Kompetensförsörjning och rekryteringsbehov i Norrbotten till och med 2030 Thomas Ejdemo Karolina Parding
Tidigare analys: 41 000 anställningar t.o.m. 2025 Samlat rekryteringsbehov 2010-2025 i Norrbottens län Arbetskraftens storlek minskar i snabbare takt än hela befolkningen Fortsatt sysselsättningstillväxt (eller bibehållen sysselsättningsnivå) kräver ett ökat arbetskraftsdeltagande och en ökad inflyttning. Lyckad integration av utrikes födda är en nyckelfråga Mer intensiva insatser krävs för att ta tillvara de arbetskraftsresurser som idag står utanför arbetsmarknaden av olika skäl Allt viktigare att de som träder in på arbetsmarknaden har den kompetens som efterfrågas Enbart kvantitativ analys, i huvudsak av demografi på yrkesnivå Två övergripande frågeställningar analyseras mha. trendbaserad beräkning: Var förväntas de största pensionsavgångarna ske? Hur ser framtidens arbetsmarknad ut i länet om trenden fortsätter?
Kombinerar kvantitativ och kvalitativ ansats Fördjupningar: Vård och omsorg Processindustri Denna uppföljande studie Kartläggning av utbildningssystemet i Norrbotten Nytt perspektiv: efterfrågan vs. utbud
Övergripande trender Hållbar utveckling Ekonomi Handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och övriga ekosystems produktionsförmåga och att minska den negativa påverkan på naturen och människors hälsa. Hållbarheten gäller tre olika dimensioner: Social hållbarhet, som handlar om att sträva mot ett samhälle där grundläggande mänskliga rättigheter uppfylls. Miljömässig hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att motverka fattigdom, och att alla ska ha råd att tillgodose sina grundläggande behov i relation till jordklotets ändliga resurser, dvs en ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. Socialt Hållbar tillväxt Miljö
Övergripande trender Förändringsprocesser kopplade till ny teknologi Automatisering Digitalisering Möjliggör nya arbetssätt, effektivisering Under åren 2006-2011 automatiserades ungefär var tionde jobb i Sverige (Fölster, 2015). Viktigt för bibehållen konkurrenskraft Merparten av företagsledarna i Norrbotten avser att öka verksamheternas digitalisering under de kommande fem åren (Örtqvist, 2017) Efterfrågan på nya kompetenser uppstår, en del traditionella yrken fasas i någon mån ut Behov av kontinuerlig kompetensutveckling Dessa trender har redan gjort betydande avtryck i Norrbotten Automatiserade arbetsmoment inom industrin Nya arbetssätt och möjligheter kopplade till digitalisering Framväxt av nya digitala plattformar (uppståndelsen av datacenterindustrin)
https://www.di.se/nyheter/lkab-laddar-formegautbyggnad/ 2018-01-22 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbot ten/lkab-nya-huvudnivaer-ochautomatiserad-drift. 2018-01-10 svt nordnytt
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/dro nartaxi-snart-i-luften 2018-01-16
Folkökning i Norrbotten 1997-2016 4000 Befolkningsutveckling Befolkningsförändring: födda, avlidna, in- och utflyttade Sedan 2012 har regionens befolkning ökat med över 2 000 personer Utan invandringen skulle regionen istället ha minskat med nära 8 500 invånare 3000 2000 1000 0-1000 -2000-3000 Befolkningstillväxt Födelsenetto Inrikes nettoflyttn. Utrikes nettoflyttn. Befolkningsprognos: Befolkningen ökar något t.o.m. 2030 Förbättrat födelse- och flyttnetto. En viktig förklaring är migrationen. Kan vi behålla dem i Norrbotten? Ställer krav på fungerande integration Arbetskraftens storlek minskar under perioden Prognos befolkning i Norrbotten t.o.m. 2030 300000 250000 200000 150000 Befolkning Befolkning 20-64 år 100000 50000 0 2010 2015 2020 2025 2030
Pensionsavgångar 2015-2030 per bransch i Norrbotten Antagande: pension vid 65 43 955 beräknade pensionsavgångar 2015-2030 Motsvarar 39 % av de sysselsatta 2015 Stora branscher med höga andelar pensionsavgångar: Vård och omsorg (42%) Utbildningsväsendet (49%) Civila myndigheter och försvar (43%) Tillverkning och utvinning (39%) Personliga och kulturella tjänster m.m. Enheter för vård och omsorg Utbildningsväsendet Civila myndigheter och försvaret Företagstjänster Fastighetsbolag Kreditinstitut och försäkringsbolag Informations- och kommunikationsföretag Hotell och restauranger Transportföretag Handel Byggindustri Företag inom energi och miljö Tillverknings- och utvinningsindustri Jordbruk, skogsbruk och fiske Okänt Kvinnor Män 0 2000 4000 6000 8000 10000
Pensionsavgångar på yrkesnivå Sysselsatta per yrke Pensionsavgångar t.o.m. 2030 SSYK3 Yrke (SSYK 2012) Kv M Tot Kv M Tot I dessa 15 yrken sker 48% av länets pensionsavgångar under perioden 2015-2030 Andel som går i pension t.o.m. 2030 532 Undersköterskor 5340 484 5824 2651 182 2833 49% 234 Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare 4352 750 5102 2072 316 2388 47% 534 Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl. 4186 1484 5670 1486 473 1959 35% 411 Kontorsassistenter och sekreterare 3066 530 3596 1715 227 1942 54% 522 Butikspersonal 3815 2190 6005 878 521 1399 23% Uppgift saknas 2037 3663 5700 375 933 1308 23% 833 Lastbils- och bussförare 307 2790 3097 66 1176 1242 40% 311 Ingenjörer och tekniker 424 2210 2634 138 100 1143 43% 5 711 Snickare, murare och anläggningsarbetare 108 3149 3257 21 1118 1139 35% 723 Fordonsmekaniker och reparatörer m.fl. 164 3025 3189 29 106 1095 34% 6 242 Organisationsutvecklare, utredare och HR-specialister m.fl. 1416 718 2134 608 417 1025 48% 222 Sjuksköterskor 2037 223 2260 919 82 1001 44% 962 Tidningsdistributörer, vaktmästare och övriga servicearbetare 634 1096 1730 339 541 880 51% 911 Städare och hemservicepersonal m.fl. 1591 279 1870 761 65 826 44% 515 Städledare och fastighetsskötare m.fl. 162 1106 1268 84 664 748 59%
Rekryteringsbehov 2013-2030 Förändrad yrkesklassificering i statistiken begränsar underlaget för prognosen till perioden 2008-2013 Antaganden: pension vid 65 år, 9 av 10 ersätts Samlat rekryteringsbehov 2013-2030 i Norrbottens län 40000 Rekryteringsbehovet beräknas för två olika scenarier Trend ½ tillväxttakt (positiva och negativa tillväxttakter) Om rådande trender håller i sig blir rekryteringsbehovet ca 51 000 anställningar mellan år 2013 och 2030 Alternativscenario: 46 700 anställningar 35000 30000 25000 20000 15000 10000 Tillväxt enligt trend Tillväxt, 1/2 takt Pensionsavgångar Om 7 av 10 pensionsavgångar ersätts istället för 9 av 10 blir rekryteringsbehovet 42 500 anställningar med rådande trend 5000 Resultat på yrkesnivå (se rapport för detaljer) Rekryteringsbehov som starkt skiljer sig från det förväntade antalet pensionsavgångar visar en tydlig sysselsättningstrend och bör tolkas mot bakgrund av eventuella nyetableringar eller nedläggningar under perioden 0 2013 2025 2025 2030
Kvalitativ studie: tillvägagångssätt Nedslag i två sektorer Vård & omsorg Industrin Vem vet något om något? AG (offentliga & privata, inkl. bemanningsföretag), AG-förbund, AT-förbund (fackförbund), utbildningsanordnare
Rekrytering Tillvägagångssätt forts. Vilka rekryteringsbehov ser man generellt inom sin bransch, och mer specifikt inom sin organisation? Vilka yrkeskategorier/positioner ser man ett behov av? Finns svårigheter att rekrytera inom dessa yrkeskategorier? Vad består dessa svårigheter i isf? Ser behoven olika ut i olika delar av länet? Vilka är problemen med att rekrytera i bristyrkena/bristpositionerna? Vad skulle behövas för att lösa dessa problem, dvs. vad kan potentiella lösningar vara? Ser ni några nya jobb som är på väg att växa fram, alternativt att nya jobb kommer att behövas, isf vilken typ av jobb är det? Vilket behov av arbetskraft kommer ni att behöva för att möta denna efterfrågan? Räcker den som finns i dag, eller behövs ny/annan arbetskraft, beskriv vilken. Om och hur kan er bransch få in unga i arbete? Vad behövs för att ni ska kunna anställa dem, och vilken typ av tjänster kan de fylla? Om och hur kan er bransch dra nytta av de nyanlända i länet? Vad behövs för att ni ska kunna anställa dem och vilka typer av tjänster skulle de kunna fylla? Vilka jämställdhetsmässiga problem ser ni utifrån ert perspektiv, när det gäller kompetensförsörjningen i Norrbotten? Hur kan dessa mötas/vad krävs för att möta dessa?
Utbildning Tillvägagångssätt forts. Finns det utbildningsmöjligheter i länet som matchar behoven? Finns det sökande till de platser som finns, om nej varför inte? Fungerar de utbildningsalternativ som finns? Om nej, varför inte? Inom vilka områden finns det ett för litet utbud av utbildning i relation till behoven på arbetsmarknaden? För få sökande? För få platser?
SAMMANFATTNING - GEMENSAMMA NÄMNARE Samordning och samverkan mellan för länet centrala aktörer behöver utvecklas ytterligare för att säkra kompetensförsörjningen Samordning och samverkan mellan utbildningsanordnaraktörer, med ett länsperspektiv i fokus Samordning och samverkan mellan arbetsgivaraktörer Samordning och samverkan mellan arbetsgivaraktörer och utbildningsanordnaraktörer Samordning och samverkan i hela länet med avseende på att ytterligare utveckla regionen i sin helhet, som en attraktiv region att bo och arbeta i
Behov av intermediärer (för att säkra ovan nämnda samordning och samverkan) Behov av att identifiera konkreta strategier för att attrahera individer till de sektorer, branscher och yrken där behov av arbetskraft finns Behov av effektiva strukturer och processer för kompetensutveckling för medarbetare (såväl kontinuerligt integrerat dagligt lärande som formellt lärande via kurser; vidareutbildning) Behov av att förbättra bilden av vissa sektorer, branscher och yrken, parallellt med behov av att förbättra villkoren i vissa sektorer, branscher och yrken Behov av att skapa balans mellan ordinarie och inhyrd personal Behov av effektiva strukturer och processer för att introducera nyanlända på arbetsmarknaden Behov av att nå ut till unga medborgare tidigt, för att skapa förutsättningar för att informerade utbildningsval kan göras i än större utsträckning Behov av att på länsnivå såväl som kommun- och företagsnivå beakta jämställdhet som en central aspekt av kompetensförsörjningsfrågan Behov av att bli ett än mer attraktivt län att bo och verka i
Utbildningssystemet Kartläggning samt bedömning av utbildningssystemets kapacitet att möta framtidens rekryteringsbehov i Norrbotten Gymnasieutbildning Kommunal vuxenutbildning Folkhögskola Yrkeshögskola Universitet- och högskola Viktiga skillnader i statistiken Tillgänglighet (ej tillgång till detaljerad statistik om Komvux, Skolverket samlar ej in detta) Innehåll (antal deltagare vs. antal sökande) Osäkerhet kring antal examinerade från LTU som mått på utbud (hur många flyttar, studerar vidare etc.) Framtidens utbildningssystem och produktion? Påverkas av såväl demografi som arbetsmarknadens efterfrågan Olika antaganden behöver göras (t.ex. att dagens utbildningstakt fortgår), detta leder till bedömning mellan tummen och pekfingret
Utbildningssystemets kapacitet inom vård och omsorg Kvalifikationsnivå Antaganden/förutsättningar Årlig indikerad kapacitet (antal) Teoretiskt bidrag, 2013-2030 Beräknat rekryteringsbehov 2013-2030 Gymnasieutbildning Samtliga antas stå till arbetsmarkadens förfogande. 135 2295 6894 Komvux ej möjlig att inkludera. Eftergymnasial Samtliga från Folkhögskola och YH antas stå till 267 4539 1248 utbildning upp till 3år förfogande. 50 % av de examinerade från universitetet antas stanna kvar. Högskoleutbildning>3år 50 % av de examinerade från universitetet antas 61 1037 1236 stanna kvar. Totalt 463 7871 9572
Utbildningssystemets kapacitet inom tillverkning och utvinning samt energiförsörjning Kvalifikationsnivå Antaganden Årlig indikerad kapacitet (antal) "Teoretiskt" bidrag, 2013-2030 Beräknat rekryteringsbehov 2013-2030 Gymnasieutbildning Samtliga antas stå till arbetsmarkadens 319 5423 4415 förfogande. Komvux ej möjlig att inkludera. Eftergymnasial Samtliga från Folkhögskola och YH antas stå 150 2550 1928 utbildning upp till 3år till förfogande. 50 % av de examinerade från universitetet antas stanna kvar. Högskoleutbildning>3år 50 % av de examinerade från universitetet 116 1972 571 antas stanna kvar. Totalt 624 10608 6914 Med dagens takt matchar utbildningssystemet sannolikt inte behovet av vårdpersonal med kompetens motsvarande gymnasieutbildning (t.ex. undersköterskor, vårdbiträden). Det var dock inte möjligt att klargöra i vilken utsträckning Komvux bidrar på detta område Förutsättningarna ser relativt goda ut när det gäller yrken med krav på eftergymnasial utbildning (t.ex. ingenjörer och olika vårdyrken) om dagens utbildningstakt kan upprätthållas En mer detaljerad analys av matchningen mellan utbudet och behovet av specifika kompetenser (t.ex. olika specialister inom vården, samt olika inriktningar inom ingenjörs- och teknikutbildningarna) har dock inte varit möjlig att genomföra. Vissa yrken präglas redan nu av brist, vilket innebär att det beräknade rekryteringsbehovet blir underskattat
Summering Kvantitativa delresultat: Höga andelar pensionsavgångar inom vård och omsorg samt utbildningsväsendet. Detta innebär utmaningar för hela regionen, inte minst för små kommuner med svag befolkningsutveckling Analysen av utbildningssystemets kapacitet att bidra till behovet av kompetens ger ett blandat intryck. Dagens utbildningstakt pekar på att: Förutsättningarna ser relativt goda ut när det gäller yrken med krav på eftergymnasial utbildning (t.ex. ingenjörer och olika vårdyrken). Dock finns oklarheter kring specifika kompetenser Utbildningssystemet möter sannolikt inte det långsiktiga behovet av vård- och omsorgspersonal med gymnasiekompetens (t.ex. undersköterskor och vårdbiträden) Rekryteringsbehov 2013-2030: ca 51 000 anställningar Yrkesgruppen vård- och omsorgspersonal (t.ex. undersköterskor och vårdbiträden) beräknas ha det största enskilda rekryteringsbehovet av alla yrken (nästan 6 500)
Fördjupningar (kvalitativ studie): Enorma och tämligen akuta behov Summering Problem & lösningar handlar mycket om arbetsvillkor (attraktiviteten i arbetet) och livsvillkor (attraktiviteten i att leva och bo) Bilden av sektorerna och yrkena lockar inte men stämmer bilden och (hur) kan den ändras? Fortsatta nyckelfaktorer: samverkan och samordning, utbildning, integration, attraktiv region, Bostäder, kommunikationer