Ny skolstruktur 2016-2017
Innehåll 1. Inledning 3 En ny skolstruktur för likvärdig utbildning 2. Bakgrund förutsättningar i arbetet 4 Bedömningskriterier i framtagande av ny skolstruktur Barn- och elevperspektiv Skollags- och läroplanskrav Pedagogiskt perspektiv Systematiskt kvalitetsarbete (SKA) Ekonomi 3. Ny skolstruktur i Norrtälje 7 Arbetsprocess för framtagande av ny skolstruktur Förslag till beslut för var och en av kommunens skolor Sammanfattning av förändringar per område Hela Norrtälje kommun Väddö Hallstavik Rimbo Södra området Staden och dess närliggande omgivningar Summering av förslag och uppdrag 4. Avslutningsvis 12 Bilaga 1 Bedömningskriterier 14 Bilaga 2 Kartläggning av nuläge, underlag och perspektiv för bedömning 19 Bilaga 3 Ny skolstruktur, fördelat på geografiskt område 36 Bilaga 4 Att ta i beaktande 52 2
1. Inledning I Norrtälje kommun finns en tydlig ambition, med bred politisk samsyn, att öka förutsättningarna för varje barn och elev att nå sina mål och utvecklas så långt som möjligt. Målsättningen är att vi ska bli en av landets bästa skolkommuner, och ett kraftfullt arbete ska göras för att löpande utveckla och stärka undervisningens kvalitet i kommunen - med fokus på barns och elevers kunskaper och utveckling. Norrtälje kommuns utbildningsverksamheter behöver vara organiserade och strukturerade för full utväxling på framtaget skolutvecklingsprogram. En viktig förutsättning i detta arbete är att skapa förutsättningar för dynamisk, systematisk och effektiv kvalitetsutveckling för likvärdig utbildning i hela kommunen. Det handlar bland annat om att på sikt öka lärartätheten i kommunen och att pedagoger ska undervisa inom de ämnen de är experter på och har utbildning för samt kunna utveckla sin yrkes-praktik och profession genom kollegialt lärande i samspel med kollegor. Det handlar också om att möjliggöra för skolledare att vara pedagogiska ledare och närvarande i den dagliga verksamheten. Men framför allt handlar det om att varje barn och elev ska få möjlighet till den stimulans och det stöd var och en behöver för att nå sina mål detta genom att bli bemött av höga förväntningar och en varierad och balanserad sammansättning av såväl innehåll och arbetsformer som pedagogisk kompetens och erfarenhet. Med anledning av ovanstående beslutade Kommunfullmäktige den 22 februari 2016 att ge barnoch skolnämnden i uppdrag att utforma ett förslag till långsiktig skolstruktur i Norrtälje kommun. Den nya skolstrukturen syftar till att dels säkerställa behovet av en organisation och skolstruktur som främjar skolutvecklingsprogrammets ansats om en likvärdig utbildning och alla barns och elevers möjligheter att lyckas, dels ta vara på och dra nytta av den geografiska bredd vi har i kommunen. I denna rapport beskrivs förslag till ny skolstruktur, samt utifrån vilka kriterier behov är analyserade och förslag framtagna. 3
2. Bakgrund förutsättningar i arbetet En god utbildning är en viktig förutsättning för Norrtälje kommuns utveckling och konkurrenskraft. När det gäller forskning om framgångsrik skolutveckling och undervisning utkristalliserar sig ett antal nyckelfaktorer (se bild till nedan) avseende hur skolan ska leda och styras för att nå framgång. Satt i relation till dessa nyckelfaktorer, vilka också utgör stommen för Norrtälje kommuns skolutvecklingsprogram, tydliggörs vikten av att vidta såväl strukturella som kulturella förändringar, för att som huvudman skapa förutsättningar för framgångsrik utbildning. Norrtäljes geografiska bredd, med storslagen skärgård och vidsträckt landsbygd, är av största vikt att värna och dra nytta av. I kommunen finns dock vissa utmaningar när det gäller att erbjuda en likvärdig utbildning av högsta kvalitet i alla skolor, utmaningar vilka är direkt kopplade till den geografiska strukturen, exempelvis: Hur hantera motsättningen mellan småskalighetens närhet och elevers rätt och möjlighet till en kvalitativ utbildning och välutbildade pedagoger i alla ämnen? Hur hantera motsättningen mellan småskalighetens synergieffekter avseende resursfördelning av tjänster mellan skolor och pedagogers behov av tydlig kollegial tillhörighet för systematisk och gemensam utveckling av undervisning och yrkespraktik? Hur hantera motsättningen mellan effektivt ledarskap, delat mellan flera mindre enheter, och skolledares uppdrag att vara pedagogisk ledare med fokus på att säkra hög kvalitet i undervisningsnära frågor? Detta dels vad gäller skolledarens möjligheter att vid ett delat ledarskap ha faktisk kunskap om vad som pågår i undervisningen i olika verksamheter. Och dels vad gäller små skolors begränsade ekonomiska förutsättningar för administrativa och pedagogiska stödfunktioner, i syfte att möjliggöra för skolledare att vara pedagogiska ledare - inte administratörer. 4
En medveten och genomtänkt kraftsamling behöver således göras för ökad balans i arbetet att främja såväl en utvecklad landsbygd som en likvärdig utbildning, den nya skolstrukturen utgör en viktig del i detta arbete. Bedömningskriterier i framtagande av ny skolstruktur Kommunen ska säkra undervisning i en stimulerande miljö där lärande och kunskaper värderas högt och där det är givande att anstränga sig och göra sitt bästa, samtidigt som resurser ska användas på effektivt och ändamålsenligt sätt. Dessa utgångspunkter präglar kommunens skolutvecklingsprogram och har varit övergripande perspektiv i framtagandet av en ny skolstruktur för kommunen. En utgångspunkt har dessutom varit den modell för värdering och analys (av vad som behöver beaktas då man granskar en skola för en eventuell utveckling, sammanslagning eller avveckling/ stängning), som föreslås i utredningen av ny skolstruktur genomförd i kommunen 2015. 1 Utifrån modellen framträder fem perspektiv för bedömning, inom respektive område har ett antal aspekter och kriterier utarbetats, vilka beskrivs översiktligt nedan (se Bilaga 1 för mer utförlig beskrivning), och med dessa som grund har nuläget i kommunen kartlagts och analyserats. Barn- och elevperspektiv Barn- och elevperspektivet fokuserar på varje barns och elevs rätt till en bra utbildning i en trygg miljö, och möjligheterna att nå sina mål och känna delaktighet i sina studier. Lärmiljöerna i våra verksamheter ska präglas av trygghet och hög tilltro till individens förmåga, vara tillräckligt utmanande för att nå just bortom barnets och elevens rådande kapacitet och kombineras med ett aktivt stöd från pedagogens sida. Inom detta perspektiv ingår att varje skolenhet ska skapa förutsättningar för ett systematiskt värdegrundsarbete, och ett främjande och förebyggande arbete mot mobbing och kränkande behandling. Pedagogerna behöver därför ha möjlighet att systematiskt lära av varandra, och tillsammans finna nya vägar för att främja en trygg lärmiljö och för att stärka barns och elevers självförtroende och motivation att lära. Här tydliggörs även hur varje barn och elev ska få möjlighet till stimulans och stöd att nå sina mål, 1 Utredning av skolstruktur, HRM AB, 2015-12-31 5
genom varierad och balanserad sammansättning av såväl innehåll och arbetsformer som pedagogisk kompetens och erfarenhet. Dessutom är ett viktigt kriterium elevers möjlighet till delaktighet och inflytande över undervisningen, bland annat genom möjligheten att återkoppla till och beskriva för pedagogerna hur undervisningen fungerar (som en del i en större styrkedja, så som den beskrivs i skolutvecklingsprogrammet). Avseende delaktighet ingår även betydelsen av att eleverna ingår i ett sammanhang, där det är möjligt att träna inflytande och representativ demokrati i ett större sammanhang, som ett kriterium. Dessutom ingår också inom detta område kriteriet att kommunens riktlinjer för skolskjuts ska följas. Skollags- och läroplanskrav Inom detta område tydliggörs aspekter och kriterier vilka regleras i skolförfattningarna. Det handlar bland annat om alla elevers rätt till utbildade lärare i alla ämnen, vilket enligt skollagen innebär att (enligt huvudregeln) endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Här ingår även kriterier som rör kraven på lokaler och utrustning, avseende såväl god infrastruktur för informationsteknologi som ändamålsenlig utrustning avseende exempelvis specialsalar för idrott- och hälsa, hem- och konsumentkunskap, slöjd och naturorienterande ämnen. En mycket viktig aspekt när det gäller skollags- och läroplanskrav är också alla elevers rätt till specialpedagogisk kompetens samt alla elevers möjlighet till god tillgång till elevhälsa och särskilt stöd. Pedagogiskt perspektiv Det pedagogiska perspektivet avser kriterier som att varje pedagog, för såväl sin egen yrkespraktiska utveckling som för varje elevs möjlighet till stöd och stimulans, ska ingå i arbetslag och ämneslag organiserade för systematisk kollegialt lärande kollegor emellan. Här ingår också rektors förutsättningar att vara pedagogisk ledare och närvarande i den dagliga verksamheten, inklusive möjligheten till (så som det beskrivs i skolutvecklingsprogrammet) administrativt stöd nära kopplat till det dagliga arbetet. Det pedagogiska perspektivet inbegriper även varje skolenhets förutsättningar att erbjuda hållbara och attraktiva tjänster. Med det avses bland annat att skolenheten så långt som möjligt ska kunna erbjuda heltidstjänster och att pedagoger inte ska behöva dela tjänst mellan flera skolor. Dessutom handlar det om att skapa förutsättningar dels för pedagoger och skolledare att systematiskt utveckla och förbättra undervisningen genom kollegialt lärande i lärargrupper och arbetslag, dels för möjligheter till dagliga möten, diskussion och samverkan på mer informell och behovsbaserad grund. Varje enhet ska också ha förutsättningar att ta emot lärarstudenter inom ramen för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). 6
Systematiskt kvalitetsarbete (SKA) En avgörande del i det systematiska kvalitetsarbetet är att analysera utbildningens kvalitet och utifrån givna resultat dra slutsatser och besluta om handlingar för att utveckla arbetet. Detta ska göras av pedagoger, skolledare och huvudman i en tydlig styrkedja - så som det beskrivs i kommunens skolutvecklingsprogram. Utöver kriterier som avser styrkedjans faktiska funktion och innebörd är en viktig aspekt inom detta område att varje skolenhet såväl som respektive elevgrupp är tillräckligt stor (se Bilaga 1 för specificering), så att resultat kan analyseras och visas på ett transparent sätt i syfte att följas upp och utvärderas över tid. Ekonomi Varje skolenhets förmåga att driva en stabil och varaktig verksamhet är inte bara en kommunal angelägenhet, det är en ur ett nationellt perspektiv avgörande aspekt för att ge elever en likvärdig och kvalitativ undervisning. I Norrtälje kommun ska huvudregeln vara att varje skola har förutsättningar att på egen hand säkra en ekonomi i balans, vilket förenklat innebär möjlighet att klara verksamheten inom fastställd elevpeng. För att möjliggöra detta krävs utöver en viss storlek på undervisningsgruppen, att pedagoger undervisar tillräckligt stor del av sin arbetstid. Kommunen behöver också ha en viss och rimlig överkapacitet i sina skolor, i syfte att säkra att alla elever kan tas emot över tid, oavsett elevkullars storlek och de fristående verksamheternas konkurrens. 3. Ny skolstruktur i Norrtälje Arbetsprocess för framtagande av ny skolstruktur Arbetsprocessen för framtagande av förslag till ny skolstruktur baseras på en kartläggning av rådande läge, och i möjliga fall även prognos för framtiden, avseende fem huvudområden (se Bilaga 2 för utförlig beskrivning). Demografi Måluppfyllelse Lärmiljö Kompetensförsörjning Ekonomi Med kartläggningens faktabaserade områden som grund har en genomgripande analys gjorts med ovan beskrivna bedömningsperspektiv som kriterier för beslut. Fokus i arbetet har, som tidigare nämnts varit, att säkra undervisning i en stimulerande miljö där lärande och kunskaper värderas högt och där det är givande att anstränga sig och göra sitt bästa, samtidigt som resurser ska användas på effektivt och ändamålsenligt sätt. Allt med ett tydligt uppdrag att skapa förutsättningar för att möjliggöra skolutvecklingsprogrammets ansatser för framgångsrik skolutveckling. 7
En summerande tabell avseende förslag till beslut avseende var och en av kommunens skolor tydliggörs nedan, därefter följer en översiktlig sammanfattning av föreslagna förändringar per geografiskt område (för än mer utförlig beskrivning per skola se Bilaga 3). Sammanfattningsvis kan konstateras att i Norrtälje idag har totalt sett ca 6000 elever i förskoleklass, grundskola och grundsärskola, vars kunskaper och utveckling kommunen har förtroendet att ansvara för. De nu föreliggande förslaget avseende förändring i skolstruktur berör ca 70 av dessa elever, vilka kommer att byta skola då nuvarande skola (inklusive fritidshem) avvecklas. Ytterligare ca 200 elever påverkas av flytt i samband med nya satsningar på kommunens högstadieverksamhet. 8
Förslag till beslut avseende var och en av kommunens skolor Geografiskt område Väddö Hallstavikområdet Rimbo Södra området Staden och dess omgivningar (Norra delarna) Staden och dess omgivningar (Östra delarna) Staden och dess omgivningar (Centrala delarna) Skolenhet Årskurs Verksamheten utvecklas eller upphör (skolan kvarstår och kvalitetsutveckling genomförs i enlighet med skolutvecklingsprogram eller skolan läggs ner). Björkö-Arholma F-6 Upphör från ht 2017, elever uppgår i upptagningsområdet för Elmsta skola Elmsta F-6 Inkludering av elever från Björkö-Arholma. En sammanslagen F-9 skola i Älmsta utreds. Grisslehamn (Singö) F-6 Inkludering av elever från Singö. Singö skola upphör från ht 2016. Norrsund 7-9 En sammanslagen F-9 skola i Älmsta utreds. Gottsta F-6 Hallsta F-9 Inkludering av elever från Herräng. Upphör från ht 2017, elever uppgår i upptagningsområdet för Herräng F-6 Hallsta skola Skebo F-6 Edsbro F-6 Rimbo nya skola Ny skola med minst 350 elevplatser uppförs. Närtuna F-3 Upphör från ht 2016, elever uppgår i upptagningsområde för Långsjö/Bålbro Långsjö (& Bålbro) F-9 (Rimbo tätort) Rånäs F-6 Upphör i samband med att Rimbo nya skola tas i bruk, elever uppgår i upptagningsområdet för Nya Rimbo. Skederid F-6 Frötuna F-6 Köpmanholm F-6 Länna F-9 Riala F-6 Rådmansö F-6 År 7-9 upphör från ht 2017, elever uppgår i upptagningsområde för Norrtälje tätort Svanberga F-9 Söderbykarl F-6 Drottningdal F-6 Vätö F-6 Utredning föreslås avseende utbyggnad för fler paralleller vid Parkskolan/ F-6 Parkskolan. År 7-9 vid Grindskolan upphör i samband med Grindskolan beslut om ny högstadieskola i Norrtälje stad. Kvisthamra F-6 År 7-9 upphör från ht 2016, eleverna uppgår i Lommar F-6 upptagningsområde för Roslagsskolan från ht 2016. Inkludering av högstadieelever från Lommarskolan från ht Roslagsskolan 7-9 2016. Ny högstadieskola Etablering av ytterligare en högstadieskola för ca 500-600 7-9 skola elever föreslås från ht 2017 9
Sammanfattning av förändringar per område Väddöområdet Elmsta skola F-6 (154 elever, kapacitet 175 elever). En sammanhållen F-9 skola i Älmsta bör utredas. Uppdrag att utreda sammanslagning av Norrsundsskolan 7-9 (79 elever, kapacitet 230 elever) med Elmsta skola. Grisslehamns skola åk F-6 (32 elever, kapacitet 60 elever). Björkö-Arholma skola F-6 (13 elever, kapacitet 50 elever) stängs från ht 2017, och eleverna tillhör Elmsta skolas upptagningsområde. Singö skola stängs från ht 2016, och eleverna tillhör fortsatt Grisslehamns skolas upptagningsområde. Hallstaviksområdet Hallsta skola F-9 (361 elever, kapacitet 485 elever). Gottsta skola F-6 (163 elever, kapacitet 160 elever). Herrängs skola F-6 (12 elever, kapacitet 60 elever) stängs från ht 2017 och eleverna tillhör Hallsta skolas upptagningsområde. Skebo skola F-6 (47 elever, kapacitet 90 elever). Rimbo-området Långsjöskolan/Bålbroskolan F-9 (712 elever, kapacitet 712 elever). Nya Rimbo skola färdigställs och ger utrymme för 350 elever i de lägre åldrarna. Skederids skola F-6 (100 elever, kapacitet 140 elever). Edsbro skola F-6 (72 elever, kapacitet 140 elever). Närtuna skola stängs, och eleverna tillhör Långsjö/Bålbro skolas upptagningsområde från ht 2016. Rånäs skola F-6 (35 elever, kapacitet 105 elever) stängs när Rimbo nya skola färdigställts. Södra området Länna skola F-9 (258 elever, kapacitet 430 elever). Riala skola F-6 (87 elever, kapacitet 90 elever). Frötuna skola F-6 (163 elever, kapacitet 175 elever). Rådmansö skola F-6 från ht 2017 (181 elever, kapacitet 250 elever). Årskurs 7-9 ingår från höstterminen 2017 i upptagningsområde för Norrtälje stad. Köpmanholms skola F-6 (53 elever, kapacitet 75 elever). 10
Staden och dess omgivande landsbygd Norra delarna Svanberga skola F-9 (356 elever, kapacitet 350 elever) Söderbykarls skola F-6 (50 elever, kapacitet 60 elever). Centrala delarna Roslagsskolan 7-9, (530 elever, kapacitet 575 elever). Parkskolan F-6 (202 elever, kapacitet 230 elever). Grindskolan F-6 (406 elever, kapacitet 425 elever). Årskurs 7-9 ingår från höstterminen 2017 i upptagningsområde för Norrtälje stad. Kvisthamraskolan F-6 (320 elever, kapacitet 350 elever.. Lommarskolan F-6 (135 elever, kapacitet 440 elever). 7-9 eleverna tillhör upptagningsområdet för Roslagsskolan från ht 2016. Uppdrag att utreda/beställa utbyggd Parkskola för tre paralleller F-6 Uppdrag att organisera ny 7-9 skola i centrala staden med start ht 2017, inom befintligt lokalbestånd. Uppdrag att utreda samordning av särskoleverksamheten från år 1 9,gymnasiet och vux Östra delarna Drottningdals skola F-6 (106 elever, kapacitet 105 elever). Vätö skola F-6 (52 elever, kapacitet 90 elever). Skolskjuts erbjuds enligt Norrtälje kommuns riktlinjer 11
Summering av förslag och uppdragets helhet En ny skola med 350 elevplatser med möjlighet till utökning uppförs i Rimbo. I samband med detta skapas en sammanhållen kommunal F-9 verksamhet fördelad på två skolenheter i Rimbo tätort. En sammanhållen F-9 skola i Älmsta utreds. I syfte att säkra högkvalitativ, likvärdig och effektiv utbildning vid kommunens högstadium fokuseras årskurserna 7-9 till färre antal skolor, och en ny högstadieskola för ca 500-600 elever etableras i Norrtälje stad. Barn-och skolnämnden får i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsens fastighetsavdelning ta fram ett förslag till etablering av ytterligare en högstadieskola för ca 500-600 elever. Detta innebär att högstadierna vid Lommarskolan, Rådmansö skola och Grindskolan upphör. I syfte att säkra högkvalitativ, likvärdig och effektiv utbildning reduceras kommunens allra minsta skolor i antal, vilket innebär Björkö-Arholma, Herräng, och Rånäs skolor upphör. Skolor där ingen undervisning bedrivits läsåret 2015/16 upphör - avser Singö och Närtuna skolor. Barn- och skolnämnden får i uppdrag att ser över organisationen för grundsärskolan i syfte att skapa en sammanhållen grundsärskoleverksamhet för hela kommunen. Upptagningsområdet för Svanberga/Elmsta/Norrsund samt Skebo/Edsbro/ Söderbykarls skolor ses över En uppföljning och uppgradering av strukturbesluten ska ske årligen inför skolval till kommande läsår. 4. Avslutningsvis Förslaget till ny skolstruktur är en del i kommunens satsning på skola och utbildning, en satsning som kommer göra oss till en av landets bästa skolkommuner. Effekterna av den nya strukturen, med sikte på ökad kvalitet och likvärdighet i kommunens skolor, är således beroende av de kraftfulla ansatserna i skolutvecklingsprogrammet och dess genomförande. På samma vis som skolutvecklingsprogrammets effekter är beroende av skolstrukturens förändring och utveckling. Det är med stor respekt för dem som påverkas av förslagen som denna skolstruktur är framtagen. Vi är väl medvetna om att vissa beslut kommer medföra stora förändringar i vardagen för såväl enskilda elever som hela familjer. Vi har också med oss riskanalyser avseende bland annat befolkningsprognoser, påverkan för närliggande förskoleverksamheter, etablering av fristående skolor och förändringar i upptagningsområden (se mer Bilaga 4). Men vi delar likväl en gemensam övertygelse om att föreslagna förändringar, i kombination med skolutvecklingsprogrammets ansats, kommer bidra till ökade förutsättningar för varje barn och elev att få den stimulans och det stöd var och en behöver för att nå sina mål. 12
Tillsammans formar vi en utbildningsmiljö där vi inte bara pratar om att varje barn och elev ska ha möjlighet att lyckas i sitt lärande och nå sin fulla potential vi har också ökade förutsättningar att i handling skapa en likvärdig utbildning som präglas av kvalitet, resultat och utveckling! 13
Bedömningskriterier Bilaga 1 En utgångspunkt har varit den modell för värdering och analys (av vad som behöver beaktas då man granskar en skola för en eventuell utveckling, sammanslagning eller avveckling/stängning), som föreslås i utredningen av ny skolstruktur genomförd i kommunen 2015. 2 1. Barnperspektiv Stimulans och mångfald Stimulans och mångfald Trygghet Elevinflytande Varje skolenhet ska ha tillräckligt stora undervisningsgrupper för att ge goda förutsättningar för stimulans, kamratskap och mångfald. Varje skolenhet ska ha tillräckligt många vuxna för att eleverna ska ges möjlighet att interagera med flera vuxna med olika bakgrund och kompetenser. Varje skolenhet ska vara tillräckligt stor för att ha förutsättningar för ett systematiskt värdegrundsarbete och ett fungerande förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling. Varje skolenhet ska ha goda förutsättningar för ett systematiskt arbete med elevinflytande. Föräldrasamverkan Varje skolenhet ska ha goda förutsättningar för ett systematiskt arbete med föräldrasamverkan. Restider Kommunens riktlinjer för skolskjuts ska följas. Förtydliganden/Kommentarer: Barn- och elevperspektivet fokuserar på varje barns och elevs rätt till en bra utbildning i en trygg miljö, och möjligheterna att nå sina mål och känna delaktighet i sina studier. Lärmiljöerna i våra verksamheter ska präglas av trygghet och hög tilltro till individens förmåga, vara tillräckligt utmanande för att nå just bortom barnets och elevens rådande kapacitet och kombineras med ett aktivt stöd från pedagogens sida. Inom detta perspektiv ingår att varje skolenhet ska skapa förutsättningar för ett systematiskt värdegrundsarbete, och ett främjande och förebyggande arbete mot mobbing och kränkande behandling. Pedagogerna behöver därför ha möjlighet att systematiskt lära av varandra, och tillsammans finna nya vägar för att främja en trygg lärmiljö och för att stärka barns och elevers självförtroende och motivation att lära. Här tydliggörs även hur varje barn och elev ska få möjlighet till stimulans och stöd att nå sina mål, genom varierad och balanserad sammansättning av såväl innehåll och arbetsformer som pedagogisk kompetens och erfarenhet. Dessutom är ett viktigt kriterium elevers möjlighet till delaktighet och inflytande över undervisningen, bland annat genom möjligheten att återkoppla till och beskriva för pedagogerna hur undervisningen fungerar (som en del i en större styrkedja, så som den beskrivs i skolutvecklingsprogrammet). 2 Utredning av skolstruktur, HRM AB, 2015-12-31 14
Elever ska tränas i att fatta demokratiska beslut i skolan. Det kan exempelvis ske genom elevråd och matråd. I en alltför liten grupp riskerar inflytandet att bli alltför informellt, medan det i ett större sammanhang ger andra möjligheter att träna eleverna i representativ demokrati. Långa res- och väntetider ska om möjligt undvikas och måste avvägas med hänsyn till geografiska förhållanden, ekonomi och samordningsmöjligheter. Totala väntetiden under en skoldag bör inte överstiga 60 minuter och restiden per resa bör inte överstiga 60 minuter. 2. Skollags- och läroplanskrav Behöriga lärare Alla elever har rätt till undervisning av behöriga lärare. Lokaler och utrustning Lokaler och utrustning Samtliga skolenheter ska vara utrustade med den utrustning, och de specialsalar som krävs för att uppfylla skollagens krav på undervisning inom ämnet, och för årskursen. Omfattar specialsalar för idrott- och hälsa, hem- och konsumentkunskap, slöjd, och naturorienterande ämnen. Skolenheternas lokaler ska ha en god inne- och utemiljö utifrån krav på god arbetsmiljö och barnsäkerhet. Lokaler och utrustning Samtliga skolenheter ska ha en god IKT-infrastruktur. Elevhälsa- och särskilt stöd (Kurator, psykolog, skolsköterska) Elevhälsa- och särskilt stöd (Specialpedagogisk kompetens) Studie- och yrkesvägledning Samtliga elever ska ha god tillgång till elevhälsa och särskilt stöd. Med det avses att elevhälsopersonal ska vara närvarande och för eleverna kända personer, och vistas på skolan med kontinuitet. Specialpedagogisk kompetens ska finnas på alla skolenheter. Alla elever i årskurs 1-9 ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. För elever i årskurs 7-9 ska arbetet ledas av behörig studie- och yrkesvägledare. Elevens val Samtliga skolenheter ska kunna erbjuda ett allsidigt urval av elevens val. Språkval Alla elever ska erbjudas språkval enligt skolförfattningarnas krav. Studiehandledning Studiehandledning utifrån elevens behov ska kunna erbjudas på alla skolenheter. Modersmålsundervisning Modersmålsundervisning bör kunna erbjudas på samtliga skolenheter. Skolbibliotek Alla elever ska ha god tillgång till skolbibliotek. Garanterad undervisningstid Den garanterade undervisningstiden ska följas. Inga elever ska resa mellan skolor på garanterad undervisningstid. Förtydliganden/Kommentarer: Flertalet av de krav som ingår i ovanstående tabell är således krav som regleras i skolförfattningarna. 15
3. Pedagogiskt perspektiv Kollegialt lärande Kollegialt lärande Rektors pedagogiska ledarskap Rektors pedagogiska ledarskap Betyg och bedömning Rekryteringsförutsättningar Rekryteringsförutsättningar Åldersblandad undervisning Varje lärare ska ingå i arbetslag och ämneslag. Arbetslagen ska vara tillräckligt stora för att ge förutsättningar för kompetensutveckling inom det ämne läraren undervisar och i den dagliga lärmiljön. Rektor ska ha förutsättningar att vara pedagogisk ledare genom att vara närvarande i den dagliga verksamheten. Rektor bör endast i undantagsfall vara rektor för fler än två skolenheter. Varje skolenhet ska ha tillgång till ett kvalificerat administrativt stöd som bör vara lokaliserat till skolenheten. Skolorganisationen ska stödja hög kompetens inom betyg och bedömning. Varje skolenhet ska ha förutsättningar att erbjuda hållbara och attraktiva tjänster. Med det avses att skolenheten så långt som möjligt ska kunna erbjuda heltidstjänster och att lärare inte ska tvingas dela tjänst mellan flera skolenheter. Varje skolenhet ska ha förutsättningar att kunna ta emot lärarstudenter inom ramen för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Åldersblandade undervisningsgrupper ska inte förekomma av organisatoriska/ekonomiska skäl. Förtydliganden/Kommentarer: God kvalitet i lärandet uppnås bland annat när yrkesskickliga lärare samverkar med varandra runt eleven och gruppen/klassen. I arbetslaget arbetar lärare med olika ämneskompetenser tillsammans, de utbyter pedagogiska erfarenheter, utvecklar verksamheten och samverkar för att skapa en trygg och stimulerande lärmiljö där varje barn och elev ska ha möjlighet att lyckas i sitt lärande. I ämneslaget kan varje lärare bland annat utveckla sin ämneskompetens, och samråda kring bedömning och betyg. Varje skolenhet ska ha så goda förutsättningar som möjligt att kunna erbjuda hållbara och attraktiva tjänster för lärare, med möjlighet att ingå i både arbets- och ämneslag. Med det menas att skolan så långt som möjligt ska kunna erbjuda heltidstjänster, samt att lärare inte ska ha delade tjänster mellan flera skolenheter. I syfte att möjliggöra arbetslag och ämneslag underlättar det att F-6 skolor är minst två-parallella och F-9/7-9 skolor minst två-parallella, helst flerparallella. Rektor behöver ha förutsättningar att vara pedagogisk ledare, vilket också tydliggörs i kommunens Skolutvecklingsprogram. För det krävs bland annat att rektor har möjlighet att vara närvarande i den dagliga verksamheten, och att verksamheten ekonomiskt kan bära administrativt stöd för avlastning avseende exempelvis frågor kopplade till löpande kommunikation, systemägare i aktuella digitala system, ekonomi-, personal- och elevadministration, betygshantering, schemaläggning, rapportering av statistik, arkivering och distribution av information. Även detta har varit viktiga kriterier i arbetet med kommunens skolstruktur. 16
Varje skolenhet bör också ha förutsättningar att ta emot lärarstudenter inom ramen för VFU, vilket innebär att det ska finnas ämnesbehöriga handledare på skolan i den kombination som lärarstudenten behöver. 4. Systematiskt kvalitetsarbete (SKA) Varje skolenhet ska vara så stor att kunskapsresultat och enkätresultat kan visas över tid i syfte att kunna följa upp och utvärdera Förutsättningar för SKA verksamheten, och vidta åtgärder utifrån de resultat som framkommer av SKA. Förtydliganden/Kommentarer: Det systematiska kvalitetsarbetet med tillhörande styrkedja är en nyckel till framgång för skolutveckling. En avgörande del i det systematiska kvalitetsarbetet är att kontinuerligt analysera utbildningens kvalitet och utifrån givna resultat dra slutsatser och besluta om handlingar för att utveckla arbetet. Detta ska göras av pedagoger, skolledare och huvudman i en tydlig styrkedja - så som det beskrivs i kommunens skolutvecklingsprogram. Utöver kriterier som avser styrkedjans faktiska funktion och innebörd är en viktig aspekt inom detta område att varje skolenhet såväl som respektive elevgrupp är tillräckligt stor så att resultat kan visas och analyseras på ett transparent sätt, i syfte att följas upp och utvärderas över tid. Det innebär att elevgruppens storlek, utifrån den faktor som ska följas upp så långt det är möjligt bör överstiga ca 10 elever. 5. Ekonomi Ekonomi i balans Varje skolenhet ska ha förutsättningar för en ekonomi i balans, d.v.s. möjlighet att klara verksamheten inom fastställd elevpeng. Resurseffektiva undervisningsgrupper F-6 skolor bör vara två-parallella för att ha förutsättningar för resurseffektiva grupper. Resurseffektiva undervisningsgrupper Högstadium (åk 7-9) ska vara minst två-parallella för att ha förutsättningar för resurseffektiva grupper. Lokalutnyttjande Varje skolenhet bör ha ett lokalutnyttjande på 90 %. Förtydliganden/Kommentarer: Varje skolenhets förmåga att driva en stabil och varaktig verksamhet är inte bara en kommunal angelägenhet, det är en ur ett nationellt perspektiv avgörande aspekt för att ge elever en likvärdig och kvalitativ undervisning. I Norrtälje kommun ska huvudregeln vara att varje skola har förutsättningar att på egen hand säkra en ekonomi i balans, vilket förenklat innebär möjlighet att klara verksamheten inom fastställd elevpeng. För att möjliggöra detta krävs utöver en viss storlek på undervisningsgruppen, att pedagoger undervisar tillräckligt stor del av sin arbetstid. Kommunens F-6 skolor bör således vara två- eller flerparalla med minsta elevantal om ca 15 elever/årskurs. Elevantalet för en F-6 skola bör helst vara ca 250-350 elever (minsta elevantal är 100 elever). När det gäller 7-9 17
skolorna (högstadium), där tjänsterna ser annorlunda ut och lärares utbildning oftast är inriktad för behörighet att undervisa enbart i vissa ämnen/ämneskombinationer, krävs minst tvåparallella men helst flerparallella skolor och normen för elevgruppens storlek bör uppgå till ca 25 elever. Det innebär att ett högstadium helst bör ha 400 elever eller fler (minsta elevantal är 150-200 elever). Kommunen behöver också ha en viss och rimlig överkapacitet i sina skolor, i syfte att säkra att alla elever kan tas emot över tid, oavsett elevkullars storlek och de fristående verksamheternas konkurrens. En riktlinje föreslås vara att varje skolenhet har ett kapacitetsutnyttjande på 90 %, även om lokala avvikelser kan förekomma. 18
Kartläggning av nuläge - underlag och perspektiv för bedömning Bilaga 2 Demografisk utveckling Variationer i elevkullar Norrtälje kommun har som många kommuner i landet upplevt en minskning av elevkullarna i grundskolans åldersgrupper under 2000-talet. Från att ha haft elevkullar om ca 850 elever per årskurs i slutet av 90-talet minskade elevkullarna från mitten av 2000-talet till ca 500-600 elever per årskurs. De senaste åren har elevantalen återigen börjat öka, och nuvarande befolkningsprognoser visar att elevkullarna år 2025 återigen kommer att uppgå till mellan 700-800 elever per åldersgrupp. Prognoserna innehåller alltid en viss osäkerhet. Oförutsedda händelser och omvärldsfaktorer såsom konjunkturläge, den senaste tidens stora antal nyanlända elever, hur stor inflyttning som sker, i vilka områden familjer med barn i skolålder väljer att bosätta sig o.s.v. går inte alltid att förutsäga med exakthet. Det gör att befolkningsprognoserna inte alltid stämmer, åtminstone inte på områdesnivå. Det behöver kommunen ha beredskap att hantera. Kommunen har en skyldighet att anordna grundskola, och bereda utbildning för alla barn. Kommunen måste också ha beredskap att anpassa skolorganisationen till såväl minskade som ökade elevkullar över tid. Ökad inflyttning mot Norrtälje stad En trend på såväl global som nationell nivå är att fler människor söker sig mot städer. Det gäller även Norrtälje. Befolkningen ökar framförallt i Norrtälje stad och dess omgivande landsbygd. Det är en utmaning för kommunen att organisera verksamheten så att skolorna ligger på platser där flertalet elever bor, då detta kan förändras över tid, samtidigt som ingen elev bör få orimligt långt till närmaste skola. Det fria skolvalet Den lagstadgade rätten att välja skola ses av de flesta i dag som en självklar rätt och i grunden positivt. Det fria skolvalet innebär också en viktig parameter vid planeringen av en kommuns skolorganisation. Det går inte att se till enbart antalet elever boende i ett geografiskt upptagningsområde, även elevströmmar behöver beaktas, d.v.s. hur eleverna väljer och eventuella etableringar av fristående skolor. Parallellt med detta är en viktig aspekt att kommunen alltid ska ha beredskap att kunna ta emot alla elever. 19
I Norrtälje kommun är det fria skolvalet i praktiken något mer begränsat för vissa elever, då rätten till skolskjuts inte är lika långtgående för elever som väljer att gå i en annan skola än den kommunen annars skulle ha placerat eleven i. De s.k. upptagningsområdena utgör en ram för kommunens planering, men behövs också för att kunna fatta rättssäkra beslut om skolplacering och skolskjuts. För många elever innebär de geografiska avstånden, och avsaknad av allmänna kommunikationer, att val av annan skola kan innebära praktiska svårigheter. Likväl väljer många elever att gå i en annan skola än den de tillhör enligt upptagningsområdet. Sammantaget väljer idag ca 20 % av eleverna i Norrtälje kommun en fristående skola, och många väljer även en annan kommunal skola. Segregerade skolor En ytterligare utveckling på såväl nationell som lokal nivå är att skolorna blir mer segregerade vad avser elevernas sammansättning. Orsakerna till detta varierar, men tydligt är dock att elevernas socioekonomiska förutsättningar såsom föräldrarnas utbildningsbakgrund och härkomst har betydelse för elevens skolresultat, och att skillnaderna i resultat mellan elever har ökat 3. Skolan har ett uttryckligt uppdrag att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och se till att utbildningen är likvärdig oavsett var den anordnas. I Norrtälje kommun finns förhållandevis stora variationer mellan skolorna vad gäller de socioekonomiska faktorer som anges ovan. Exempelvis varierar faktorn andel föräldrar med eftergymnasial utbildning mellan 15 % - 70 %. Andelen elever med utländsk bakgrund varierar mellan 0 % till 30 % 4. Skolverket bedömer att det krävs ytterligare insatser för att säkerställa skolans roll som mötesplats i samhället och minska skolsegregationen. Skolhuvudmännen behöver således verka för, och främja att skolor har en allsidig elevsammansättning 5. Ett sätt att öka likvärdigheten och utjämna skillnader i elevernas resultat är att ha en väl genomtänkt fördelning av resurser. En kommun kan också genom strategiska beslut om konkreta insatser i form av skolbyggen och/eller ändrade områdesgränser uppnå minskad skolsegregation, och en mer allsidig elevsammansättning. Ett exempel på det är Nyköpings kommun som valt att ersätta fyra kommunala högstadieskolor med en enda stor högstadieskola för nästan 1 300 elever, med uttalat syfte att skapa en allsidig elevsammansättning. Klasserna i skolan mixas med stöd av Skolverkets så kallade salsamodell 6, så att det blir en mångfald av olika grupper av elever i varje klass. Grundtanken är att föra samman barn med olika bakgrund, bl.a. för att öka förståelsen för andra människor 7. 3 Skolverkets lägesbedömning 2015 4 SIRIS, Skolverket 5 Skolverkets lägesbedömning 2015, Skolverket rapport 421 6 http://salsa.artisan.se/ 7 http://nykoping.se/nykopings-hogstadium/om-nykopings-hogstadium/nykopings-hogstadium-i-media/ 20
Måluppfyllelse Låga kunskapsresultat Kunskapsresultaten i årskurs 9 i kommunen har varit otillfredsställande låga över tid. 77 % av samtliga elever i Norrtäljes skolor nådde kunskapskraven i alla ämnen år 2015. I de kommunala grundskolorna låg resultatet på 73 %, vilket är en försämring jämfört med föregående år. Diagrammet till höger visar utvecklingen över tid. Uppgifterna avser Norrtäljes kommunala skolor i relation till samtliga skolor i riket. Trenden för resultaten i årskurs 6 ser något mer positiva ut, även om även de är otillfredsställande med tanke på skolans uppdrag. 84,5 % nådde kunskapskraven i alla ämnen. Det är en förbättring jämfört med året innan. Statistik som avser årskurs 6 finns dock endast tillgänglig för de två senaste läsåren. Tabellen nedan redovisar elevernas kunskapsresultat för läsåret 2014/2015 per skola. Resultat som omfattar färre elever än 10 publiceras inte. Resultaten skiljer sig mycket åt mellan skolorna, och störst är skillnaderna i årskurs 9. Av resultaten går det inte att utläsa att storleken på skola har inverkan. Statistiskt kan skillnaden i skolresultat snarare förklaras av andel elever med utländsk härkomst och elevernas socioekonomiska bakgrund. Rektorernas analyser avseende resultaten är dessutom ofta kopplad till att skolan har många elever som behöver mycket extra stöd, och att man inte fullt ut lyckats tillgodose dessa behov. 21
Tabell Andel elever som nått målen i alla ämnen läsåret 2014/15 8 Skolenhet Elevantal Nått mål Skolenhet Elevantal Nått mål Nått mål F-6 skolor 14/15 Åk 6 F-9/7-9 skolor 14/15 Åk 6 Åk 9 Björkö-Arholma 14.. Hallsta 309 71,40 % 77 % Grisslehamn 9.. Bålbro 374 77,80 % 81 % Singö 13.. Långsjö 264 66,70 % 58 % Herräng 23.. Grind 392 100 % 96 % Skebo 45.. Lommar 148 73,70 % 57 % Rånäs 36.. Svanberga 306 100 % 56 % Söderbykarls 49.. Länna 262 78,10 % 85 % Riala 85.. Rådmansö 166 100 % 77 % Köpmanholm 42.. Norrsund 69 87 % Vätö 45.. Roslagsskolan 502 72 % Elmsta 146 100 % Gottsta 160 100 % Skederids 91 100 % Edsbro 73 63,20 % Park 190 100 % Kvisthamra 319 88,10 % Drottningdal 107 100 % Frötuna 158 100 % 8 SIRIS, Skolverket 22
Lärmiljöer och stöd är inte likvärdiga Lärartätheten inte likvärdig Lärartätheten varierar stort mellan skolorna i kommunen. Några av de minsta skolorna har färre än 6 elever per lärare, medan andra har uppåt 20 elever per lärare. En strävan bör vara att personaltätheten ska bli mer likvärdig. Tabell antal elever/lärare läsåret 2015/16 (årskurs 1-9) 9 Skolenhet Antal elever Elever/ lärare Skolenhet Antal elever Elever/ lärare Björkö-Arholma 13 4,6 Grind 352 13,1 Herräng 11 5,3 Park 160 13,6 Grisslehamn 22 6,9 Elmsta 143 13,8 Norrsunds 72 9,5 Bålbro 348 13,8 Skebo 38 9,5 Köpmanholm 43 13,9 Lommar 115 9,5 Gottsta 145 14,6 Rånäs 28 9,7 Kvisthamra 273 14,9 Rådmansö 155 11,4 Frötuna 139 15,0 Drottningdal 85 11,4 Roslagsskolan 529 15,3 Långsjö 265 11,4 Hallsta 325 16,3 Länna 241 11,4 Riala 76 17,1 Vätö 45 11,9 Svanberga 305 17,4 Skederid 82 12,5 Söderbykarl 42 21,0 Edsbro 55 12,9 Särskilt stöd Skolans styrdokument ställer idag högre krav på att undervisningen är flexibel och individanpassad än tidigare. Många elever är i behov av individinriktade stödinsatser för att nå målen, och ska ha rätt att så få. Det kan handla om stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det kan också handla om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. För vissa elever med stödbehov kan en mindre skolenhet, med mindre elevgrupper och färre lärare vara en bra skolmiljö. Men det kan också vara både personalmässigt resurskrävande och kompetensmässigt otillfredsställande att på alltför små skolor möjliggöra flexibla anpassningar utifrån elevernas särskilda behov. Tillgång till elevhälsa Elevhälsan fyller en viktig funktion i skolverksamheten. Inte minst gäller det för att stärka kompetensen hos de lärare som arbetar med elever i behov av särskilt stöd. På en liten skola är det svårt att organisera ett kontinuerligt och nära samarbete mellan elevhälsoteam, pedagoger och övrig personal. Tillgängligheten för de mindre skolorna blir sämre, och elever och pedagoger får inte samma tillgång till hela elevhälsoteamet och dess tvärvetenskapliga kompetens. Elevhälsoteamen ska i sitt uppdrag fokusera 9 SIRIS, Skolverket. Avser elever per oktober 2015 i årskurs 1-9, d.v.s. exkl. förskoleklass 23
på hälsofrämjande och förebyggande arbete i samverkan med övrig personal på skolan. Det kan bli en försvårande faktor om elevhälsopersonalen inte kan vara fysiskt närvarande i tillräckligt hög grad på mindre skolor. På större enheter ges bättre förutsättningar att ha ett elevhälsoteam som finns tillgängligt större delen av skoldagen. Restiden för elevhälsans personal inom ett geografiskt område, som ska bistå flera skolenheter, innebär också ett ineffektivt utnyttjande av resurser, vilket innebär att elever och lärare får mindre tillgång till elevhälsans resurser. Lokaler och lärmiljö, bibliotek I dag saknar flera mindre skolenheter tillgång till specialsalar och/eller utrustning för exempelvis idrott, hem- och konsumentkunskap (HKK), naturorienterande ämnen (NO) och slöjd. På många skolor behöver eleverna resa till andra skolor för undervisning i vissa ämnen. I flera fall har resor skett på tid som utgör garanterad undervisningstid. En principiell fråga som behöver lyftas över lag är i vilken utsträckning specialsalar för exempelvis HKK, slöjd och NO ska finnas på F-6 skolorna? I dagsläget saknas specialsalar även på skolor såsom Frötuna, Elmsta och Gottsta skolor. Flera av de större skolenheterna har egna skolbibliotek, medan flertalet av de minsta skolorna i stället använder biblioteksbussens resurser. Skollagen anger att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek. Det är en fördel om skolan kan ha ett eget skolbibliotek, men det ska poängteras att Skolinspektionen inte riktade någon kritik mot kommunen vad gäller tillgången på skolbibliotek i samband med den tillsyn som genomfördes 2015. Åldersblandad undervisning På de mindre skolenheterna bedrivs ofta åldersblandad undervisning då antalet elever i varje årskurs inte är tillräckligt stort för att ha åldershomogena grupper. Forskning är förvisso inte entydig, men det finns studier som visar att åldersblandad undervisning inte har några positiva effekter (och i värsta fall kan ha uttryckliga negativa effekter) då förutsättningarna för samarbete i klassen blir sämre 10. Forskning visar också att elever oftast föredrar att umgås och studera tillsammans med jämnåriga Allsidigt urval av elevens val, språkval, modersmålsundervisning och studiehandledning. Enligt skollagen ska huvudmännen sträva efter att erbjuda ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. På många skolor i Norrtälje är det dock snarare organisationen som styr vilka ämnen som erbjuds, inte elevernas önskemål och behov. Språkval ska erbjudas från årskurs 6. Minst två av språken franska, spanska och tyska ska erbjudas, men huvudmannen ska sträva efter att kunna erbjuda även andra språk. De flesta elever i årskurs 6 åker i dag till närmaste högstadieskola för att få sin undervisning, då undervisningsgrupperna annars blir för små. 10 Skolverket, Forskning för skolan, 2016. Även IFAU Åldersintegrerade klasser bra eller dåligt för elevernas studieresultat, Rapport 2008:20 24
Det är även svårt att organisera modersmålsundervisning och studiehandledning på de mindre skolenheterna. Många elever tvingas resa till andra skolenheter för att få del av modersmålsundervisning. Studiehandledning ska inkluderas i den vanliga undervisningen, men resurserna används ineffektivt då handledarna tvingas dela sin tid mellan många skolenheter. Studie- och yrkesvägledning (SYV) Enligt den senaste statistiken hade Norrtäljes kommunala skolor ca 2 heltidstjänster inom SYV 11. Samtliga studie- och yrkesvägledare är behöriga. Endast en av högstadieskolorna har en studie- och yrkesvägledare med en tjänst som överstiger 0,5 heltidstjänst. Enligt Skollagen ska alla elever i grundskolan ha tillgång till SYV, inte bara elever i högstadiet. Vägledning ska ske som en kontinuerlig och integrerad del av undervisningen. På skolor som saknar studie- och yrkesvägledare faller det på den enskilda läraren att tillgodose elevernas behov av vägledning. IKT-infrastruktur Norrtälje Kommun har sedan 2012 infört 1-1 dator för elever i årskurs 7-9 och gymnasiet, och motsvarande 1-3 dator/ipad i årskurs F-6. Denna satsning går helt i linje med den nya nationella ITstrategin för skolväsendet som regeringen presenterar under våren 2016. Satsningen riskerar dock att bli mer kostsam för Norrtälje jämfört med andra kommuner med samma elevantal. Detta då användandet av digitala verktyg kräver att varje skolbyggnad har tillgång till väl fungerande nät, med flera installerade accesspunkter. Forskning kring digitala hjälpmedel och våra egna erfarenheter visar också att det måste finnas hög digital kompetens hos personalen lokalt, något som ännu inte kunnat tillgodoses fullt ut i kommunen. Elevernas sociala miljö och trygghet Eleverna på mindre skolor får mer begränsade möjligheter att interagera med en mångfald av kamrater och vuxna. Ett argument som ofta framförs för att balansera detta faktum är att små skolor erbjuder en tryggare miljö för eleverna än större skolor. Något stöd för att elever i små skolor i Norrtälje kommun skulle känna sig tryggare går dock inte att utläsa av kommunens årliga elevenkät riktad till elever i årskurs 5. Nedan redovisas elevernas svar inom på frågan om hen känner sig trygg i skolan. Resultat som omfattar färre elever än 6 publiceras inte. 11 SIRIS, Skolverket 25
Tabell Upplevd trygghet, elever i åk 5 på respektive skola Skolenhet Andel Andel Björkö Arholma.. Elmsta 94 % Grisslehamn.. Långsjö 93 % Singö.. Frötuna 93 % Herräng.. Gottsta 92 % Söderbykarl.. Skebo 86 % Köpmanholms.. Drottningdals 86 % Rånäs.. Grind 86 % Vätö.. Kvisthamra 80 % Rådmansö.. Riala 80 % Edsbro 100 % Park 78 % Skederid 100 % Bålbro 76 % Länna 100 % Svanberga 70 % Hallsta 95 % Lommarskolan 70 % Ett annat mått på trygghet är hur framgångsrika skolorna är på att förbygga mobbning och kränkande behandling. Av de anmälningar till Skolinspektionen som skett de senaste tre åren kan konstateras att både mindre och större skolor blir föremål för anmälningar från elev/vårdnadshavare där elev upplevt sig utsatt för kränkande behandling av andra elever eller av personal 12. Högre krav i skolförfattningar och nya förutsättningar för skolan Den nya skollagen som började tillämpas från 2011 ställer högre krav på huvudmännen än tidigare skolförfattningar. Inom ett antal områden har skollagen förtydligats, vilket i sig förutsätter en utveckling av organisation och struktur för att säkra lagkraven. Det gäller exempelvis nedanstående områden. Krav på behöriga lärare. Tydligare kompetenskrav och krav på befattningsutbildning för rektorer. Endast behöriga lärare får sätta betyg. Skolenhetsbegreppet har förtydligats. En skolenhet ska ledas av en rektor. Rektors ansvar och beslutanderätt har förtydligats. Krav på tillgång till skolbibliotek. Krav på ändamålsenliga lokaler och lärverktyg. Krav på studie- och yrkesvägledning. Ökade krav på tillgång till elevhälsa som innefattar skolläkare, skolsköterska, psykolog, och kurator samt specialpedagogiska insatser. Tydligare krav på särskilt stöd. Ökade krav på systematiskt kvalitetsarbete på huvudmanna- och rektorsnivå. Krav på resursfördelning efter barnens och elevernas förutsättningar och behov. Gäller på kommun- och enhetsnivå. Ökad rättssäkerhet för elever. Fler beslut än tidigare går att överklaga. 12 SIRIS, Skolverket 26
Skolinspektionens tillsyn Skolinspektionen konstaterade i sin regelbundna tillsyn 2015, med anledning av att kunskapsresultaten över tid inte har förbättrats, att Norrtälje kommun som huvudman behöver vidta åtgärder för att följa upp och utvärdera verksamheten, och därefter vidta nödvändiga utvecklingsåtgärder för att resultaten ska förbättras. Utifrån inspektionens återföring har en modell för det systematiska kvalitetsarbetet tagits fram med stöd i Skolverkets allmänna råd. Det systematiska kvalitetsarbetet bygger ytterst på arbetslagens uppföljning och utvärdering av sin egen undervisning. Den sker kollegialt i arbetslaget genom att hitta mönster och samband mellan elevernas kunskapsresultat, undervisningen och givna förutsättningar. För små skolor med få lärare och litet elevunderlag är det svårt att åstadkomma ett systematiskt kvalitetsarbete som visar vad som behöver utvecklas. Så här skriver Skolinspektionen i sitt tillsynsbeslut 2015, gällande en av kommunens skolor: Skolans förutsättningar vad gäller storlek innebär speciella utmaningar. På grund av det lilla elevantalet saknas till exempel underlag från huvudmannens elevenkät med frågor om undervisning och trygghet. Elevantalet gör också att årliga sammanställningar av kunskapsresultat är svårtolkade. Kompetensförsörjning Tillgång på behöriga lärare I Sverige råder i dag en alarmerande brist på behöriga lärare. Stora insatser krävs på nationell nivå för att öka yrkets attraktivitet och få fler att utbilda sig till yrket 13. Även Norrtälje kommun står inför en utmaning att möta kommande pensionsavgångar med nyrekrytering av behöriga lärare. Norrtälje konkurrerar med kommunerna i Stockholms län och Uppsala om utbildade lärare, och behöver därför kunna erbjuda attraktiva tjänster och goda arbetsvillkor. Kommunens skolutvecklingsprogram är en del i detta arbete. Enligt den senaste offentliga statistiken för läsåret 2015/16 har Norrtälje kommun 351 tjänstgörande lärare eller 301 heltidstjänster inom grundskolan. Ca 85 % av dessa hade pedagogisk högskoleexamen. Detta kan jämföras med 87 % i riket för kommunala skolor. Det räcker dock inte att enbart titta på andel lärare med lärarlegitimation. Man måste också titta på behörighet - i vilken utsträckning undervisar lärare i de ämnen de har behörighet för. Enligt den senaste tillgängliga offentliga statistiken uppgår andelen lärare i Norrtälje som har lärarlegitimation och behörighet i ämnet de undervisar till 75 % 14. Motsvarande siffra för riket är ca 73 %. Lägst behörighet 13 Skolverkets lägesbedömning 2015, Skolverket rapport 421 14 SIRIS, Skolverket läsåret 2015/16 27