Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Relevanta dokument
Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.

Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska

Vårkorn L7-401 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland

JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Vårkorn

Under 2015 avkastade Sanette bäst i

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning

Korn, tidiga sorter. Sorter

Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Havre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation

Havre. Sortbeskrivning

Ingelstorp Naturbruks gy.

Sortförsök i vårkorn

Sorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Nederbörd Brunnby

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Jordbrukaredag Törringelund vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Höstvete. Sorter. Agaton spännande alternativ, men vill man ha lite mer säkerhet är Olivin, Ballad eller Kosack att föredra.

Vårvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativ skörd Obehandlat

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i höstvete

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.

Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativa avkastningar Höstvete 12 försök 2003 Kosack = 100

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i höstvete

SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Höstvete. Sorter. Herford är det klart högst avkastande fodervetet i D-området.

Höstvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårkorn

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Havre. Tabell 1. Enskilda havreförsök Sorter och odlingsteknik

Jordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson

Totalt var det 16 sorter i serien L7-212 som

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult

SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete

Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post:

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten Av

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Havre. Sortbeskrivning

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Höstvete. de når marknaden.

Höstvete L7-101 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling Sortförsök

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

Sortförsök i vårvete

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök

Sorter och odlingsteknik

Svampbekämpning i vårkorn

Sorter ekologisk odling

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Svampsjukdomar i vårkorn

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

17 Höstraps. (Höstraps forts. nästa sida)

Svampförsök i korn. Växtskydd

Sortförsök i höstvete

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Sorter ekologisk odling

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

SORTFÖRSÖK av Lars Wijkmark HS Halland

Svampförsök i korn. Växtskydd

Sortjämförelse av olika utsädesmängder i

Sortval i ekologisk odling 2010

Sortförsök i spannmål och trindsäd

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Växtproduktionsekologi Sortprovning Skördeår: Plan: L Höstvete. Sort * behandling

Svampsjukdomar i maltkorn

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

sortförsök i spannmål och trindsäd

Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING

Kvävebehov hos olika maltkornssorter

Vårraps. Sorter och odlingsteknik

Vårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Hur utvecklar vi svensk. Nils Yngveson

Transkript:

Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Gustav är det foderkorn som har den högst avkastning av marknadssorten i 2007 års Mellansvenska försök. Även i flerårsmedel har Gustav högst avkastning av marknadssorter inom det Mellansvenska försöksområdet, område D-G, och behåller därmed 1:a platsen. Tipple är det maltkorn av marknadssorterna som avkastat högst under 2007. Quench, Tocada och Waldemar är nyare sorter som visat hög avkastningspotential. Under 2007 avkastade, av marknadssorterna, foderkornet Gustav bäst i medeltal. Av maltkornsorterna avkastade Astoria och Tipple högst. I år anmäldes hela 19 st. nya sorter för prövning och de flesta ser riktigt lovande ut. Av de sorter som varit med några år ser Quench, Tocada och Waldemar lovande ut. Mercada och Scandium är sorter som avkastat betydligt bättre i år. De tidiga sortera sjönk i avkastning i år vilket kan bero på den tidiga utveckling sorterna har, de låg fel i utvecklingen när regnen kom, vilket missgynnar vissa sorter vissa år. Justina tappade i avkastning under året, vilket troligen kan förklaras med att sorten stråbröt i vissa försök. Även stråstyrkan för Justina har varit negativt i vissa försök. I figur 1 visas marknadssorter, mätarsorter och sorter som troligen kommer inom några år. Avkastningen i ej svampbehandlade led redovisas i färg och merskörden för svampbehandling i vitt. Figuren visar att Gustav avkastade högst bland marknadssorterna 2007 i obehandlade och behandlade led. Henley och Annabell gav den högsta merskörden av svampbehandling medan Waldemar och Makof ger lägst merskörd. Merskörden av svampbehandling av kornsorterna gav i område D i storleksordningen 1000 kg, i område E i ca 700 kg och i område F ca 350 kg. På de flesta försöksplatserna utfördes svampbehandlingen med 0,25 l Amistar och 0,8 l Stereo. Proteinhalterna 2007 blev något högre än flerårsmedeltalet för maltkornssorterna. I stort sett samtliga försök är insektsbehandlade i DC 37-39 med någon form av pyretroid. Under 2007 genomfördes sammanlagt 21 sortförsök med medeltidiga och sena sorter inom det mellansvenska försökssamarbetet. Sammanlagt prövades 41 kornsorter, varav 19 nya, i försöksserierna som heter L7-401 och L7-4011. Avkastningen 2007 var endast i nivå med flerårsmedel i område F. I område D och E låg avkastningen över flerårsmedel. I område D så avkastade kornet runt 8000 kg/ha. I område F led kornet något av några varma sommarveckor runt midsommar och blev därmed tämligen kort men avkastade över förväntan. I början av april såddes de flesta av sortförsöken i korn. Efter sådden kom det lagom med regn och kornet bestockade sig bra eller till och med mycket bra i väst. Från mitten av juni och en månad fram var det varmt och lite för torrt på vissa platser där kornet brådmognade på lätta jordar. Några sena sommarregn räddade dock situationen på flera platser. Skörden av kornförsöken pågick under andra halvan av augusti, med vissa avbrott för regn. I tabell 1 redovisas alla sorter som varit med i försöksserien 2007. Sorterna är ordnade efter medelvärdet av svampbehand- 151

lade och ej svampbehandlade led. Sorternas avkastning är redovisade som relativtal av mätarens avkastning i respektive kolumn. Tabellen bör därför inte läsas radvis utan sorterna ska i första hand jämföras med mätaren. Resultaten från de enskilda åren i tabell 2 är hämtade från försöksserierna R7-410 och L7-401, flerårsmedeltalen är hämtade från fältforskningsenheten på SLU, www. ffe.slu.se Område D. De nyare sorterna Gustav och Sebastian har högst avkastning för flerårsmedel, se tabell 2. Under 2007 avkastade Tipple högst av maltkornsorterna som finns på marknaden idag. Av medeltidigt foderkorn har Otira högst avkastning och av medelsent foderkorn har Gustav och Mercada högst avkastning. Mätaren avkastade 2007 ca 1300 kg/ha över flerårsmedeltalet. Område E. Av marknadssorterna toppar foderkornssorten Gustav avkastningen för flerårsmedel, tätt följt av maltkornet Tipple, se tabell 2. Under 2007 avkastade Gustav och Mercada högst av foderkornsorterna och av maltkornsorterna gav Tipple högst avkastning av marknadssorterna. Mätaren avkastade 2007 ca 600 kg/ha över flerårsmedeltalet. Område F. Maltkornet Tipple och foderkornsorterna Gustav och Justina ligger i topp i flerårsmedlet av marknadssorterna, se tabell 2. I 2007 års försök avkastade marknadssorterna Gustav, Mercada och Tipple högst, tätt följt av Sebastian. Mätaren avkastade 2007 ca 150 kg/ha över flerårsmedeltalet. Gustav Waldemar Quench Mercada Tipple Scandium Sebastian Orthega Makof Sortblandning Justina Astoria Pasadena Henley Annabell Otira Mitja 7270 7210 7190 6940 6910 6860 6850 6820 6780 6780 6760 6670 6660 6600 6510 6460 6440 920 610 800 940 780 800 710 730 660 650 750 940 770 950 980 830 940 4000 4500 5000 5500 6000 6500 7000 7500 8000 8500 Obehandlat Merskörd Figur 1. Behandlingseffekt vår korn 2007, område D-G. 152

Sortbeskrivning SORTBLANDNINGEN (mätaren) är en blandning med lika delar Annabell, Gustav, Orthega, och Prestige. Tanken med sortblandningen är att få en stabilare mätare. ANNABELL (SSd) är ett malt/foderkorn från Tyskland med medeltidig mognad. Annabell avkastar som mätaren. Sorten har strålängd som mätaren och god stråstyrka. Rymdvikten och proteinhalt är som mätaren medan kärnvikten är lägre. ASTORIA (Pl) är ett maltkorn från Frankrike som visat hög avkastningsförmåga. Sorten har ett medelkort strå som är något svagt. Sorten mognar något senare än mätaren. Astoria har högre rymdvikt än sortblandningen, låg kärnvikt och låg proteinhalt. Astoria har blivit ganska mottaglig för bladfläcksvampar. Maltkornssorteringen är medelgod. GUSTAV (SW) är ett foderkorn från SW. Sorten har mycket hög avkastningsförmåga. Strået är kort och styvt. Medelhög rymdvikt, kärnvikt och medellåg proteinhalt. Sorten mognar något senare än mätaren. Sorten är nematodresistent. HENLEY (SSd) är ett maltkorn från England med god avkastningsförmåga. Sorten har mycket bra maltkornsortering. Henley har ett medellångt strå med stråstyrka och mognad som mätaren. Sorten har en låg rymdvikt och hög kärnvikt samt proteinhalt i nivå med mätaren. JUSTINA (SSd) är ett foderkorn från Tyskland. Sorten har hög avkastningsförmåga och medeltidig mognad. Sorten har ett något längre strå och som är något stråsvagare än mätaren. Rymdvikten och proteinhalten är som mätaren medan kärnvikten är högre. MAKOF (SW) är ett whiskymaltkorn. Sorten avkastar något under mätaren med medeltidig mognad. Sorten har ett medellångt strå med god stråstyrka. Den har medelhög rymdvikt, medellåg kärnvikt och hög proteinhalt. Maltkornssorteringen är medelgod. MITJA (SW) är ett foderkorn från SW. Sorten avkastar som mätaren men har tidigare mognad. Sorten har ett medellångt och svagare strå än mätaren. Rymdvikten och proteinhalt är högre än mätaren medan kärnvikten ligger i nivå med mätaren. Maltkornssorteringen är hög. MERCADA (SW) är ett foderkorn från Tyskland som avkastar över mätaren. Sorten har ett medelkort strå med god stråstyrka. Mercada mognar som mätaren och har hög kärnvikt men har låg rymdvikt. Proteinhalten är låg. ORTHEGA (SSd) är ett sent mognande tyskt foderkorn med hög avkastningsförmåga. Orthegas avkastningsförmåga har visat sig stabil oberoende av odlingsbetingelser. Strået är ganska långt och stråstyrkan är som mätaren. Kärnvikten och rymdvikten är högre medan proteinhalten är som mätaren. OTIRA (SW) är ett tidigt foderkorn från Danmark med god avkastningsförmåga. Otira är relativt kort och har något sämre stråstyrka än mätaren. Otira har hög kärnvikt men låg proteinhalt och rymdvikt. Otira är mycket mottaglig för bladfläcksvamper. Sorten är nematodresistent. PASADENA (SSd) är ett sent mognande maltkorn från Tyskland. Pasadena avkastar som mätaren. Sorten har ett kortare strå än mätaren som är stråstyvt. Rymdvikt, kärnvikten och proteinhalt är som mätaren. Maltkornssorteringen är medelgod 153

PRESTIGE (Pl) är ett maltkorn från England och är maltkornsmätare. Sorten avkastar lägre än mätaren. Strået är styvt och kärnorna stora och rymdvikten är hög. Prestige ger hög proteinhalt och hög maltkornsandel. Sorten kommer till största del att odlas i Sydsverige. QUENCH (Pl) är ett maltkorn från England som visat hög avkastningspotential. Sorten har ett medellångt strå och god stråstyrka som mognar medelsent. Sorten har låg kärnvikt och proteinhalt medan rymdvikten ligger i nivå med mätaren. Sorten har en relativt hög stärkelsehalt. Maltkornsorteringen är som mätarens. SCANDIUM (SSd) är ett foder/maltkorn från Danmark. Sorten har visat hög avkastningspotential. Scandium har ett något kortare och svagare strå än mätaren. Rymdvikten är något lägre än mätaren medan proteinhalten är betydligt lägre. Scandiums kärnvikt är lägre än mätarens och andelen maltkorn är låg. Sorten mognar något senare än mätaren. SEBASTIAN (SW) är ett sent mognade malt/foderkorn från Danmark som har visat hög avkastningspotential. Sorten har ett mycket kort och styvt strå. Rymdvikten och kärnvikten är som mätaren medan proteinhalten är lägre. Maltkornssorteringen är hög. TIPPLE (Pl) är ett maltkorn från England som har visat hög avkastningspotential. Maltkornssorteringen är hög medan proteinhalten är betydligt lägre än mätaren. Sorten har ett kort och styvt strå. Rymdvikten är något lägre medan kärnvikten är betydligt högre än mätaren. Sorten mognar relativt sent. WALDEMAR (SW) är ett foderkorn från SW som mognar medeltidigt. Sorten har kort strå och visat hög avkastningspotential. Rymdvikt, kärnvikt och proteinhalt ligger i nivå med mätaren. Sorten har god mjöldaggsresistens. Nyare sorter Sej Christina (SW), Sej Simba (SW), LP Tocada (SSd), NFC Publican (Pl), NS Marthe (SSd) har provats i två eller flera år i området. Nya sorter AC01/682/13 (DLA), Sej Nymfe (SW), Sej Afrodite (SW), NFC Snakbite (SW), Nic Scout (SW), IGP Calcule (SSd), Sej Anakin (SW), LP Conchita (SSd), AC00/736/8 (DLA), NFC Maltby(SW), NFC Sweeny (SW), Sec Lanfeust (SSd), Abed Mimer (DLA), Lp Aricada (SSd), Sec Thorgall (SSd), Br Maltasia (SSd), Ack Jennifer (SSd), Abed Ingrid (DLA) och LP Listelle (SW) provades för första året i området. 154

Tabell 1. Korn. Avkastning 2007, omr D-F, obehandlat, svampbehandlat och medeltal för obehandlat och svampbehandlat Sort Relativ skörd Obehandlat Relativ skörd Behandlat Relativ skörd Medeltal Sortblandning kg/ha 6 780 7 430 7 110 100 100 100 SW Gustav 107 110 109 NFC Quench (Pl) 106 107 107 SW Waldemar 106 105 106 LP 1036.05.00 Mercada (SW) 102 106 104 NFC Tipple 401-11 (Pl) 102 103 103 Sej, Christina (SW) 102 104 103 Sej Simba (SW) 101 104 102 NFC Publican (Pl) 101 103 102 Scandium (SSd) 101 103 102 Sebastian (SW) 101 102 101 Orthega (SSd) 101 101 101 Justina (SSd) 100 101 100 Astoria (Pl) 98 102 100 SW Makof 100 100 100 NS Marthe (SSd) 99 101 100 Ni Henley (SSd) 97 102 100 Pasadena (SSd) 98 100 99 Annabell (SW) 96 101 98 SW Mitja 95 99 97 Otira (SW) 95 98 97 Prestige (Pl) 93 94 93 Sorter nedan provade i länsförsök för första gången i år (Serie L7-4011) AC 01/682/13 (DLA) 106 111 108 Sej Nymfe (SW) 109 105 107 Sej Afrodite (SW) 107 107 107 NFC Snakbite (SW) 106 107 107 Nic Scout (SW) 105 107 106 IGP Calcule (SSd) 109 104 106 Sej Anakin (SW) 106 104 105 LP Conchita (SSd) 106 103 105 AC 00/736/8 (DLA) 105 104 105 NFC Maltby (SW) 104 103 104 LP Tocada (SSd) 102 104 103 NFC Sweeny (SW) 102 104 103 Sec Lanfeust (SSd) 104 102 103 Abed Mimer (DLA) 104 103 103 LP Aricada (SSd) 102 103 102 Sec Thorgall (SSd) 100 100 100 Br Maltasia (SSd) 100 100 100 Ack Jennifer (SSd) 101 98 99 Abed Ingrid (DLA) 98 100 99 LP Listelle (SW) 96 95 95 155

Tabell 2. Korn. Områdesindelad avkastning årsvis 2005-2007, samt flerårsmedel 2003-2007 C-området D- området Sort/årtal 2003-2007 2005 2006 2007 2003-2007 Sortblandning kg/ha 4 920 6 730 6 300 8 380 7 060 Rel. tal 100 100 100 100 100 Annabell 101 103 98 100 Astoria 95 101 102 99 101 Gustav 104 114 109 111 111 Henley 97 99 Justina 98 105 105 102 103 Makof 101 99 98 Mitja 91 95 Mercada 99 107 99 106 104 Orthega 98 100 98 101 100 Otira 92 104 98 99 101 Pasadena 95 100 97 100 98 Quench 105 104 Scandium 100 102 101 102 Sebastian 94 107 102 105 105 Tipple 97 107 101 102 103 Waldemar 108 109 110 Tabell 2. Korn. Områdesindelad avkastning årsvis 2005-2007, samt flerårsmedel 2003-2007 E- området F- området Sort/årtal 2005 2006 2007 2003-2007 2005 2006 2007 2003-2007 Sortblandning kg/ha 5 560 5 740 6 440 5 820 6 460 5 240 6 570 6 420 Rel. tal 100 100 100 100 100 100 100 100 Annabell 99 99 100 99 99 100 Astoria 99 111 101 104 103 101 101 102 Gustav 111 109 110 110 106 109 108 107 Henley 112 100 99 103 104 98 101 101 Justina 105 108 97 103 101 107 102 104 Makof 103 100 97 96 99 101 98 Mitja 106 96 100 103 99 101 Mercada 107 104 104 102 101 104 103 Orthega 104 109 103 104 101 98 100 102 Otira 98 96 93 97 102 101 98 101 Pasadena 100 103 97 98 100 99 100 100 Quench 111 107 109 110 108 109 Scandium 111 97 101 103 106 96 103 102 Sebastian 102 101 99 101 107 104 102 104 Tipple 107 102 106 107 101 104 103 Waldemar 101 105 103 107 105 105 105 156

Tabell 3. Bestånds och kvalitetsegenskaper. Medeltal för 2003-2007, område D-G. Bladfläck- Sort Stråstyrka 0-100* Strålängd cm Mognad dagar Rymdvikt g/l Tusenkornvikt g Protein % av ts Stärkelse i TS % av ts Sortering Diam > 2,5 mm % ** sjuka, obeh. led % ** Sortbland. 85 71 110 675 48,2 11,2 61,6 90 14 Annabell 84 71 111 667 45,1 11,1 61,7 90 13 Astoria 80 68 111 684 45,8 10,8 61,6 92 15 Gustav 90 61 111 670 46,5 10,9 61,4 91 11 Henley 85 72 110 659 50,1 11 61,9 94 13 Justina 81 75 110 672 50,3 11,1 61,6 92 12 Makof 86 69 109 675 47,7 11,6 61,5 92 11 Mitja 80 71 109 682 48,5 11,3 62 93 11 Mercada 85 68 110 662 52,4 10,8 61,7 90 11 Orthega 86 72 111 685 50,1 11,3 61,3 89 10 Otira 79 69 108 653 49,7 11,1 61,5 89 17 Pasadena 91 70 112 671 48,3 11,2 61,7 89 12 Quench 87 71 111 672 46,5 10,5 62,7 90 11 Scandium 77 67 111 668 46,8 10,4 62,4 88 10 Sebastian 91 65 112 679 47,7 11 62,3 93 10 Tipple 89 67 111 675 52,3 10,5 62,1 92 10 Waldemar 89 63 109 670 49,5 11,1 61,3 94 11 * 100 = fullt upprätt bestånd vid skörd. 0 = helt nedliggande bestånd vid skörd. ** resultat från hela Sverige 157