Skolinspektionen Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp i Värmdö kommun
Skolinspektionen w... p 1(13) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om verksamheterna Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvahtetsgranskning av särskilt stöd i enskild undervisning och särskild uridei^isningsgrupp under våren 2014. Granskningen i Värmdö kommun ingår i detta projekt. Verksamheterna i kommunen besöktes under februari 2014. Ansvariga inspektörer har utredaren Kristine Brosjö och juristen Alf Johansson varit. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvahtetsgranskningen av särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp genomförs hos ytterligare sju huvudmän. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvahtetsgranskningsrapport. För de skolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjhghet till jämförelse med förhållanden på andra skolor. I projektet är begreppen inkludering och integrering centrala och används i följande betydelse. Begreppet inkludering innebär att skolan och undervisningssituationen så långt som möjligt anpassas till samtliga elever. Det ställer alltså krav på att reflektera över och arbeta med förändring av både den ordinarie klassen och att ge eleven det stöd han/hon behöver. Begreppet integrering innebär att elever så långt som möjligt ska anpassas in i klassen. Det ställer alltså främst krav på att ge eleven stöd och inte att arbeta med förändringar av klassen.
skolinspektionen 2(13) Bakgrundsuppgifter Skolornas arbete med särskilt stöd i enskild imdervisning och särskild undervisningsgrupp har granskats vid två skolor i kommunen. Skolornas namn är fingerade och de kallas skola A och skola B i rapporten. Vid skola A finns två och vid skola B finns en särskild undervisningsgrupp. Sammanlagt finns 34 elever i årskurserna 7-9 som är placerade i särskild midervisningsgrupp vid dessa skolor. Något fler pojkar än flickor är placerade i dessa grupper. På skola A har alla elever som är placerade i särskild undervisningsgrupp en klasstillhörighet i en ordinarie undervisningsgrupp på den skola som den särskilda undervisningsgruppen är lokaliserad. På skola B bildar den särskilda undervisningsgruppen en egen klass. Någon elev som får särskilt stöd inom ramen för enskild undervisning finns inte vid någon av skolorna. Resultat 1. Använder skolan särskilt stöd i form av enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp först när de stödmöjligheter som är möjliga i elevers ordinarie undervisningsgrupp prövats? 1.1 Har skolan tidigare uttömt att eleverna fått tillgång till olika särskilda stödåtgärder inom ramen för ordinarie undervisningsgrupper innan beslut om enskild undervisning eller placering i särskild undervisningsgrupp fattas? Här undersöks om elever som är placerade i särskild undervisningsgrupp eller i enskild undervisning har haft tillgång till särskilt stöd inom ramen för ordinarie undervisningsgrupp, dvs. inom den elevgrupp som elev tillhör. Det prövas också om så många olika former som möjligt av särskilt stöd prövats före placeringen. Har de särskilda stödinsatser som givits utvärderats för att identifiera vilka ytterligare insatser som ska vidtas undersöks också. Enligt skollagen 3 kap. 7 ska särskilt stöd i första hand ges inom ramen för ordinarie undervisning.
skolinspektionen 3(13) Vid intervjuer med lärare, elevhälsa och rektorer samt vid dokmnentstudier framkommer att man på både skola A och B har prövat olika sätt att ge eleverna särskilt stöd inom ramen för ordinarie undervisning innan eleverna bhvit placerade i särskild undei^isningsgrupp. Lärare vid skola B berättar att mycket av det särskilda stödet sker i den ordinarie klassen, till exempel genom att eleven använder sig av anpassat material, har en extra resurs i klassen och får handledning av kuratorn eller specialpedagogen. Lärarna berättar vidare att "vi har möjligheten till pedagogiskt samtal om olika ämnen. Vi jobbar med case och lär varandra" för att klara av att ge eleverna det särskilda stödet inom ramen för den ordinarie undervisrungsgruppen. Enligt rektorer, lärare och elevhälsan genomför skolorna kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av de särskilda stödåtgärder som ges en elev. Vid bägge skolorna uppger både rektorer och lärarna att elevernas skolsituation är en stående punkt på arbetslagens veckomöten då även representanter från elevhälsan deltar. De i kvahtetsgranskningen deltagande elevernas åtgärdsprogram utvärderas regelbundet. I samtal med vårdnadshavare från båda skolorna framkommer att det tog lång tid innan en utredning påbörjades och en annan förälder berättar att "jag fick tjafsa med läraren för att få igång den pedagogiska kanonen". Vid flertalet intervjuer med elever frarnkommer att de har svårt att konkret komma ihåg vilket stöd de har fått inom ramen för ordinarie undervisning. En elev på skola B berättar att "jag hade svårt att hänga med och mamma och rektorn bara bestämde att jag ska börja här". En annan elev hade extra stöd av en speciallärare två gånger i veckan. För en del elever vid skola A är emellertid dokumentation av stödinsatser i form av till exempel åtgärdsprogram från tidigare skolgång bristfällig eftersom eleverna kommer till skola A från andra skolor när de börjar i årskurs 6. Trots det anser lärarna att det oftast sker en bra överlämning både genom samtal med elevernas tidigare lärare och vårdnadshavare. Men inget av dessa samtal finns heller dokumenterat. Lärarna och elevhälsan på skola A uppger i intervju att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp inte alltid sker i samråd med elevhälsan. Representanter för elevhälsan berättar att "ett tag fattades dessa beslut över huvudet på oss". Rektorn på skola A bekräftar att den person från elevhälsan som är knuten till arbetslaget har varit sjukskriven vilket kan ha medfört att inte alla beslut har fattats i samråd med elevhälsan. Lärarna och rektorn ger dock en samstämmig bild över att skolan har uttömt alla möjhgheter att ge eleverna särskild stöd i den ordinarie klassen innan man överväger om att fatta beslut om placering i särskild undervisningsgrupp.
skolinspektionen 4(13) Skolinspektionen bedömer att båda skolorna i hög utsträckning prövar olika möjligheter att ge eleverna särskilt stöd inom ramen för ordinarie undervisning innan beslut om placering i särskild undervisningsgrupp sker. Huvudmannen behöver dock utreda vilka konsekvenser den bristande dokumentationen, avseende tidigare insatta stödåtgärder, får för elever som kommer sent i sin skolgång till skola A. Detta i syfte att försäkra sig om att skolan verkligen uttömt de stödåtgärder som är möjliga inom ordinarie undervisning innan beslut placering i särskild undervisningsgrupp fattats för dessa elever. 1.2 Är beslut om enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp baserade på tillräckliga underlag? Här undersöks om skolan har, och följer, rutiner och riktlinjer för att kartlägga och utreda en elevs eventuella behov av särskilt stöd. Här undersöks också om utredningar och underlag beaktas och utgör en tillräcklig grund för beslut om enskild undervisning eller undervisning i särskild undervisningsgrupp. Enligt skollagen (3 kap. 8 ) ska rektorn se till att en elevs behov av särskilt stöd utreds om eleven befaras inte nå kunskapskraven skyndsamt eller uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Enligt Skolverkets allmänna råd 1 bör den som utreder dokumentera utredningen och utifrån kartläggningen bedöma vilket behov av stöd eleven har. göra en bedömning av om eleven är i behov av särskilt stöd, och i så fall De dokumentstudier som Skolinspektionen gjort vid besök i skolorna visar att ett flertal utredningar, både pedagogiska, sociala och i några fall även medicinska, av elevernas behov av särskilt stöd genomförts. Dokumentstudier samt samtal med lärare, elevhälsa och rektorn visar att på skola B utarbetas åtgärdsprogram för de elever som är i behov av särskilt stöd. Dessa utvärderas med jämna mellanrum och nya åtgärder tas fram om eleven fortfarande är i behov av särskilt stöd. Enhgt rektorn, lärarna och elevhälsan finns det tydliga rutiner för arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Representanter för elevhälsan är med på s.k. resultatkonferenser och anser att man har "rätt bra översikt över situationen på skolan". På skola A saknar en del elever dokumentation kring sin tidigare skolgång eftersom, som nämnts ovan, en del elever har kommit till skola A från andra skolor i kommunen. I dessa fall har det vid överlämningar i samråd med överlämnande lärare och vårdnadshavare gjorts bedömningar att eleverna direkt ska erbjudas plats i den särskilda undervisningsgruppen. Numera börjar dock alla elever på skola A i en ordinarie klass för att lärarna "vill lära känna dem först och Arbete med åtgärdsprogram, för elever i behov av särskilt stöd (2013).
Skolinspektionen w,, x. 5(13) göra en bedömning av elevernas situation själv, inte bara gå på den överlämnande lärarens utsagor". Skolinspektionen bedömer att skolorna genomför kartläggningar och utredningar om elevers skolsituation innan placering i särskild undervisningsgrupp blir aktuell. 2. Innebär enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp att elever i behov av särskilt stöd får det och att elevernas skolsituation förbättras som helhet? 2.1 Görs anpassning i det särskilda stödet kontinuerligt utifrån elevens behov? Här undersöks om elever som får enskild undervisning eller är placerade i särskild undervisningsgrupp får ett särskilt stöd som kontinuerligt anpassas tekniskt, pedagogiskt och organisatoriskt utifrån elevens sociala och/eller kunskapsmässiga behov. Här undersöks också om anpassad studiegång sker "efter individuell prövning av varje elev och om vårdnadshavare och elever är medvetna om de följder för vidare studier som anpassad studiegång kan medföra. Enligt skollagen (3 kap. 12 ) kan anpassad studiegång beslutas för eleverna om det särskilda stödet inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar. innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för Detta beslut får utbildningen. Det förekommer att samtliga elever i en och samma gpupp har anpassad studiegång, där anpassningen ser likadan utför samtliga elever. Skolans förutsättningar kan då ha varit avgörande i stället för att hänsyn tagits till respektive elevs behov. Beslut om anpassad ska föregås av noggranna överväganden 2. Forskning visar att lärare som har goda ämneskunskaper förstår ämnesinnehållet studiegång bättre och därför på ett bättre sätt kan anpassa elevernas progression av yt- och djuplärande ifråga om detta. 3 Från Skolinspektionens regelbundna tillsyn framkommer att det inte är ovanligt att elever i särskilda undervisningsgrupper behörighet för. undervisas av lärare i andra ämnen än vad lärarna har Intervjuer med lärare, elevhälsa, rektorer, vårdnadshavare och elever vid bägge skolorna visar att undervisning i särskild undervisningsgrupp i hög utsträckning anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Eleverna i särskild undervisningsgrupp har tillgång till datorer med särskilda program, man arbetar mycket visuellt med filmer, bild och teater. Lärarna berättar att de har större 2 3 Skolverket 2013. Allmänna råd. Arbete med atgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Nordenbo m fl och Hattie i Håkansson och Sundberg 2012. Utmärkt undervisning (s.168)
Skolinspektionen w..., 6(13) flexibilitet att uppmärksamma eleverna och vid behov kunna bedriva en en-tillen undervisning. Vid skola B undervisas eleverna i stor utsträckning av ämnesbehöriga lärare. Vid skola A varierar lärarbehörigheten beroende på grupp. I de fall som eleverna får undervisning av personal som saknar behörighet i ämnet sker dock samarbete med ämneslärarna både vad gäller planering av undervisningen och elevernas kunskapsbedömning även om lärarna i början upplevde att samarbetet var "smårörigt" eftersom "tiden för sambedömning fick uppfinnas på arbetslagsmöten". Rektorn uppger i intervjun att situationen inte är optimal och att man ska se över behörighetsfrågan till nästa läsår. På både skola A och B finns det lärare, främst i de praktiskt-estetiska ämnena, som både undervisar i ordinarie undervisningsgrupper och i de särskilda undervisningsgrupperna. Lärarna uttrycker att "det är viktigt bedömningsmässigt." "Jag förklarar att de [eleverna i särskild undervisningsgrupp] har samma kunskapskrav och förväntningar." I samtal med lärare på bägge skolorna framkommer att eleverna i de särskilda undervisningsgrupperna deltar i de nationella proven som samrättas inom kommunen. Vid samtal med elever i särskild undervisningsgrupp framkommer att de uppfattar det som en fördel att få undervisning i mindre sammanhang "man får hjälp fortare och det är tystare. Lärarna förklarar långsamt och bra. Jag blev glad att börja här." En annan elev berättar att "man får mer gjort och det är skönt att bli klar med uppgifterna." Även vårdnadshavare uttrycker att "Stödet nu är fantastiskt. Nu är det som en ny värld. Mitt barn har visioner om sin framtid, det hade han inte förut." Vid bägge skolorna görs avstämningar veckovis mellan lärare och rektorerna för att vid behov förändra verksamheten för de enskilda eleverna. På skola A framkommer dock i intervju med lärarna att de saknar reell tillgång till en specialpedagog och efterfrågar mer handledning för att på ett bättre sätt kunna _bemöta varje enskild elevs behov. Det finns två speciallärare på skolan som innan omorganisationen har varit ansvariga för de lägre- årskurserna så lärare som undervisar i årskurserna 7-9 har "fått klara sig själva. Nu har vi tillgång till två speciallärare men de har fullt upp och man får boka möten en månad framöver". En lärare berättar att man får specialpedagogisk handledning tack vare sina privata kontakter på fritiden. Skolinspektionen bedömer att eleverna i särskild undervisningsgrupp får en förstärkt undervisning såväl pedagogiskt, tekniskt och organisatoriskt jämfört med det stöd de fått i ordinarie undervisningsgrupp. Huvudmannen behöver dock skapa förutsättningar för att undervisningen i särskilda undervisningsgrupper fullt ut sker av ämnesbehöriga lärare samt att lärare på skola A har reell tillgång till personal med specialpedagogisk kompetens.
Skolinspektionen 7(13) 2.2 Visar utvärderingar på förbättringar i elevens skolsituation? Här undersöks om uppföljningar och utvärderingar av det särskilda stödet i enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp visar att elever utvecklas socialt och/eller kunskapsmässigt. Enligt Skolverkets allmänna råd 4 bör rektorn skapa fungerande genomföra, följa upp och utvärdera ett åtgärdsprogram. rutiner på skolenheten för att Positiva och höga förväntningar på eleverna är i forskning identifierat som en framgångsfaktor för elevers studieresultat. 5 Skolinspektionens dokumentstudier vid skola A visar att ingen av de deltagande eleverna har åtgärdsprogram mnefattande beslut om att det särskilda stödet ska ges i särskild undervisningsgrupp. I intervju berättar rektorn att skolan har saknat tydliga rutiner för arbetet med särskilt stöd och att nya mallar för åtgärdsprogram och en ny arbetsgång har tagits fram sedan januari 2014. Även lärarna framhåller att det har varit otydligt när man skulle dokumentera åtgärder i en så kallad åtgärdsplan i systemet "Unikum" och när man skulle utarbeta ett åtgärdsprogram. Av dokument som Skolinspektionen har tagit del av framgår att en del av åtgärder med koppling till kunskapskraven har dokumenterats i ett "Protokoll från elevvårdssamtal". I ett protokoll anges till exempel att "eleven ska läsa i liten grupp." Som en lärare uttryckte "det är förvirrande (vilka åtgärder som ska dokumenteras i vilket dokument)." Den dokumentation från bägge skolorna som Skolinspektionen har tagit del av är av mycket skiftande kvalitet. I en del så kallade protokoll eller åtgärdsprogram är det svårt att se vilka behov eleven har och åtgärderna inte alltid är tydliga och utvärderingsbara, till exempel "gör det du blir tillsagd", "utarbeta åtgärdsplan i matematik" utan att närmare ange vilka åtgärder som menas. Detta gör att det blir svårt att följa upp insatserna och om de ger avsedd effekt på elevens skolsituation. Både elever och vårdnadshavare på skola A uppger att det händer att vissa insatser "rinner ut i sanden". Även representanter för elevhälsan på skola A betonar att "åtgärdsprograrnmen kan bli tydligare, med tydligare åtgärder och uppföljningar" men att arbetet med åtgärdsprogram har påbörjats. 4 5 Skolverket 2013. Allmänna råd Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Håkansson och Sundberg 2012. Utmärkt undervisning (s. 173-177)
Skolinspektionen «#.... 8(13) Av de så kallade protokoll som Skolinspektionen har tagit del av på skola A, åtgärdsprogram på skola B samt av intervjuer med elever, vårdnadshavare, rektorer och lärare framgår att elevernas skolsituation utvärderas kontinuerhgt både vid elevhälsosamtal, utvecklingssamtal och utvärderingssamtal som genomförs minst tre gånger per termin. Lärarna beskriver hur de arbetar med en tät kontakt med vårdnadshavare och att man "ger återkoppling på dagen, antingen via mail eller sms". Även de elever som tidigare hade hög frånvaro i skolan har nu en god närvarostatistik. Intervjuer och betygskatalogen visar att eleverna utvecklas och har fått bättre betyg efter placeringen i särskild undervisningsgrupp. Elever och vårdnadshavare beskriver hur lärarna i den särskilda undervisningsgruppen tydligt uttrycker positiva förvänhungar på att eleverna ska nå kunskapskraven. En elev berättar vid intervju att "lärarna brukar uppmuntra mig varje gång jag gjort klart ett arbete" och vårdnadshavare konstaterar att "förväntningarna på mitt barn var bra och då försöker han. Man känner att det verkligen har hänt något, han har fått mycket bättre självförtroende." Skolinspektionen bedömer att skolsituationen har förbättrats för de elever som får sin undervisning inom ramen för särskild undervisningsgrupp. Rektorn på skola A behöver dock skapa fömtsättningar på skolenheten för att genomföra, följa upp och utvärdera åtgärdsprogrammen samt se till att beslut fattas för de elever som får särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp. 3. Har skolan strategier för att elever ska kunna återgå till undervisning i ordinarie undervisningsgrupper? 3.1 Får elever med enskild undervisning eller i särskilda undervisningsgrupper även undervisning i sina ordinarie undervisningsgrupper för att undvika att de särskiljs från sina ordinarie klasskamrater? Här undersöks om elever får sin -undervisning enskilt eller i särskild undervisningsgrupp endast i de ämnen där behov finns av särskilt stöd och/eller svårigheter i skolsituationen uppmärksammats och dessa inte kunnat lösas inom ramen för ordinarie undervisningsgrupp. Här undersöks också om skolan i sitt arbete med särskilt stöd strävar efter att i mesta möjliga mån upprätthålla kontakterna mellan elever i enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp med den ordinarie undervisningsgruppen. Här undersöks också om arbetet i ordinarie undervisningsgrupp analyseras och vid behov utvecklas och förändras för att möjliggöra att elever återgår dit. Enligt Skolverket är inkludering ett begrepp som kommit att uttrycka en demokratisk idé. Vi-
Skolinspektionen w,... K 9(13) dare betonar Skolverket att man inte bör belasta eleven som ensam problembärare utan också se till skolan och dess organisation. 6 En stor mängd forskning pekar på vikten av att skilja på integrering och inkludering. Integrering innebär att en elev som avviker ska anpassas in i en organisation, inte att organisationen ska anpassas efter eleven. Inkludering poängterar vikten av ett synsätt där det normala är att utgå från elevers naturliga olikhet och se det som något positivt. Verksamheten bör i enlighet med inkluderingsbegreppet anpassas för att tillfredsställa elevers olika behov. Många forskare visar att lärandet utvecklas bäst om fokus läggs på deltagande i lärandegemenskaper där uppmärksamheten riktas mot att lära av varandras olikheter i stället för att fokusera på avvikelser från en tänkt normalitet. 7 I samtal med lärare, rektorer och representanter för elevhälsan på skolorna A och B framkommer att man har en inkluderande vision och att man gärna ser att undervisningen för alla elever sker i ordinarie undervisningsgrupp, "målet ska ju alltid vara att man ska kunna återgå till ordinarie klass". De betonar dock att det är en bedömning av elevernas totala skolsituation som hgger till grund för i vilken utsträckning eleven kan inkluderas i den ordinarie klassen. På skola A läser en majoritet av eleverna i ämnena musik, bild och idrott och hälsa tillsammans med sin ordinarie klass. Vissa elever får undervisning även i ämnet engelska i den ordinarie klassen. Lärarna framhåller att det finns en flexibilitet för eleverna i den ena särskilda undervisningsgruppen att delta i den ordinarie klassens midervisrung eftersom gruppens och klassens scheman är parallelllagda. Återgång sker efter rekommendation av den undervisande läraren i den särskilda undervisningsgruppen och efter samtal med eleven, lärarna i arbetslaget och rektorn. Hur väl en återgång fungerar handlar ofta enhgt rektorn om mställning hos lärarna och hur stort ansvar för eleverna i de särskilda undervisningsgrupperna lärarna på skolan tar. På skola B är det för närvarande ingen av eleverna som får undervisningen utanför den särskilda undervisningsgruppen. Detta beror enhgt lärarna på att de har större möjlighet och flexibihtet att hjälpa och stödja eleverna i en mindre grupp. Det har funnits elever som har haft vissa ämnen med den klass som de tidigare tillhört men sedan kommit tillbaka till den särskilda undervisningsgruppen eftersom de känner att de får bättre stöd där. Lärarna vid skola B uttrycker att "vi pratar jättemycket om inkludering och gör anpassningar i klassrum" och att "den lilla gruppen är ett sätt att inkludera i skolan". Lärare och elevhälsan på skola B uppger att rektorn är mycket engagerad i eleverna i behov av särskilt stöd och driver frågor som har med inkludering att göra. 6 7 Skolverket 2013, Forskning för klassrummet sid 55 och 57 Håkansson och Sundberg 2012. Utmärkt undervisning (s.154)
skolinspektionen 10(13) Det ses på bägge skolorna som viktigt att elever i de särskilda undervisningsgrupperna är med på en del gemensamma aktiviteter med ordinarie klass, till exempel på friluftsdagar eller temaveckor. Detta för att kunna arbeta också med den delen av skolans värdegrund som anger att eleverna ska tränas till acceptans för människors olikheter och värderingar och det är enligt vårdnadshavare och lärare på skola K" en dålig information om gruppen i övriga skolan". För en del elever i de särskilda undervisningsgrupperna kan det kännas oroligt att vara i de ordinarie klasserna, speciellt om placeringen i den särskilda undervisningsgruppen har varit långvarig. Till exempel finns det elever som har fått sin undervisning i särskild undervisningsgrupp under fyra år. Majoriteten av elever som Skolinspektionen har intervjuat uppger att de inte vill återgå till sin ordinarie klass även om många av dem har kompisar kvar "i den stora gruppen som man hejar på och umgås med på rasten." Som en lärare uttryckte "Att man tillhör en klass det ebbar ut med åren." Skolinspektionen bedömer att bägge skolorna i stor utsträckning präglas av ett inkluderande förhållningssätt. Dock behöver rektorn på skola A säkerställa att elever i en av de särskilda undervisningsgrupperna ges fömtsättningar för att flexibelt kunna återgå till ordinarie undervisningsgmpp i fler ämnen än praktiskt - estetiska och att detta arbete inte bygger på eget initiativ hos lärarna beroende på vilket arbetslag eleven tillhör. Det är av vikt att diskussion kring strategier för inkludering fortsätter även på skola B för att i möjligaste mån undvika att elever i särskild undervisningsgmpp helt särskiljs från sin ordinarie undervisningsgmpp. 3.2 Utvärderar skolan kontinuerligt beslut om enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp? Här undersöks om hur själva beslutet om placering i enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp följs upp och utvärderas kontinuerligt utifrån en bakomliggande tanke att eleverna inte ska vara placerade i enskild undervisning eller särskild undervisning längre än nödvändigt. Skolverket? konstaterar att det inte finns stöd i forskning för att en mer permanent placering i särskild undervisningsgrupp skulle ha gynnsamma effekter för inlärning hos elever i behov av särskilt stöd. Samtidigt anser Skolverket dock att det finns situationer då särskild undervisningsgrupp är den enda fungerande lösningen både för eleven och för den ordinarie gruppen 9. Specialpedagogiska skolmyndigheten 10 8 Skolverket 2002 Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat: en kunskapsöversikt. 9 10 Regeringens proposition 2009/10:165. Den nya skollagen -för kunskap, valfrihet och trygghet. Spccialpedagogiska skolmyndigheten 2009. Elever i särskilda undervisningsgrupper - elever och föräldrars perspektiv
Skolinspektionen w... K 11 (13) redovisar också att elevernas sociala relationer till andra barn begränsas på grund av undervisningens organisering. Av intervjuer men lärare, elevhälsan och rektorer vid båda skolorna framgår att elevernas placering i särskild undervisningsgrupp regelbundet följs upp och utvärderas. I dessa uppföljningar är bägge skolorna noggranna med att utgå från den utveckling i elevens situation som sker så undervisningens upplägg inte sker slentriamnässigt. En vårdnadshavare berättar att "Skolan har agenda hela tiden och en plan för hur mitt barn ska komma tillbaka till sin ordinarie klass." Skolinspektionen bedömer att båda skolorna genomför utvärderingar och uppföljningar av elevernas placering i särskild undervisningsgrupp. 3.3 Har skolan uppgifter som visar att elever har kunnat återgå till sina ordinarie undervisningsgrupper? Här undersöks om elever som fått särskilt stöd i form av enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp har återplacerats i ordinarie undervisningsgrupp, helt eller delvis, under de senaste två läsåren. Skolinspektionens erfarenhet från den regelbundna tillsynen visar att det inte är alltför ovanligt att elever placerade i särskild undervisningsgrupp ibland slentrianmässigt har undervisning med sin ordinarie undervisningsgrupp endast i ett eller flera av de ämnen som ofta besklivs som de praktiskt/estetiska ämnena (bild, slöjd, musik, hem och konsumentkunskap samt idrott och hälsa) på bekostnad av andra ämnen. Intervjuer med lärare, rektorn, elever och elevhälsan visar att vid skola A har några elever återgått till sin ordinarie undervisningsgrupp i samtliga ämnen och det förs diskussioner om att fler elever inom kort ska lämna den särskilda undervisriingsgruppen. I en av de särskilda undervisningsgrupperna har dock eleverna varit placerade i flera år vilket enhgt lärarna försvårar en återgång då "eleverna känner trygghet i sin lilla grupp". Även vårdnadshavare till elever i denna grupp uttrycker viss oro för om skolan vill att eleven ska återgå till ordinarie undervisningsgrupp "där man inte får tillräckligt med hjälp och har svårt att koncentrera sig". En annan vårdnadshavare menar att "tror inte den målsättningen finns för mitt barn. Men skulle det fungera så vore det bra". Rektorn på denna skola menar att det är mycket svårare för elever från denna grupp att återgå till sin ordinarie klass eftersom de har stora kunskapsluckor och med tanke på att eleverna går i årskurserna 8 och 9 så är målsättningen att de ska få betyg i så många ämnen som möjligt.
Skolinspektionen w,... 12(13) Vid skola B bildades den särskilda undervisningsgruppen för två år sedan och ingen av eleverna har under denna tid återgått till sin ordinarie undervisningsgrupp. Detta trots att skolan är tydlig rned att denna placering är en tillfällig lösriing och att utgångspunkten enhgt rektorn är att "alla ska gå i sin klass". Skolans utvärdering av elevernas situation visar dock på att elevema även fortsättningsvis behöver "ett mindre sammanhang" för att lyckas med sin skolgång. Rektorn och lärarna menar också att det finns elever som skulle kunna återgå i ett antal ämnen till sina ordinarie klasser men att det finns en stark ovilja hos eleverna att lämna "den lilla gruppen", vilket bekräftas även av Skolinspektionens intervjuer med eleverna. Skolinspektionen konstaterar att det fmns några exempel på att elever delvis eller helt har återgått till sin ordinarie undervisningsgrupp efter att ha fått undervisning i en särskild undervisningsgmpp. Skolinspektionen konstaterar också att det finns elever som har fått stora delar av sin undervisning i den särskilda undervisningsgmppen i flera år vilket medför att återgången till ordinarie klass blir mycket svår. Syfte och frågeställningar Skollagen anger att elever som är i behov av särskilt stöd ska ges det inom sin ordinarie undervisning. Undervisningen ska vara inkluderande det vill säga anpassas till samtliga elevers behov och fömtsättrungar. Om det finns särskilda skäl kan rektor besluta att särskilt stöd ges enskilt eller i form av undervisning i särskild undervisningsgrupp. Skolverkets allmänna råd anger att det är viktigt att enskild undervisning eller placering i särskild undervisningsgrupp används först när skolan har prövat alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie gruppen och där uttömt möjligheterna till särskilt stöd. Syftet med denna kvahtetsgranskning är att granska om skolor kan visa att placering i särskild undervisningsgmpp eller enskild undervisning används först när skolan har prövat annat stöd och mdividaiipassning inom den ordinarie undervisningsgmppen. Vidare granskas om elever får det stöd och den individanpassning de behöver i enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp. Granskningen syftar också till att granska skolors arbete med att få tillbaka elever till sina ordinarie undervisningsgrupper. I vidare bemärkelse syftar granskningen därmed till att undersöka om skolorna arbetar inkluderande i betydelsen att alla elever är socialt delaktiga i gemenskapen, delaktiga i lärandet och involverade i den demokratiska processen.
Skolinspektionen... - 13(13) Huvudfrågestälmingarna i projektet är: Använder skolan särskilt stöd i form av enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp först när de stödmöjligheter som är möjliga för eleven i den ordinarie undervisningsgrupper prövats? Innebär enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp att elever i behov av särskilt stöd får det och att elevers skolsituation förbättras som helhet? Har skolan strategier för att elever ska kunna återgå till undervisning i ordinarie undervisningsgrupper? Metod och material Projektet har i huvudsak använt intervjuer och dokumentstudier för att få underlag för att besvara projektets frågeställningar. Rektorn vid respektive skola har svarat på en verksamhetsredogörelse som också studeras före besöket vid verksamheterna. Vid varje skolbesök har intervjuer genomförts individuellt med elever placerade i särskild undervisningsgrupp eller i enskild undervisning och om möjligt en elev som återgått helt eller delvis till ordinarie undervisning. Lärare i ordinarie undervisningsgrupper och i särskild undervisningsgrupp och enskild undervisning har intervjuats i två gruppintervjuer. En gruppintervju har också genomförts med vårdnadshavare. Elevhälsa samt rektor har intervjuats. Vid slutet av besöken har en preliminär återkoppling gjorts till rektor och lärare kring inspektörernas preliminära bedömningar. I projektet skrivs ett beslut med en rapport som bilaga per huvudman. Detta baseras på besök vid två av huvudmannens skolor. Av integritetsskäl skrivs inte beslut och rapport för varje skola.