Plats och tid Kommunhuset, A-salen, kl. 13.00 16.00 Beslutande och övriga närvarande enligt sida 2 Paragrafer 16-22 Utses att justera Justeringens plats och tid Anette Pettersson Kommunhuset Underskrifter Sekreterare Susanne Ivarsson Ordförande Viktoria Söderling Justerande Anette Pettersson BEVIS OM ANSLAG Justering av protokoll har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla Organ Utskottet Arbete och Omsorg Sammanträdesdatum 2018-03-06 Datum då anslaget sätts upp 2018-03-20 Datum då anslaget tas ned 2018-04-10 Förvaringsplats för protokollet Kommunhuset, Centralgatan, Tierp Paragrafer 16-22 Underskrift Utdragsbestyrkande Susanne Ivarsson
Beslutande Viktoria Söderling (S) ordförande Anette Pettersson (S) Närvarande tjänstgörande ersättare Agnetha Andersson (V) Lotta Carlberg (C) Närvarande ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Susanne Ivarsson, utskottssekreterare Eva Limmergård, tf verksamhetschef IFO Nima Najafi, enhetschef, IFO 18 Ulrika Stjerngren, områdeschef, funktionshindradeomsorgen. Carin Thunman, MAS Helené Klockare, områdeschef, vård och omsorg
16 Delgivningar Beslut Utskottet arbete och omsorg beslutar att lägga delgivningarna till handlingarna Bakgrund Ks. 2018/149. Socialstyrelsen Återrapportering av stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen 2017. Ks. 2018/198. Socialstyrelsen Uppföljning av utvecklingsmedel för arbete mot våld i nära relationer 2017.
17 Meddelanden Beslut Utskottet arbete och omsorg beslutar att godkänna redovisningen. Rubrik Sammanfattning av ärendet Följande handlingar redovisas: Diarienummer: KS 2017/1005 Handlings id: KS 2018.367 Diarienummer: KS 2018/1 Handlings id: KS 2018.376 Diarienummer: KS 2018/107 Handlings id: KS 2018.391 Diarienummer: KS 2018/1 Handlings id: KS 2018.443 Diarienummer: KS 2018/1 Handlings id: KS 2018.630 Diarienummer: KS 2018/1 Handlings id: KS 2018.629 Diarienummer: KS 2018/146 Handlings id: KS 2018.588 Diarienummer: KS 2017/1012 Handlings id: KS 2018.579 Diarienummer: KS 2018/1 Handlings id: KS 2018.829
18 Ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans enligt LSS. Diarienr. 2018/220 Beslut Utskottet arbete och omsorg föreslår kommunstyrelsen besluta att fastställa nivån för ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans enligt lag om stöd och service till 264 kronor per timme för 2018, motsvarande 89,37% av den statliga assistansersättningen, att fastställa nivån för ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans enligt lag om stöd och service till 295 kronor per timme för 2018 i de fall behov av aktiv tid för assistans finns under hela natten, att beslutet träder i kraft 1 juli 2018 och i samband med det upphäva tidigare beslut Ks. 851/2009. att ersättningen därefter beräknas årligen till 89,37 % av den statliga assistansersättningen. Bakgrund Insatsen personlig assistans enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är tudelad. Den enskilde kan efter ansökan beviljas antingen biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans. Biträde av personlig assistent innebär att kommunen utför assistansen. Om den enskilde väljer annan assistansanordnare, eller att själv vara arbetsgivare för sina assistenter, ska kommunen ersätta skäliga kostnader för assistansen. Under de senaste åren har fler och fler kommuner fastställt egna nivåer för vad som är skälig ersättning. Frågan om skälig ersättning har även prövats juridiskt då enskilda/assistansanordnare överklagat beslut om skälig ersättning som inneburit en lägre ersättning än den statliga. Högsta förvaltningsdomstolen slog fast i en dom i december 2016 att kommunen kan ge en lägre ersättning än den statliga, så länge inte den enskilde påvisar att denne har en faktisk högre kostnad. Forts
forts. Beslutsunderlag Utredning Ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans enligt LSS Motivering Utifrån genomförd kartläggning där andra kommuner studerats finns det anledning att se över vilken ersättningsmodell och -nivå som bör tillämpas i Tierps kommun. Hänsyn bör tas till kommunens kostnader för administration i förhållande till minskade kostnader för utbetald ersättning. Som ett led i att minska kostnaderna för att uppnå en budget i balans föreslår verksamheten att ersättningen fastställs till 264 kronor per timme. Detta motsvarar dels genomsnittliga kostnader för personlig assistans, dels vad en assistanstimme enligt LSS i egen regi kostar. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Om kommunen ersätter med 264 kronor per utförd assistanstimme innebär det utifrån nuvarande antal personer och deras behov att kostnaderna minskar cirka 486 000 kronor per helår. Beslut skickas till Verksamhetschef Vård och omsorg Verksamhetschef Individ och familjeomsorg
19 Yttrande över remissen Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Diarienr. 2017/1144 Beslut Utskottet arbete och omsorg föreslår kommunstyrelsen besluta att anta yttrandet som sitt eget och överlämna det till Socialstyrelsen. Bakgrund Kunskapsstödet är framtaget utifrån Socialstyrelsens uppdrag från regeringen (S2015/05769/FST), som innebar att myndigheten skulle utarbeta specifika rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten för stöd och behandling till personer med missbruk och beroende av spel om pengar. Bakgrunden är de ändringar som träder i kraft 1 januari 2018 i socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL. Lagändringarna medför ett utvidgat ansvar för socialtjänsten att förebygga, motverka och bistå med insatser vid spelmissbruk. För hälso- och sjukvården innebär lagändringen att en skyldighet särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om en vuxen som barnet bor tillsammans med har ett missbruk av spel om pengar. Lagändringen innebär också att kommun och landsting ska ingå överenskommelser om samverkan kring personer som missbrukar spel om pengar. Socialstyrelsen presenterar i remissversionen av kunskapsstödet sex rekommendationer som gäller stöd, vård och behandling av personer med spelmissbruk eller spelberoende om pengar. Syftet med rekommendationerna är att de ska leda till en mer jämlik vård och omsorg, som är baserad på bästa tillgängliga kunskap. Kunskapsstödet vänder sig till behandlare, chefer och verksamhetsansvariga inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten som möter personer med spelproblem, spelmissbruk eller spelberoende. Rekommendationerna är avsedda att användas också av dem som tar fram vårdprogram och andra styrdokument för behandling av missbruk eller beroende av spel om pengar. Det riktar sig även till personal som möter personer med annat substansmissbruk eller annan psykiatrisk diagnos samt till personal inom socialtjänsten som möter skuldsatta personer, vars skulder kan vara relaterade till spelmissbruk eller spelberoende. Forts
forts. Yttrande Kunskapsstödets inleds med en mycket kortfattat men innehållsrik beskrivning av problemområdet och dess omfattning. Det som saknas i inledningen av kunskapsstödet är ett resonemang och eller en diskussion kring hur de olika huvudmännen skulle kunna bedriva ett förebyggande arbete rörande spelmissbruk och beroende. Rekommendationer beträffande identifiering, utredning och behandling Vad gäller identifiering och utredning förefaller rekommendationerna att vara tydliga och enkla att förstå och följa. Men när det gäller behandlingsmetoder uppfattas rekommendationerna inte riktigt tydliga avseende KBT som behandlingsmetod. Det är svårt att förstå vad Socialstyrelsen menar med KBT. Inom missbrukarvården används ett antal olika manualbaserade behandlingsmetoder som har präglats av kognitiv beteendeterapi (KBT) och bedrivs av professionella med varierad utbildningsbakgrund och kvalitet. KBT-behandling utövas också av legitimerade psykoterapeuter med långutbildningsbakgrund. Det är svårt att förstå vilken typ av KBT-behandling som Socialstyrelsen menar har bra effekt för behandling av spelmissbruk och beroende. Detta skulle med fördel kunna förtydligas i texten. Sammanfattningsvis bedöms kunskapsunderlaget att ge ett bra stöd till de olika huvudmännen för att identifiera, bedöma och behandla spelmissbruk och spelberoende.
20 Patientsäkerhetsberättelse 2017 Diarienr Ks 2018/190 Beslut Utskottet arbete och omsorg föreslår kommunstyrelsen att med godkännande lägga patientsäkerhetsberättelsen 2017 till handlingarna. Bakgrund Den i januari 2011 började patientsäkerhetslagen att gälla (2010:659). Varje år måste vårdgivare lämna in en patientsäkerhetsberättelse. Den beskriver hur vårdgivaren har arbetat med att identifiera, analysera och minska risker i vården. Patientsäkerhetsberättelsen ska även redogöra för de resultat som uppnåtts under föregående år. Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Carin Thunman, verksamhetschefer Helena Carlsson och Randi Graungaard har tillsammans utarbetat patientsäkerhetsberättelsen 2017.
21 Riktlinje för stöd och hjälp i ordinärt och särskilt boende enligt socialtjänstlagen Diarienr. Ks. 2018/252. Beslut Utskottet arbete och omsorg föreslår kommunstyrelsen besluta att anta Riktlinje för stöd och hjälp i ordinärt och särskilt boende enligt socialtjänstlagen - Vård och omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning från och med 1 juni 2018, samt Utskottet arbete och omsorg föreslår vidare kommunstyrelsen hemställa kommunfullmäktige besluta att tidigare riktlinje Övergripande riktlinjer för äldre och personer med funktionsnedsättning Socialtjänstlagen (SoL), Kf 2013 76 upphör att gälla 31 maj 2018. Bakgrund Revidering av nu gällande riktlinje påbörjades under hösten 2017 med anledning av att berörda verksamheter infört IBIC, Individens Behov i Centrum. IBIC är ett nationellt behovsinriktat, systematiskt och strukturerat arbetssätt för att bedöma äldres och personer med funktionsnedsättningars behov av stöd från socialtjänsten. Beslutsunderlag Övergripande riktlinjer för äldre och personer med funktionsnedsättning Socialtjänstlagen (SoL), Kf 2013 76 Riktlinje för stöd och hjälp i ordinärt och särskilt boende enligt socialtjänstlagen - Vård och omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning Motivering Förslag till ny riktlinje innebär en anpassning till ny lagstiftning och rådande rättspraxis på området samt ett förtydligande för både myndighet, utförare och kommunmedborgare.
Forts forts. Metod Arbetet har genomförts av en arbetsgrupp bestående av representanter från berörda verksamheter Individ- och familjeomsorg och Vård och omsorg. Även representanter från Pensionärsrådet har deltagit i arbetet och ställt sig positiva till förslaget. Arbetet har inneburit granskning av aktuell rättspraxis samt jämförelse med hur fem kommuner (Östhammar, Knivsta, Uppsala, Borlänge och Örebro) som arbetar enligt IBIC reviderat sina riktlinjer efter införandet. Det nya förslagets innehåll Det nya förslaget omfattar traditionell äldreomsorg och har i jämförelse med nu fastställd riktlinje en förändrad disposition och uppdaterad terminologi utifrån Socialstyrelsens definitioner och begrepp. Förslaget innebär även förtydliganden kring den enskildes ansvar, hushållsgemenskap, vem som kan företräda den enskilde i kontakt med myndigheten, kommunens ansvar för medborgare, anhöriganställningar och vad som omfattas av rätten till bistånd. Förslaget innebär även att nu gällande schablontider för insatser samt bistånd till LSS målgrupp och boendestöd för personer med psykisk funktionsnedsättning lyfts ur riktlinjen och att insatsen korttidsplats renodlas. Beslut skickas till Eva Limmergård, tf. verksamhetschef Individ- och familjeomsorg Helena Carlsson, verksamhetschef Vård och omsorg Sanna Tjernström, verksamhetsutvecklare Individ- och familjeomsorg
22 Information från verksamheterna Carin Thunman, MAS informerade om: - Patientsäkerhetsberättelsen 2017. Helené Klockare, områdeschef, vård och omsorg informerade om: - Utskrivningsprocessen - Socialstyrelsens undersökning Så tycker äldre om äldreomsorgen 2017 samt handlingsplanen som är framtagen för att arbeta med förbättringsarbeten utifrån resultatet av undersökningen. Ulrika Stjerngren, områdeschef, funktionshindradeomsorgen informerade om: - Nationella brukarundersökningen för funktionshindrade som är utarbetad av SKL. Kunder på daglig verksamhet och bostad med särskild service har svarat på enkäten. Ulrika Stjerngren presenterade även en plan över hur man ska arbeta vidare med resultatet.