ska hemkommunen verka aktivt för att nå ut, motivera och se till att de får delta i sådan utbildning. - För de vuxna som har rätt till det och önskar delta i särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå ska hemkommunen verka aktivt för att nå ut, motivera och se till att de får delta i sådan utbildning. - För de vuxna som har rätt till det och önskar delta i särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå ska hemkommunen informera och verka aktivt för att de ska delta och se till att de får delta i sådan utbildning. Utveckling av utbildningen inom förskolan, fritidshemmet, förskoleklass och grundskola konstaterar att Strömstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen; Lpfö 98, 2 Mål och riktlinjer, 2.1 Normer och värden, 2.2 Utveckling och lärande) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 g skollagen)

4(19) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 g skollagen) Åtgärder - Huvudmannen ska följa upp resultat av utbildningen i förskolan, förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. Uppföljningen ska göras i relation till de nationella målen. - Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen av utbildningen i förskolan, förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet ska huvudmannen besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder. - Huvudmannen ska i förskolan, förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet planera för genomförandet av de beslutade utvecklingsåtgärderna och genomföra dessa. - Huvudmannen ska i förskolan, förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet se till att uppföljning, beslut om utvecklingsåtgärder och planeringen för att genomföra dessa dokumenteras. Bedömning Tillsynen visar att huvudmannen anordnar en utbildning där det finns brister i såväl förutsättningarna för utbildningen som i utvecklingen av utbildningen. Strömstad kommun måste se till att bristerna i det här beslutet åtgärdas. Tillsynen har visat att det inom förskolan, förskoleklass, grundskolan samt fritidshem finns brister i uppföljningen och utvecklingen av utbildningen. Bristerna i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete gäller både uppföljningen av resultat i relation till de nationella målen och genomförandet av planeringen för själva uppföljningsarbetet. Då huvudmannen inte systematiskt begär eller samlar in och sammanställer resultatet för samtliga skolformer har inte huvudmannen förutsättningar att genomföra den analys som gäller kopplingen mellan resultaten och den utbildning som bedrivs. Detta leder till att huvudmannen också brister i arbetet med att, utifrån en analys av

5(19) resultaten, besluta om och vidta nödvändiga åtgärder för att inom varje skolform utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. I tillsynen har det även framkommit att huvudmannen inte verkar aktivt för att de som är behöriga till särskild utbildning för vuxna samt de som har rätt till kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå deltar i sådan utbildning. Utöver detta måste huvudmannen se till att eleverna har tillgång till skolbibliotek på samtliga grundskoleenheter. Föreläggande Förutsättningar för utbildningen i förskoleklass och grundskola samt vuxenutbildning Tillgång till skolbibliotek i grundskolan Bedömning bedömer att huvudmannen inte ser till att det på samtliga skolenheter finns tillgång till skolbibliotek, som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. Detta strider mot författningarnas krav. Rättslig reglering I skollagen står att eleverna i grundskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. I förarbetena till skollagen anges att med skolbibliotek brukar vanligtvis avses en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Regeringen ansåg att skolbiblioteken spelar en så viktig roll för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen att det är motiverat med en egen bestämmelse i skollagen (prop. 2009/10:165, s. 284). Utredning Enligt intervju med företrädare för huvudmannen finns det inte tillgång till skolbibliotek på några av de grundskoleenheter som finns. Detta verifieras även av rektorer, lärare och t f förvaltningschef som intervjuats. Representanterna för rektorerna säger att det saknats tillgång till skolbibliotek för eleverna på de ovan nämnda skolenheterna sedan förra tillsynen för tre år sedan och att det enda som gjorts sedan dess är en kartläggning samt att en handlingsplan tagits fram. Brister i arbetet med att informera om samt iui och motivera till studier inom vuxenutbildningen

6 (19) Bedömning bedömer att Strömstads kommun inte verkar aktivt för att nå ut till och motivera vuxna att delta i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och i särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Kommunen informerar och verkar inte heller aktivt för att vuxna i kommunen deltar i särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. Bedömningen görs mot bakgrund av att utredningen visar att det finns väldigt lite information på kommunens hemsida om särskild utbildning för vuxna och att den enda insatsen huvudmannen gör är att studie- och yrkesvägledaren på gymnasiet informerar den som hör av sig. När det gäller information till de som har rätt till vuxenutbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning för vuxna finns ingen riktad information på kommunens hemsida eller någon övrig insats som huvudmannen redovisar. Det innebär att det kan finnas vuxna i kommunen som inte känner till vilka rättigheter de har till utbildning. Detta strider mot författningarnas krav. Rättslig reglering Enligt skollagen ska varje kommun aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt att delta i kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå och för att motivera dem att delta i sådan utbildning. Varje kommun ska även informera om möjligheterna till särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå och aktivt verka för att de vuxna i kommunen som är behöriga deltar i sådan utbildning. Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/19:165 s. 845, 859) framgår att ordet "aktivt" har lagts till för att betona kommunernas ansvar för att de som tillhör målgrupperna för utbildningarna också tar del av denna. Utredning Av intervju med rektorn som ansvarar för särskild utbildning för vuxna och den kommunala vuxenutbildningen framgår att gymnasieskolans studie- och yrkesvägledare informerar de elever på gymnasiesärskolan som hör av sig om särskild utbildning för vuxna. När det gäller särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå finns ingen information alls. På kommunens hemsida finns kort information om särskild utbildning på gymnasial nivå för vuxna men i övrigt ingen information om exempelvis vilka kurser som erbjuds. När det gäller information till dem som har rätt till vuxenutbildning på grundläggande nivå finns ingen information på kommunens hemsida alls och någon övrig informationsinsats kan huvudmannen inte redovisa varken när det gäller särskild utbildning på grundläggande nivå, särskild utbildning på gymnasial

7(19) nivå eller grundläggande vuxenutbildning förutom ett visst samarbete mellan socialförvaltningen och barn och utbildningsförvaltningen. Enligt huvudmannen finns det endast ett fåtal elever inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå i Strömstad kommun. Enligt förvaltningschefen är kommunen inte aktiv i den uppsökande verksamheten. Huvudmannen är enligt förvaltningschefens bedömning aktiv när det gäller andra typer av kommunala vuxenutbildningar men inte i uppsökande verksamhet till grundläggande vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. Motivering till föreläggande som ingripande Strömstad kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Strömstad kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen inom förskolan, fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolan Bedömning bedömer att huvudmannen inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete för utbildningen i förskolan, förskoleklass, grundskolan och fritidshemmet. Bedömningen görs mot bakgrund av att utredningen visar att elevernas resultat i dessa skolformer inte följs upp. Därmed analyserar inte huvudmannen resultat i de skolformerna vilket innebär att huvudmannens beslutade utvecklingsåtgärder inte har sin utgångspunkt i uppföljning och analys av verksamheternas resultat. Detta strider mot författningarnas krav. Rättslig reglering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Enligt förarbetena till skollagen har huvudmannen det yttersta ansvaret för genomförandet av utbildningen, vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet (prop. 2009/10:165, sid. 306).

8 (19) Utredning har inför tillsynen tagit del av Strömstad kommuns systematiska kvalitetsarbete för den utbildning som bedrivs i kommunen. (Bokslut och årsredovisning 2016). I rapporten redovisas inte alla skolformer och det saknas resultat för såväl fritidshem som för förskolan. För grundskola redovisas några få resultat så som genomsnittligt meritvärde för avgångsklasserna i årskurs 9. Utöver detta redovisas också kommunfullmäktiges mål och styrtal och specifika nämndmål. Hur styrtal och mål som redovisas hör ihop med barn och elevers resultat redovisas inte. Rapporten saknar en uppföljning av resultat och därmed en analys vilket innebär att huvudmannen inte beslutar om nödvändiga utvecklingsåtgärder utifrån verksamheternas resultat. Enligt pedagogerna på förskolan har de kvalitetsredovisningsdagar vid sommaravslutningen då de skriver en redovisning av arbetet på den egna enheten som sedan skickas till förskolechefen som sammanfattar dessa. Pedagogerna vet inte om förskolechefen lämnar vidare den sammanställda redovisningen till politikerna. I övrigt finns ingen reflektionstid inlagd i schemat, och pedagogerna kan inte gå ifrån om det är någon personal som saknas. Så fort någon är borta så går det inte att få tid till reflektion och utvärdering säger pedagogerna i intervjun. "Den löpande utvärderingen och reflektionen är det svårt att få tid till." Enligt pedagogerna finns det ett nytt SKA dokument (Systematiskt KvalitetsArbete) som ännu inte fungerar fullt ut. Pedagogerna vet inte hur huvudmannen följer upp verksamheten, varken när det gäller resultat eller värdegrundsarbetet. En allmän uppfattning är att huvudmannen bara tittar på statistiken. Enligt pedagogerna har det inte funnit ett systematiskt kvalitetsarbete och den brist som kommunen hade på detta vid förra inspektionen (inspektionen 2013) har inte åtgärdats är pedagogernas bedömning. Det systematiska kvalitetsarbetet har försvunnit helt och hållet. Det fanns rutiner för det för femton år sedan. Då följdes det upp och man såg vad som behövde utvecklas, men detta arbete har försvunnit enligt pedagogerna. Sedan har det kommit nya dokument som ingen förstått. Huvudmannen plockar inte in resultat från enheterna, enligt de intervjuade pedagogerna. Enligt de intervjuade förskolecheferna har den tidigare rutinen kring kvalitetsredovisningen tagits bort och det har inte kommit något nytt. Förskolecheferna har dock haft fler föredragningar i nämnden senaste åren. "Där hamnar man ju ofta i siffror och skolans betyg eftersom det är lättare att mäta. Siffror är tydliga och politiken kan förstå dem" som en av

9(19) förskolecheferna uttrycker det. Förskolecheferna berättar att de har ett SKAdokument på varje enhet men det är inget som politiken efterfrågar, enligt dem. Förskolecheferna känner inte igen det som finns med i sammanställningen i dokumentet (se ovan), eftersom det är redigerat. I det dokumentet finns inga resultat och de framgår inte hur uppföljning skett och hur och vilka åtgärder som satts in. En av förskolecheferna säger att för att kunna se resultat så måste de ha diskuterat vad det är som ska uppnås och hur de ska se det, med politikerna, vilket de ännu inte gjort. Enligt representanterna för förvaltningen saknas den skriftliga dokumentationen. Förskolan och fritidshemmen saknar exempelvis analys. Analysen är starten på budgetarbetet som påbörjats under våren. I budgetarbetet så finns de beslutade åtgärderna som till exempel matematikarbetet och en plan. Representanterna säger att de håller med om att det systematiska kvalitetsarbetet saknas och inte är klart. Flera delar saknas så som analys och resultat för alla verksamheter. De politiker som intervjuats säger att de är beroende av tjänstemännen på förvaltningen och det har varit en turbulent situation men de känner sig trygga med den muntliga information som de får. De får den mesta informationen muntligt men resultat av förskolans arbete har de, enligt dem själva, inte fått. Enligt personalen på fritidshemmen utvärderar de verksamheten i slutet av varje läsår. Utvärderingen lämnas till rektorn. De känner inte till om dessa sammanställs och säger att de aldrig har sett någon sammanställning av fritidshemmens resultat. Pedagogerna säger att de anser sig ha små möjlighet att utvärdera verksamheten utifrån nationella mål och att någon sådan utvärdering heller inte har efterfrågats. Vi skriver vad vi gjort med eleverna i bild, vad vi har gjort i matte osv, men inte varför vi gör det vigör eller vilka mål som uppnås, uppger pedagogerna i intervjun. Pedagogerna anser att det är svårt att mäta resultat på fritidshemmen. Enligt pedagogerna dokumenteras inte den pedagogiska verksamheten fortlöpande. Pedagogerna säger att de inte dokumenterar någon resultatuppföljning. De kan inte se något resultat av det som eleverna gör i skolan och som fritidshemmet ska stimulera och fördjupa eftersom personalen på fritidshemmet inte vet vad som görs under skoldagen. Det finns ingen tid för samplanering. Förutsättningarna ges inte för att fritidshemmet ska kunna fördjupa och komplettera det eleverna lär sig i skolan. Representanterna säger att det är deras upplevelse att skolan är en sak och fritidshemmet en annan. Personalrepresentanterna säger att de fördjupar elevernas kunskaper men att de inte gör det tillsammans med skolan. Någon gemensam diskussion kring vad resultat innebär för fritidshemmet finns inte på skolorna.

10(19) Enligt rektorerna gör de utvärderingar för fritidshemmen på enhetsnivå som sammanställs. De utvärderar och följer upp hur arbetet gått under året och de tar fram nya utvecklingsåtgärder. I fritidshemsnätverket har de tagit fram vad de behöver utveckla. Det resultat som kommit fram i nätverket har inte rapporterats upp till huvudmannen. Rektorerna anser att nämnden oftast har ett väldigt starkt fokus på resultat i ämnen och betygsstatistik. Rektorerna rapporterar även muntligt om fritidshemmen, men frågorna kommer på betygsstatistiken. Trivselenkät för fritidshemmet rapporteras in och det finns ett underlag utifrån de frågor de får besvara. Rektorerna säger att de är bra på att göra analysen och ta fram åtgärder på enheterna men att det blir ett glapp till förvaltningsnivå. De säger att de ser att analysen sker på enheterna men inte en koppling till förvaltningen och politiken. Det finns vision för 2018 som politiken tagit fram men de olika dokumenten hänger inte ihop, enligt rektorerna. Representanterna för förvaltningen säger att de diskuterade dokumentation av elevresultaten på grundskolan och gymnasiet i rektorsgruppen men att de behöver diskutera resultaten för fritidshem med rektorerna. Representanterna för förvaltningen anser också att fokus hamnar på skolan och att det försvårar att samverkan mellan fritidshemmen och förskoleklass/grundskola brister. Politikerna anser att rapporteringen kring fritidshemmens resultat liknar rapporteringen kring förskolans resultat. Det vill säga en del muntlig information men inget kring resultatet av verksamheten. Varje grundskoleenhet gör en utvärdering varje läsår som sedan sammanställs av respektive rektor. Utvecklingsområden tas, enligt rektorerna, fram genom att utvärdera och analysera utvärderingarna. Enligt rektorerna kan dock processen bli tydligare. Det är exempelvis inte självklart att elevernas resultat tydligt kan kopplas till utvecklingsområden. Rektorernas bedömning är att kvalitetsarbetet på enhetsnivå, som det nu är utformat, inte uppfyller kraven för vad som ska finnas med i ett systematiskt kvalitetsarbete eftersom det inte är heltäckande. Rektorerna säger att de håller systematiken igång på sina respektive enheter. Det är på kommunnivå det inte är lika tydligt. Det är exempelvis inte klart hur förvaltningsledningen tar till sig enheternas arbete och använder det för kommunens utveckling av skolan. Kopplingen kanske finns muntligt, men det sammanställs inte i ett dokument enligt rektorerna. Vidare säger rektorerna att huvudmannen inte har fokuserat på fritidshemmen och att det därför inte finns något dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete kring fritidshemmen på någon skola som motsvarar kraven i styrdokumenten.

11(19) Förvaltningsledningen instämmer i att det saknas ett dokumenterat resultat kring vad elevernas lärt sig i förskoleklass och grundskolan och att de framförallt redovisar resultat i form av betyg till politikerna. Representanterna för förvaltningen säger att de håller med om att det saknas systematiskt kvalitetsarbete och att allt inte är klart. Flera delar saknas. Det saknas resultat för förskola, fritidshem och för trean och sexan i grundskolan. De menar dock att de ser att analysen finns, men inte kopplingen till förvaltningen och politiken. Analysen sker på enheterna. De intervjuade politikerna anser att de inte kan se vilka resultat de olika skolformerna presterar i förhållande till de krav som ställs för att uppfylla lagens intentioner. Politikerna uppger att de får muntlig information från förskolecheferna och rektorerna om vad de arbetat med i t.ex. förskolan men inte om vilket resultat det gett i verksamheten. Vidare säger politikerna att det saknas dokumentation av de resultat som krävs för att de ska kunna följa upp verksamheten på ett adekvat sätt. Det finns verksamheter som politikerna upplever det som svårt att mäta resultat, men det finns insatser gjorda för att förbättra verksamheten exempelvis matematiksatsningen. Representanterna säger att de inte vet om satsningen ännu påverkat barnen. Satsningen kanske kan ge effekter även på undervisningen. Motivering till föreläggande som ingripande Strömstad kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Strömstad kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Områden där inte har funnit brister Förutsättningar för utbildningen inom förskola, fritidshem, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Strömstads kommun uppfyller författningarnas krav inom området förutsättningar för utbildningen inom förskola, fritidshem, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Utveckling av utbildningen inom grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Strömstads kommun uppfyller författningarnas krav inom området utveckling av utbildningen inom grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning.

12 (19). På s vägnar Maria Wassen Avdelningschef Kjell Ahlgren t'föredragande/undervisningsråd Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om utbildningen i Strömstad kommun

13 (19) Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se till att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, v-uxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också beslut för kommunen som huvudman för de skolformer huvudmannen ansvarar för. Det kan vara ett samlat beslut eller ett eller flera beslut per skolform. Även enskilda huvudmän med ansvar för fler än en skolenhet får ett samlat beslut för sina verksamheter. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder

14 (19) som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmärmens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.

15(19) 2016:10672, 2016:10673, 2016:10674,2016:10675 Bilaga 2: Fakta om utbildningen i Strömstads kommun Strömstads kommun ligger i Bohuslän och har cirka 13 000 invånare. Barn- och utbildningsnämnden i Strömstads kommun ansvarar för att fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen och andra skolförfattningar inom samtliga skolformer. Skolförvaltningen leds för närvarande av en tillförordnad förvaltningschef. Förskolechefer och rektorer ansvarar för alla förskole- och skolenheter. Rektorerna som ansvarar för kommunens grundskolor ansvarar även för fritidshem. För Strömstads särskola ansvarar en rektor och en biträdande rektor, de ansvarar också för kommunens samlade elevhälsa. En rektor och två biträdande rektorer ska ansvara för gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen men för närvarande upprätthålls denna ledning av en tillförordnad rektor. Kommunen har ingen egen gymnasiesärskola, dessa elever går i andra kommuner. Förskola I Strömstads kommun finns femton kommunala förskolor som leds av fyra förskolechefer. Det genomsnittliga barnantalet är 16,5 barn per avdelning och antalet inskrivna barn per årsarbetare är 5,5. I kommunen finns även två enskilda förskolor som kommunen har tillsyn över. I den kommunala förskolan finns 595 barn inskrivna och totalt 668 barn. I annan pedagogisk verksamhet finns 19 barn inskrivna. Fritidshem Fritidshemmen är knutna till de grundskoleenheter där de finns. Antal inskrivna elever på fritidshemmen är 19,4 per anställd och antal inskrivna elever är 34 per avdelning. På fritidshemmen finns 547 elever inskrivna. Förskoleklass, grundskola Grundskolan består av totalt nio skolenheter varav en är en 7-9 skola och några är små skolor varav en endast har 8 elever. Skolledningen består av fem rektorer varav en ansvarar för grundsärskolan och resurscentrum (elevhälsan) rektorerna har även biträdande rektorer. Vid tiden för tillsynen fanns det totalt 167 elever i förskoleklass och 1216 elever i grundskolan. I grundsärskolan fanns det 20 elever inskrivna.

16(19) Gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning Gymnasieskolan består av en skolenhet och erbjuder utbildning inom byggoch anläggningsprogrammet, el- och energiprogrammet, handels- och administrationsprogrammet, ekonomiprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet, teknikprogrammet och introduktionsprogram. På gymnasieskolan går totalt 384 elever. Strömstads kommun anordnar inte gymnasiesärskola. Vuxenutbildningen ligger i anslutning till gymnasieskolan. Delar av vuxenutbildningen bedrivs i samverkansavtal med kringliggande kommuner samt via entreprenadavtal. På kommunal vuxenutbildning grundläggande nivå går 48 elever och på särskild utbildning för vuxna (särvux) 5 elever. Måluppfyllelse Förskola För förskolan firms ingen nationellt sammanställd statistik av resultaten av utbildningen. Inte heller i huvudmannens bokslut för år 2016 redovisas något resultat för förskolan, utan enbart en redovisning av nyutbyggnad, genomförd och planerad, samt en satsning på matematik och förstelärarna. Däremot redovisas resultat för den enkät som kommunen genomfört. Enligt redovisningen är vårdnadshavarna överlag nöjda med verksamheten. I den enkät som skickat ut inför tillsynen svarar vårdnadshavarna till barn i förskolan i snitt mer positivt än samtliga föräldrar som deltagit i enkätomgången när det gäller trygghet och omsorg. Fritidshem Det finns ingen nationellt sammanställd statistik över resultaten av utbildningen i fritidshemmen. Inte heller huvudmannen har någon sammanställning av resultaten för utbildningen i fritidshemmen. I huvudmannens bokslut för året 2016 nämns fritidshemmen kort och utan hänvisning till resultat. Kommunen beskriver kortfattat ett nätverk samt två projekt kring rastverksamhet och rörelse. Förskoleklass och grundskola Huvudmannen har inte något sammanställt resultat när det gäller årskurserna 1-6 samt förskoleklass. Kunskapsresultat årskurs 3 Det finns ingen nationell statistik över kunskapsresultaten i årskurs 3.

17 (19) Skolverkets nationella statistik för läsåret 2015/16 avseende nationella ämnesprov i årskurs 3 visar att mellan 80 och 97 procent av eleverna i Strömstads kommun uppnådde kravnivån i olika delproven i matematik. Resultaten från det nationella ämnesprovet i matematik ligger i nivå med rikets genomsnitt i samtliga sju delprov. I de nationella ämnesproven i svenska uppnådde mellan 76 och 100 procent av eleverna kravnivån i de olika delproven i svenska. Resultatet från det nationella ämnesprovet i svenska ligger högre än rikets genomsnitt i samtliga delprov. Kunskapsresultat årskurs 6 Kommunen redovisar inget samlat resultat. Andelen flickor i kommunen som uppnådde minst betyget E i alla ämnen var 100 procent jämfört med 76 procent för pojkarna läsåret 2015/16. Motsvarande resultat för riket var 83 respektive 76 procent. Den genomsnittliga betygspoängen varierade mellan 12,2 religion och 15,8 i idrott och hälsa. När det gäller resultaten på de nationella ämnesproven för läsåret 2015/16 för årskurs 6 framgår av Skolverkets nationella statistik att 100 procent av eleverna nådde de kunskapskrav som minst ska uppnås på de olika delproven i ämnet svenska. På det nationella ämnesprovet i matematik nådde 96 procent av eleverna de kunskapskrav som minst ska uppnås på hela provet. På det nationella ämnesprovet i engelska var det 97 procent av eleverna som nådde kunskapskraven som minst ska uppnås på hela provet. Kunskapsresultat årskurs 9 För årskurserna 7-9 redovisar huvudmannen endast avgångsklassernas resultat. Redovisningen visar att det genomsnittliga meritvärdet för läsåret 2015/16 är 209 och betydligt högre för flickorna (235) än för pojkarna (189). Detta är lägre än rikets 224. Skolverkets nationella statistik visar att 76 procent av eleverna i årskurs 9 i Strömstads kommun uppnådde kunskapskraven som minst ska uppnås i samtliga ämnen läsåret 2015/16. Andelen ligger i nivå med rikets genomsnitt. Av de elever som avslutade utbildningen i Strömstads kommun läsåret 2015/16 var 77 procent behöriga till yrkesprogram på gymnasiet, vilket är lägre än motsvarande siffra i riket (83 procent). Det var 63 procent av eleverna som var behöriga till naturvetenskaps och teknikprogrammen (79 procent i riket) samt 75 procent som var behöriga till estetiska programmet och 72 procent till samhällsvetenskapsprogrammet (82 respektive 81 procent i riket).

18(19) Resultat av arbetet med trygghet och studiero Huvudmannen har inget sammanställt resultat för förskoleklassens och grundskolans arbete med trygghet och studiero. I s enkät för årskurs 5 svarar elever i snitt ungefär som övriga elever. Det finns inget resultat för årskurs 9 samt personalen på grund av för få svarande. Vårdnadshavarna däremot svarar betydligt mer negativt. Grundsärskola För grundsärskolan finns ingen samlad nationell statistik över kunskapsresultaten. Enligt skolan når samtliga elever godkänt resultat. I s intervjuer med rektorer och pedagoger framkommer inget annat än att eleverna i grundsärskolan känner sig trygga och trivs i skolan. Gymnasieskola Kunskapsresultat I huvudmannens redovisning Bokslut för året 2016 finns en resultatsammanställning som bland annat visar antal avgångselever, betygsresultat, andel elever med gymnasieexamen och andelen elever som avslutar med gymnasieexamen inom 3 år. Skolverkets nationella statistik visar att 93 procent av de avgångselever som avslutade utbildningen vid gymnasieskolan våren 2016 fick gymnasieexamen. Detta är något över riket som år 2016 låg på 90 procent. Till avgångselever räknas de elever som gått ett helt nationellt program och har fått en gymnasieexamen eller ett studiebevis som visar att eleven blivit betygssatt (A- F) i kurser som tillsammans minst omfattar 2 500 kurspoäng. För yrkesprogram var andelen elever av totala antalet avgångselever som fick gymnasieexamen 100 procent (87 procent i riket) och för högskoleförberedande program 91 procent (91 procent i riket). Därutöver visar statistiken att den genomsnittliga betygspoängen hos de elever som avslutade sin utbildning på gymnasieskolan i Strömstad läsåret 2015/16 var 14,4 vilket är i paritet med genomsnittet för riket. Betygspoängen varierar mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. På yrkesprogrammen var den genomsnittliga betygspoängen 14,1 (riket 13) och på de högskoleförberedande programmen 14,5 (riket 14,6). När det gäller introduktionsprogrammen individuella alternativ, preparandutbildning, programinriktat individuellt val, språkintroduktion och yrkesintroduktion finns det ingen samlad nationell statistik över kunskapsresultaten. Huvudmannen har inte har någon sammanställning av resultaten för elever på dessa program.

19(19) Gymnasiesärskola Kunskapsresultat Det saknas nationell statistik för skolformen gymnasiesärskola avseende kunskapsresultat. Strömstads kommun har inte någon gymnasiesärskola. Resultat av arbetet med trygghet och studiero Det saknas sammanställningar av resultatet av arbetet med trygghet och studiero för gymnasiet. Vuxenutbildning Kunskapsresultat Enligt Skolverkets nationella statistik från år 2016 är resultatet för Strömstad kommun när det gäller procent av den vuxna befolkningen som deltog i kommunal vuxenutbildning 3,9 procent jämfört med rikets 3,8 procent. I kommunal vuxenutbildning, grundläggande nivå, var det enligt Skolverkets nationella statistik 30 procent av kursdeltagarna som slutförde sina kurser år 2016, vilket var betydligt lägre än riket (62 procent). Samma år var det 17 procent av kursdeltagarna som gjorde avbrott i sina kurser (samma som i riket). För särskild utbildning för vuxna finns ingen nationell statistik över kunskapsresultaten. Av Skolverkets nationella statistik från 2016 framgår att den genomsnittliga undervisningstiden per elev och vecka var 2,5 timmar i kommunen, vilket var lägre än genomsnittet för riket som samma år var 3,5 timmar. För utbildning i svenska för invandrare' framgår, av Skolverkets nationella statistik för år 2016, att ca 60 procent av eleverna i Strömstads kommun som var nybörjare år 2014 fått minst godkänt i någon kurs under åren 2014, 2015 och 2016. Detta motsvarar genomsnittet för riket som låg på 64 procent. 1 Sedan den 1 juli 2016 omfattar vuxenutbildningen två skolformer istället för tre. Utbildning i svenska för invandrare är sedan dess en del av kommunal vuxenutbildning kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. I beslutet hänvisas till utbildning i svenska för invandrare då utbildning före den 1 juli 2016 avses till exempel den utbildning som ligger som underlag för den statistik som hänvisas till. Vad gäller hänvisningar till utbildning som bedrivs efter den 30 juni 2016 används kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare