SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETENS LOKALBEHOV. Omvärldsförutsättningar på års sikt.

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETENS LOKALBEHOV Omvärldsförutsättningar på 10-20 års sikt. Magnus Gunnarsson, Analys & utvärdering, Göteborgs universitet RAPPORT 2014:06 Dnr: H 2013/126 2014-05-09 RAPPORT GÖTEBORGS UNIVERSITET Analys och utvärdering Box 100, 405 30 Göteborg

Innehåll Bakgrund... 3 Den allmänna situationen för högre utbildning... 3 Internationellt och nationellt... 3 Slutsatser för Samhällsvetenskapliga fakultetens lokalbehov... 4 Alternativa utbildningsformer... 4 Slutsatser för Samhällsvetenskapliga fakultetens lokalbehov... 5 Utbildning: efterfrågan och utbud... 5 Efterfrågan (söktryck)... 5 Slutsatser för Samhällsvetenskapliga fakultetens lokalbehov... 7 Utbud (antal högskoleplatser)... 8 Slutsatser för Samhällsvetenskapliga fakultetens lokalbehov... 9 Konkurrens från arbetsmarknaden... 9 Slutsatser för Samhällsvetenskapliga fakultetens lokalbehov... 10 Konkurrens från andra utbildningsanordnare... 10 Slutsatser för Samhällsvetenskapliga fakultetens lokalbehov... 12 Den allmänna situationen för forskning... 12 Slutsatser för Samhällsvetenskapliga fakultetens lokalbehov... 13 Forskningsfinansiering... 13 Slutsatser för Samhällsvetenskapliga fakultetens lokalbehov... 15 Sammanfattande diskussion... 16 Slutsats... 17 Bibliografi... 18

Bakgrund Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen beslutade 2013-12-12 att tillsätta en utredning om nuvarande och framtida lokalbehov. Detta resulterade bl.a. i ett uppdrag till Analys & utvärdering om att utreda omvärldsförutsättningar med bäring på Samhällsvetenskapliga fakultetens framtida lokalbehov och en tidshorisont på 10-20 år. Utredningen skulle belysa pågående trender inom följande områden, med implikationer för omfattning samt behov av vissa typer av lokaler: Högre utbildning allmänt Konkurrens från andra utbildningsanordnare Forskningssatsningar Alternativa undervisningsformer Eftersom framtiden är notoriskt svår att uttala sig säkert om inskränks utredningen till att föra resonemang om trenderna i ovanstående områden med utgångspunkt i den offentliga debatten, diskussioner vid Göteborgs universitet, de större forskningsfinansiärernas beteende under den senaste tiden, förändringar av undervisningsformer under den senaste tiden, demografiska förändringar, samhällsbehov, etc. Resonemangen inbegriper eventuella förskjutningar som kan komma att äga rum mellan de två huvudområdena forskning och utbildning och därmed behovet av arbetsrum i relation till undervisningslokaler. Den allmänna situationen för högre utbildning Informationen i detta avsnitt kommer från (Gunnarsson 2013a) och (Gunnarsson 2013b). Internationellt och nationellt Den tydligaste internationella trenden inom högre utbildning idag är internationalisering. Länder harmonierar sina utbildningssystem, människor reser utomlands för att utbilda sig, och lärosäten öppnar filialer i andra länder. Denna trend har pågått under flera år och visar inga tecken på avmattning. Eftersom den kan ses som en version av den mer allmänna globaliseringen finns det ingen anledning att tro att den kommer att avstanna under de närmsta decennierna. I låg- och medelinkomstländer pågår i en kapacitetsuppbyggnad, som dels sker genom att man öppnar egna lärosäten, dels genom att utländska lärosäten uppmuntras att etablera sig, och dels att man bekostar utlandsstudier. Denna trend är länkad till den ekonomiska tillväxten i de aktuella länderna, och alltså beroende av att tillväxten fortsätter. Kvalitetsmätningar och ackrediteringar blir populärt i allt fler länder, men det är långt ifrån alltid direkt kopplat till resurser. Det handlar snarare om att utbildningen ska hålla sig över en lägstanivå. Det finns ett stort fokus på att utbildning ska leda till arbete, och i en del fall försöker styrande myndigheter införa anställningsbarhet som en dimension i kvalitetsmätningarna. 3

Universitets- och högskolesektorn röner stort intresse över hela världen, och får i allmänhet ökade resurser (åtminstone i relation till andra sektorer). I låg- och medelinkomstländer ligger tyngdpunkten oftast på utbildning, medan man i höginkomstländer oftast satsar på forskning. I det senare fallet vill man att de offentliga resurser som läggs på forskning och utbildning ska resultera i ekonomisk tillväxt och minskad arbetslöshet, något som tydligast syns i USA och Storbritannien. Situationen i Sverige liknar den i många andra höginkomstländer: intresset för högre utbildning och forskning är stort, och man vill att det ska resultera i ekonomisk tillväxt och minskad arbetslöshet. I Sverige finns också en kritik mot högskoleutbildningens kvalitet. Detta är i viss mån en överspillning från kritiken mot ungdomsskolan (orsakad av PISA-undersökningarna), och det är svårt att veta hur beständig den överspillningen är. I Sverige ligger nästan all eftergymnasial utbildning inom högskolan, och det höjs nu en del röster för att andra utbildningsformer borde växa. Om detta faktiskt kommer att ske är oklart. I den debatten läggs det stort fokus på anställningsbarhet. Slutsatser för Samhällsvetenskapliga fakultetens lokalbehov De trender vi ser nu pekar på att antalet högskoleplatser kommer att öka eller ligga still snarare än att de kommer att minska. Alternativa utbildningsformer MOOC, alltså gratis on-line-kurser från prestigeuniversitet, utan egentlig examination och med tusentals deltagare, har fått stor uppmärksamhet de senaste åren. MOOC har en potential att bli radikalt billigare än traditionella campuskurser, men dras också med inbyggda problem som gäller brist på lärarinteraktion och höga krav på studiedisciplin. En del bedömare menar att MOOC kommer att förändra högre utbildning i grunden och att lärosäten som inte deltar i MOOC-rörelsen kommer att gå under. De mycket begränsade erfarenheter som finns idag pekar dock på att MOOC inte ersätter traditionella campusutbildningar i särskilt stor utsträckning. I USA finns en annan trend som fått betydligt mindre uppmärksamhet men som potentiellt kan förändra högre utbildning kraftigt. Det gäller competency-based learning, där utbildningsanordnaren helt fokuserar på att dels tillhandahålla utbildningsmaterial och dels examinera. Studenterna får lära sig på det sätt och den takt de själva önskar, och kan t.ex. använda sig av MOOC. Utbildningsformen växer i USA och får ökat stöd från myndigheter, men hittills finns inga tecken på spridning till andra länder. I Sverige finns begreppet validering av reell kompetens, som kan ses som ett parallellt fenomen. Vare sig MOOC eller competency-based learning är del av svensk högre utbildning idag, annat än helt perifert, men blended learning används redan på många håll. Det innebär att inspelade föreläsningar, diskussionsforum på Internet, elektroniska läromedel och andra resurser på Internet används i utbildningen på ett sätt som gör att studenternas behov av 4

att fysiskt närvara i lärosätenas lokaler minskar. Exakt hur stort detta fenomen är vet vi inte, och vi vet inte hur stor faktisk påverkan det kommer att ha på studenternas fysiska närvaro. Det skulle kunna leda till att studenterna besöker universitetets lokaler i betydligt mindre utsträckning och istället möts på caféer, hemma hos varandra, på bibliotek, och framförallt online. Men det kan också leda till att de fysiska träffarna i universitetets lokaler förändras till att mer fokusera på interaktion och samtal, och att dessa möten upplevs som mer värdefulla än dagens föreläsningar och lektioner, vilket skulle leda till högre fysisk närvaro. (Detta diskuteras mer på sidan 16.) Slutsatser för Samhällsvetenskapliga fakultetens lokalbehov MOOC verkar inte leda till minskat lokalbehov, och competency-based learning har inte gjort några inbrott i högre utbildning i Sverige. Blended learning skulle kunna leda till minskat lokalbehov, men det är mycket osäkert. Utbildning: efterfrågan och utbud I detta avsnitt undersöks efterfrågan och utbud inom högre utbildning, grundat på statistik för de senaste åren. Efterfrågan (söktryck) Figur 1 visar utvecklingen av antalet nya sökande till högskoleutbildning i Sverige under de senaste decennierna. Mellan 2008 och 2013 steg antalet nya sökande med nästan 350 000. En nästan lika stor svängning nedåt hittar man under perioden 1998-2003, då antalet sökande sjönk med drygt 230 000. Det finns en viss korrelation mellan antalet sökande och antalet 19-24-åringar (den gruppen stod för 48 % av alla HST vid Göteborgs universitet 2013). 5

900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 Nya sökande till högskolan 19-24-åringar 300 000 200 000 100 000-1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 1: Antal nya sökande till högskoleutbildning i Sverige (höstterminer), samt antal 19-24-åringar i Sverige. Observera att en och samma person kan vara ny sökande till flera lärosäten, vilket leder till dubbelräkning. Källa: UKÄ och SCB. Figur 2 visar en prognos för antalet 19-24-åringar det närmast kommande decenniet. Tusental individer, Göteborgs stad samt VGR 90 80 70 60 50 40 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 900 800 700 600 500 400 Tusental individer, Riket Göteborgs stad Västra Götalands län Riket Figur 2: Prognosticerat antal 19-24-åringar, i tusental, i Sverige 2010-2035. Observera de brutna skalorna på y-axlarna. Prognosen för riket kommer från SCB, prognosen för Västra Götaland från VGR:s regionutvecklingssekretariat, och prognosen för Göteborgs kommun från Göteborgs stadskansli. 6

Antalet 19-24-åringar kommer enligt prognosen att svänga kraftigare för riket som helhet än för Västra Götalandsregionen, och för Göteborgs stad är svängningen ännu mindre. Prognosen för VGR och kommunen är delvis byggd på antagandet att Göteborgs universitet och Chalmers kommer att fortsätta att vara framgångsrika i att locka studenter från andra delar av landet att bosätta sig i Göteborg. Göteborgs universitet och dess samhällsvetenskapliga fakultet är givetvis beroende av att studenter söker de utbildningsplatser som erbjuds. Det finns många sätt att analysera söktryck, men i detta sammanhang måste fokus ligga på lärosätets möjlighet att fylla de utbildningsplatser som erbjuds. Det innebär att antalet reserver är det som spelar roll om en utbildning har många reserver kan söktrycket sjunka utan att de innebär några större problem, eftersom platserna fylls ändå. I Figur 3 visas statistik för söktryck till program 1 vid de flesta svenska universiteten och högskolorna. 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 KTH CTH KI HJ HB HS MdH SLU MH SH HV ÖrU HKr MiUn LU HiG KaU LiU HD UmU BTH UU GU LnU SU LTU HH Figur 3: Andel av de antagna programstudenterna HT2013 som antogs till ett program som inte hade några reserver vid terminsstart. Statistiken i figuren ovan försöker fånga hur känsligt ett lärosäte är för sänkt söktryck. De program som är känsliga för sänkt söktryck är de som har få eller inga reserver färre sökande betyder då automatiskt färre besatta platser. För Göteborgs universitets del visar figuren att drygt 20 % av de programstudenter som antogs höstterminen 2013 antogs till program som inte hade några reserver. Motsvarande statistik för kurser är inte tillgänglig idag, men vi vet att söktrycket generellt är lägre på kurser än på program. Göteborgs universitet hade läsåret 2012/13 34 % av sina HST och 29 % av sina HPR i fristående kurser. Slutsatser för Samhällsvetenskapliga fakultetens lokalbehov Demografin indikerar att det kommer att bli färre sökande till högskolan under de närmsta åren fram till 2020. Efter det kommer trenden att vrida uppåt igen, för att landa strax under dagens nivåer kring 2035. Detta kommer att märkas mindre i Göteborgs kommun än i Sverige som helhet. GU som helhet har en märkbar känslighet för minskat söktryck. 1 Motsvarande statistik för kurser är i dagsläget inte tillgänglig. 7

Utbud (antal högskoleplatser) Hur många platser som finns iden svenska högskolan är inte helt lätt att mäta exakt (UKÄ 2013a), och den bästa tillgängliga approximeringen är antal registrerade studenter. Figur 4 visar utvecklingen av antalet registrerade studenter i den svenska högskolan under de senaste decennierna. Det totala antalet studenter har vuxit kraftigt under denna tid, men antalet studenter inom samhällsvetenskap har haft en mycket mer begränsad utveckling. Den ämnesklassning som ligger till grund för detta är dock något osäker. 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 - Alla ämnen Samhällsvetenskap 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 4: Antalet registrerade studenter i högskolan, 1993-2012. För perioden 1999-2009 är Samhällsvetenskap definierat som Arbetsvetenskap; Beteendevetenskap; Journalistik, kommunikation och info; Social omsorg; Övriga samhällsvetenskapliga ämnen; samt Övrig juridik och samhällsvetenskap; För perioden 2010-2012 är Samhällsvetenskap definierat som Beteendevetenskap; Journalistik, kommunikation och info; samt Övriga samhällsvetenskaper. Observera att en och samma kurs kan ha flera ämnesklassningar, vilket leder till dubbelräkning. Källa: UKÄ. Eftersom antalet högskoleplatser i Sverige till största delen bestäms av regeringen är tidigare års utveckling ingen säker indikation på framtiden. De styrande politikerna kan mycket väl besluta att antalet högskoleplatser ska minska (vilket nyligen skett) eller ligga på en oförändrad nivå. Politik är sålunda svår att förutsäga på 10-20 års sikt. En möjlighet är att jämföra Sverige med andra länder för att se om vi ligger högt eller lågt när det gäller högskolans storlek. Resonemanget är då att det finns en tendens till likriktning om Sverige har en mindre högskolesektor än jämförbara länder är sannolikheten stor att politikerna bestämmer sig för att låta högskolesektorn växa, och vice versa. Figur 5 visar hur Sverige ligger till jämfört med några andra länder vad gäller andelen av en årskull som går vidare till högre studier. 8

50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 n 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Danmark Tyskland Nederländerna Sverige Förenade kungadömet Figur 5: Andelen 25-34-åringar (%) med högre utbildning (tertiary education) i några länder. Källa: OECD Education at a Glance 2013. För att figuren ovan ska bli läslig är endast ett fåtal länder inkluderade i diagrammet, men det ger en representativ bild av hur Sverige ligger jämfört med andra västeuropeiska länder. Enkelt uttryckt sticker vi inte ut åt något håll. Slutsatser för Samhällsvetenskapliga fakultetens lokalbehov Det finns inte så mycket som tyder på att regeringen kommer att öka antalet högskoleplatser markant under de närmsta åren. Det är dock mycket svårt att säga någon om detta på mer än någon mandatperiods sikt. Mer övergripande kan man anta att kommande regeringar kommer att justera antalet platser för att matcha demografin, vilket innebär att platserna minskar fram till 2020 för att sedan öka igen. Konkurrens från arbetsmarknaden Arbetsmarknadens efterfrågan på högskoleutbildad arbetskraft är en mycket relevant faktor i bedömningen av hur stort söktryck högskolan möter. Det finns emellertid inga prognoser för arbetsmarknaden på så lång sikt som 10-20 år. SCB:s arbetsmarknadsbarometer visar bara nuläget (efterfrågan på arbetsmarknaden just nu), och Sacos arbetsmarknadsprognoser gäller balans i sektorn mellan efterfrågan och tillgång på arbetskraft, dessutom bara på fem års sikt. 9

SCB (2012) skriver att andelen av befolkningen som är i arbete måste öka med ca 600 000 personer till 2030 för att behålla försörjningsbördan på samma nivå som idag. Hur detta påverkar söktryck och högskoleplatser är mycket oklart. Slutsatser för Samhällsvetenskapliga fakultetens lokalbehov Ingen. Konkurrens från andra utbildningsanordnare Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet konkurrerar om studenter med andra fakulteter vid universitetet, med andra lärosäten (inom och utom landet) och med andra utbildningsformer. I Figur 4 visades att antalet studenter har vuxit under de senaste decennierna, både inom högskolan totalt och inom samhällsvetenskap. Frågan är då om Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet har lyckats kapa åt sig sin andel av den tillväxten. Figur 6 visar hur olika svenska lärosäten har lyckats med att rekrytera studenter till samhällsvetenskap 1. 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 SU GU UU LU UmU LiU LnU KaU Figur 6: Antal registrerade studenter in om samhällsvetenskap, höstterminer, för utvalda lärosäten. För perioden 1999-2006 definieras samhällsvetenskap som Arbetsvetenskap; Beteendevetenskap; Journalistik, kommunikation och info; Social omsorg; Övriga samhällsvetenskapliga ämnen; samt Övrig juridik och samhällsvetenskap; för perioden 2007-2013 definieras samhällsvetenskap som Beteendevetenskap; Journalistik, kommunikation och info; samt Övriga samhällsvetenskaper. Observera att en och samma kurs kan ha flera ämnesklassningar, vilket leder till dubbelräkning. Källa: UKÄ. 1 Det hade varit bättre att se hur de samhällsvetenskapliga fakulteterna lyckats med att rekrytera studenter, men den statistiken är inte tillgänglig. 10

Figur 6 visar att inom samhällsvetenskap har Göteborgs universitet en ganska stabil position som landets näst största lärosäte. De flesta större lärosäten visar, liksom Göteborgs universitet, en svagt uppåtgående trend för perioden; Umeå och Linköping har planare kurvor. De svenska högskolorna och universiteten konkurrerar inte om studenter enbart med varandra, utan också med andra utbildningsanordnare. Yrkeshögskolan har fått mer uppmärksamhet de senaste åren, och försiktiga men viktiga röster höjs om dess utbyggnad (Bladh 2013, Haikola 2013, Rehn 2014). Detta bygger till stor del på tanken att det skulle leda till sänkt arbetslöshet, och i det sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att Yrkeshögskolan inte har kunnat visa på att deras alumner har en högre etableringsgrad än högskolans alumner, utan att den tillgängliga statistiken snarare antyder det omvända (Gunnarsson 2014). Utländska universitet utgör också konkurrenter till den svenska högskolan, bland annat genom att svenskar reser utomlands för att studera. På motsvarande sätt reser utländska medborgare till Sverige för att studera. 35000 30000 25000 20000 Utresande freemovers Inresande freemovers Utresande utbytesstudenter Inresande utbytesstudenter 15000 10000 5000 0 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Figur 7: Studentmobilitet till och från Sverige. Källa: (UKÄ 2013b). Figur 7 visar att antalet utresande studenter har ökat stadigt under det senaste decenniet. Antalet inresande studenter föll kraftigt i och med avgiftsinförandet 2011, men ser ut att stiga igen. Sverige skickar ut och tar emot ungefär lika många freemovers, men tar emot betydligt fler utbytesstudenter än vad som skickas ut. Skillnaden, som idag ligger på ca 8 000 studenter, är dock marginell i jämförelse med det totala antalet studenter i Sverige, som ligger på ca 375 000 personer (se Figur 4). Även om nettoförlusten för Sveriges del på grund av internationell studentmobilitet skulle fördubblas så skulle det inte påverka det totala antalet studenter nämnvärt. 11

Utländska lärosäten konkurrerar också med svenska genom att erbjuda utbildningar i Sverige. Det senare fallet sker idag bara på distans (t.ex. MOOC), men det är fullt möjligt att ett eller flera utländska lärosäten etablerar campus i Sverige under de närmsta decennierna. Det är möjligt att detta växer till betydande volymer under de kommande 10-20 åren, men det finns idag inga egentliga tecken på att något sådant kommer att ske. Slutsatser för Samhällsvetenskapliga fakultetens lokalbehov Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet står sig väl i konkurrensen med andra svenska lärosäten. Högskolan som helhet kommer troligen att möta mer konkurrens från andra aktörer såsom Yrkeshögskolan och utländska lärosäten, men det finns inga tecken idag på att det skulle ske i någon större omfattning. Den allmänna situationen för forskning Informationen i detta avsnitt kommer från (Gunnarsson 2012, 2013a, 2013b). Liksom för högre utbildning så är internationalisering den tydligaste internationella trenden inom forskning. Det gäller forskningssamarbeten och personalrekrytering, och även forskningsfinansiering (framförallt genom EU). Den budgetkris som nyligen svepte över världen tvingade många länder att dra ned på sina forskningsbudgetar, men många länder kämpade hårt för att åtminstone bibehålla en god finansiering av universitet och högskolor. I låg- och medelinkomstländer ligger tyngdpunkten oftast på utbildning, medan man i höginkomstländer oftast satsar på forskning. I det senare fallet vill man att de offentliga resurser som läggs på forskning och utbildning ska resultera i ekonomisk tillväxt och minskad arbetslöshet, något som tydligast syns i USA och Storbritannien. I många länder finns stora excellenssatsningar, som går ut på att man ska skapa världsledande forskning genom att koncentrera resurser till ett fåtal platser inom landet. Det finns inga tecken på att denna trend skulle avmattas, men i argumentationen för excellenssatsningar framstår det kausala sambandet mellan excellent forskning och ekonomisk tillväxt som en trossats snarare än något empiriskt eller logiskt underbyggt. Det finns av det skälet en viss sannolikhet för att excellenstrenden bryts. I många länder ökar inslaget av prestationsstyrning och konkurrensutsättning vad gäller forskning. Detta är ofta integrerat med excellenssatsningar. I Sverige är denna utveckling tydlig. I EU:s nya ramprogram Horisont 2020 är forskningsfinansieringen i hög grad länkad till innovation. Eftersom man vill komma åt pengarna i Horisont 2020 anpassar många medlemsländer sina nationella system för att passa EU:s program, vilket ger Horisont 2020 ännu större styrningseffekt. 12

Slutsatser för Samhällsvetenskapliga fakultetens lokalbehov Intresset för forskning är fortsatt stort hos politiker över hela världen, och det finns inga tecken på att det intresset mattas. Det är oklart om detta leder till ökade resurser för svenska lärosäten, men allt pekar på att resurserna inte kommer att minska. Forskningsfinansiering Figur 8 visar utvecklingen gällande forskningsfinansiering till svenska lärosäten (inklusive forskarutbildning). 2 500 2 000 1 500 1 000 500 - Samhällsvetenskap Alla ämnen 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 - Figur 8: Driftskostnader i mnkr för forskning och utveckling vid svenska lärosäten. 1995 års priser. Samhällsvetenskap = socialvetenskap, övriga samhällsvetenskapliga ämnen samt kommunikation mellan människor. Figur 8 visar att resurserna till Sveriges lärosäten för forskning ökade starkt under perioden 1995-2011. Det gäller även om man tittar enbart på samhällsvetenskapliga ämnen. Kurvorna i figuren ovan pekar tydligt uppåt, men det betyder inte att de kommer att fortsätta i samma riktning under de kommande decennierna. Liksom för resurser till utbildning kan man jämföra Sverige med andra länder för att se om vi ligger högt eller lågt när det gäller resurser till forskning storlek. Resonemanget är då att det finns en tendens till likriktning om Sverige lägger mindre pengar på forskning än jämförbara länder är sannolikheten stor att politikerna bestämmer sig för att öka den budgetposten, och vice versa. Figur 9 visar hur Sverige ligger till jämfört med några andra länder vad gäller resurser till forskning. 13

4,00% 3,50% 3,00% 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% 0,50% Högre utbildning Utlandet Näringsliv Offentlig sektor 0,00% Finland Sydkorea Sverige Japan Danmark Tyskland Österrike USA Slovenien Estland Frankrike Singapore Tjeckien Kina Irland Kanada För. kungadömet Spanien Italien Polen Figur 9: Utgifter för forskning och utveckling som andel av BNP för några länder, fördelat på typ av finansiär. Siffrorna gäller 2010 för vissa länder och 2011 för andra länder. Källa: UNESCO. Figur 9 visar situationen för några utvalda länder, och Sverige lägger jämförelsevis mycket resurser på forskning och utveckling. En stor del av detta är emellertid pengar företag som sysslar med utveckling. Figuren visar att när det gäller offentliga medel till forskning och utveckling så ligger Sverige på ungefär samma nivå som fler andra jämförbara länder. Så långt har resonemanget gällt den totala tillgången till pengar i systemet. Vi vänder oss nu till Göteborgs universitets samhällsvetenskapliga fakultet och dess förmåga att attrahera externa medel. 14

180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000-2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 10: Externa medel i tkr till Göteborgs universitets samhällsvetenskapliga fakultet. 2006 års priser. Figuren ovan visar att Samhällsvetenskapliga fakulteten gradvis har attraherat allt mer externa medel sedan 2008, och att den alltså lyckats dra till sig åtminstone en del av de medel som tillkommit i sektorn. Slutsatser för Samhällsvetenskapliga fakultetens lokalbehov Resurserna till samhällsvetenskaplig forskning kommer inte att minska. 15

Sammanfattande diskussion I detta avsnitt sammanställs de uppgifter som presenterats ovan till en helhet, genom att fyra grundfrågor diskuteras. 1. Blir det fler eller färre utbildningsplatser? Den tydligaste prognosen gällande utbildningsplatser är demografin, som pekar på att antalet potentiella studenter (personer i åldrarna 19-24) kommer att sjunka något fram till 2020 och sedan stiga igen. Man kan föreställa sig att regeringen kommer att justera antalet utbildningsplatser i enlighet med detta. Det är möjligt att regeringen samtidigt bestämmer sig för att bygga ut antalet högskoleplatser (relativt antalet potentiella studenter), men det har vi inga signaler om idag. De svaga tecken som finns pekar istället på Yrkeshögskolan och liknande utbildningsformer kommer att byggas ut. Det finns inte heller någon uppenbar internationell trend som kan förväntas dra Sveriges regering i riktning mot att öka antalet högskoleplatser i relation till antalet potentiella studenter. 2. Blir det hårdare konkurrens från andra utbildningsanordnare? Göteborgs universitet konkurrerar med andra högskolor och universitet om studenter inom samhällsvetenskap. I den konkurrensen har vi legat tämligen stabilt det senaste decenniet. Det finns inga yttre skäl att tro att detta kommer att förändras nämnvärt. När det gäller konkurrens från andra utbildningsanordnare än svenska högskolor och universitet är det svårare att bedöma. Utländska lärosäten kan komma att konkurrera mer, men det kan lika gärna bli så att Göteborgs universitet lockar till sig fler utländska studenter. Konkurrens från t.ex. Yrkeshögskolan är också svårbedömd, men gäller kanske i första hand statliga resurser (se föregående grundfråga). Det finns inte mycket som tyder på att konkurrens från andra lärosäten eller utbildningsanordnare kommer att leda till märkbart färre studenter vid Göteborgs universitet. 3. Kommer studenterna att befinna sig i universitetets lokaler i mindre utsträckning? Användningen av inspelade föreläsningar, webbsända föreläsningar och andra Internetmedierade läromedel kan leda till att lokalbehoven förändras. Exakt hur är dock mycket svårt att säga. Nedan skisseras tre möjliga scenarier. Scenario A: Allt mer kursmaterial läggs ut på nätet i en form som gör att behovet att fysiskt besöka universitetet minskar. Studenterna föredrar att arbeta hemifrån, och tar sig till universitetets lokaler främst för att tentera. Fakultetens lokalbehov minskar. Scenario B: Kursmaterial läggs ut på nätet i högre grad, men på grund av att produktionen av högklassigt kursmaterial är dyr och tidsödande ersätter detta material inte föreläsningar i särskilt hög grad. De flesta studenterna föredrar att närvara vid föreläsningarna 16

i andra studenters sällskap framför än att titta på enkla/lågkvalitativa inspelningar av föreläsningar ensamma. Fakultetens lokalbehov förändras inte. Scenario C: Allt mer kursmaterial läggs ut på nätet i en form som gör att behovet av att fysiskt besöka föreläsningar minskar. Studenterna förutsätts tillägna sig kursmaterialet utan lärare, och den lärarledda undervisningen används istället för seminarier och gruppövningar. För att underlätta för alla studenter att se föreläsningarna ordnas visningar i universitetets lokaler. Fakultetens lokalbehov ökar. 4. Blir det mer eller mindre forskning? Sverige lägger ungefär lika mycket offentliga medel på forskning som flera andra jämförbara länder. Utifrån detta kan man argumentera på olika sätt. Å ena sidan kan man säga att eftersom vi inte ligger särskilt lågt finns det inget tryck på politiker att öka resurserna. Å andra sidan kan man säga att eftersom vi trots stora ökningar under det senaste decenniet ändå inte ligger i topp är det meningsfullt för politiker att argumentera för ytterligare ökade resurser. Man kan också argumentera utifrån ett antagande om status quo-tänkande hos svenska regeringar: eftersom intresset för forskning bland politiker i de flesta länder generellt sett är stort så kommer de offentliga resurserna till forskning att öka i de flesta länder. Om Sveriges kommande regeringar vill att landet ska ligga kvar i det övre segmentet när det gäller offentliga medel till forskning så kommer de att behöva öka utgifterna inom detta område åtminstone i takt med omvärlden. Samhällsvetenskapliga fakulteten har hävdat sig i konkurrensen om externa medel, och slutsatsen är att forskningsmedlen kommer att öka, men det är oklart om det blir marginellt eller substantiellt. Slutsats Av de fyra frågor som diskuterades i avsnittet ovan är det den första, antalet utbildningsplatser, som på grund av sin starka koppling till demografin ger det tydligaste svaret på frågan om framtida lokalbehov: det kommer att sjunka något fram till 2020, och sedan växa igen och nästan nå nuvarande nivåer kring 2035; för Göteborgs del blir minskningen troligen mindre och återhämtningen starkare. Eventuell konkurrens från andra utbildningsanordnare påverkar inte detta. Man ska komma ihåg att även om detta är det tydligaste svaret så är det fortfarande osäkert. Förändrade undervisningsformer är en joker i leken vi vet inte i vilken omfattning det kommer att ske under de kommande 10-20 åren, och vi viet inte vilka effekter det kommer att få. Forskningsverksamheten kommer troligen att öka något, men det är oklart i vilken omfattning det blir. 17

Bibliografi Bladh, A. (2013). Saknar den högre utbildningen relevans? En jämförande studie av högskoleutbildning och yrkeshögskoleutbildning. Ratio. Gunnarsson, M. (2012). Aktuella frågor i omvärlden. September 2012. Göteborgs universitet, Rapport 2012:03. Gunnarsson, M. (2013a). Aktuella frågor i omvärlden. April 2013. Analys och utvärdering, Göteborgs universitet, PM 2013:03. Gunnarsson, M. (2013b). Aktuella frågor i omvärlden. December 2013. Göteborgs universitet, Rapport 2013:08. Gunnarsson, M. (2014). Etablering på arbetsmarknaden. En sammanställning av tillgänglig statistik för högskola, inklusive jämförelser med yrkeshögskolan och gymnasiet. Göteborgs universitet, Rapport 2014:01. Haikola, L. (2013). Det finns akuta problem på högskolan. I Svenska dagbladet 2013-11-23. [http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/det-finns-akuta-problem-pahogskolan_8756732.svd] Rehn, P.-A. (2014). S vill satsa på vuxenutbildning. I Ekot 2014-04-23. [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5843831] SCB (2012). Sysselsättningen 2030 - kan dagens försörjningsbörda bibehållas? SCB, 2012:4. UKÄ (2013a). Hur många "platser" finns det i högskolan? Universitetskanslersämbetet. UKÄ (2013b). Internationell mobilitet i högskolan 2012/13. Universitetskanslersämbetet, UF 20 SM 1302. 18