KALLELSE Datum 2017-12-11 Sida 1(1) Kommunfullmäktige kallas härmed till sammanträde måndagen den 18 december 2017, klockan 18:00 i kommunhusets sessionssal för att behandla följande ärenden: Ärende 1. Budgetuppföljning nämnder och styrelser Dnr 2017/00067 2. Inköps- och upphandlingspolicy Dnr 2017/00456 3. Ändring i Region Dalarnas förbundsordning Dnr 2017/00424 4. Inrättande av kommunförbund i Dalarna Dnr 2017/00497 5. Partistöd 2018, samt redovisning 2016 Dnr 2017/00109 6. Antal ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige Dnr 2017/00518 7. Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning Dnr 2017/00517 8. Motion - Närsjukvårdsteam i Smedjebackens kommun Dnr 2017/00318 9. Upphävande av policy för vägbidrag kf 2017-06-22 87 Dnr 2017/00524 10. Detaljplan kvarteret Timmermannen Dnr 2016/00413 11. Interpellation om öppna nämndssammanträden Dnr 2017/00570 12. Motion om självständiga resultatenheten i skolan Dnr 2017/00568 13. Motion om införande av digitala nämndshandlingar Dnr 2017/00569 14. Avsägelse ledamot i kulturnämnden Monica Wetterskog (MP) Dnr 2017/00547 15. Avsägelse som ersättare i kulturnämnden Sandra Jansson-Perälä (MP) Dnr 2017/00571 Carin Runeson Ordförande Mona Hyttsten Sekreterare
Kansliavdelningen Mona Hyttsten, 0240-660117 mona.hyttsten@smedjebacken.se TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-12-07 Kommunfullmäktige Sida 1(1) Referens KS042 2017/00067 Budgetuppföljning nämnder och styrelser Förslag till beslut Budgetredovisningen godkänns och läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Budgetredovisning från verksamheterna inom kommunstyrelsen, familjeoch utbildningsnämnden, kulturskolan, omsorgsnämnden, kulturnämnden, miljö- och byggnadsnämnden, VBU, Bärkehus AB, SEAB, WBAB och kommunrevisionen.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-12-05 Sida 1(1) Kommunstyrelsen 140 Dnr 2017/00456 Inköps- och upphandlingspolicy Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Inköps- och upphandlingspolicyn fastställs i enlighet med upprättat förslag. Ärendebeskrivning Ekonomiavdelningen har upprättat förslag till inköps- och upphandlingspolicy. Policyn utgör ett komplement till Lagen om offentlig upphandling (LOU 2016:1145) och Lagen om upphandling försörjningssektorerna (LUF 2016:1146) och andra styrande dokument som reglerar offentlig upphandling. All upphandling ska ta tillvara kommunnyttan och ske på ett professionellt sätt för att på bästa sätt tillgodose kommunens behov av varor och tjänster. Kommunens upphandlingar ska långsiktigt medverka till en marknadssituation som präglas av uthållighet och väl fungerande konkurrens. Kommunstyrelsen har det strategiska ansvaret för upphandlingsfrågor. Varje styrelse, förvaltning, nämnd, verksamhet, bolag, kommunalförbund och enhet har ett ansvar att beakta kommunkoncernens gemensamma bästa. Beslutsunderlag Inköps- och upphandlingspolicy Arbetsutskottet 2017-11-21 100 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
2017-11-15 Inköps- och upphandlingspolicy Inledning Smedjebackens kommuns inköps- och upphandlingspolicy utgör ett komplement till Lagen om offentlig upphandling (LOU 2016:1145) och Lagen om upphandling försörjningssektorerna (LUF 2016:1146) och andra styrande dokument som reglerar offentlig upphandling. All upphandling ska ta tillvara kommunnyttan och ske på ett professionellt sätt för att på bästa sätt tillgodose kommunens behov av varor och tjänster. Kommunens upphandlingar ska långsiktigt medverka till en marknadssituation som präglas av uthållighet och väl fungerande konkurrens. Kommunstyrelsen har det strategiska ansvaret för upphandlingsfrågor. Varje styrelse, förvaltning, nämnd, verksamhet, bolag, kommunalförbund och enhet har ett ansvar att beakta kommunkoncernens gemensamma bästa bl.a. genom att: skapa intern samordning främja en hållbar utveckling hushålla med kommunala medel skapa de bästa förutsättningar även för lokala producenter och företag att leverera varor, tjänster och entreprenader till kommunen. Detta med minsta möjliga miljöpåverkan. Omfattning Denna policy gäller all upphandling i Smedjebackens kommunkoncern och omfattar varje styrelse, förvaltning, nämnd, verksamhet, bolag, kommunalförbund och enhet. Vidare kallad kommunkoncernen. Syfte Upphandling ska ske med en helhetssyn och främja nyttan för hela kommunkoncernen. Inköp- och upphandlingspolicyn ska säkerställa att kommunkoncernens inköp samt upphandling sker på ett kvalitetssäkrat, kostnadseffektivt, affärsmässigt och rättvist sätt. Upphandling ska präglas av effektivitet och kompetens där målet är en långsiktigt god totalekonomi för hela kommunkoncernen och detta ska ske genom att: upphandling sker i samverkan med upphandlingsenheten och uppdragsgivare ge vägledning till anställda inom kommunkoncernen för potentiella leverantörer tydliggöra hur kommunkoncernens inköps-och upphandlingsprocess tillämpas säkerställa att varor, tjänster samt entreprenader, upphandlas med rätt kvalitet till lägsta kostnad med minsta möjliga miljöpåverkan. säkerställa att upphandling av varor, tjänster och entreprenader samordnas så att kommunkoncernen drar nytta av sin storlek som köpare. Extern samordning med andra kommuner eller bolag ska övervägas om man genom det kan uppnå ekonomiska eller andra affärsmässiga fördelar.
Ramavtal upprättas inom alla områden där så är lämpligt. Smedjebackens kommunkoncern ska följa gällande ramavtal. Säkerställa att tillämpliga miljö-, sociala och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställs i unionsrätten, svensk rätt, kollektivavtal eller i internationella miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser som anges i direktiv 2014/24/EU efterföljs. Tillse att kommunkoncernens information hanteras på ett rättssäkert sätt. Effektiv digitalisering bygger på förtroende. Medborgare, myndigheter och leverantörer ska kunna känna förtroende för hur kommunen behandlar känslig information. Sid 2 (2)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-12-05 Sida 1(2) Kommunstyrelsen 142 Dnr 2017/00424 Ändring i Region Dalarnas förbundsordning Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Förslag till ändringar i Region Dalarnas förbundsordning godkänns. 2. Ändringarna träder i kraft när samtliga medlemmars fullmäktige godkänt ändringarna, dock tidigast 2018-01-01. Ärendebeskrivning Med anledning av att en ny Kommunallag börjar gälla från och med 2018-01-01 behöver justering ske i Region Dalarnas förbundsordning. Direktionen för Region Dalarna beslöt 2017-09-13 205 att föreslå medlemskommunerna att godkänna förslag till ändringar i Region Dalarnas förbundsordning. 1. Tillägg och andra justeringar I propositionen till ny kommunallag (2016/17:171) anges på sid 401 ff i kommentaren till kapitel 9 6 förbundsordningen, att förbundsordning ska innehålla stadgande om på vilken webbplats förbundets anslagstavla ska finnas. Där anges också att förbundsordningen ska reglera om allmänheten har rätt att ställa frågor om årsredovisningen och, i så fall, förutsättningarna för detta. Detta är nyheter jämfört med i dag gällande kommunallag och dessa två punkter återfinns inte i nuvarande förbundsordning. För att möta propositionens stadgande är förslaget a) att förbundsordningens 11 kompletteras med följande mening: Anslagstavla är www.regiondalarna.se/anslagstavla. Och b) att förbundsordningens 16 kompletteras med följande stycke: Allmänheten äger rätt att ställa frågor kring föregående årsredovisning vid det offentliga budgetsammanträdet. Ytterligare justeringar föreslås göras. Punkt 3 under 2 Förbundets uppgifter föreslås moderniseras till att ange regional utvecklingsstrategi, istället för tillväxtprogram. I samband med ovan angivna justeringar föreslås även att de hänvisningar som i dag gällande förbundsordning gör till Kommunallagen, även de justeras så att de stämmer med den nya Kommunallagens paragrafordning. I bilaga 1 återfinns förslaget till förbundsordningens nya lydelse med ovan angivna tillägg/justeringar angivna i markerad stil samt nedan angivna strykningar gjorda. 2. Strykningar Text föreslås också tas bort helt jämfört med i dag gällande förbundsordning. Detta sker i huvudsak under 2 Förbundets uppgifter. Under andra halvåret av 2017 kommer delar av Region Dalarnas i dag utförda uppgifter att överföras till nya huvudmän: Ansvaret för kollektivtrafiken överförs till Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-12-05 Sida 2(2) Kommunstyrelsen Landstinget Dalarna och arbetet med besöksnäringen överförs till det länsgemensamma destinationsbolaget Visit Dalarna AB. Utöver det så är uppgiften att ta emot och bereda ansökningar om bidrag från EG:s strukturfonder sedan tidigare överförd till Tillväxtverket. Av dessa skäl föreslås att punkterna 6, 8, 10 och 12 stryks ur förbundsordningens 2. Som konsekvens ska också sista stycket i 12, som berör kostnaderna för kollektivtrafiken, strykas. Ändringarna träder i kraft när samtliga medlemmars fullmäktige har godkänt dessa. Dock föreslås medlemmarna besluta att ikraftträdandet sker tidigast 2018-01-01, eftersom ansvaret för kollektivtrafiken först vid denna tidpunkt överförs till Landstinget Dalarna. Beslutsunderlag Förslag till justerad förbundsordning för Region Dalarna Arbetsutskottet 2017-11-21 102 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-12-05 Sida 1(2) Kommunstyrelsen 143 Dnr 2017/00497 Inrättande av kommunförbund i Dalarna Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Smedjebackens kommun ställer sig positiv till inrättande av ett kommunförbund i Dalarna i samband med bildandet av en länsregion år 2019. Ärendebeskrivning Direktionen för Region Dalarna har inkommit med begäran om kommunernas ställningstagande i frågan om eventuellt inrättande av ett kommunförbund år 2019. Frågeställningen har sin grund i det uppdrag som en av de fem politiska arbetsgrupperna har i samband med den planerade regionbildningen i länet 2019. Gruppen har till uppgift att bedöma om regionbildningen innebär ett behov av en ny kommunal samordning och organisering i form av ett kommunförbund. Arbetsgruppen består av fyra kommunalråd och ett oppositionsråd med tjänstemannastöd från Landstinget Dalarna, som är projektägare, och från kommunchefsgruppen i länet. Arbetsgruppen har i en PM daterad 2017-08-22 behandlat ovan redovisad frågeställning och förordar bildandet av ett kommunförbund som kan svara mot behovet av samordning och organisering inom några viktiga områden: En ny samverkansstruktur kommunerna emellan för mellankommunala frågor Ett kommunförbund för strukturerat samarbete med en kommande region En ny hemvist för vissa verksamheter som idag återfinns inom Region Dalarna. Under förutsättning att länets kommuner ger sitt stöd till arbetsgruppens förslag är Region Dalarna är beredd att bistå med att ta fram förslag till grundläggande ramverk för ett kommunförbund i Dalarna. Därefter blir det kommunernas angelägenhet att driva processen med bildande av ett kommunförbund vidare. Bedömning Behovet av samverkan mellan kommunerna i länet torde öka i framtiden, inte minst för att klara välfärdsuppdraget och kompetensförsörjningen. För att ta tillvara befintlig samverkan och öka möjligheter till utvecklat samarbete finns behov av en stödstruktur i någon form. En struktur som kan samordna och stödja nätverk inom både politik och förvaltning behöver också finnas, bland annat för att bereda gemensamma frågor inför de samarbetsstrukturer som kommer att bildas i den nya länsregionen. Dessutom pekar gruppen på behovet av att pröva och bestämma om hemvist för ett antal verksamheter som idag organisatoriskt tillhör Region Dalarna, till exempel gymnasieantagningen, AV-media och pågående projekt. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-12-05 Sida 2(2) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen bör ge sitt stöd till den politiska arbetsgruppens förslag att bilda ett kommunförbund i Dalarna. Beslutsunderlag Direktionens för Region Dalarna beslut 2017-09-13, 212 PM från den politiska arbetsgruppen för kommunal samordning, daterad 2017-08-22 Arbetsutskottet 2017-11-21 103 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-12-05 Sida 1(1) Kommunstyrelsen 144 Dnr 2017/00109 Partistöd 2018, samt redovisning 2016 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Lokala regler för partistöd fastställs enligt upprättat förslag. 2. Partistöd för år 2018 utbetalas till samtliga politiska partier som finns representerade i Smedjebackens kommunfullmäktige i enlighet med lokala regler för partistöd. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har att fatta det årliga beslutet om utbetalning av partistöd för år 2018. I samband med beredningen av ärendet har en mindre justering av de lokala reglerna gjorts. Justeringen är enbart gjord med hänsyn till den nya kommunallagen (2017:725) som träder i kraft 1 januari 2018. Under 2017 har samtliga politiska partier lämnat in redovisningar över sina respektive verksamheter under 2016 i enlighet med de lokala reglerna. Partistödet för innevarande år har betalats ut halvårsvis. Kommunstyrelsen bör föreslå kommunfullmäktige att godkänna föreslagna justeringar av de lokala reglerna samt att utbetala partistöd för år 2018 till samtliga politiska partier som finns representerade i Smedjebackens kommunfullmäktige i enlighet med de lokala reglerna. Beslutsunderlag Lokala regler för partistöd Redovisning partistöd 2016 Arbetsutskottet 2017-11-21 104 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Kansliavdelningen Kerstin Söderlund, 0240-660090 kerstin.soderlund@smedjebacken.se TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-11-07 Kommunstyrelsen Sida 1(1) Referens KS003 2017/00516 Partistöd 2018 Förslag till beslut 1. Lokala regler för partistöd fastställs enligt upprättat förslag. 2. Partistöd för år 2018 utbetalas till samtliga politiska partier som finns representerade i Smedjebackens kommunfullmäktige i enlighet med lokala regler för partistöd. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har att fatta det årliga beslutet om utbetalning av partistöd för år 2018. I samband med beredningen av ärendet har en mindre justering av de lokala reglerna gjorts. Justeringen är enbart gjord med hänsyn till den nya kommunallagen (2017:725) som träder i kraft 1 januari 2018. Under 2017 har samtliga politiska partier lämnat in redovisningar över sina respektive verksamheter under 2016 i enlighet med de lokala reglerna. Partistödet för innevarande år har betalats ut halvårsvis. Kommunstyrelsen bör föreslå kommunfullmäktige att godkänna föreslagna justeringar av de lokala reglerna samt att utbetala partistöd för år 2018 till samtliga politiska partier som finns representerade i Smedjebackens kommunfullmäktige i enlighet med de lokala reglerna. Beslutsunderlag Regler för kommunalt partistöd i Smedjebackens kommun, daterat 2017-11-07 Redovisningar avseende 2016 från samtliga politiska partier Kerstin Söderlund Kommunchef Beslutet ska skickas till Respektive gruppledare i kommunfullmäktige
2017-12-11 Regler för kommunalt partistöd Smedjebackens kommun Antagna av kommunfullmäktige den 2017- I kommunallagen (2017:725) finns de grundläggande bestämmelserna om kommunalt partistöd. I Smedjebackens kommun ska därutöver följande gälla. 1 Rätt till partistöd Det lokala partistödet i Smedjebackens kommun utgår till partier som är representerade i enlighet med vad som föreskrivs i 4 kap. 29 kommunallagen. 2 Grundstöd och mandatstöd Partistödet består av - ett grundstöd, som uppgår till 30 % av prisbasbeloppet per parti och år, samt - ett mandatstöd, som uppgår till 30 % av prisbasbeloppet per mandat och år, inklusive utbildningsbidrag. 3 Fördelning av partistöd Vid fördelningen av partistöd beaktas endast mandat för vilken en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap vallagen (2005:837). Partistöd utgår under tre månader efter det att representationen upphört. 4 Redovisning och granskning En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 4 kap. 31 kommunallagen. Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg. 5 Årlig utbetalning Partistöd betalas ut årligen i förskott halvårsvis efter beslut av fullmäktige. Har redovisning och granskningsrapport enligt 4 kap. 31 kommunallagen inte lämnats in till kommunstyrelsen inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande halvår. Smedjebackens kommun 777 81 Smedjebacken E-post kommun@smedjebacken.se Telefon: 0240-66 00 00 Telefax: 0240-742 41 Bankgiro:820-9538 Org.nr: SE2120002205 Säte Smedjebacken
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-12-05 Sida 1(1) Kommunstyrelsen 145 Dnr 2017/00518 Antal ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Antalet ledamöter i kommunfullmäktige i Smedjebackens kommun ska vara oförändrat, 35 ledamöter. 2. Antalet ersättare ska utgöra hälften av det antal platser som varje parti erhåller i valet. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige bestämmer enligt Kommunallagen hur många ledamöter som fullmäktige ska ha. Antalet ska bestämmas till ett udda tal och minst 31 i kommuner med mellan 8 000-24 000 röstberättigade. Antalet röstberättigade i Smedjebackens kommun uppgick den 1 mars 2017 till 8 713 personer. Sedan år 2003 har antalet ledamöter Smedjebackens kommunfullmäktige varit 35. Kommunfullmäktige bestämmer även hur många ersättarna ska vara. Antalet ska utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje parti får i fullmäktige. Beslut om ändring av antalet ledamöter eller andelen ersättare ska fattas före utgången av februari månad valåret. Länsstyrelsen ska genast underrättas om beslutet. Beredning Samtliga representerade partier i den parlamentariska gruppen, förutom Sverigedemokraterna föreslår att antalet ledamöter i kommunfullmäktige i Smedjebackens kommun ska vara oförändrat, 35 ledamöter, samt att antalet ersättare ska utgöra hälften av det antal platser som varje parti erhåller i valet. Sverigedemokraterna föreslår att antalet ledamöter i kommunfullmäktige ska sänkas till 31. Yrkanden Johan Persson (SD) yrkar att antalet ledamöter i kommunfullmäktige ska vara 31. Jan Tholerus (C) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Efter framställd proposition förklarar ordförande att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige bifalla arbetsutskottets förslag. Beslutsunderlag Arbetsutskottet 2017-11-21 105 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-12-05 Sida 1(1) Kommunstyrelsen 146 Dnr 2017/00517 Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Reviderad arbetsordning för kommunfullmäktige i Smedjebackens kommun fastställs. 2. Arbetsordning för kommunfullmäktige beslutad 2015-11-16 128 upphör därmed att gälla. Ärendebeskrivning Med anledning av att den nya Kommunallagen träder i kraft 1 januari 2018 behöver kommunfullmäktiges arbetsordning revideras för säkerställa att arbetsordningen följer kommunallagens krav. Fullmäktiges arbetsordning avser att komplettera lagens bestämmelser och fullmäktige har stor frihet att själv bestämma utformning och innehåll. I 5 kap 72 Kommunallagen (KL) redovisas krav på att arbetsordningen ska innehålla bestämmelser om: 1. antalet ledamöter i fullmäktige, 2. när sammanträden ska hållas, 3. anmälan av hinder att delta i sammanträden, 4. inkallande av ersättare och deras tjänstgöring, 5. vem som ska föra ordet tills ordförande utsetts, 6. rätten att delta i fullmäktiges överläggningar, 7. förfarandet vid omröstningar, 8. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor, 9. formerna för justeringen av protokollet, och 10. fullmäktigepresidiets arbetsuppgifter. Beredning Ärendet har beretts av den parlamentariskt tillsatta gruppen i samråd med kommunledningskontoret. Beslutsunderlag Arbetsordning för kommunfullmäktige 2017-11-13 Arbetsutskottet 2017-11-21 106 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Smedjebackens kommun 2017-11-13 Arbetsordning för kommunfullmäktige Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelser i denna arbetsordning Antalet ledamöter och ersättare (5 kap 5-8 KL) 1 Fullmäktige har 35 ledamöter. Antal ersättare utgör högst hälften av det antal platser som varje parti får i fullmäktige. Ordförande och vice ordförande (5 kap 11 KL) 2 Fullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och två vice ordförande som tillsammans utgör fullmäktiges presidium. Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod. 3 Tills presidievalen har förrättats, tjänstgör som ordförande den som varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten). Om fler ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. 4 Om ordförande eller vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost, ska fullmäktige så snart det kan ske välja en annan ledamot för återstoden av tjänstgöringstiden för den som avgått. Om samtliga i presidiet är förhindrade att fullgöra uppdraget fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter. 5 Ordföranden beslutar efter samråd med vice ordförandena om utbildning och representation inom ramen för fullmäktiges anslag för detta ändamål. Tidpunkt för sammanträdena (5 kap 12 KL) 6 Fullmäktige håller ordinarie sammanträden i februari, april, juni, september, november och december. För varje år bestämmer fullmäktige senast i december dag och tid för sammanträdena det kommande året. De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda fullmäktige första gången i oktober. Ålderspresidenten bestämmer dagen och tiden för det första sammanträdet efter samråd med kommunstyrelsens presidium. 7 Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordförande bestämmer efter samråd med vice ordförandena. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligt hos ordförande och ska innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlade på det extra sammanträdet. 8 Om det föreligger särskilda skäl för det, får ordförande efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om ordförande beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, låter ordförande snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast och minst en vecka före den bestämda sammanträdesdagen anslås på kommunens anslagstavla. Sammanträdets plats 9 Fullmäktige sammanträder som huvudregel i förvaltningshuset, Smedjebacken. Ordförande får efter samråd med vice ordförandena bestämma annan plats för ett visst sammanträde.
Placeringsordning 10 Vid fullmäktiges sammanträden intar ledamöter och tjänstgörande ersättare de platser som ordförande bestämmer. Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde 11 Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet. Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast, när och var sammanträdet ska fortsätta. Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordförande en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordförande dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet. Ärenden och handlingar till sammanträdena 12 Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena när fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag. 13 Styrelsens, övriga nämnders och beredningars förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som tagits in i kungörelsen bör tillställas varje ledamot och ersättare före sammanträdet. Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar ska tillställas ledamöter och ersättare före sammanträdet. Kallelse och övriga handlingar kan skickas elektroniskt. Handlingarna i varje ärende bör finnas tillgängliga för allmänheten i sammanträdeslokalen under sammanträdet. Interpellationer och frågor bör tillställas samtliga ledamöter och ersättare senast vid det sammanträde vid vilka de avses att ställas. Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare (5 kap 17-21 KL) 14 En ledamot som är förhindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till fullmäktiges sekreterare. Ordförande eller sekreteraren låter kalla in den ersättare som står i tur att tjänstgöra. 15 Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordförande in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra. Ledamot är skyldig att anmäla till sekreteraren om ledamoten avbryter sin tjänstgöring. 16 Det som sagts om ledamot i - gäller också för ersättare, som kallats till tjänstgöring. 17 Ordförande bestämmer, när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende. Upprop 18 En uppropslista med de ledamöter och ersättare som tjänstgör ska finnas tillgänglig under hela sammanträdet. I början av varje sammanträde låter ordförande förrätta upprop enligt uppropslistan. Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs. 2
Ledamot som infinner sig vid sammanträde efter det att uppropet avslutats, ska anmäla sig hos ordförande, som efter tillkännagivande om närvaro låter ledamoten inträda i tjänstgöring. Ledamot eller tjänstgörande ersättare får inte lämna sammanträde annat än tillfälligtvis utan att anmäla detta till ordförande Protokolljusterare 19 Ordförande bestämmer tiden och platsen för justering av protokollet från sammanträdet. Sedan uppropet har förrättats enligt 18 väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordförande justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordförande vid röstsammanräkningar. Turordning för handläggning av ärendena 20 Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i kungörelsen. Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden. Ordförande bestämmer, när under ett sammanträde ett ärende ska behandlas som inte finns med i kungörelsen. Ordföranden bestämmer vilken information som under sammanträdet ska delges fullmäktige, exempelvis rapportering enligt socialtjänstlagen, beslut från länsstyrelsen. Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet. Ärenden i fullmäktige (5 kap 22-23 KL) 21 Ärenden i fullmäktige får väckas av 1. en nämnd, 2. en ledamot genom motion, 3. en revisor, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget eller om ärendet gäller granskningen, 4. en fullmäktigeberedning, om fullmäktige har beslutat det, eller 5. styrelsen i en sådan juridisk person som avses i 10 kap. 2-6, Ärenden i fullmäktige får även väckas genom medborgarförslag och folkinitiativ enligt 8 kap. 1 och 2. 22 Fullmäktige ska besluta i ärenden som avses i 21. Fullmäktige får dock överlåta till styrelsen eller en annan nämnd att besluta i ett ärende som har väckts genom medborgarförslag, utom i de fall som anges i 5 kap 1. Beredning av ärendena (5 kap 28 KL) 23 Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör kommunstyrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska behandla ska remitteras. Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. Yttranderätt vid sammanträdena (5 kap 39-41 KL) 24 Rätt att delta i överläggningen har Ordförande och vice ordförande i en nämnd vars verksamhetsområde ett ärende berör får delta i överläggningen i ärendet. Ordförande och vice ordförande i en fullmäktigeberedning får delta i överläggningarna, när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt. Ordföranden i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga får delta i den överläggning som hålls med anledning av svaret. Styrelsens ordförande i ett sådant företag som avses i 10 kap 2-6 KL, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållandena i företaget. 3
25 Kommunens revisorer och deras sakkunniga ska ges tillfälle att få delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen. Revisorerna får också delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas granskning eller egen förvaltning. 26 Ordförande låter, efter samråd med vice ordföranden i den utsträckning det behövs, kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och fullmäktigeberedningarna, revisorerna och anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga. Ingår kommunen i en samverkan genom gemensam nämnd får ordföranden efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordföranden och vice ordföranden i den gemensamma nämnden och anställda i den/de samverkande kommunen/-erna för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordförande efter samråd med vice ordföranden i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna. 27 Kommunchef får delta i överläggningen i alla ärenden. Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena. Talarordning och ordningen vid sammanträdena (5 kap 43 KL) 28 Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning i vilken han eller hon anmält sig och blivit uppropad. Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt till ett kort inlägg (replik) på högst två minuter för ett genmäle med anledning av vad en talare anfört. Inlägget görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra inlägget framställs. Antalet inlägg är maximerat till två. Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte efter tillsägelse av ordföranden rätta sig, får ordföranden ta från honom ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under hans anförande. Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse. Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får ordföranden ajournera eller upplösa sammanträdet. Yrkanden (5 kap 52-53 KL) 29 När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutat, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats korrekt. Ordförande befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller läggas till, om inte fullmäktige beslutar att medge det enhälligt. Om ordförande anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det skriftligt. Deltagande i beslut 30 En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till ordförande, innan beslutet fattas. En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om fullmäktige fattar det med acklamation. 4
Omröstningar (5 kap 54-57 KL) 31 När omröstningar genomförs, biträds ordförande av de två ledamöter som har utsetts att justera protokollet. Omröstningen genomförs så, att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan. Ordförande avger alltid sin röst sist. Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordförande detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en given röst efter klubbslaget. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning ska en ny omröstning genomföras omedelbart. 32 En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig 1. Om den upptar namnet på någon som inte är valbar 2. Om den upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas 3. Om den upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. Det som sagt nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. Offentlighet vid fullmäktigeberednings sammanträden 33 En fullmäktigeberednings sammanträden ska hållas inom stängda dörrar. En sådan beredning får dock besluta att dess sammanträden ska vara offentliga, om fullmäktige har medgett det. Beslutsförhet 34 Fullmäktige får handlägga ett ärende bara om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Fullmäktige får dock bestämma att interpellationer och frågor får besvaras även om färre ledamöter är närvarande. 35 Om en ledamot enligt 5 kap 47 eller 48 KL är jävig i ett ärende, får fullmäktige handlägga ärendet, även om antalet deltagande på grund av jävet inte uppgår till det antal som föreskrivs i 34. Motioner (5 kap 35 KL) 36 En motion ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en eller flera ledamöter. Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion. En motion väcks genom att den ges in till kommunstyrelsens kansli. En motion får också lämnas vid ett sammanträde med fullmäktige. En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde. En motion ska om möjligt beredas på sådant sätt att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta och vad som kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handläggning. Interpellationer (5 kap 59-63 KL) 37 En interpellation ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot och ställas till ordföranden i nämnd/styrelse/kommunens bolag. Den ska ges in till kommunstyrelsens kansli senast 8 arbetsdagar före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den. 5
En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet. En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes. Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i kungörelsen. Den ledamot som har ställt interpellationen bör få del av svaret före sammanträdesdagen, då svaret ska lämnas. Om en interpellation avseende förhållandena i ett sådant företag som avses i 10 kap 2-6 KL får den ordförande till vilken interpellationen har ställts överlämna till en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen. Ordföranden i en nämnd till vilken en interpellation ställts får överlåta besvarandet av interpellationen till ordföranden i styrelsen eller annan nämnd i ett kommunalförbund där kommunen är medlem, om denne på grund av sitt uppdrag har särskilda förutsättningar att besvara interpellationen En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas oberoende om ersättaren tjänstgör som ledamot också vid det tillfället. Förtroendevald som har att besvara interpellation har rätt att utse annan förtroendevald att i sitt ställe besvara interpellationen. Detta förutsätter att frågeställaren ej har något att erinra. Frågor (5 kap 64 KL) 38 En fråga ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot. Den ska ges in till kommunstyrelsens kansli 5 arbetsdagar före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den. Vad som sägs i 37 gäller i tillämpliga delar också på fråga. Svar på frågan behöver dock inte vara skriftligt. En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts. Medborgarförslag (8 kap 1 KL) 39 Den som är folkbokförd i kommunen får väcka ärende i fullmäktige (medborgarförslag). Ett medborgarförslag ska vara skriftligt och undertecknat av en eller flera personer. Namnförtydligande, adress och telefonnummer ska anges. Ett medborgarförslag kan bara sakbehandlas av fullmäktige om det ligger inom fullmäktiges befogenhetsområde. Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma medborgarförslag. Medborgarförslag väcks genom att det lämnas in till antingen kommunstyrelsens kansli eller direkt till fullmäktiges presidium på fullmäktiges sammanträde. Fullmäktige kan i vissa fall överlåta till styrelsen eller annan nämnd att besluta i ärendet. Förslagsställaren ska i så fall underrättas om vilken nämnd som i fortsättningen kommer att handlägga ärendet. Om fullmäktige har överlåtit ärendet till en nämnd gäller inte följande bestämmelser som avser handläggningen i fullmäktige. Medborgarförslag ska beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att förslaget väcktes. När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fattas, ska förslagsställaren underrättas. Den som har väckt ett medborgarförslag ska ha rätt att yttra sig i fullmäktige/berörd nämnd när förslaget behandlas. Kommunstyrelsen ska två gånger om året redovisa de medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och november. Återredovisning från nämnderna (6 kap 5 KL) 40 Fullmäktige beslutar om omfattningen och formerna för nämndernas återredovisning av uppdrag som fullmäktige lämnat. Närmare bestämmelser om det anges i respektive nämnds reglemente. 6
Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning 41 Ordföranden bereder i samråd med vice ordförande/-na frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning. Valberedning 42 På det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige väljer fullmäktige bland sina ledamöter en valberedning för mandatperioden. Valberedningen består sju ledamöter och lika många ersättare. Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice ordförande för den tid som de har valts som ledamöter. Valberedningen bör lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige ska behandla med undantag av valen av fullmäktiges presidium valberedning eller fyllnadsval som inte är ordförandeval. Fullmäktige kan dock besluta att förrätta även ett annat val utan föregående beredning. Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer. Beredning av revisorernas budget (11 kap 8 KL) 43 Ordföranden upprättar i samråd med vice ordförande/-na förslag till budget för revisorernas verksamhet före oktober månads utgång. Justering av protokollet (5 kap 65-70 KL) 44 Protokollet justeras av ordförande och två ledamöter. Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett. Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt, innan fullmäktige justerar den. Reservation 45 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställt för justeringen av protokollet. Om fullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, ska motiveringen dock lämnas så snart det kan ske och senast under den sammanträdesdag beslutet fattats. Expediering med mera 46 Utdrag ur protokollet ska tillställas de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet. Kommunens revisorer ska dock alltid tillställas hela protokollet. Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar fullmäktiges skrivelser och de andra handlingar som upprättas i fullmäktiges namn, om inte fullmäktige beslutar annat. Allmänhetens frågestund (8 kap 16 KL) 47 Vid ordinarie sammanträde två gånger/år, i samband med behandling av bokslut och budget, bereds allmänheten, innan upprop förrättas, tillfälle att ställa frågor. Kommunfullmäktiges presidium har att besluta om allmänhetens frågestund ska upptas på fullmäktiges dagordning vid ytterligare tillfällen, exempelvis vid behandling av övergripande kommunala frågor (översiktsplan, trafikförsörjningsplaner med mera) I kungörelsen till dessa sammanträden ska anges att allmänhetens frågestund ska förekomma. Allmänhetens frågestund hålls, innan fullmäktige behandlar det ärende där frågor från allmänheten får förekomma. Under frågestunden får någon överläggning inte förekomma. 7
Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena hur frågestunden ska genomföras och låter kalla de förtroendevalda eller anställda hos kommunen som behövs för att lämna upplysningar under den. 8
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-12-05 Sida 1(2) Kommunstyrelsen 147 Dnr 2017/00318 Motion - Närsjukvårdsteam i Smedjebackens kommun Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motionen bifalls. Ärendebeskrivning Göran Engström (C) har inlämnat en motion med förslag att Smedjebackens kommun medverkar vid bildandet av närsjukvårdsteam tillsammans med Landstinget Dalarna. Kommunfullmäktige beslöt 2017-06-19 att remittera en motionen till omsorgsnämnden för yttrande. Omsorgsnämnden beslöt 2017-10-11 att lämna följande yttrande: Berörda verksamhetschefer inom omsorgen samt Ludvikas MAS och Smedjebackens MAS har deltagit i planeringsträffar med Landstinget för att diskutera samverkan och arbetsformer för ett kommande mobilt team/närsjukvårdsteam. Anette Gerlström, som är verksamhetschef för primärvården i Västerbergslagen, har nyligen presenterat ett förslag till Pilotprojekt mobilt team Västerbergslagen. Västerbergslagen är utsedd till att bli pilotprojekt för att testa detta arbetssätt och vi inom omsorgen ser positivt på projektidén och det tilltänkta arbetssättet. Landstinget har ambitionen att projektet ska dra igång vid årsskiftet. En stor utmaning för Landstinget blir att rekrytera och bemanna projektet med motsvarande en årsarbetare läkare och en årsarbetare sjuksköterska. För att nå framgång är det viktigt att det blir en stabil personalgrupp som arbetar i projektet. Hemsjukvården i Smedjebacken och Ludvika kommer att ha nära samverkan med det nya teamet när verksamheten drar igång. Inom omsorgen ser vi positivt på projektidén och det föreslagna arbetssättet. Vi vill dock påpeka att för de äldre kommuninnevånare som får hjälp från omsorgsförvaltningen, t ex boende på särskilda boenden och hemtjänsttagare och som även är i behov av primärvårdens insatser är det av ännu större vikt att Landstinget lyckas få till en personalkontinuitet på läkarsidan på alla vårdcentraler. Brist på läkare och ideliga byten av stafettläkare leder till dålig kontinuitet och brister i kvaliteten i omsorgens verksamheter. Omsorgsnämnden ställer sig positiv till att samarbeta med Landstinget Dalarna, primärvården i Västerbergslagen, när projektet mobilt team Västerbergslagen påbörjas. Omsorgsförvaltningen är redan nu i planerings-skedet involverad i projektet tillsammans med representanter från Ludvika kommun. Motionen anses härmed besvarad och överlämnas till kommunfullmäktige. Yrkanden Göran Engström (C) yrkar bifall till motionen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-12-05 Sida 2(2) Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Motionsskrivelse daterad 2017-06-09 Omsorgsnämnden 2017-10-11 74 Arbetsutskottet 2017-11-21 107 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-10-11 Sida 1(2) Omsorgsnämnden 74 Dnr 2017/00087 Motion - Närsjukvårdsteam i Smedjebackens kommun Omsorgsnämnden beslutar Omsorgsnämnden ställer sig positiva till att samarbeta med Landstinget Dalarna, primärvården i Västerbergslagen, när projektet mobilt team Västerbergslagen påbörjas. Omsorgsförvaltningen är redan nu i planeringsskedet involverad i projektet tillsammans med representanter från Ludvika kommun. Motionen anses härmed besvarad och överlämnas till kommunfullmäktige. Ärendebeskrivning En motion har inkommit med förslaget att Smedjebackens kommun ska medverka vid bildandet av Närsjukvårdsteam tillsammans med Landstinget Dalarna. Motionen har remitterats från kommunfullmäktige till omsorgsnämnden för yttrande. Berörda verksamhetschefer inom omsorgen samt Ludvikas MAS och Smedjebackens MAS har deltagit i planeringsträffar med Landstinget för att diskutera samverkan och arbetsformer för ett kommande mobilt team/närsjukvårdsteam. Anette Gerlström, som är verksamhetschef för primärvården i Västerbergslagen, har nyligen presenterat ett förslag till Pilotprojekt mobilt team Västerbergslagen. Västerbergslagen är utsedd till att bli pilotprojekt för att testa detta arbetssätt och vi inom omsorgen ser positivt på projektidén och det tilltänkta arbetssättet. Landstinget har ambitionen att projektet ska dra igång vid årsskiftet. En stor utmaning för Landstinget blir att rekrytera och bemanna projektet med motsvarande en årsarbetare läkare och en årsarbetare sjuksköterska. För att nå framgång är det viktigt att det blir en stabil personalgrupp som arbetar i projektet. Hemsjukvården i Smedjebacken och Ludvika kommer att ha nära samverkan med det nya teamet när verksamheten drar igång. Inom omsorgen ser vi positivt på projektidén och det föreslagna arbetssättet. Vi vill dock påpeka att för de äldre kommuninnevånare som får hjälp från omsorgsförvaltningen, t ex boende på särskilda boenden och hemtjänsttagare och som även är i behov av primärvårdens insatser är det av ännu större vikt att Landstinget lyckas få till en personalkontinuitet på läkarsidan på alla vårdcentraler. Brist på läkare och ideliga byten av stafettläkare leder till dålig kontinuitet och brister i kvaliteten i omsorgens verksamheter. Beslutsunderlag Protokollsutdrag från omsorgsnämndens arbetsutskott 2017-09-27 64 Tjänsteskrivelse från förvaltningschef, 2017-09-18 Protokollsutdrag från kommunfullmäktige 2017-06-19 44 Motion om närsjukvårdsteam i Smedjebackens kommun Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-10-11 Sida 2(2) Omsorgsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-12-05 Sida 1(1) Kommunstyrelsen 153 Dnr 2017/00524 Riktlinjer för bidrag till enskilda vägar Kommunstyrelsens beslut 1. Riktlinjer för bidrag till enskilda vägar godkänns. 2. Kommunstyrelsens delegationsordning uppdateras med att gatuchefen beviljar upprustningsbidrag upp till ett prisbasbelopp, i annat fall samhällsbyggnadsutskottet. 3. Upprustningsbidrag betalas endast ut om det finns kvarvarande budgeterade medel. Samhällsbyggnadsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige Policy för vägbidrag beslutad av kommunfullmäktige 2017-06-22 87 upphävs. Ärendebeskrivning Tekniska kontoret föreslår att riktlinjerna för beviljande av kommunalt upprustningsbidrag till enskilda vägar uppdaterats för att bättre överensstämma med Trafikverkets regler för statligt upprustningsbidrag till enskilda vägar. Kommunstyrelsens delegationsordning föreslås uppdateras med belopp för upprustningsbidrag, ett prisbasbelopp gatuchef, i annat fall samhällsbyggnadsutskottet. Upprustningsbidrag ska endast betalas ut om det finns kvarvarande budgeterade medel. Beslutsunderlag Riktlinjer för kommunalt upprustningsbidrag till enskilda vägar 2017-11-07 Samhällsbyggnadsutskottet 2017-11-21 36 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-12-05 Sida 1(1) Kommunstyrelsen 155 Dnr 2016/00413 Detaljplan kvarteret Timmermannen Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Detaljplanen för kvarteret Timmermannen antas. Ärendebeskrivning Miljö- och byggkontoret har tagit fram förslag till ny detaljplan för kvarteret Timmermannen. Huvudsyftet med planen är att tillmötesgå framtida behov av byggbar mark centralt i Smedjebacken. Utifrån gällande detaljplan för Timmermannen 1 m.fl. är fastigheterna i dagsläget begränsade vad beträffar placering av byggnader och tillåten verksamhet genom planbestämmelsen prickmark. Med en detaljplaneändring skapas förutsättningar för att kunna bebygga och nyttja kvarteret på ett mer flexibelt sätt. Miljö- och byggkontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kommer att innebära en betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalken 6 kap 12-13 behöver därför inte upprättas för denna detaljplan. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsutskottet 2017-11-21 42 Miljö- och byggnadsnämnden 2017-11-21 120 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
ANTAGANDEHANDLING Smedjebackens kommun Miljö- och byggkontoret Detaljplan för kv. Timmermannen 1 m.fl. Smedjebackens kommun, Dalarnas län TIDPLAN Planprocessen beräknas fortgå enligt följande tidplan: MBN Beslut om Samråd 13 juni- 14 augusti 2017 MBN beslut om granskning 25 september 23 oktober 2017 Fullmäktige 18 december 2017 Laga kraft Detaljplanen för Timmermannen handläggs med standardförfarande enligt PBL (2010:900) 5 kap.
PLANBESKRIVNING Detaljplan för TIMMERMANNEN (del av Timmermannen 1 m.fl) INNEHÅLL Inledning.... 3 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG... 3 FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP. MILJÖBALKEN... 4 3 och 4 kap. Miljöbalken... 4 5 kap. Miljöbalken... 4 Övriga skyddade områden enligt 7 kap. Miljöbalken... 5 PLANDATA... 6 Lägesbestämning och areal... 6 Markägoförhållanden... 6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 7 Översiktliga planer... 7 Detaljplan... 8 Kommunala beslut i övrigt... 8 Behovsbedömning och miljökonsekvensbeskrivning... 9 PLATSENS FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR... 10 Natur... 10 Miljöförhållanden, risk och säkerhet... 11 Buller... 12 Bebyggelseområden... 14 Friytor... 15 Gator och trafik... 15 Teknisk försörjning... 16 Sociala frågor... 17 Administrativa frågor... 18 GENOMFÖRANDE... 18 Organisatoriska frågor... 18 Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser... 18 Ekonomiska frågor... 20 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE... 21 2
PLANBESKRIVNING Detaljplan för TIMMERMANNEN (del av Timmermannen 1 m.fl) Inledning Plankartan är juridiskt bindande medan denna planbeskrivning ska underlätta förståelsen av planförslaget, samt redovisa planens syfte, konsekvenser, genomförande och förutsättningar. I planbeskrivningen kommer begreppen gällande plan och aktuell plan att användas. Med gällande plan avses den nu juridiskt bindande detaljplanen och med aktuell plan avses den nya detaljplanen som dessa handlingar beskriver. Detaljplanen för Timmermannen handläggs med standardförfarande (enligt PBL (2010:900) 5 kap). Det innebär att planförslaget offentliggörs två gånger, genom samrådet och granskningen, innan planförslaget kan antas av kommunfullmäktige. Samrådet och granskningen omfattar sakägare, boende, myndigheter och övriga som bedöms ha väsentligt intresse av planen. HANDLINGAR Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser i skala 1:1 000 Planbeskrivning Grundkarta Fastighetsförteckning PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Huvudsyftet med planen är att tillmötesgå framtida behov av byggbar mark centralt i Smedjebacken. Utifrån gällande detaljplan för fastighet Timmermannen 1 m.fl. är fastigheterna i dagsläget begränsade vad beträffar placering av byggnader och tillåten verksamhet genom planbestämmelsen prickmark. Med en detaljplaneändring skapas förutsättningar för att kunna bebygga och nyttja kvarteret på ett mer flexibelt sätt. Aktuell detaljplan har stöd i översiktsplanen för Smedjebackens kommun, laga kraft 2004-01- 13, aktualiserad 2010, samt i fördjupade översiktsplanen för Smedjebackens tätort, laga kraft 2009-02-17. 3
FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP. MILJÖBALKEN 3 och 4 kap. Miljöbalken PLANBESKRIVNING Detaljplan för TIMMERMANNEN (del av Timmermannen 1 m.fl) Tredje kapitlet i miljöbalken föreskriver bland annat att ett område som är av riksintresse för bl.a. kulturmiljövård, naturvård och friluftsliv, ska man så långt som möjligt skydda mot åtgärder som kan påtagligt skada riksintressena. Inom planområdet och i dess närhet finns inget riksintresse enligt miljöbalken 3 kap. Fjärde kapitlet i miljöbalken listar särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet, med hänsyn till natur- och kulturvärden i sin helhet är av riksintresse. Ingrepp i dessa miljöer får endast göras om det inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Något hushållningsintresse enligt 4 kap MB berörs inte planområdet av. 5 kap. Miljöbalken Vid planering ska kommunen iaktta miljökvalitetsnormerna enligt miljöbalken 5 kap. 3. Dalarnas luftvårdsförbund har under 2009-2010 genomfört en analys av luftkvalitén i Smedjebackens tätort. Regeringen har fastställt miljökvalitetsnormer för bland annat kvävedioxid och bensen. Dalarnas Luftvårdsförbund genomförde under åren 2009-2010 en analys av luftkvalitén i Smedjebacken. De värden som uppmätts i Smedjebackens tätort ligger under miljökvalitetsnormerna. Planen innebär till största del ny exploatering och även till en viss grad fastläggande av de befintliga förhållandena. Planen beräknas inte tillföra någon ökning av trafik i området, den beräknas heller inte att medföra någon risk för att miljökvalitetsnormerna enligt miljöbalken 5 kap kommer att överskridas. Planförslaget bedöms inte innebära betydande olägenheter för människors hälsa eller betydande påverkan på miljön. 4
Övriga skyddade områden enligt 7 kap. Miljöbalken PLANBESKRIVNING Detaljplan för TIMMERMANNEN (del av Timmermannen 1 m.fl) I mitten av lokalgatan (Kyrkoallén) finns det ett stråk med planterade träd av arten lind som bildar en allé. Träden är enligt den gällande planen planterade på parkmark och kommer även fortsättningsvis att vara det enligt den aktuella planen. Eftersom att träden bildar en allé omfattas de av biotopskydd enligt miljöbalken 7 kap. 11. Om träden på något sätt kommer att påverkas vid exploatering av planområdet kommer en sanktionsavgift att uppstå då de omfattas av biotopskydd. Inom det aktuella planområdet på Timmermannen finns det ytterligare tre lindar. Dessa träd står längs med Vasagatan där deras syfte är att dela upp stadsrummet och förtydliga gränsen mellan bebyggelse och en av kommunens genomfartsgator (Vasagatan). Träden som står på fastigheterna som berör det aktuella planområdet står i stadsmiljö och är i kontakt med ett sammanhängande grönområde. Träden kommer att omfattas av planbestämmelsen parkmark och även med bestämmelsen Träd1 träd får inte fällas. Om exploateringsavtal upprättas mellan utomstående parter ska en summa på ett vite finnas med i avtalet. Detta för att kunna reparera skadan, eller om skadan blir allt för omfattande kunna ta ner trädet/träden och plantera ett nytt/nya på platsen. 5
PLANDATA Lägesbestämning och areal PLANBESKRIVNING Detaljplan för TIMMERMANNEN (del av Timmermannen 1 m.fl) Det aktuella planområdet är beläget i de centrala delarna av Smedjebackens tätort och omfattar en areal av cirka 4869 m 2. Området avgränsas i nordväst av Vasagatan, sydväst av kyrkoallén, sydöst av Hovslagaregatan och nordöst av Hantverkargatan. Kartan visar planområdets ungefärliga avgränsning (fet linje) samt berörda fastigheter. Markägoförhållanden Timmermannen 1 och 2 ägs av det kommunala fastighetsbolaget Bärkehus AB. Timmermannen 3 och 4 ägs av Smedjebackens kommun. 6
PLANBESKRIVNING Detaljplan för TIMMERMANNEN (del av Timmermannen 1 m.fl) TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer I kommunens översiktsplan är det aktuella planområdet utpekat som bebyggelseområde. I den fördjupade översiktsplanen för Smedjebackens tätort, antagen 2009-06-15, är området redovisat som befintlig bebyggelse i huvudsak bostäder. Kartan visar hur den fördjupade översiktsplanen över Smedjebackens tätort ser ut. 7
PLANBESKRIVNING Detaljplan för TIMMERMANNEN (del av Timmermannen 1 m.fl) Detaljplan Detaljplan som gäller inom aktuellt planområde är: Stadsplanen för kvarteren Skräddaren, Granholmen m.fl. som fastställdes 1962-03-05 (Arkiv nr. 33). För fastigheterna Timmermannen 1-4 anger den gällande planen att endast bostadsändamål i två eller tre våningar får byggas. Inom Timmermannen 1 och 2 anger planen en mer koncentrerad bebyggelse med begränsning av prickmark. Enligt den gällande planen får inte byggnad uppföras till en högre höjd än 7 resp. 10 meter. För Timmermannen 3 och 4 får endast fristående byggnader uppföras och icke inrymma fler än en resp. två bostadslägenheter. Inom Timmermannen 3 och 4 får inte byggnad enligt den gällande planen byggas till högre höjd än 7 meter. Kartan visar gällande detaljplan och dess geografiska omfång (skrafferade området). Den svarta heldragna linjen visar aktuella planområdets ungefärliga avgränsning. Kommunala beslut i övrigt Kommunstyrelsen har i beslut 2016-11-01 uppdragit åt miljö- och byggnadsnämnden att ändra detaljplanen för kvarteret Timmermannen, med syfte att medge en mer flexibel användning. Miljö- och byggnadsnämnden beslutade 2016-11-15 att uppdra åt miljö- och byggkontoret att ta fram ett planförslag för kvarteret Timmermannen, för att skapa förutsättning att bebygga och nyttja kvarteret på ett mer flexibelt sätt. 8
PLANBESKRIVNING Detaljplan för TIMMERMANNEN (del av Timmermannen 1 m.fl) Behovsbedömning och miljökonsekvensbeskrivning Kommunen ska enligt miljöbalkens (MB) 6 kap 11 och enligt plan- och bygglagen (PBL) 2010:900 4 kap 34 i ett tidigt skede ta ställning till om genomförandet av en detaljplan kan komma att innebära en betydande miljöpåverkan. Kommunen bedömer att detaljplanens genomförande inte kommer att innebära en betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalken 6 kap 12-13 behöver därför inte upprättas för denna detaljplan. Enligt Plan- och Bygglagen (PBL) och Miljöbalken (MB) ska alla detaljplaner som kan antas leda till en betydande miljöpåverkan genomgå en miljöbedömning. Bestämmelserna i Planoch bygglagen (PBL) om miljöbedömning syftar till att integrera miljöaspekter i planarbetet för att främja en hållbar utveckling. Visar miljöbedömningen att detaljplanen innebär betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Bedömningen är att planförslaget inte har någon betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning därför inte behöver upprättas. Planområdet som är beläget på bebyggelsemark är sedan år 1962 detaljplanelagt för bostadsbebyggelse enligt Detaljplan för kvarteren Skräddaren, Granholmen m.fl. (I Smedjebackens köping). Anslutande infrastruktur, vägar, gång- och cykelvägar, planteringar, belysning och ledningsnät är sedan lång tid utbyggt detta gjordes runt åren 1962-2015 i olika etapper. Vid planläggningen har olika intressen vägts mot varandra för att skapa en god bebyggd miljö. Kvaliteter och tillgångar i området har bedömts som övervägande för att använda marken för bostäder samt bostäder som ger möjlighet till särskilda boende former, handel eller kontor. Boende kan ta sig till fots på cirka 5 minuter eller med cykel på cirka 3 minuter till Smedjebackens centrum och till Smedjebackens tågstation via gång- och cykelvägar på cirka 10-15 minuter. Vilket är bra för alla åldersgrupper ur ett hälsoperspektiv. Ur ett barnperspektiv ger läget med angränsande naturmiljöer bra förutsättningar för fri lek och naturupplevelser. 9
PLANBESKRIVNING Detaljplan för TIMMERMANNEN (del av Timmermannen 1 m.fl) PLATSENS FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Mark och vegetation Marken inom det aktuella planområdet är i dagsläget helt obebyggt. Det har dock tidigare stått två bostadsbyggnader i form av punkthus inom två av fastigheterna, med en huskropp inom Timmermannen 1 respektive 2. Området utgörs idag av en sammanhängande yta med gräs. Tidigare har det även funnits fler träd än de som står på Timmermannen 1 idag. I dagsläget finns det endast tre lindar kvar inom Timmermannen 1. Lindarna som tidigare stod inom Timmermannen 2 blev borttagna då VA-ledningar anlades år 2015 på fastigheten. På de platserna där lindarna tidigare stod skulle det sedan planteras nya lindar när arbetet var färdigt. Marken inom planområdet sluttar åt sydost. Planområdet består idag endast av en gräsyta som underhålls av Bärkehus AB. Största delen av denna yta säkerställs i den gällande planen genom planbestämmelsen prickmark. Vegetationen inom fastigheterna Timmermannen 1,2,3 och 4 består idag av gräs och träd. På gatumark, i mitten av Kyrkoallén finns mindre områden anlagda med gräs och lindar som på så vis delar upp gatan i vardera körriktningen. I övrigt är de angränsande fastigheterna bebyggda med enfamiljshus och flerfamiljshus på två respektive tre våningar med källare. Träd Träd fyller en viktig funktion i städer, förutom att de ger grönska så förbättrar de även luftkvalitén, ger skugga, sänker vindens framfart samt dämpar ljud och buller från omgivningarna. Desto större trädkrona ett träd har desto bättre blir effekten. Det är därför viktigt att ta till vara på och bevara de träd som finns i de centrala delarna av Smedjebacken. Geotekniska förhållanden Inom Timmermannen 1 och 2 har det tidigare stått två punkthus, dessa revs dock under 90- talet. Där av har inte någon geoteknisk utredning gjorts för den gällande detaljplanen då det kan antas att marken inom denna fastighet är bärande. Väg/gata Enligt den gällande planen från 1962 är den övre delen av markområdet öster om planområdet som vetter mot Vasagatan planlagt som park eller plantering. Marken är idag omgjord till GCväg (gång och cykelväg). 10
PLANBESKRIVNING Detaljplan för TIMMERMANNEN (del av Timmermannen 1 m.fl) Miljöförhållanden, risk och säkerhet Förorenad mark, radon, transport av farligt gods Planområdet är till cirka fyrtiofem procent högriskområde eller potentiellt högriskområde för radonförekomst. Detta innebär att tillkommande bebyggelse ska utföras radonsäkert. Planområdet ingår i en del av fördjupningen av översiktsplanen som ett område för bebyggelse. Vasagatan/ Kyrkoallén/Hovslagaregatan och Hantverkaregatan är inte utpekade räddningsvägar eller rekommenderade färdvägar för farligt gods och det förekommer inga störande verksamheter i området. Lokala transporter av farligt gods kan dock förekomma. Utdrag ur fördjupning av översiktsplanen för Smedjebackens tätort, karta Miljö- och riskfaktorer. Planområdet är markerat med fet svart linje. 11
Buller PLANBESKRIVNING Detaljplan för TIMMERMANNEN (del av Timmermannen 1 m.fl) Den nybyggnation av bostadsbebyggelse som detaljplanen möjliggör ligger inom Timmermannen 1,2,3 och 4. En bullerberäkning har tagits fram för de berörda fastigheterna. Bullerberäkningen är baserad på trafikräkning som genomförts under april månad våren 2017. Trafikräkningen visar ett års-medelvärde på 4389 fordon/dygn varav 6,2 % tung trafik på Vasagatan. Bullerkartan på nästa sida visar att den ekvivalenta ljudnivån ligger på 50-60 db(a) för Timmermannen. För Timmermannen ligger nivåerna på 58-59 db(a) vid 10 meter från vägkant, 55-56 db(a) vid 20 meter från vägkant och 53-55 db(a) vid 25 meter från vägkant. Kartan visar beräknade bullernivåer för fastigheten Timmermannen som är angränsande till Vasagatan. 12
PLANBESKRIVNING Detaljplan för TIMMERMANNEN (del av Timmermannen 1 m.fl) Frifältsvärde vid 10 meter, 20 meter och 25 meter från vägkant, Timmermannen 1,2,3 och 4. Gällande riktvärden för trafikbuller (trafikbullerförordningen 2015:216 (med uppdatering 2017:359)) bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse: 70 dba maximalnivå utomhus nattetid 60 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad När det gäller Timmermannen 1,2,3 och 4 ligger fastigheten i ett centralt läge i Smedjebacken. Fastigheterna är enligt den gällande planen planlagda som bebyggelseområde och kommer även fortsättningsvis att vara det enligt den aktuella planen. Eftersom att efterfrågan på bostäder idag är stor i Smedjebacken medan utbudet av lokaler för kontor och handel redan är övertaligt vore det bra för tätortens utveckling om nya bostäder kan tillskapas. Om avsteg från riktvärdena tas bör följande principer gälla; Om den ljudnivå som anges ändå överskrids bör minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dba maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden. (Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader) Det anges även att: Vid en sådan ändring av en byggnad som avses i 9 kap. 2 första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) gäller i stället att minst ett bostadsrum i en bostad bör 13
PLANBESKRIVNING Detaljplan för TIMMERMANNEN (del av Timmermannen 1 m.fl) vara vänt mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden. (Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader) Bostadsbebyggelse anses vara möjlig inom hela Timmermannen då det anses finnas skäl för avsteg från riktvärdena och då tyst sida eller ljuddämpad sida uppfylls. Planbestämmelse säkerställer att hälften av bostadsrummen eller att alla sovrum i varje lägenhet är mot tyst eller ljuddämpad sida (v1). Eventuella framtida trafikökningar på Vasagatan bedöms inte väsentligt påverka bullernivåerna inom planområdet. Ett genomförande av aktuell detaljplan bedöms inte generera några bullernivåer som kan störa omgivande bostäder (d.v.s. överskrida riktvärdena). Bebyggelseområden Bebyggelsen omkring planområdet består av bostäder. Planen syftar till att behålla och ge möjlighet till att skapa en blandning av handel, bostäder samt bostäder som ger möjlighet till särskilda boendeformer och kontor i området. Planen syftar även till att skapa attraktiva boende- och offentliga miljöer. Bostäder Längs med Vasagatan, Kyrkoallén, Hantverkaregatan och Hovslagaregatan inom Timmermannen 1,2,3 och 4 finns idag ingen bebyggelse uppförd, fastigheten ges markanvändning HBK (h= handel, b= bostäder och eller särskilda boendeformer samt k= kontor). Detaljplanen möjliggör en framtida flexibel bebyggelse inom fastigheterna. Angränsande till planområdet finns offentlig service. Allékyrkan, ligger cirka 50 meter åt nordost, ett vårdboende finns cirka 500 meter åt nord/nordväst och en vårdcentral finns cirka 800 meter åt väster. Vid Vasatorget cirka 600 meter väster om planområdet, finns b.la. kommun-huset och socialkontoret. Cirka 600 meter väster om planområdet ligger centrumkärnan med blandad kommersiell service, bl.a. matbutik, systembolag, pizzeria, blomsterhandel, frisör, bank, apotek och folkbibliotek. Byggnadskultur och gestaltning Det finns inga kända fornlämningar eller kulturhistoriska lämningar inom planområdet. 14
PLANBESKRIVNING Detaljplan för TIMMERMANNEN (del av Timmermannen 1 m.fl) Friytor Lek och rekreation I fördjupningen av översiktsplanen anges det att Smedjebacken ska ha god tillgång till tätortsnära natur, lättillgängliga parker och anläggningar för lek och idrott. Idrottsplatsen med b.la. sporthall och ishall ligger ca 1 kilometer sydöst om planområdet och hamnen ligger ca 1 kilometer sydväst om planområdet. Vasatorget som ligger cirka 600m väster om planområdet anges vara ett betydelsefullt rekreations-område. Det har en sammanhängande yta som är bilfri och kan nyttjas för torghandel, större möten och tillfälliga aktiviteter så som julmarknad och tivoli. På torgets östra sida finns en scen med tak, en spelplan för schack och en pergola som förutom boulespel även möjliggör en plats i skugga. En lekplats finns inom Vasatorgets södra del. Park I den norra delen av planområdet planläggs det i den aktuella detaljplanen för parkmark (PARK). Aktuell detaljplan säkerställer parkpassagen i mitten av Kyrkoallén, att passagen bevaras med samma bestämmelser som den har enligt den gällande detaljplanen. Gator och trafik Gatunät, gång-, cykel- och mopedtrafik Nordväst om planområdet ligger Vasagatan som även är en av kommunens genomfartsgator. På Vasagatan går det både vanlig trafik och tungtrafik under dygnets alla timmar. Sydväst om planområdet går lokalgatan Kyrkoallén som är uppdelad i två separata sektioner och enkelriktade, en i söder gående och en i norrgående. Sydöst om planområdet ligger Hovslagaregatan som leder in till omkringliggande bebyggelseområde. Nordöst om planområdet ligger en gång och cykelväg. Enligt den gällande planen från år 1962 är den övre delen av markområdet nordöst om planområdet som vetter mot Vasagatan planlagt som park eller plantering. Marken är idag omgjord till GC-väg (gång och cykelväg). Kollektivtrafik Busshållplatser finns längs med Vasagatan nordväst om planområdet. Parkering, utfarter Parkeringsmöjligheter bör finnas inom planområdet i den södra delen av planområdet som går längs med Hovslagaregatan. Mot Kyrkoallén är det inte lämpligt att angöra utfarter eller infarter samt heller inte parkeringar då Kyrkoallén är en enkelriktad gata. Det är lämpligast att göra två separata infarter/utfarter som ska vara minst 5 meter breda och ha en svängradie på minst 8 respektive 6m, eftersom att det ska vara en flexibel detaljplan. Det är då även möjligt för varutransporter till en potentiell handel att komma in och även ut från området. 15
PLANBESKRIVNING Detaljplan för TIMMERMANNEN (del av Timmermannen 1 m.fl) Teknisk försörjning Vatten och avlopp Den tekniska försörjningen är utbyggd inom och i angränsning till planområdet sedan många år tillbaka och några nyinvesteringar är inte aktuella. Kommunalt vatten-, spillvatten- och dagvattenledningar finns inom och i angränsning till hela plan-området. Det finns även marklagda elledningar, teleledningar och optokablar. Ledningsrätt (U-område) finns inom planområdet för fjärrvärme och starkström. (Inom aktuell plan är samtliga allmän-nyttiga ledningar dragna inom allmän plats.) Värme Planområdet ligger inom det kommunala fjärrvärmeområdet och det är önskvärt att eventuella fastigheter som inte har fjärrvärme ansluts till fjärrvärmenätet. En ökad fjärrvärmeanvändning är en bra åtgärd för att uppnå miljömålen, begränsad klimatpåverkan och frisk luft. El Elnätet är utbyggt inom planområdet. Avfall Komposterbart och brännbart avfall hanteras inom varje fastighet enligt kommunens riktlinjer. Återvinningsstation för förpackningar och tidningar finns på Johan Ahlbäcks plats vid Vasatorget väster om planområdet. Återvinningscentral finns i Humboberget söder om Smedjebackens tätort. 16
PLANBESKRIVNING Detaljplan för TIMMERMANNEN (del av Timmermannen 1 m.fl) Sociala frågor Trygghet Under 2006 blev Smedjebacken certifierad som en säker och trygg kommun enligt WHO:s kriterier. Målet är att kommunen även fortsättningsvis ska vara säker och trygg att leva och verka i, samt att olycksfall i alla åldrar minimeras. Detta innebär att aspekten säker och trygg måste genomsyra all typ av planering. Genom att öka antalet bostäder i centrala Smedjebacken ökar befolkningen i staden och gör att platser som idag är obefolkade efter arbetstid nu befolkas. Tillgänglighet Ett av målen för kommunens planarbete är att skapa ett tillgängligt centrum för alla färdsätt såsom gående, cyklister, bilister samt kollektivresande. Alla ska lätt kunna färdas till och inom centrum i tydliga och säkra trafikmiljöer. Särskild vikt ska läggas på funktionshindrades behov av tillgänglighet. 17
PLANBESKRIVNING Detaljplan för TIMMERMANNEN (del av Timmermannen 1 m.fl) Administrativa frågor Planen handläggs med standardförfarande. GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Tidplan Detaljplanesamråd hölls i 2017. Granskning hölls i - 2017. Planen beräknas kunna antas under fjärde kvartalet 2017. Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid är 10 år från den dag detaljplanen vinner laga kraft. Under genomförandetiden får planen bara ändras mot berörda fastighetsägares vilja om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor vikt som inte kunde förutses vid planläggning eller för införandet av fastighetsindelningsbestämmelser. Ändras eller upphävs detaljplanen under genomförandetiden har fastighetsägaren rätt till ersättning från kommunen för den skada det medför. Efter genomförandetidens slut fortsätter detaljplanen med dess rättigheter att gälla men den kan ändras eller upphävas utan rätt till ersättning till fastighetsägaren. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän platsmark inom planområdet. SEAB är huvudman för de allmänna vatten- och avloppsledningarna samt fjärrvärmen inom området. Kommunen ansvarar för ombyggnad, drift och underhåll av allmänna gator, parkmark samt vatten- och avloppsledningar. På kvartersmark svarar respektive fastighetsägare för kostnader i samband med genomförande. Bygglov, marklov och rivningslov söks hos miljö- och byggnadsnämnden, Smedjebackens kommun, när planen har vunnit laga kraft. Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser Detaljplanen innebär att befintlig tomtindelning upphävs samt att befintliga tomter sammanläggs till en fastighet. Nedan listas de fastigheter som planen påverkar fastighetsrättsligt. FASTIGHET Timmermannen 1 FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Timmermannen 1,2,3 och 4 kommer att slås ihop och fortsättningsvis kommer dem att bilda en fastighet (Timmermannen 1). I och med att fastigheterna slås ihop kommer byggrätten utökas och ytan där byggnad inte får uppföras kommer att minskas till 4,5 meter längs fastighetsgräns. För att säkerställa en trafiksäker miljö sätts in- och utfarts-förbud in i fastighetsgräns mot 18
PLANBESKRIVNING Detaljplan för TIMMERMANNEN (del av Timmermannen 1 m.fl) genomfartsgatan Vasagatan och den enkelriktade gatan Kyrkoallén. Timmermannen 2 Fastigheten kommer att slås ihop med Timmermannen 1. Den gamla fastighetsindelningen kommer där med att lösas upp, se tabellen nedan. Timmermannen 3 Fastigheten kommer att slås ihop med Timmermannen 1. Den gamla fastighetsindelningen kommer där med att lösas upp, se tabellen nedan. Timmermannen 4 Fastigheten kommer att slås ihop med Timmermannen 1. Den gamla fastighetsindelningen kommer där med att lösas upp, se tabellen nedan. Tabellen nedan visar samtliga fastighetsregleringar som kan prövas enligt fastighetsbildningslagen, anläggningslagen och ledningsrättslagen. För fastighetsreglering krävs en skriftlig ansökan om förrättning hos Lantmäteriet, Smedjebackens kommun. Vid fastighetsbildning ska användningsgränser följas. FASTIGHET ERHÅLLER MARK AVSTÅR MARK Timmermannen 1 Fastigheten kommer fortsättningsvis att behålla 1058 m 2 och 435m 2 kommer att bli parkmark samt erhålla all mark från Timmermannen 2 (771 m 2), Timmermannen 3 (1 043 m 2) och Timmermannen 4 (1 127 m 2 ). Fastigheten kommer fortsättningsvis att vara 4869 m 2. Timmermannen 2 Timmermannen 3 Timmermannen 4 Fastigheten kommer inte att erhålla någon mark. Fastigheten kommer inte att erhålla någon mark. Fastigheten kommer inte att erhålla någon mark. Fastigheten kommer att avstå 435m 2 till parkmark. 771 m 2 förs över till Timmermannen 1. 435m 2 går till parkmark. 1043 m 2 förs över till Timmermannen 1. 1127 m 2 förs över till Timmermannen 1. Servitut och ledningsrätter Fastighetsförteckningen redovisar vilka ledningsrätter och servitut som finns inom planområdet. 19
Ekonomiska frågor PLANBESKRIVNING Detaljplan för TIMMERMANNEN (del av Timmermannen 1 m.fl) Planekonomi Kommunen som är huvudman för allmän plats står för kostnaderna när det gäller eventuella ändringar inom gatumark och parkmark. På kvartersmark svarar respektive fastighetsägare för kostnader i samband med genomförande. Inlösen, ersättning Mark som kommunen erbjuder att avyttra samt önskas köpa av privata fastighetsägare ska regleras i separata köpeavtal. Köpeavtalen upprättas av kommunen. 20
KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Inga riksintressen berörs av planens genomförande. PLANBESKRIVNING Detaljplan för TIMMERMANNEN (del av Timmermannen 1 m.fl) Detaljplanen medger utökad byggrätt. De planerade åtgärderna är huvudsakligen av fastighetsrättslig karaktär och bredare markanvändning. Åtgärderna bedöms inte leda till ökade trafikmängder, utsläpp till luft och vatten eller annan negativ påverkan på miljön. En bredare markanvändning innebär att fastigheterna kan nyttjas för fler ändamål. Detta bidrar till en ökad möjlighet att de även fortsättningsvis används och att byggnaderna omhändertas. Detaljplanens genomförande innebär förbättringar ur trafiksäkerhetssynpunkt. In- och utfartsförbud införs mot Vasagatan, Kyrkoallén och Hantverkaregatan vilket hindrar trafikfarliga in- och utfarter på genomfartsvägen (Vasagatan), på den enkelriktade gatan (Kyrkoallén) samt mot gång och cykelvägen (Hantverkaregatan). MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Smedjebackens kommun Bo Jernberg Miljö- och byggkontoret, Förvaltningschef Johanna Hedlund Miljö- och byggkontoret, Fysisk planerare Åsa Lundin Miljö- och byggkontoret, GIS-ingenjör Barbro Halvarsson Miljö- och byggkontoret, GIS-tekniker Clas Westlund Miljö- och byggkontoret, Mätningsingenjör Smedjebackens kommun, november 2017 Miljö- och byggkontoret Bo Jernberg Förvaltningschef Johanna Hedlund Fysisk planerare 21
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! UU UU UU!!!!! UU UU UU UU UU UU UU UU!!!!!!! 66702503!!!!!!! G [! Nordvalls väg [! G 2 [!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 6670200 6670150!!!!!!!!!!! [! G GULLVIVAN * * * * * UU UU UU UU UU UU UU [! [! G träd 1 [! ( ( ( ( ( ( ( lø LOKALGATA [! G [! PARK UU UU!!!!!!!!!!!!!!!!!! HUMLAN 5 Kyrkoallén Hovslagaregatan * * * * *!!!!!!!! 114 113 * [! * * * UU UU UU UU * * * * * * [! G * * Vasagatan PARK 112 lø ( PARK [! UU [! G [! 111 UU UU UU UU UU UU G [! UU UU UU UU UU UU UU [! [! GATA UU UU UU UU UU UU UU 111 UU UU [! UU UU UU UU UU UU [! UU UU UU GC-VÄG UU UU UU UU UU @@@ @@@@ @@@@@ @@@@ 1 @@@@ @@@@ G @@@@ @@@@@ 2 @@@@ @@@@ G @@@@ @@@@ träd 1 TIMMERMANNEN @@@@ @@@@ @@@@ [ G! 1 @@@@@ @@@@ @@ v 1 e 1 30 % @@@@ @@@@ @@@@ @@@@@ @@@@ @@@@@@ BHK @@@@@ @@@@@ 3 @@@@@ @@@@@ @@@@@@@ @@@@@ @@@@@@@@ @@@@@ @@@@@@@@@ @@@@@ )10 G G @@@@@@@@@ @@@@@ 20-30 u 1 @@@@@@@@@ @@@@@ 4 @@@@@@@@@ @@@@@ @@@@@@@@@ @@@@@ @@@@@@@@@ G @@@@@ @@@@@@@@@ @@@@@ 111 @@@@@@@@@ @@@@@ @@@@@@@@@ @@@@@ @@@@@@@@@ G @@@@@@@@@@@@@ @@@@@@@@@@ @@@@@@@@ 10 @@@@@!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 5!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 173400!!!!!!!!! SMEDJEBACKEN!!!!!!!!!! 3:2 * * * * *!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 11!!!!!!!!!!!! 173450!!!!!!! [! [! G * * * * * * * * * * * UU UU UU UU UU!!!!! UU UU UU UU UU!!!!!!!!!! 12!!!!!! 112 * * * * * * SKRÄDDAREN!!!!!!!!!!!!!!!!! * * * * *!!!!!!!!!! 9 UU 8 UU UU Hantverkareg. * * * SMEDEN 13 8 173500!! * G [! G * * * UU UU UU UU UU UU UU UU 2!!!!!!!!!!!!!! [!!!!!!! G!!!!! PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. GRÄNSBETECKNINGAR Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns Administrativ gräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap Gata, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. GATA PARK GC-VÄG LOKALGATA Park, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. Gång och cykelväg, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. Lokalgata, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. Kvartersmark Bostäder, Detaljhandel, Kontor, PBL 4 kap. 5 1 st 3 p. BHK EGENSKAPSBESTÄMMELSER ALLMÄN PLATS Mark träd 1 Träd får inte fällas., PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. Utfart ( lø l Ø Utfart får inte anordnas, PBL 4 kap. 9 EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Omfattning e 1 0 % Högsta utnyttjandegrad i bruttoarea per fastighetsarea är angivet värde i %, PBL 4 kap. 11 1 st 1 p. Högsta byggnadshöjd är angivet värde i meter, PBL 4 kap. 11 1 st 1 p. )0 Takvinkeln får vara mellan angivet värde i och angivet värde i grader, PBL 4 kap. 11 1 st 1 p. G0-0 Placering @@@@@@Marken får inte förses med byggnad, PBL 4 kap. 16 1 st 1 p. @@@@@@ @@@@@@ Lägenhetsfördelning v 1 Hälften av bostadsrummen eller alla sovrum i varje lägenhet ska vara mot tyst eller ljuddämpad sida, PBL 4 kap. 11 1 st 3 p. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Markreservat för allmännyttiga ändamål u 1 Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar. Kvartersmark, PBL 4 kap. 6 Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år., PBL 4 kap. 21 Handlingar Till planen hör förutom denna plankarta med bestämmelser - Planbeskrivning - Fastighetsförteckning - Grundkarta KARTA Grundkartan är upprättad 2017-03-22 av Miljö- och byggkontoret, Smedjebackens kommun genom kopiering och komplettering av befintlig primärkarta Koordinatsystem: SWEREF 99 15 00 Höjdsystem: RH 2000 Fastighetsredovisning: 2017-----------------!!!!!!!!!! GRUNDKARTANS BETECKNINGAR Fastighetsgräns Kvarterstraktgräns Offentlig byggnad Bostadshus Komplementbyggnad Skärmtak TIMMERMANNENKvartersnamn 1:67 Fastighetsbeteckning 115 Höjdkurva Ledningsrätt Gång- och cykelbana Körbana Parkeringsplats [ Belysningsstolpe! UU UU UU G Vägkant/Kantsten Staket Lövträd DETALJPLAN ÖVER Kv. TIMMERMANNEN Beträffande underjordiska ledningar hänvisas till respektive ledningsdragande företag. STANDARDFÖRFARANDE Antagen datum: 0 25 50 100 Meter Upprättad datum: 2017-06-07 Laga kraft datum: Skala 1:1000/A3 Johanna Hedlund Fysisk planerare Barbro Halvarsson GIS-tekniker
ANTAGANDEHANDLING GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplan för Timmermannen, Smedjebackens kommun, Dalarnas län Bakgrund Huvudsyftet med planen är att tillmötesgå framtida behov av byggbar mark centralt i Smedjebacken. Utifrån gällande detaljplan för Timmermannen 1 m.fl. är användningen av fastigheterna i dagsläget begränsad vad beträffar placering av byggnader och tillåten verksamhet genom planbestämmelsen prickmark. Med en detaljplaneändring skapas förutsättningar för att kunna bebygga och nyttja kvarteret på ett mer flexibelt sätt. Aktuell detaljplan har stöd i översiktsplanen för Smedjebackens kommun, samt i fördjupade översiktsplanen för Smedjebackens tätort. Detaljplanen genomförs enligt Plan- och bygglagens regler för ett standard planförfarande. Hur planprocessen bedrivits Detaljplanen har varit ute på samråd under tiden 26 juni 14 augusti 2017. Planförslaget reviderades till följd av inkomna synpunkter. Därefter har planförslaget varit utställt för granskning under perioden 25 september 23 oktober 2017. Planhandlingar har, både till samråd och granskning, skickats till Länsstyrelsen, Lantmäterimyndigheten, Region Dalarna, de politiska partierna, Trafikverket, Dalatrafik samt berörda nämnder, bolag, intresseorganisationer, samt sakägare. Handlingarna har funnits på Miljö- och byggkontoret, Smedjebackens bibliotek samt på kommunens hemsida. Behov av miljöbedömning Miljö- och byggnadsnämnden bedömer att genomförandet av detaljplanen inte medför betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning behöver följaktligen inte göras. Inkomna yttranden 2017-10-18 Länsstyrelsen 2017-11-03 Smedjebackens kommun, kommunstyrelsen 2016-10-17 Smedjebackens kommun, omsorgsnämnden 2017-10-10 Lantmäteriet 2017-09-28 Trafikverket Smedjebackens kommun 777 81 Smedjebacken E-post kommun@smedjebacken.se Telefon: 0240-66 00 00 Telefax: 0240-742 41 Bankgiro:820-9538 Org.nr: SE2120002205 Säte Smedjebacken