LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2/2008 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om skuldsanering för privatpersoner INLEDNING

Relevanta dokument
LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2008 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om genomförande av vissa bestämmelser i beslutet om Eurojust

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 10/2007 rd

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 11/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 30 i lagen om skuldsanering för privatpersoner

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 32/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om. om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2006 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om skuldsanering för privatpersoner INLEDNING

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 12/2005 rd. Regeringens proposition med förslag till ändring av bestämmelserna om förvandlingsstraff för böter INLEDNING

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 29/2003 rd. proposition med förslag till ändring av vissa förfarandebestämmelser

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2/2009 rd. Regeringens proposition med förslag till ändring av straffbestämmelserna om skydd av foster, embryo och genom

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum

Till ekonomiutskottet

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 5/2009 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 9 i lagen om registrerat partnerskap INLEDNING.

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 3/2012 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag

GRUNDLAGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 11/2012 rd. och lag om ändring av 24 i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet INLEDNING. Remiss.

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 18/2001 rd. med förslag till lag om ändring av konsumentskyddslagen INLEDNING. Remiss. Sakkunniga PROPOSITIONEN

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 20/2001 rd

RP 178/2007 rd. förutsättningar som lagstadgad skuldsanering.

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2/2001 rd

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 3/2003 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 31/2003 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 24/2006 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 5/2002 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 27/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar. och av folkpensionslagen INLEDNING.

EKONOMIUTSKOTTETSBETÄNKANDE 16/2000 rd

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 29/2001 rd. med förslag till lag om ändring av utlänningslagen INLEDNING. Remiss. Utlåtande.

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 6/2004 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 11/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 16 och 33 sjukförsäkringslagen

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 4/2009 rd

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

1993 rd - RP 40. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 16 kap. 2 lagen om aktiebolag

ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 8/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till ändring

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2012 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag

FINANSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 30/2013 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om beskattning INLEDNING

Till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 8/2010 rd

FINANSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 43/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av mervärdesskattelagen och 2 kap.

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 5/2008 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om vigselrätt samt vissa lagar som har samband med den INLEDNING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

MILJÖUTSKOTTETS BETÄNKANDE 1/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av aravalagen, 23 aravabegränsningslagen

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 4/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar

Lag. om ändring av lagen om företagssanering

MILJÖUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om ett system med delägarbostäder med räntestöd INLEDNING

OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE

RP 23/2010 rd. I denna proposition föreslås att den nya lagen om bostadsaktiebolag ändras så att aktielägenheter

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 14/2012 rd

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 17/2002 rd. Lagmotion med förslag till lag om ändring av 7 lagen om hemkommun INLEDNING. Remiss.

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 22/2009 rd

RP 217/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland

Till social- och hälsovårdsutskottet

Till förvaltningsutskottet

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen angående spannmålslånemagasin och utsädesfonder.

JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 4/2012 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 7/2007 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen INLEDNING

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 19/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om. I lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 35/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till ändring INLEDNING. Remiss. Sakkunniga PROPOSITIONEN

RP 22/2013 rd. skatteåren

Till kommunikationsutskottet

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 7/2005 rd

Till social- och hälsovårdsutskottet

är inte längre densamma sedan systemet med

l. Nuläge sionsskyddscentralens egentliga verksamhet kan användas till finansiering av

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 44/2001 rd

RP 2/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Till ekonomiutskottet

RP 256/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 25 i konkurrenslagen

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 11/2009 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 28/2006 rd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 14/2005 rd

STATSRÅDETS SKRIVELSE

RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften.

RP 71/2008 rd. tillämpas på övriga tjänster inom försvarsmakten och inte bara på militära tjänster. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

till förvaltningsutskottet.

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 14/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om indrivning av fordringar INLEDNING.

PROPOSITIONEN OCH LAGMOTIONERNA

RP 112/1996 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av fastighetsregisterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 155. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE rd. Regeringens proposition med förslag till lag om samarbete mellan kommuner i Finland och Sverige

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Invändning mot verkställighet enligt 3 kap. 21 utsökningsbalken

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av alkohollagen

PROPOSITIONEN OCH LAGMOTIONERNA

RP 293/2018 rd. I denna proposition föreslås det att gruvlagen ändras så att Natura 2000-bedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

Genomförande av medlingsdirektivet. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 36/2010

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2004 rd

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 22/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om stöd för hemvård och

Transkript:

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2/2008 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om skuldsanering för privatpersoner och lagen om preskription av skulder INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 5 februari 2008 en proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om skuldsanering för privatpersoner och lagen om preskription av skulder (RP 178/2007 rd) till lagutskottet för beredning. Sakkunniga Utskottet har hört - lagstiftningsråd Kirsi Pulkkinen och hovrättsråd Liisa Lehtimäki, justitieministeriet - tingsdomare Riitta Kiiski, Helsingfors tingsrätt - biträdande direktör Päivi Seppälä, Konsumentverket - indrivingschef Minna Markkanen, Garanti- Stiftelsen - jurist Raisa Harju, Centralhandelskammaren - chefsjurist Helena Laine, Finansbranschens Centralförbund - ordförande Timo Mäki, Suomen Perimistoimistojen Liitto ry - juridisk ombudsman Janne Makkula, Företagarna i Finland rf. Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av Skuldrådgivning rf. PROPOSITIONEN Regeringen föreslår ändring av lagen om skuldsanering för privatpersoner och lagen om preskription av skulder. Förslaget gäller verkningarna vid skuldsanering av att utsökningsgrundens tidsfrist enligt utsökningsbalken löper ut och av att skulder preskriberas samt en borgenärs skyldighet att avbryta preskriptionen i förhållande till en upplöst sammanslutning och ett insolvent dödsbo. I framtiden ska man i betalningsprogrammet beakta om någon skuld som omfattas av skuldsaneringen är så gammal att tidsfristen på minst 15 år från betalningsdomen rörande skulden löper ut under pågående betalningsprogram. I betalningsprogrammet ska det bestämmas att den andel av gäldenärens betalningsmån som faller på en sådan skuld efter tidsfristens utgång reserveras för de övriga borgenärerna. På samma sätt ska det förfaras med en borgensskuld där huvudförpliktelsen preskriberas i förhållande till huvudgäldenären under pågående betalningsprogram. Bestämmelsen om hur betalningsprogrammet förfaller ska dessutom förtydligas. Där ska uttryckligen konstateras att gäldenären under pågående betalningsprogram alltid ska kunna avstå från reglering av sina skulder och ansöka om att betalningsprogrammet ska förfalla. En frivil- RP 178/2007 rd Version 2.0

lig skuldförlikning ska kunna upphävas under samma förutsättningar som lagstadgad skuldsanering. För att undvika onödiga avbrytande åtgärder föreslås det att skulderna inte ska preskriberas för ett bolag som har upphört efter det att bolaget har upplösts eller avförts ur handelsregistret. I praktiken innebär detta att en borgenär inte behöver avbryta preskriptionen av en skuld i förhållande till det bolag som upphört för att kunna driva in sin fordran hos borgensmannen. Man ska inte heller längre behöva vidta avbrytande åtgärder mot ett dödsbo som saknar medel för att upprätthålla en borgensmans ansvar. De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 mars 2008, dvs. vid samma tidpunkt som man börjar tillämpa bestämmelserna om utsökningsgrundens tidsfrist i utsökningsbalken. Enligt en övergångsbestämmelse ska de nya bestämmelserna inte tillämpas på ett betalningsprogram som har fastställts innan lagen trädde i kraft. Att utsökningsgrundens tidsfrist löper ut inverkar inte på ett tidigare fastställt betalningsprogram eller hur det ska följas. En gäldenär ska dock om han eller hon så önskar kunna ansöka om att betalningsprogrammet ska förfalla t.ex. då gäldenären på grund av att skulderna preskriberas förmår klara av sina övriga skulder utan skuldsanering. Också ett avtal om skuldsanering som har ingåtts under den tidigare lagen ska i princip vara oförändrat i kraft. UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Allmän motivering Med hänvisning till propositionens motivering och annan utredning finner utskottet propositionen nödvändig och lämplig. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande anmärkningar och ändringsförslag. Lagen om skuldsanering Allmän bedömning av propositionen Propositionen bör ses mot bakgrund av de bestämmelser som riksdagen i slutet av den förra valperioden godkände i utsökningsbalken om preskription av en skuld på grund av att utsökningsgrundens tidsfrist löpt ut. Efter det att utsökningsbalken stiftades har det visat sig att det i vissa delar fortfarande är oklart hur de nya preskriptionsbestämmelserna ställer sig till skuldsanering och frivillig skuldförlikning. Lagutskottet ser mycket positivt på att justitieministeriet omedelbart har reagerat på oklarheterna och berett en proposition som bidrar till att klarlägga det rättsliga läget redan innan man börjar tillämpa de nya preskriptionsbestämmelserna. Det ligger i både gäldenärernas och borgenärernas intresse att lagstiftningen är så tydlig som möjligt och att det inte ska behövas omfattande utredningar av olika tolkningar vid ekonomisk rådgivning, skuldrådgivning och domstolar. Trots att beredningen har skett med största snabbhet är propositionen mönstergill. Den är grundligt och sakkunnigt utarbetad och väger in olika parters synpunkter. Vidare har den ett gediget faktaunderlag, för den redovisar på ett heltäckande sätt statistiska data om skulder och skuldregleringsmetoder under lågkonjunkturen, hur stora skulder det handlar om för de som fått sina skulder sanerade och hur betalningsprogrammen är upplagda. Utifrån det som lagutskottet har erfarit anser det att förslagen i propositionen utgör en balanserad kompromiss, som tar lämplig hänsyn till både gäldenärernas och borgenärernas intressen. Bestämmelserna om övergångsfasen är förnuftiga, för tack vare dem behöver man inte begära ändring av betalningsprogrammet i kanske tusentals fall. Det betyder avsevärt mindre arbete och kostnader för parterna i ett skuldförhållande och för myndigheterna. 2

Gäldenärens rätt att ansöka om att betalningsprogrammet ska förfalla En del av de sakkunniga som utskottet hörde kritiserade propositionen främst för att den innehöll ett förslag om att gäldenären alltid ska kunna ansöka om att betalningsprogrammet ska förfalla. Utskottet har i alla fall beslutat tillstyrka propositionen också på denna punkt. Det som enligt utskottets mening talar för de föreslagna bestämmelserna är att de förtydligar det rättsliga läget och att gäldenärens situation inte får försämras för den skull att han har velat lösa sina betalningssvårigheter genom skuldsanering. Skuldsanering är ett förfarande som uttryckligen kommit till i gäldenärens intresse. Det är bara gäldenären själv som kan ansöka om skuldsanering och det sker helt frivilligt. Med hänsyn till skuldsaneringens natur är det konsekvent att gäldenären, om han så vill, måste kunna bli kvitt skuldsaneringen. Utskottet har i sin bedömning noterat att propositionen särskilt lyfter fram gäldenärens möjlighet att ansöka om att betalningsprogrammet ska förfalla. Genom denna möjlighet kommer man åt den skillnad som uppstår mellan gäldenärer som ansökt om skuldsanering och de som inte har gjort någonting alls för att lösa sina skuldproblem. Genom att ansöka om att betalningsprogrammet ska förfalla kan nämligen också en gäldenär som fått ett betalningsprogram fastställt för sig redan innan den föreslagna lagen träder i kraft komma att omfattas av de nya bestämmelserna om skuldpreskription. Utskottet ser däremot vissa problem med att gäldenären ska kunna ansöka om att betalningsprogrammet förfaller också efter det att programmet löpt ut. För att förebygga eventuellt missbruk föreslår utskottet att lagen om skuldsanering ändras i detta sammanhang så att gäldenären bara under pågående betalningsprogram ska ha rätt att ansöka om att programmet förfaller. Uppföljning Det är angeläget att justitieministeriet håller ett vakande öga på hur de nya bestämmelserna tilllämpas. Det gäller särskilt att bevaka om det uppstår situationer där gäldenären missbrukar möjligheten att ansöka om att betalningsprogrammet ska förfalla. Om det finns problem, ska justitieministeriet omedelbart sätta i gång och bereda nödvändiga ändringar i bestämmelserna. Preskriptionslagen Utskottet har erfarit att de ändringar i preskriptionslagen som gäller preskription av en upplöst sammanslutnings och ett insolvent dödsbos skulder är motiverade. Tack vare dem kan man i framtiden undvika åratal av oändamålsenliga indrivningsåtgärder, som nuförtiden orsakar onödiga kostnader och onödigt arbete för både borgenärer och myndigheter. Detaljmotivering 1. Lag om skuldsanering för privatpersoner 61. Ansökan om att betalningsprogrammet ska förfalla och ändras. (Ny) Med hänvisning till den allmänna motiveringen föreslår utskottet att paragrafens 1 mom. ändras så att gäldenären ska ansöka om att betalningsprogrammet förfaller under pågående betalningsprogram. Förslag till beslut Lagutskottet föreslår att lagförslag 2 godkänns utan ändringar och att lagförslag 1 godkänns med ändringar (Utskottets ändringsförslag). 3

Utskottets ändringsförslag 1. Lag om ändring av lagen om skuldsanering för privatpersoner I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen av den 25 januari 1993 om skuldsanering för privatpersoner (57/1993) 31 1 mom., i 42 4 mom. det inledande stycket, 61 1 mom. och 85 1 mom., av dem det inledande stycket i 42 4 mom. och 61 1 mom. sådana de lyder i lag 63/1997, och fogas till 31 ett nytt 5 mom. som följer: 31 och 42 61 (Ny) Ansökan om att betalningsprogrammet ska förfalla eller ändras Ansökan om att betalningsprogrammet ska förfalla eller ändras ska göras skriftligen hos domstolen. Ansökan ska göras utan obefogat dröjsmål efter att gäldenären eller borgenären fick kännedom om grunden för ansökan. Ansökan om att betalningsprogrammet ska ändras kan inte göras efter att betalningsprogrammets tilllämpningstid har löpt ut. Gäldenärens ansökan om att betalningsprogrammet ska förfalla ska göras under pågående betalningsprogram och borgenärens ansökan senast två år efter att betalningsskyldigheten enligt betalningsprogrammet har fullgjorts. Om grunden för ansökan är gäldenärens förfarande enligt 39 kap. 2 eller 3 i strafflagen, kan borgenären likväl göra sin ansökan innan åtalsrätten för brottet har preskriberats. 85 Ikraftträdandebestämmelsen 4

Helsingfors den 15 februari 2008 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Heidi Hautala /gröna vordf. Anna-Maja Henriksson /sv medl. Esko Ahonen /cent Paavo Arhinmäki /vänst (delvis) Ilkka Kantola /sd Krista Kiuru /sd Jari Larikka /saml Sanna Lauslahti /saml Sekreterare var utskottsråd Tuomo Antila. ers. Outi Mäkelä /saml Johanna Ojala-Niemelä /sd Markku Pakkanen /cent Lyly Rajala /saml Pirkko Ruohonen-Lerner /saf Tero Rönni /sd Mirja Vehkaperä /cent Leena Harkimo /saml. 5