Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 STOCKHOLMS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014
Text Julia Asplund, Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa. 2013-12-12
Sida: 3 av 53 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 4 Definitioner... 5 Sammanfattning... 6 Sysselsättningen ökar under både 2013 och 2014... 6 Hemmamarknadsinriktade branscher går bra... 6 Arbetslösheten ökar i år men minskar nästa år... 7 69 procent av de inskrivna i utsatta grupper... 7 Ökade utmaningar under 2014... 7 Sysselsättning och efterfrågan... 8 Lediga platser... 10 Kapacitetsutnyttjande... 11 Rekryteringsproblem... 12 Varsel... 13 Sysselsättningen i länet... 14 Näringsgrenar... 16 Brist och överskott på arbetskraft... 16 Jord- och skogsbruk... 17 Industri... 18 Byggverksamhet... 20 Privata tjänster... 22 Offentliga tjänster... 28 Utbudet av arbetskraft... 34 Stockholms befolkning fortsätter växa...... 34...och arbetskraftsdeltagandet i länet ökar... 34 Svag ökning av sjukskrivningar... 36 Studiedeltagande i länet... 36 Ökad nettopendling till Stockholms län... 37 Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen... 38 Arbetslöshetens utveckling... 38 Arbetslösheten prognos... 39 Arbetslöshetens struktur... 40 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar... 44 Var fjärde har varit arbetslös mer än tre år... 44 Utsatta grupper utgör 69 procent av de inskrivna... 45 Länsspecifika frågor... 49 Om prognosen... 51 Tabell- och diagrambilaga... 52
Sida: 4 av 53 I Arbetsmarknadsutsikterna för Stockholms län presenteras bedömningar för den regionala sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen. I rapporten återfinns bedömningar av utvecklingen inom de olika huvudbranscherna industri, byggverksamhet, privata tjänster, offentliga tjänster samt jord- och skogsbruk. Dessutom beskrivs bland annat befolkningsutvecklingen, arbetskraftsutbudet, arbetsgivarnas bedömningar av efterfrågan på varor och tjänster, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna görs av arbetsförmedlare och svaren inhämtas via dialog med arbetsgivarna vid ett besök eller per telefon. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2013 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2014. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad.
Sida: 5 av 53 Arbetsförmedlingens konjunkturindex Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget hos de privata arbetsgivarna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Motsvarande index för offentliga arbetsgivare kallas Arbetsförmedlingens verksamhetsindex. Arbetsställe Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Inskrivna arbetslösa Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Notera att den arbetslöshetsstatistik som Arbetsförmedlingen redovisar inte är den officiella arbetslösheten utan att den redovisas av Statistiska centralbyrån (SCB) i deras Arbetskraftsundersökning (AKU). Registerbaserad arbetskraft Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Den registerbaserade arbetskraften används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen 16-64 år. Säsongrensning Säsongrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie. Säsongrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Vid säsongrensning beräknas även seriens trend.
Sida: 6 av 53 Sverige är en liten, öppen, ekonomi med små fördämningar mot utvecklingen i omvärlden. Under 2013 har omvärldsutvecklingen kontinuerligt förbättrats men än finns en del orosmoment. Till dessa hör bland annat utvecklingen av arbetslösheten i Europa och den fortsatta hanteringen av budgetstupet i USA. Den svenska ekonomins tyngpunkt i exporten, parat med den ekonomiska kräftgången i Europa och den historiskt starka svenska kronan, har lett till en dämpad utveckling för BNP i Sverige. Samtidigt som utvecklingen för svensk BNP har varit svag så har dock utvecklingen på arbetsmarknaden överraskat positivt. Sysselsättningsutvecklingen i riket har enligt Arbetskraftsundersökningarna (AKU) varit god vilket är ovanligt i tider med dämpad BNP-utveckling. Därtill har, löpande under hösten, en rad framåtblickande indikatorer för den svenska ekonomin stärkts. Stockholms läns arbetsmarknad har sin tyngdpunkt inom de privata tjänstenäringarna och det är just dessa som väntas gå bäst under 2013 och 2014. Lägg till det länets stora befolkningsökning och resultatet blir att Stockholm är det län i riket som förväntas ha den bästa sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Arbetsförmedlingens bedömning är att antalet sysselsatta i länet kommer att öka med 21 000 mellan fjärde kvartalet 2012 och 2013 och med ytterligare 26 000 mellan fjärde kvartalet 2013 och 2014. Detta innebär ökningar på 1,9 respektive 2,4 procent av de sysselsatta och kan jämföras med prognostalen för riket som är 1,0 procent för innevarande år och 1,3 procent för 2014. Bäst spås utvecklingen under prognosperioden bli för näringsgrenar och branscher som är inriktade mot hemmamarknaden. Hushållens ekonomi är god och deras förväntningar på framtiden ökar. De branscher som har uppvisat bäst utveckling under 2013 är hotell och restaurang, personliga och kulturella tjänster, transport samt alla delar av den offentliga tjänstesektorn. Sämst har sysselsättningsutvecklingen under året varit för industrin, byggverksamheten och branscherna handel samt information och kommunikation. Inför 2014 förväntas dock den sistnämnda göra en helomvändning och vara en av de som ökar antalet sysselsatta mest. Därtill väntas det fortsatt gå bra för branscherna hotell och restaurang samt personliga och kulturella tjänster. Även finansiell verksamhet och företagstjänster, liksom alla delar av de offentliga tjänsterna, väntas ha en god utveckling under 2014.
Sida: 7 av 53 Under 2013 har arbetslösheten i stort sett rört sig sidledes vilket också var Arbetsförmedlingens prognos i våras. Vår bedömning denna höst är att inskrivna arbetslösa kommer att öka med 2 500 personer under 2013 för att därefter minska med 2 500 under 2014. Bakgrunden till upprevideringen från vårens prognos är en förväntat starkare utveckling av arbetskraften än vad som spåddes då. Att den relativa arbetslösheten bedöms minska under 2014 beror i sin tur på att utvecklingen för sysselsättningen väntas ta bättre fart under 2014 än innevarande år. Under fjärde kvartalet 2013 bedöms arbetslösheten i Stockholms län uppgå till 6,7 procent och under fjärde kvartalet 2014 bedöms den minska till 6,3 procent. Sedan våren ligger andelen inskrivna arbetslösa i länet kvar på samma nivå, 69 procent, medan antalet har fortsatt att öka. Stockholms andel kan jämföras med rikets som vid slutet av oktober 2013 var 62 procent. Till de utsatta grupperna räknas: Arbetslösa med högst förgymnasial utbildning Arbetslösa födda utanför Europa Arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa äldre (55-64 år) Det gemensamma för dessa grupper är att de har en högre sannolikhet att hamna i långvarig arbetslöshet. Om man räknar ihop de sammanlagda inskrivningstiderna under den senaste tioårsperioden så hade hösten 2013 en fjärdedel av alla inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen i Stockholms län varit utan ett arbete i över tre år. Arbetsförmedlingens bedömning är att den utmaning som kommer att växa mest i Stockholms län framöver kommer att vara missmatchen mellan utbud och efterfrågan på länets arbetsmarknad. Även om bristtalen i höstens intervjuundersökning har dämpats mycket så är förväntningen att länets arbetsgivare kommer att uppleva ökad brist framöver i takt med att efterfrågan på arbetskraft på den befintliga arbetsmarknaden stärks. I förlängningen kan denna situation, utöver negativa konsekvenser för individer, också innebära en dämpad ekonomisk tillväxt för länet och därigenom - hela landet.
Sida: 8 av 53 Sverige är en liten, öppen, ekonomi med små fördämningar mot utvecklingen i omvärlden. Under 2013 har omvärldsutvecklingen kontinuerligt förbättrats men än finns en del orosmoment. Till dessa hör bland annat utvecklingen av arbetslösheten i Europa och den fortsatta hanteringen av budgetstupet i USA. Den nervösa väntan på den svenska BNP-siffran för tredje kvartalet 2013 slutade med en tillfällig lättnad i slutet av november då den preliminära siffran, trots sin svaghet, visade att Sverige åtminstone inte har gått in i recession hittills i år. Samtidigt som utvecklingen för BNP har varit svag så har utvecklingen på arbetsmarknaden istället överraskat positivt. Sysselsättningsutvecklingen i riket har enligt Statistiska Centralbyråns Arbetskraftsundersökningar (AKU) varit god vilket är ovanligt i tider med dämpad BNP-utveckling. Därtill har, löpande under hösten, en rad framåtblickande indikatorer stärkts. 1 I våras lämnade vi de dystra arbetsmarknadsutsikterna som spåddes under hösten 2012 bakom oss och Stockholms arbetsgivare målade istället upp en klart ljusare bild av framtiden. Sedan våren har denna bild bekräftats av senaste AKU 2 som indikerar att sysselsättningsutvecklingen hittills under året har varit god. Samtidigt har förväntningarna på efterfrågan hos både Stockholms och rikets näringsliv i stort sett legat still mellan våren och hösten. Därmed parkerar sig Arbetsförmedlingens konjunkturindex för Stockholms län denna höst nära det historiska genomsnittet för perioden våren 2007 till nu. Näringslivet är dock nu något mer positiva i Stockholms län jämfört med riket som helhet vilket inte var fallet i våras. Diagram 1 visar hur utvecklingen har sett ut för perioden våren 2007 till nu. 1 Bland annat Konjunkturbarometern, KI. 2 SCB, AKU tredje kvartalet 2013.
Sida: 9 av 53 Diagram 1. Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet. Stockholms län. Våren 2007 hösten 2013 Nettotal 80 Stockholms län Historiskt genomsnitt, Stockholms län Riket 60 40 20 0-20 -40-60 -80 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. 3 Samtidigit som konjunkturindex är i stort sett oförändrat sedan våren så har andelen arbetsgivare som uppger att man väntar sig en minskad efterfrågan kommande sex månader minskat. Därtill är stämningsläget för kommande sex till tolv månader klart bättre och ligger denna höst för första gången sedan våren 2011 över snittet för perioden våren 2007 till nu. Denna bild bekräftas också av Konjunkturinstitutets konfidensindikator för det totala näringslivet i Stockolms län som under tredje kvartalet i år för första gången sedan inledningen av 2011 tog sig över tog sig över genomsnittet för samma period. 4 Arbetsgivarnas syn på sin kommande efterfrågeutveckling är inte den enda faktorn som spelar roll för deras efterfrågan på arbetskraft men den är en grundförutsättning. Utöver denna så bestäms också efterfrågan på arbetskraft av kapacitetsutnyttjandet utav befintlig personal och de faktiska konjunktursvängningarna. Arbetskraftsefterfrågan kommer sedan till uttryck i 3 Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som har bedömt minskning. 4 KI, regional Stockholmsbarometer första kvartalet 2007 till tredje kvartalet 2013.
Sida: 10 av 53 form av antalet lediga platser, upplevd brist på personal, lagda varsel samt rekryteringar och resultatet av detta är de sysselsättningsförändringar som äger rum. Antalet till Arbetsförmedlingen inkomna lediga platser följer i allmänhet den ekonomiska utvecklingen och är också en indikator på kommande efterfrågan på arbetskraft. Samtidigt är det vanskligt att dra alltför långtgående slutsatser kring platsstatistiken både grund av dessa innehåll 5 och på grund av de jobböppningar statistiken inte visar, dvs. de lediga platser som aldrig anmäls till myndigheten. Under 2012 uppgick Arbetsförmedlingens marknadsandel till 43 procent av det totala antalet lediga platser på arbetsmarknaden. 6 Diagram 2 visar utvecklingen för antalet platser perioden januari 1996 till oktober 2013. Diagram 2. Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober 2013. Stockholms län. 30000 Antal 25000 20000 15000 10000 5000 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden. Totalt har det inkommit 163 800 nyanmälda platser sedan årsskiftet vilket kan jämföras med 168 500 platser under samma period ifjol. Jämfört med ifjol har framförallt platserna inom handel, hotell och restaurang samt offentlig förvaltning minskat. Störst ökning har skett för platserna inom personliga och kulturella tjänster och byggverksamhet. Sedan våren har antalet till Arbetsförmedlingen nyanmälda platser utvecklats positivt. Den senaste månaden har 5 Se fördjupningsruta om Nyanmälda platser på s. 45ff i riksrapporten Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012. 6 Arbetsmarknadsrapport 2013, Arbetsförmedlingen.
Sida: 11 av 53 förvisso antalet gått ner i den säsongsrensade serien med trendvärden men det sista värdet i en sådan serie är alltid förknippat med viss osäkerhet. Ytterligare en väg att bedöma kommande rekryteringar är att titta på företagens personella kapacitetsutnyttjande 7 som anger hur mycket företagen kan öka sin produktion innan nyrekryteringar krävs. Om trycket i ekonomin ökar, höjs generellt efterfrågan på arbetsställenas produkter och tjänster vilket leder till ökad produktion. Rekryteringar blir aktuella men först efter att kapacitetsutnyttjandet av befintlig personal har intensifierats. Ett högt kapacitetsutnyttjande är därför en indikation på att rekryteringar kan komma att genomföras framöver. På motsvarande sätt är ett lågt kapacitetsutnyttjande en indikator på att företagen kan komma att avskeda personal framöver. I båda riktningarna släpar anställningsförändringarna efter då det tar tid både att rekrytera och avskeda personal. Diagram 3. Andel arbetsställen som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Våren 2007 hösten 2013. Stockholms län. Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent 80 70 60 50 40 30 20 10 0 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. 7 Med kapacitetsutnyttjande avses här endast nyttjande av personal, inte nyttjande av maskiner.
Sida: 12 av 53 Diagram 3 visar att andelen arbetsgivare inom näringslivet som utnyttjar personalresurserna fullt ut har gått upp sedan våren vilket indikerar att vi kommer att se fler nyanställningar framöver. De branscher vars kapacitetsutnyttjande har gått upp mest sedan våren är hotell och restaurang, jord- och skogsbruk samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Samtidigt som kapacitetsutnyttjandet och platserna har haft en god utveckling sedan våren så har andelen arbetsställen som uppger att de har upplevt rekryteringsproblem de senaste sex månaderna minskat. Andelen ligger nu på den lägsta nivån någonsin under perioden våren 2007 fram till nu. Totalt uppgav endast 16 procent av arbetsgivarna i näringslivet i höstens undersökning att de hade upplevt brist de senaste sex månaderna. Detta kan jämföras mot vårens andel på 22 procent. Störst dämpning av bristen har skett inom branscherna hotell och restaurang, privatdriven vård och omsorg, finansiell verksamhet och företagstjänster samt handeln. Diagram 4 visar utvecklingen för perioden våren 2007 till nu. Diagram 4. Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Våren 2007 hösten 2013. Stockholms län. Procent 40 35 30 25 20 15 10 5 0 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Den angivna bristen på arbetskraft skiftar likt rekryteringsproblemen med konjunkturläget. I ett bättre läge när företagens orderböcker är fulla ökar antalet rekryteringar vilket leder till
Sida: 13 av 53 tilltagande brist på arbetskraft. I lågkonjunktur lättar bristsituationen. Bristen kan också, förutom konjunkturläge, bero på dålig matchning mellan arbetssökande och arbetsgivare, utbildningsväsendets förmåga att möta efterfrågad kompetens m.m. De låga bristtalen i höstens intervjuundersökning hänger samman med den utveckling vi sett på Stockholms arbetsmarknad under det gångna året. Även om höstens prognos för 2013 är bättre än både vårens och förra höstens så måste ändå utvecklingen under 2013 betecknas som något dämpad med Stockholmsmått mätt varför nedgången i bristtal i höstens intervjuundersökning inte är oväntad. I takt med att konjunkturen nu stärks förväntas dock bristen gå upp. Även om antalet varsel kan fungera som en indikator på efterfrågan på arbetskraft så är det framförallt en indikation på konjunkturläget och ibland också på en pågående strukturomvandling i en ekonomi. Måttet säger inte heller nödvändigtvis så mycket om hur många personer som blir arbetslösa - en stor del av de som varslas blir aldrig uppsagda och av de som blir uppsagda är det många som inte hamnar i arbetslöshet. Hittills i år ligger varslen i länet något lägre än ifjol och även i förhållande till snittet för januari till och med oktober åren 2002 till 2012. Tabell 1 visar antalet varslade personer från 2002 till och med oktober i år. Tabell 1. Antal varslade personer januari oktober respektive per helår. Stockholms län. År Antal varslade (jan - okt) Antal varslade (helår) 2002 14 265 20 863 2003 17 142 19 835 2004 13 920 15 987 2005 11 802 13 793 2006 7 782 9 644 2007 5 881 7 226 2008 11 234 17 104 2009 21 456 23 709 2010 9 254 10 759 2011 9 574 12 637 2012 12 493 16 907 2013 12 084 - Källa: Arbetsförmedlingen.
Sida: 14 av 53 I våras gjordes bedömningen att antalet sysselsatta i Stockholms län skulle få en svagt positiv utveckling under 2013 och att en förstärkning av ökningen skulle ske mellan 2013 0ch 2014. Bakgrunden till att 2013 spåddes en mer dämpad utveckling än 2014 var att den dämpande konjunkturen under slutet av 2012 skulle få eftersläpande effekter på sysselsättningen under större delen av 2013. Sedan dess har den övergripande bilden egentligen inte ändrats men väl nivåerna. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning denna höst visar på en god utveckling för antalet anställda i länet. Samtidigt har bristen dämpats och konjunkturindex ligger kvar på i stort sett oförändrad nivå sedan våren. Att utvecklingen för sysselsättningen under 2013 ändå bedöms bli bättre än i vårens prognos beror på kombinationen av resultaten i undersökningen, utvecklingen för nyanmälda platser och senast inkomna AKU. 8 För 2014 indikerar såväl svaren för anställningsplaner framöver som utvecklingen för nyanmälda platser och kapacitetsutnyttjandet en ännu bättre utveckling. Sammanfattningsvis görs därför denna höst en upprevidering med 6 000 sysselsatta 9 för 2013. Detta innebär att vårens prognos om en ökning på 15 000 mellan fjärde kvartalet 2012 och 2013, ändras till en ökning på 21 000 sysselsatta. Under 2014 blir upprevideringen än något större. Bedömningen från i våras på 19 000 höjs med 7 000 till en total ökning på 26 000 sysselsatta mellan fjärde kvartalet 2013 och dito 2014. Trots dessa upprevideringar kan inte de nya prognostalen för sysselsättningstillväxten betecknas som några överdrivna glädjekalkyler. Genomsnittet för perioden 2008-2011 har varit plus 13 000 personer årligen i länet men detta snitt dras dock ner starkt av 2009 års siffror. 10 Nuvarande prognos för 2013 innebär 1,9 procents ökning och prognosen för 2014 innebär 2,4 procents ökning av antalet sysselsatta i länet. Detta gör dock Stockholm till det län i riket som har högst prognosticerad sysselsättningsutveckling under prognosperioden. Genomsnittet för riket är 1,0 procent under 2013 och 1,3 procent under 2014. 11 På både riksnivå och i Stockholms län bedömer Arbetsförmedlingen att sysselsättningsökningar framförallt kommer att ske i de privata tjänstenäringarna. Två saker som skiljer Stockholms län från riket, och som gör att prognosen är högre för länet än för riket i genomsnitt, är dels Stockholms höga andel sysselsatta inom just privat tjänstenäring, dels länets stora befolkningsökning som kan sägas leda till en allmänt ökad underliggande 8 SCB, AKU tredje kvartalet 2013. 9 Sysselsatt dagbefolkning 16-64 år. 10 2009 minskade sysselsatt dagbefolkning 16-64 år med 15 800 personer. 2010 ökade den däremot med 32 500 personer, SCB, RAMS. 11 Observera att detta avser årsgenomsnitt och inte kvartalsgenomsnitt vid fjärde kvartalen som länsprognoserna gör.
Sida: 15 av 53 efterfrågan också på de offentliga tjänsterna. Denna kombination av faktorer sätter länet i en gynnsam position under hela prognosperioden.
Sida: 16 av 53 Stockholms arbetsmarknad präglas i hög grad av den privata tjänstesektorn som omfattar över hälften av samtliga sysselsatta i länet. Sysselsättningen inom näringsgrenen väntas öka under prognosperioden till följd av god inhemsk efterfrågan. Även den offentliga tjänstesektorn som omfattar drygt en fjärdedel av länets sysselsatta väntas utvecklas positivt. Byggverksamheten bedöms ta fart igen under 2014 efter ett stillastående 2013. Den svagaste utvecklingen väntas inom industrin som dras ner av situationen i framförallt Europa och av en historiskt stark kronkurs. Tabell 2 visar hur sysselsättningsökningarna i år och kommande år väntas fördela sig på de olika näringsgrenarna i länet. Som tabellen visar är det framförallt hemmamarknadsinriktade verksamheter som kommer att uppvisa sysselsättningsökningar under prognosperioden. Tabell 2. Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse med samma kvartal året innan. Stockholms län. Kvartal 4 2013 Kvartal 4 2014 Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt 21 000 26 000 Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning (16-64 år). Pilarna kan anta fem lägen: = starkt ökande, = ökande, = i princip oförändrad, = minskande, = starkt minskande. Därmed ligger bedömningen för de olika näringsgrenarnas utveckling i länet fast sedan vårens prognos. Den upprevidering som har skett på totalen för både 2013 och 2014 kan främst härledas till en bättre utveckling inom vissa av branscherna i privat tjänstenäring. I kommande avsnitt ges en mer utförlig beskrivning av utvecklingen för respektive näringsgren och bransch. Som framgick av det inledande kapitlet i denna rapport så har bristen bland länets arbetsgivare dämpats de senaste sex månaderna och bristen på arbetskraft i länet måste betecknas som låg. Detta till trots finns det fortsatt en rad yrken som det råder brist på. Tabell 3 visar ett urval av brist- och överskottsyrken i Stockholms län på ett års sikt. Fler kommentarer kring bristyrken görs i respektive avsnitt för de olika näringsgrenarna och branscherna. I januari 2014 uppdateras Yrkeskompassen på Arbetsförmedlingens hemsida
Sida: 17 av 53 med bedömningar för nuläget och ett års sikt för omkring 200 yrken. Mer information om yrken i länet kommer samtidigt att presenteras i broschyren Jobbmöjligheter i Stockholms län. Bedömningarna grundar sig på höstens intervjuundersökning. Tabell 3. Yrkesbarometern Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i Stockholms län under det närmaste året Bristyrken Överskottsyrken Byggnadsingenjörer & byggnadstekniker Grovarbetare inom bygg & anläggning Bilmekaniker VVS-ingenjörer Specialistsjuksköterskor Kockar Bagare/konditorer Gymnasielärare i matematik Specialpedagoger Fritidspedagoger Mjukvaru- & systemutvecklare Administratörer & sekreterare Ekonomiassistenter Parkarbetare Vårdbiträden Vaktmästare Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Städare Barnskötare Tabellen visar en bedömning av arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i länet under 2014. Observera att specialistsjuksköterskor inte är en officiell yrkesbenämning. Antal sysselsatta i länet 3 000 Största yrkeskategorierna i näringsgrenen Andel sysselsatta i länet 0,3 % Genomsnittlig årlig sysselsättningsutveckling 2008-2011 +2,0 % Djuruppfödare/djurskötare. Trädgårdsarbetare. Skogsmaskinförare. Skogsarbetare. SNI 2007-koder: 01-03. Källa: SCB, sysselsatt dagbefolkning 16-64 år RAMS. Näringsgrenen jord- och skogsbruk är mycket liten i Stockholms län och omfattar endast 0,3 procent av samtliga sysselsatta. Detta kan jämföras med andelen på två procent i riket. I näringsgrenen ingår bland annat växtodling, skogsbruk, djurskötsel och fiske. Åldersstrukturen i näringsgrenen är den högsta för alla branscher i länet, 29 procent av de
Sida: 18 av 53 sysselsatta är mellan 55 och 64 år. På sina håll utgör detta ett stort problem då det rapporterars att det inte finns personer som är redo att ta över vid det stundande generationsskiftet. Växtodlingen är den största näringen men mer utmärkande för länet är hästnäringens storlek. Enligt Lantbrukarnas Riksförbund får tio procent av jordbrukarna i länet sina huvudsakliga intäkter från hästar medan genomsnittet i riket endast uppgår till två procent 12. Arbetsgivarnas förväntningar på efterfrågeutveckling i näringsgrenen följer föga förvånande säsongerna. Med hänsyn tagen till detta så uppger arbetsgivarna i näringsgrenen i höstens intervjuundersökning att man har haft en svag utveckling de senaste sex månaderna. Även konjunkturindex för kommande sex månader är dämpat medan man är något mer positiv för sex till tolv månaders sikt. Efterfrågeutvecklingen och -förväntningarna bekräftas av svaren för utvecklingen av antalet anställda. Bedömningen är att näringsgrenen i länet kommer att ha ett oförändrat antal anställda i år men svagt positiv utveckling under kommande år. Antal sysselsatta i länet 81 000 Största yrkeskategorierna i näringsgrenen Andel sysselsatta i länet 8 % Civilingenjörer inom elektronik och teleteknik. Ingenjörer och tekniker inom elektronik och Genomsnittlig årlig sysselsättningsutveckling 2008-2011 maskin. Mjukvaru- och teleteknik. Företagssäljare. Civilingenjörer, -1,0 % systemutvecklare. SNI 2007-koder: 05-39. Källa: SCB, sysselsatt dagbefolkning 16-64 år RAMS. Näringsgrenen industri består av tillverkningsindustri, energi- och vattenförsörjning samt avfallshantering och återvinning. Stockholms industri har framförallt tyngpunkt inom läkemedel, telekom och lastbilar. På senare år har andelen bemanningsanställda verksamma inom industrin ökat men det är viktigt att understryka att dessa inte räknas som sysselsatta i näringsgrenen. Istället ingår dessa i branschen finansiell verksamhet och företagstjänster. Därmed har utvecklingen för industrin direkta konsekvenser för sysselsättningen även för andra branscher på arbetsmarknaden. Som framgår av faktarutan är det tjänstemannayrken som sysselsätter flest personer inom industrin i Stockholms län. Sedan våren har konjunkturindex för industrin i Stockholms län stärkts medan index för riket som helhet har backat. Därmed är normalläget återställt, då konjunkturindex för industrin i Stockholms brukar ligga över rikets. Förväntningarna på efterfrågeutveckling inom industrin de kommande sex månaderna ligger dock strax under snitt från våren 2007 till nu. Diagram 5 visar utvecklingen för perioden. 12 LRF, Lantbruksbarometern 2011.
Sida: 19 av 53 Diagram 5. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industrin. Stockholms län. Våren 2007 hösten 2013 80 60 Nettotal Stockholms län Historiskt genomsnitt, Stockholms län Riket 40 20 0-20 -40-60 -80 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Arbetsgivarna inom industrin i Stockholm uppger att man har haft en utveckling med minskat antal fastanställda under det gångna året. Denna bild bekräftas också av Stockholmsbarometern där utvecklingen för antalet anställda har varit negativ, framförallt under årets första kvartal. På sex till tolv månaders sikt är industriföretagen betydligt mer positiva i sin syn på efterfrågeutvecklingen än för den närmsta tiden. I svaren för antalet fastanställda kommande år rapporterar industriföretagen i Stockholm nu för första gången sedan våren 2011 en tydlig, dock svag, ökning av antalet fastanställda. Detta bekräftas också av att andelen industriföretag som har uppgett att de har upplevt brist de senaste sex månaderna har gått upp från våren och nu ligger på den högsta nivån sedan hösten 2008 då industrin hamnade i stora svårigheter på grund av finanskrisen. Detta sker samtidigt som bristen totalt sett har gått ner i länet. Inom tillverkningsindustrin råder det brist både på yrkeskunnig tillverkningspersonal och på civilingenjörer. Även kapacitetsutnyttjandet har stärkts sedan våren men ligger alltjämt på låga nivåer jämfört med genomsnittet från våren 2007 till nu. Detta indikerar att vi inte kommer att se en överdrivet stark utveckling för antalet fastanställda under loppet av 2014, istället kommer man att möta den ökade efterfrågan med befintliga personalresurser och i vissa fall med ett ökat antal bemanningsanställda.
Sida: 20 av 53 Sammantaget tyder allt detta på att industrin har haft det tufft men att industrikonjunkturen i Stockholm nu tycks ha bottnat. Sysselsättningsmässigt är dock prognosen att industrin har haft ett minskat antal fastanställda under 2013 och att utvecklingen på totalen mellan 2013 och 2014 kommer att vara oförändrad. Antal sysselsatta i länet 61 000 Största yrkeskategorierna i näringsgrenen Andel sysselsatta i länet 6 % Genomsnittlig årlig sysselsättningsutveckling 2008-2011 +2,2 % Träarbetare/snickare. Installationselektriker. VVS-montörer. Målare. Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker. SNI 2007-koder: 41-43. Källa: SCB, sysselsatt dagbefolkning 16-64 år RAMS. Byggverksamhet består av nybyggnation och ombyggnad av bostäder, lokaler och anläggningar. Diagram 6 visar förväntningarna på efterfrågan kommande sex månader för byggverksamheten i länet. I höstens intervjuundersökning är stämningsläget mycket dämpat och man ligger åter under genomsnittet för perioden våren 2007 fram till nu. Eftersom diagrammet visar andelen arbetsgivare som har uppgett ökad efterfrågan minus andelen som uppger minskad efterfrågan så utelämnar det dock andelen som har svarat oförändrad förväntan. I höstens undersökning var denna andel ovanligt stor då 60 procent av byggarbetsgivarna uppgav en förväntat oförändrad efterfrågeutveckling kommande sex månader. Värt att notera är också att intervjuerna gjordes innan Alliansen presenterade sina nya byggplaner för länet även om dessa inte torde ha påverkat svaren just för sikten sex månader. Byggarbetsgivarna uppger en svag utveckling för antalet anställda under det senaste året.
Sida: 21 av 53 Diagram 6. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggverksamhet. Stockholms län. Våren 2007 hösten 2013 Nettotal Stockholms län Historiskt genomsnitt, Stockholms län Riket 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Under 2012 låg nybyggnationen av bostäder på historiskt sett låga nivåer i Stockholms län. Fram till och med tredje kvartalet i år har utvecklingen förbättrats något men nybyggnationen av bostäder i länet måste trots detta betecknas som låg med hänsyn tagen till den historiska utvecklingen till och med tredje kvartalet och till den befolkningsökning som fortgår i länet. Bland de projekt som finns på bostadssidan i Stockholms stad så kan bland annat Liljeholmen Årstadal Lövholmen (klart 2020), Västra Kungsholmen (2020) och Norra Djurgårdsstaden (2025) nämnas. Den låga nyproduktionen av bostäder får konsekvenser även för andra delar av byggbranschen. Renoveringar och energieffektiviseringar av befintligt bostadsbestånd försvåras då ersättningslägenheter för boende är svåra att få tag på. När det gäller ombyggnadsprojekt av befintliga bostäder så pågår det för närvarande en del men i begränsad omfattning i förhållande till det stora behovet, inte minst i miljonprogramsområdena. I Stockholm skiljer sig situationen för bostäder och anläggningar mycket åt. Medan både nyoch ombyggnation av bostäder i länet är dämpad kan man säga att anläggningssidan tuffar på. Bland pågående projekt på anläggningssidan som utmärker sig finns Norra länken (klar 2015), förlängningen av tvärbanan (första etappen öppnades under hösten andra etappen beräknas klar 2018), Nya Karolinska Solna (2017) och Citybanan (2017). Under prognosperioden
Sida: 22 av 53 kommer även det första spadtaget på Förbifart Stockholm (planerad byggtid 2014-2024) att tas. Kapacitetsutnyttjandet inom byggverksamhet uppges vara ökande men lågt i höstens intervjuundersökning och detsamma gäller för den rapporterade bristen på personal. Den brist som ändå råder rör framförallt ingenjörsyrkena och viss specifik yrkeskunnig personal med yrkesbevis. På frågan om förväntad efterfrågeutveckling kommande sex till tolv månader visar svaren liksom för sikten kommande sex månader inga styrketecken. Däremot är man något mer positiv för antalet anställda på ett års sikt. Arbetsförmedlingens sammanvägda bedömning är att byggverksamheten i länet kommer att ha en oförändrad sysselsättningsutveckling under 2013 men att den tar fart igen mellan 2013 och 2014 och att antalet sysselsatta i näringsgrenen då ökar. Med privat tjänstesektor menas här branscherna handel, transport, hotell och restaurang, information och kommunikation, finansiell verksamhet och företagstjänster samt personliga och kulturella tjänster 13. Näringsgrenen är mycket bred och omfattar omkring 56 procent av länets sysselsatta. Därmed sätter den en mycket stor prägel på Stockholms arbetsmarknad. Motsvarande andel i riket är betydligt lägre, 42 procent 14. De branscher som framförallt drar upp sysselsättningsandelarna är information och kommunikation samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Inom länet är den privata tjänstesektorn koncentrerad till Stockholms stad där två tredjedelar av jobben i näringsgrenen finns. Som framgår av diagram 7 så följer konjunkturindex för privata tjänster i Stockholm riket som helhet mycket nära. Sedan våren har konjunkturindex totalt för näringsgrenen ökat något och ligger nu strax över snittet för perioden våren 2007 fram till nu. För horisonten sex till tolv månader har dock stämningsläget ökat avsevärt, både sedan våren och sen föregående höst. Även den senaste regionala konjunkturbarometern 15 bekräftar en succesivt bättre stämning under hela 2013 bland arbetsgivarna inom privata tjänster i Stockholms län. För antalet anställda uppger man både att man har haft en positiv utveckling under det senaste året och att man väntar sig en än bättre utveckling under 2014. Därtill är det rapporterade kapacitetsutnyttjade högt. En blick på AKU 16 bekräftar en ökning av antalet anställda på totalen för näringen under 2013. 13 SNI 2007-koder: 45-82 samt 90-98. 14 SCB, RAMS 2011. 15 KI, tredje kvartalet 2013. 16 SCB, AKU tredje kvartalet 2013.
Sida: 23 av 53 Diagram 7. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster. Stockholms län. Våren 2007 hösten 2013 80 60 40 20 0-20 -40-60 Nettotal Stockholms län Historiskt genomsnitt, Stockholms län Riket -80 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Arbetsförmedlingens bedömning är att sysselsättningen inom näringsgrenen ökar under 2013 och i något starkare takt under 2014. En stor del av upprevideringen av prognosen från i våras kan tillskrivas dessa ökningar. I följande avsnitt ges en lite mer ingående bild av utvecklingen för respektive bransch inom näringsgrenen. Handel Antal sysselsatta i länet 145 000 Största yrkeskategorierna i näringsgrenen Andel sysselsatta i länet 14 % Genomsnittlig årlig sysselsättningsutveckling 2008-2011 +0,5 % Försäljare i fackhandel. Försäljare i dagligvaruhandel. Företagssäljare. Lagerarbetare. Bilmekaniker. SNI 2007-koder: 45-47. Källa: SCB, sysselsatt dagbefolkning 16-64 år RAMS. Handel består av detaljhandel, partihandel samt handel med och reparation av motorfordon. Detaljhandel och partihandeln är ungefär lika stora och dominerar tillsammans branschen med omkring 65 000 sysselsatta vardera. Särskilt detaljhandeln har sett ett ökat antal sysselsatta under senare år. Sett till andelen sysselsatta är handeln ungefär lika stor som byggverksamheten och industrin i länet sammantagna. Värt att notera är att branschen
Sida: 24 av 53 kännetecknas av en hög andel timanställda och tillsammans med det faktum att utbildningskraven generellt är låga för yrkena i branschen gör det den till en viktig ingångsbransch. Handeln är den bransch som, näst efter hotell och restaurang, har högst andel av de sysselsatta under 35 års ålder i länet. Bilden för handelns utveckling under 2013 är något splittrad. I höstens intervjuundersökning uppger arbetsgivarna att samtidigt som man har haft en något dämpad efterfrågeutveckling de senaste sex månaderna och dämpad brist så har man haft en god utveckling för antalet anställda under det senaste året och ett ökat kapacitetsutnyttjande. I kontrast till detta indikerar AKU och Stockholmsbarometern en svag utveckling för antalet anställda under det gångna året. 17 Sammantaget görs bedömningen att handeln som helhet kommer att ha en oförändrad sysselsättningsutveckling under 2013. Detta beror delvis på att stora delar av de anställda arbetar timmar vilket gör att man kan öka tjänsteproduktionen utan att för den skull behöva nyanställa. Inför 2014 är det Arbetsförmedlingens bedömning att det kommer att gå bättre för handeln. Förväntningarna på efterfrågan kommande sex månader är förvisso något dämpad men optimismen för kommande sex till tolv månader är större. Även hushållens konfidensindikator 18 har stärkts under hösten, framförallt är det tron på den egna ekonomin som har ökat. På frågan om förväntat antal anställda om ett år är också arbetsgivarna inom handeln försiktigt optimistiska i höstens intervjuundersökning. Transport Förutom land-, luft- och sjötransport innehåller transportbranschen även magasinering och lagerhantering samt post och kurirverksamhet. Landtransporten står för över hälften av de sysselsatta inom branschen i länet. Antal sysselsatta i länet 56 000 Största yrkeskategorierna i näringsgrenen Andel sysselsatta i länet 5 % Genomsnittlig årlig sysselsättningsutveckling 2008-2011 0,3 % Bussförare. Lastbilsförare. Brevbärare. Taxiförare. Godshanterare och expressbud. SNI 2007-koder: 49-53. Källa: SCB, sysselsatt dagbefolkning 16-64 år RAMS. Transport är en konjunkturkänslig bransch vilket också visas i den genomsnittliga årliga sysselsättningsutvecklingen under de konjunkturellt turbulenta åren sedan 2008. I takt med att konjunkturen nu stärks så ökar förväntningarna inom branschen. Höstens intervjuundersökning visar att företagen inom transport har haft den bästa efterfrågeutvecklingen de senaste sex månaderna sedan hösten 2011. För kommande sex månader landar konjunkturindex strax över snitt vilket är första gången sedan våren 2011. Detsamma gäller för efterfrågeförväntningarna på sex till tolv månaders sikt. 17 SCB, AKU tredje kvartalet 2013 och KI, regional barometer första till tredje kvartalet 2013. 18 KI, september, oktober och november 2013.
Sida: 25 av 53 Kapacitetsutnyttjandet är generellt högt inom transportbranschen men har minskat sedan våren. Bristen på arbetskraft de senaste sex månaderna har också fortsatt att minska. Samtidigt har antalet fastanställda det senaste året visat en mycket stark utveckling. Troligen är det detta som ligger bakom dämpat kapacitetsutnyttjande och bristen. Transportföretagen har helt enkelt börjat rekrytera folk vilket har lett till att dessa två variabler har gått ner. På ett års sikt är transportarbetsgivarna också positiva, även om de är något dämpade sedan våren. Det tycks som att utvecklingen för 2013 blir något starkare än 2014 men Arbetsförmedlingens bedömning är att sysselsättningen ökar både under 2013 och 2014. Sammantaget ger detta att transport är en av de branscher inom privata tjänster som bidrar mest till den upprevidering av sysselsättningstal som har skett sedan vårprognosen. Hotell- och restaurangverksamhet Hotell- och restaurangverksamheten innefattar restaurang, catering och barverksamhet samt hotell- och logiverksamhet. Restaurangdelen står för omkring tre fjärdedelar av sysselsättningen i branschen, hotell- och logiverksamhet för resterande fjärdedel. Branschens utveckling är driven av privat konsumtion, företagsrepresentation, inhemska och utländska besök. Branschen som helhet har den yngsta åldersstrukturen av alla i Stockholms län. Inom hotell och restaurang är hela 57 procent av de sysselsatta är yngre än 35 år. Det är även denna bransch som har uppvisat bäst sysselsättningsutveckling av alla i länet under åren 2008-2011. Antal sysselsatta i länet 43 000 Största yrkeskategorierna i näringsgrenen Andel sysselsatta i länet 4 % Genomsnittlig årlig sysselsättningsutveckling 2008-2011 4,1 % Köks- och restaurangbiträden. Baristor/ cafébiträden. Kockar. Receptionister. Städare. SNI 2007-koder: 55-56. Källa: SCB, sysselssatt dagbefolkning 16-64 år RAMS. I höstens intervjuundersökning uppger arbetsgivarna inom hotell och restaurang att man har haft en betydligt bättre efterfrågeutveckling de senaste sex månaderna än vad man hade haft i våras och ifjol. Konjunkturindex för kommande sex månader ligger på snitt för perioden våren 2007 fram till nu och detsamma gäller för förväntningarna på sex till tolv månaders sikt. Kapacitetsutnyttjandet har gått upp kraftigt sedan våren och parallellt med detta har det skett en god utveckling för antalet anställda under det gångna året. Även på ett års sikt andas arbetsgivarna i branschen optimism. Det enda som talar emot denna bild är att bristen de senaste sex månaderna har gått ner men detta skulle kunna bero på sysselsättningsökningarna under det gångna året. Till svaren i höstens intervjuundersökning kan också läggas det för branschen gynnsamma makroekonomiska läget. Särskilt restaurangverksamheten är i hög utsträckning beroende av inhemsk konsumtion och svenska hushåll har alltjämt en god finansiell situation samt en fortsatt ljus bild av hur den egna ekonomin kommer att utvecklas 19. Den sammantagna 19 KI, Konjunkturbarometern november 2013.
Sida: 26 av 53 bedömningen är att sysselsättningen har ökat i god takt under 2013 och att den fortsätter så även under 2014. Branschen bidrar därmed till den upprevidering som har skett sedan vårens prognos. Information och kommunikation Information och kommunikation sysselsätter åtta procent av länets arbetande befolkning vilket motsvarar 81 000 personer. Av dessa verkar en majoritet inom data- och teleteknikföretag men branschen innehåller också förlagsverksamhet samt film-, video och tvprogramsverksamhet. Stockholms län är hemvist för ett av Europas största kluster inom informations- och kommunikationsverksamhet och är därutöver centrum för landets medieverksamhet. Detta gör att branschen är starkt centrerad till Stockholms län, omkring hälften av landets sysselsatta i branschen återfinns här. Antal sysselsatta i länet 81 000 Största yrkeskategorierna i näringsgrenen Andel sysselsatta i länet 8 % Mjukvaru- och systemutvecklare. Genomsnittlig årlig sysselsättningsutveckling 2008-2011 +0,6 % SNI 2007-koder: 58-63. Källa: SCB, sysselsatt dagbefolkning 16-64 år RAMS Helpdesktekniker/supporttekniker. Informatörer. Företagssäljare. Marknadsanalytiker och marknadsförare. I höstens intervjuundersökning märks ett tydligt bättre stämningsläge bland företagen inom information och kommunikation. Alla index för efterfrågan vänder uppåt såväl senaste sex månaderna, kommande sex månader som kommande sex till tolv månader. Branschen ligger nu klart över alla genomsnitt för perioden våren 2007 till nu. Samtidigt har kapacitetsutnyttjandet dämpats något från våren och bristen de senaste sex månaderna har fortsatt att minska. Utvecklingen för antalet fastanställda det senaste året har också varit mycket svagare än normalt. Stockholmsbarometern för datakonsultverksamhet 20 tredje kvartalet i år bekräftar också denna bild. På ett års sikt är dock arbetsgivarna inom information och kommunikation mer positiva och branschen är en av de som kommer att öka antalet fastanställda mest mellan 2013 och 2014 vilket har fått effekter för bedömningen av privata tjänster totalt för kommande år. Liksom industrin så verkar man ha bottnat men till skillnad från industrin så kommer detta att få märkbart positiva effekter på antalet fastanställda redan under 2014. Även om andelen företag som uppger att de har haft brist de senaste sex månaderna har minskat så är det inom information och kommunikation som några av länets mest allvarliga brister återfinns. Det yrke som det framförallt kommer att råda brist på ett års sikt är erfarna mjukvaru- och systemutvecklare. Det är viktigt att understryka att detta yrke långt ifrån endast återfinns inom branschen information och kommunikation. En av orsakerna till bristen är att 20 KI, tredje kvartalet 2013. Med datakonsulter avses SNI 2007-koden 62.
Sida: 27 av 53 yrket finns inom en rad olika branscher eftersom IT i allt högre grad genomsyrar alla typer av verksamheter i samhället. 21 Sammantaget är Arbetsförmedlingens bedömning en oförändrad utveckling för antalet sysselsatta i branschen under innevarande år men däremot en mycket stark utveckling under 2014. Finansiell verksamhet och företagstjänster Branschen finansiell verksamhet och företagstjänster är mycket bred och omfattar många typer av verksamheter. Förutom finans- och försäkringsverksamhet och företagstjänster såsom personaluthyrningsverksamhet och verksamhet inom redovisning, marknadsföring och juridik ryms även fastighetsbolag och fastighetsservice, forskning och utveckling samt verksamhet vid huvudkontor. Branschen är starkt centrerad till Stockholm med 37 procent av rikets sysselsatta. Särskilt gäller detta huvudkontorsverksamhet och verksamheter inom den finansiella sektorn där Stockholms andel uppgår till mellan 50 och 70 procent av det totala antalet sysselsatta i riket. Bland annat är många nordiska och nordeuropeiska huvudkontor till internationella finansiella koncerner lokaliserade till Stockholm liksom huvudkontoren för många stora industriföretag. Antal sysselsatta i länet 221 000 Största yrkeskategorierna i näringsgrenen Andel sysselsatta i länet 21 % Genomsnittlig årlig sysselsättningsutveckling 2008-2011 +1,6 % Banktjänstemän. Städare. Väktare. Revisorer. Mjukvaru- och systemutvecklare. SNI 2007-koder: 64-82. Källa: SCB, sysselsatt dagbefolkning 16-64 år RAMS Sedan våren har konjunkturindex för företag inom finansiell verksamhet och företagstjänster höjts och man ligger nu på den högsta nivån sedan våren 2011. Efterfrågeutvecklingen de senaste sex månaderna har varit mycket god och förväntningarna på sex till tolv månaders sikt är även de över snitt för perioden våren 2007 till nu. Kapacitetsutnyttjandet har ökat kraftigt sedan våren och ligger nu på sin högsta nivå för samma period. Detta indikerar nyrekryteringar framöver. Tittar man på den upplevda bristen så har denna dock något motstridigt minskat mycket och ligger på sin lägsta nivå för perioden våren 2007 till nu. Samtidigt rapporterar nu för första gången sedan hösten 2011 arbetsgivarna en positiv sysselsättningsutveckling under det senaste året. Denna bild bekräftas också av Stockholmsbarometern för delar av branschen 22. På ett års sikt är man än mer positiv för utvecklingen av antalet anställda. Sammataget bedömer Arbetsförmedlingen att sysselsatta kommer att öka i branschen under både 2013 och 2014, och då framförallt under 2014. 21 Tillsammans med de andra benämningarna inom SSYK 3121 systemerare och programmerare så tillhör mjukvaru- och systemutvecklarna den största yrkeskategorin i Stockholms län. SCB, sysselsatt dagbefolkning RAMS 2011. 22 Stockholms handelskammare, tredje kvartalet 2013. Uppdragsverksamheten avser SNI 2007-koderna 69, 70, 73, 74, 78, 81, 82 och 711.
Sida: 28 av 53 Personliga och kulturella tjänster Personliga och kulturella tjänster innefattar företag med inriktning mot kultur, sport, nöjen, biblioteks-, arkiv och museiverksamhet, reparationer av hushållsartiklar, intresseorganisationer samt kropps- och skönhetsvård. Åldersfördelningen i branschen ligger på genomsnittet för alla branscher i länet. Antal sysselsatta i länet 53 000 Största yrkeskategorierna i näringsgrenen Andel sysselsatta i länet 5 % Genomsnittlig årlig sysselsättningsutveckling 2008-2011 +2,5 % Fotterapeuter. Administratörer och sekreterare. Informatörer. Fritidsledare. Städare. SNI 2007-koder: 90-97. Källa: SCB, sysselsatt dagbefolkning16-64 år RAMS I höstens intervjuundersökning uppger arbetsgivarna inom personliga och kulturella tjänster att man har haft en förbättrad efterfrågeutveckling de senaste sex månaderna men däremot ett dämpat kapacitetsutnyttjande och även dämpad brist de senaste sex månaderna. Samtidigt uppger de att de har haft en mycket god utveckling av antalet anställda det senaste året. Denna bild stödjs även av senaste AKU 23. För kommande sex månader är förväntan på efterfrågan dämpad medan man är något mer positiv för sikten sex till tolv månader. Efterfrågeförväntningar till trots väntar sig branschen en än bättre sysselsättningsutveckling under 2014 än 2013. Den sammanvägda bedömningen är att sysselsättningen inom branschen kommer att öka i mycket god takt under innevarande år och än starkare under 2014. Offentliga tjänster består av verksamhetsområdena utbildning, vård och omsorg samt offentlig förvaltning och försvar. Verksamhetsområdena bedrivs både av offentliga och privata utförare 24. Störst andel anställda hos privata utförare i länet finns inom vård och omsorg, störst andel hos kommunala utförare finns inom utbildning och störst andel hos statliga finns inom den offentliga förvaltningen. De största enskilda arbetsgivarna i länet är Stockholms läns landsting och Stockholms stad. Vissa av deras verksamheter drivs numera i aktiebolagsform. Totalt sett sysselsätter näringsgrenen 27 procent av Stockholms läns sysselsatta. Mellan 2008 och 2011 har den genomsnittliga årliga sysselsättningsökningen i näringsgrenen i länet varit 1,9 procent. 25 Svängningar i konjunkturen påverkar den offentliga tjänsteproduktionen med viss eftersläpning eftersom de får effekter först om den försvagade konjunkturen leder till en 23 SCB, AKU tredje kvartalet 2013. 24 Förhållandet i länet är 65 procent offentligt drivna respektive 35 procent privat drivna, sysselsatt dagbefolkning RAMS 2011. 25 SCB, RAMS 2008-2011, dagbefolkning 16-64 år.