Folkhälsorapport Landskrona stad Landskrona 2010
Framtagen av Landskrona stads folkhälsosamordnare Foto omslag: Anders Ebefeldt/Studio-e.se Landskrona stad, Fritid och Kultur, 2010
Folkhälsorapport Landskrona 2010
Innehållsförteckning Sammanfattning... 6 Sammanfattning utifrån de 11 nationella folkhälsomålen... 7 Inledning... 10 Folkhälsorapport 2010... 10 Folkhälsorapport 2006... 10 Bakgrund... 11 Hälsa... 11 Folkhälsa... 11 Folkhälsoarbete... 11 Hållbar utveckling... 12 Nationell folkhälsopolitik... 13 Regional folkhälsopolitik... 14 Lokal folkhälsopolitik... 15 Landskrona stads folkhälsoarbete... 15 Demografisk fakta... 16 Befolkningsutveckling... 16 Antal in- och utflyttningar... 16 Åldersfördelning... 16 Invånare efter kön och födelseland... 17 Familjestruktur... 17 Medellivslängd... 17 Nationella målområden och indikatorer... 18 Målområde 1 delaktighet och inflytande i samhället... 19 Jämställdhetsindex... 19 Valdeltagande... 19 Lågt socialt deltagande... 20 Svagt emotionellt stöd... 20 Svagt praktiskt stöd... 20 Lågt förtroende för samhällsinstitutioner... 21 Målområde 2 ekonomiska och sociala förutsättningar... 22 Utbildningsnivå... 22 Förvärvsarbetare... 22 Arbetssökande... 23 Låg inkomst... 23 Försörjningsstöd... 23 Ekonomisk stress... 24 Brottslighet... 24 Osäkerhet i bostadsområde... 25 Låg tillit... 25 Svag social förankring... 25 Målområde 3 trygga och goda uppväxtvillkor... 26 Barnfattigdomsindex... 26 Barn med låg födelsevikt... 26 Behörighet till gymnasieskola... 27 Personaltäthet i förskola... 27 Simkunnighet... 27 Målområde 4 ökad hälsa i arbetslivet... 28 Ohälsotal... 28 Arbetsskador... 28
Önskar att byta yrke... 29 Anspänd arbetssituation... 29 Svagt socialt stöd i arbetet... 29 Höga psykologiska krav i arbetet... 30 Låg kontroll i arbetet... 30 Målområde 5 sunda och säkra miljöer och produkter... 31 Trafikbuller... 31 Olycksfall... 31 Skador och förgiftningar... 32 Självmord... 32 Misshandel och våldtäkter... 32 Rattfylleri... 33 Målområde 6 en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård... 34 Hälsofrämjande sjukhus... 34 Ungdomsmottagningar... 34 Dålig självskattad hälsa... 34 Dålig psykisk hälsa... 35 Möjlighet att påverka den egna hälsoutvecklingen... 35 Sömnbesvär... 35 Stress... 36 Låg vitalitet... 36 Otillfredsställda vårdbehov... 36 Otillfredsställda tandvårdsbehov... 36 Tandhälsa... 37 Målområde 7 gott skydd mot smittspridning... 38 Vaccination... 38 Målområde 8 trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa... 39 Aborter... 39 Målområde 9 ökad fysisk aktivitet... 40 Fysisk aktivitet... 40 Målområde 10 goda matvanor och säkra livsmedel... 41 Amning... 41 Frukt- och grönsakskonsumtion... 41 Godis, snack och snabbmat... 42 Övervikt och fetma... 42 Dödlighet i diabetes... 43 Dödlighet i hjärtinfarkter... 43 Målområde 11 minskat bruk av tobak, alkohol och ett samhälle fritt från narkotika och dopning... 44 Daglig rökning... 44 Tobaksvanor bland ungdomar... 44 Sluta röka... 45 Passiv rökning... 45 Rökande blivande mödrar... 45 Rökande spädbarnsföräldrar... 46 Snusanvändning... 46 Riskkonsumtion av alkohol... 46 Alkoholkonsumtion bland ungdomar... 47 Alkoholrelaterad dödlighet... 47 Försäljning från Systembolaget... 47 Svartsprit... 48 Haschanvändning... 48 Spelvanor... 48
Diskussion... 49 Förslag på förbättringsområden för folkhälsoarbetet i Landskrona stad... 49 1. Arbete och utbildning... 50 2. Barn och ungas uppväxtvillkor... 51 3. Psykosocial hälsa... 52 4. Tobak, alkohol, narkotika och andra droger... 53 5. Levnadsvanor (Fysisk aktivitet och matvanor)... 54 6. Trygghet, boende och stadsutveckling... 55 Folkhälsoprofiler 2009... 56 Öppna jämförelser 2009... 57 Referenser... 59
Sammanfattning För att följa folkhälsans utveckling görs vart fjärde år en sammanställning av befolkningens hälsa och välfärd, en folkhälsorapport. Folkhälsorapporten tar sin utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitikens elva målområden och bygger liksom tidigare på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer och levnadsförhållanden som påverkar hälsan. Fördelen med att beskriva hälsoförhållanden i en befolkning utifrån faktorer som påverkar hälsan är att det är faktorer som är påverkbara. Genom 67 utvalda indikatorer, fördelade inom de 11 målområdena, redovisas Landskronabornas hälsa och välfärd. Folkhälsorapporten inledande kapitel sammanfattar resultatet och ger en bakgrund till hur rapporten har sammanställts. Bakgrundsfakta om Landskrona ger en generell bild av faktorer som påverkar hälsoläget. Därefter redovisas statistik i tabellform för respektive indikator under varje målområde. För flera indikatorer presenteras hänvisningar till nationell data och studier gjorda kring området. Sedan förra mättillfället har det skett en förbättring avseende knappt hälften av indikatorerna. Alla områden följer dock inte den positiva trenden och i vissa fall har situationen försämrats. Folkhälsorapporten visar att nivån på hälsa och välfärd skiljer sig åt mellan olika grupper av befolkningen i Landskrona. Kvinnor har till exempel sämre hälsa i arbetslivet och har sämre psykisk hälsa än män. När det däremot gäller alkoholkonsumtion, matvanor och övervikt har männen sämre värden än kvinnor. I den statistisk avseende ungdomar som hämtats från Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, går inte att utläsa någon tidsmässig trend då undersökningen lokalt enbart genomförts vid ett tillfälle. De 11 nationella målområdena skall som tidigare nämnts fungera som en bas för utvecklingsarbetet inom det hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande området. Utifrån folkhälsorapporten har sex förbättringsområden identifierats. De prioriteringar av målområden som gjorts i relation till de nationella målområdena beror på att vissa områden bedöms vara speciellt angelägna för Landskrona Stad de närmaste åren. Följande förbättringsområden med övergripande mätbara målsättningar kan utgöra en utgångspunkt i det fortsatta arbetet med att utforma en plan för folkhälsoarbetet i kommunen: 1. Arbete och Utbildning 2. Barn och ungas uppväxtvillkor 3. Psykosocial hälsa 4. Tobak, alkohol, narkotika och andra droger 5. Levnadsvanor (matvanor och fysisk aktivitet) 6. Trygghet, boende och stadsutveckling 6
Sammanfattning utifrån de 11 nationella folkhälsomålen 1. Delaktighet och inflytande i samhället När det gäller målområdet Delaktighet och inflytande i samhället är det nästan hälften (49 procent) av landskronaborna som uppger att de har lågt socialt deltagande. Detta är en ökning från år 2004. Indikatorn socialt deltagande är liksom tillit en av de hälsorelaterade faktorer som uppvisar de största socioekonomiska skillnaderna i hela undersökningen Hälsoförhållanden i Skåne. Upplevelsen av att ha såväl svagt emotionellt som praktiskt stöd har ökat i Landskrona sedan föregående mättillfälle och ligger procentuellt högre än genomsnittet för Skåne. Positivt är att förtroendet för samhällsinstitutioner har ökat markant hos landskronaborna och är nästan på samma nivå som snittet för Skåne. Även Landskronas valdeltagande har ökat i riksdagsvalet för 2010 är 81,84 procent vilket är en ökning på 1,89 procent jämfört med valet 2006. 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar När det gäller målområdet Ekonomiska och sociala förutsättningar fortsätter andelen med eftergymnasial utbildningsnivå att öka något i Landskrona vilket följer trenden för riket. Andelen landskronabor med eftergymnasial utbildning ligger dock fortfarande betydligt lägre än snittet för Skåne och riket. År 2009 hade drygt en fjärdedel av befolkningen i Landskrona eftergymnasial utbildning. Förvärvsfrekvensen i Landskrona har ökat något mellan mättillfällena 2004 och 2008. I jämförelse med Skåne har Landskrona en lägre andel förvärvsarbetande. Andelen förvärvsarbetande är något lägre bland kvinnor än män, denna trend följer även länet och riket. Andelen hushåll med låg inkomst har fortsatt att utvecklas negativt, Landskrona har en högre andel familjer med låg inkomst än jämförelsegruppen, särskilt bland ensamstående med hemmavarande barn och övriga familjer med hemmavarande barn. Emellertid skiljer sig Landskrona i kategorin pensionärsfamiljer då kommunen har något bättre värde. I jämförelse med 2004 har antalet familjer med låg inkomst ökat i alla kategorier, gäller likaså för länet och riket. Trots detta har upplevelsen av ekonomisk stress minskat och kommunen ligger i stort sett i linje med Skåne. Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd ligger fortfarande markant högre än genomsnittet för riket och Skåne. Dock har läget förbättrats i Landskrona och det är nu färre biståndstagare jämfört med mättillfällena 2000 och 2004. Även tilliten till andra människor har förbättrats men är fortfarande markant sämre i Landskrona än i regionen. Tillit till andra människor är en av de faktorer som uppvisar de största socioekonomiska skillnaderna i undersökningen Hälsoförhållanden i Skåne. Känslan av osäkerhet i det egna bostadsområdet hör ihop med brottslighet och tillit till andra människor. En miljö som upplevs som otrygg begränsar bland annat människors rörelsefrihet och möjlighet att använda bostadsmiljön eller omgivande miljö. I Landskrona är det nästan dubbelt så många som uppger att de är osäkra i sitt bostadsområde jämfört med länet. 3. Barns och ungas uppväxtvillkor Inom målområdet Barns och ungas uppväxtvillkor ser vi att behörigheten till gymnasieskolan har varit på ungefär samma nivå sedan 2001. Mellan år 2005 och 2009 minskade andelen behöriga med två procentenheter. I 2010 års mätning syns dock att andelen behöriga till gymnasieskolan ökar i Landskrona, vilket är i motsatt riktning från såväl snittet för Skåne som för Riket där behörigheten istället sjunker. Landskrona har totalt, jämfört med riket lägre andel elever som är behöriga till nationellt gymnasieprogram, lägre meritvärde och lägre andel som når målen i alla ämnen. Det finns emellertid stora variationer mellan skolorna. Jämfört med riket har två av sex skolor 7
högre genomsnittligt meritvärde, tre har högre andel behöriga till nationellt program och en skola har högre andel som nått målen i alla ämnen. I jämförelse med länet och riket har Landskrona fortfarande ett högt barnfattigdomsindex varav majoriteten är barn med utländsk bakgrund. Sedan 2002 har indexvärdet dock förbättrats något. Andelen barn i årskurs 2 som är simkunniga efter genomgången simskola är 84 procent. I årskurs 5 är andelen simkunniga 92 procent. Variationen i simkunnighet bland eleverna är dock stor mellan skolorna. 4. Hälsa i arbetslivet Inom målområdet Hälsa i arbetslivet har ohälsotalet förbättrats för kvinnor och män i Landskrona. Ohälsotalet är dock fortfarande betydligt högre än i länet och riket. Att ohälsotalen sjunker syns även i nationell statistik och orsaken är bland annat ändringar i regelverket för sjuk och aktivitetsersättning. Även andelen anmälda arbetsskador samt upplevelsen av låg kontroll i arbetet har minskat men ligger fortfarande högre än länet och riket. En förbättring har skett sedan 2004 gällande upplevelsen av anspänd arbetssituation och värdet är något bättre i Landskrona än i Skåne. Även avseende socialt stöd i arbetet och höga psykologiska krav i arbetet har värdet i kommunen fortsatt att utvecklas positivt. 5. Miljöer och produkter Under målområdet Miljöer och produkter framgår att antalet anmälda våldtäkter har ökat sedan 2005. Antalet anmälda misshandelsbrott har minskat i Landskrona totalt sett mellan år 2005 och år 2009 även antalet anmälda misshandelsbrott som sker utomhus har minskat. Detta följer inte trenden för riket och Skåne där andelen istället ökat. Dock ligger andelen i Landskronas fortfarande högre än vid mättillfället 2001 och betydligt högre än länet och riket. Viktigt att observera är att statistiken enbart speglar de brott som anmäls till polis, tull och åklagare. Det innebär att den anmälda brottsligheten inte är densamma som den faktiska brottsligheten. 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Möjlighet att kunna påverka den egna hälsoutvecklingen redovisas som en indikator för målområdet hälsofrämjande hälso- och sjukvård. I Landskrona är det fler som anser att de inte har möjlighet att påverka den egna hälsoutvecklingen jämfört med Skåne. Indikatorn Dålig psykisk hälsa redovisas också inom målområdet och inrymmer allt från psykisk sjukdom till brist på välbefinnande. Den psykiska ohälsan har ökat under det senaste decenniet och står idag, näst efter hjärtoch kärlsjukdomar, för den tyngsta sjukdomsbördan i samhället. Det är fler i Landskrona som uppger dålig psykisk hälsa jämfört med Skåne och andelen har ökat markant sedan mättillfället 2004. Andelen i Landskrona som uppger ett otillfredsställande vårdbehov i Landskrona är högre än i Skåne och har ökat sedan mätningarna år 2000 och 2004 medan det i Skåne tvärtom har minskat. Så är även fallet avseende indikatorn otillfredsställande tandvårdsbehov. Vad gäller tandhälsa har andelen med karies minskat något sedan mättillfället år 2000. 7. Skydd mot smittspridning Under målområdet Skydd mot smittspridning framgår att vaccinationstäckningen bland barn födda år 2000 och 2006 i Landskrona i stort sett är på samma nivå som i regionen och riket. Undantaget är vaccinationstäckning för mässling, påssjuka och röda hund (MPR) där kommunen ligger något lägre. 8
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa När det gäller målområdet Sexualitet och reproduktiv hälsa, framgår det att antalet aborter har ökat något i Landskrona vilket följer trenden för riket. 9. Fysisk aktivitet Under målområdet Fysisk aktivitet ses att förekomsten av regelbunden träning på fritiden bland eleverna i årskurs 8 är vanligare bland pojkar, men minskar med stigande ålder. I den vuxna befolkningen har andelen som uppger låg fysisk aktivitet minskat oavsett kön sedan år 2000. Trots detta har Landskrona en högre andel lågt fysiskt aktiva i jämförelse med snittet för Skåne. Det är fler män än kvinnor som uppger låg fysisk aktivitet. 10. Matvanor och livsmedel Inom målområdet Matvanor och livsmedel har andelen överviktiga kvinnor och män i Landskrona fortsatt att öka. Det är drygt hälften av invånarna i Landskrona som är överviktiga eller feta. I jämförelse med regionen är andelen överviktiga högre i Landskrona. Avseende andel av den vuxna befolkningen som äter rekommenderat dagligt intag av frukt och grönsaker syns en viss förbättring. Andelen som äter lite frukt och grönsaker är dock högre i Landskrona än i Skåne. Betydligt fler män äter lite frukt och grönsaker i Landskrona jämfört med kvinnorna. Denna könsskillnad ser man även på regional nivå. Dödligheten i diabetes är lägre i Landskrona än i riket och regionen medan dödligheten i hjärtinfarkter är högre. Avseende kön är generellt dödligheten i såväl i diabetes som i hjärtinfarkt högre hos män. 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Inom målområdet Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel ses att daglig rökning bland vuxna fortsätter att minska. Andelen rökare är dock högre i Landskrona än i regionen och ligger dessutom bland de 25 procent av Sveriges kommuner som har högst andel rökande blivande mödrar. Knappt en femtedel av de vuxna är riskkonsumenter av alkohol och andelen har ökat sedan 2004. Ökningen har skett hos såväl män som kvinnor men det finns något fler män som ligger i riskzonen. Andelen vuxna som uppger att de använt hasch eller marijuana uppvisar en ökande trend sedan år 2000, framförallt för män. Drygt var femte man uppger att han har använt hasch eller marijuana. Bland elever i årskurs 8 uppger 4,8 procent att de röker dagligen. I årskurs 2 på gymnasiet är det 21,8 procent som är dagligrökare och flickor röker i något större utsträckning än pojkar. Det är också fler som dricker sig berusade oftare i åk. 2 på gymnasiet i jämförelse med årskurs 8. Mellan könen finns det stora skillnader. I årskurs 8 dricker sig flickor berusade i högre utsträckning än pojkar. Bland eleverna i årskurs 2 dricker färre flickor än pojkar. 9
Inledning Det övergripande ansvaret för folkhälsan i vårt samhälle har staten genom att bedriva en nationell folkhälsopolitik. De mål, strategier samt insatser som den svenska folkhälsopolitiken utgår från är grundläggande för att förbättra hälsan och minska skillnaderna i ohälsa mellan olika grupper i landets befolkning. År 2003 beslutade den svenska riksdagen om elva målområden för folkhälsan. Dessa målområden fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan, det vill säga på livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Ansvaret för målen är fördelade mellan olika aktörer och nivåer i samhället. På lokal nivå ligger fokus på insatser riktade mot samhällsstrukturer och levnadsförhållanden som kan påverka befolkningens levnadsvanor. Folkhälsorapport 2010 Ett sätt att verka för att förbättra folkhälsan är att inför politiska beslut göra folkhälsorapporter genom att kartlägga hälsoläget och hälsoutvecklingen i kommunen. Syftet är att ge underlag för prioritering och uppföljning av strategier och insatser. Rapportens resultat presenteras i jämförelse med tidigare statistik samt i jämförelse med siffror för Skåne och riket. I rapporten presenteras även Regions Skånes Folkhälsoprofiler 2009 och en sammanfattning från rapporten Öppna jämförelser 2009 - Folkhälsa. Föreliggande folkhälsorapport kan finnas med som ett underlag vid planering och beslutsfattande gällande insatser för att förbättra Landskronabornas hälsa, samt för att öka välfärden i Landskrona. Folkhälsorapport 2006 En folkhälsorapport av detta slag har tidigare sammanställts för Landskrona stad. Då gjordes en jämförelse med Trelleborg, Ängelholm och Skåne. Det som framgick i den rapporten är att kommunen har en hög brottslighetsfrekvens och många invånare, framförallt män, känner sig otrygga i staden. Dessutom har kommunen ett högt antal försörjningsstödstagare samt invånare med låg inkomst, särskilt bland ensamstående och samboende med barn under 18 år. Barnfattigdomsindexen visar på en andel på 23,2 procent varav majoriteten är barn med utländsk bakgrund. Dessutom föds det cirka 22 procent fler barn med låg födelsevikt jämfört med i hela regionen. Inom arbetslivet är bland annat siffran för ohälsotal och förtidspensionärer hög. Gällande levnadsvanor är det många som röker och har låg fysisk aktivitet. En sammankoppling till de dåliga levnadsvanorna är bland annat att frekvensen av dödlighet i hjärtinfarkter är hög. 10
Bakgrund Hälsa Enligt FN:s deklaration från 1945 om mänskliga rättigheter är hälsa en grundläggande mänsklig rättighet. Hälsa är inte lätt att definiera även om de flesta har en intuitiv förståelse av begreppet. Den mest kända hälsodefinitionen återfinns i Världshälsoorganisationen (WHO) konstitution från år 1948: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom och handikapp. Hälsa ses i detta fall som något mer än frånvaro av sjukdom. Synsättet innebär att man kan vara allvarligt sjuk men ändå må bra. Det motsatta förhållandet kan råda om man objektivt sett är frisk men mår psykiskt dåligt och är därför i avsaknad av god hälsa. Folkhälsa Folkhälsa är ett begrepp som avser det allmänna hälsotillståndet inom en befolkning. Den beskriver närmare bestämt hälsa, sjuklighet och dödlighet liksom levnadsvanor, hälsorisker och skyddsfaktorer för hälsa i olika befolkningsgrupper. Begreppet innefattar därmed inte enbart individernas hälsa utan även mönster av olikheter i hälsa som råder mellan olika befolkningsgrupper. En god folkhälsa handlar därför både om att hälsan bör vara så bra som möjligt och så jämlikt fördelad som möjligt. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren (exempelvis utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor och tillgång till hälso- och sjukvård), av de omgivande livsmiljöerna (den fysiska och psykosociala miljö där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid) och av individens egna val och levnadsvanor. Folkhälsoarbete Folkhälsoarbete är ett målinriktat och organiserat arbete för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Arbetet riktar sig till individer och befolkning samt samhället och syftar till att minska hälsoklyftorna. Åtgärderna är dels inriktade på att skapa förutsättningar och miljöer som främjar hälsan, och dels på insatser för att förmedla kunskaper och öka medvetenheten om samband mellan levnadsvanor och hälsa. Avsikten är att påverka faktorer såsom frisk-, skydds och riskfaktorer 1, samt förhållanden såsom struktur- och miljöförhållanden vilket ska bidra till en positiv hälsoutveckling på befolkningsnivå. 1 Exempel på friskfaktorer är bl.a. stödjande och trygga miljöer, möjlighet till delaktighet, medinflytande samt meningsfull sysselsättning. Exempel på skyddsfaktorer är bl.a. tillgång till service, transporter, hälso- och sjukvård, god bebyggd miljö och tillgång till rekreation. Bland riskfaktorerna finner vi skadliga miljöer, trafik, brist på sysselsättning, social isolering samt brist på kontroll och medinflytande. 11
Hållbar utveckling Den svenska riksdagen beslutade år 2003 om en nationell strategi för hållbar utveckling. Hållbar utveckling handlar om att långsiktigt värna om mänskliga, sociala och fysiska resurser på ett sätt som säkerställer att våra barn och framtida generationer har möjlighet att leva ett gott liv. Hållbar utveckling omfattar tre dimensioner: ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling syftar till att skapa stabila och sunda ekonomiska förhållanden i hela samhället. Den sociala och miljömässiga hållbarheten har konkretiserats genom riksdagens beslut om 11 nationella folkhälsomål och 16 miljökvalitetsmål. För att lägga grunden för en socialt hållbar utveckling i Landskrona Stad är de elva nationella folkhälsomålen centrala. I folkhälsomålen ingår även det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Även ett effektivt trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet, som syftar till att invånarna ska känna trygghet, en tillit till andra människor och samhällsinstitutioner samt trivas i Landskrona Stad, är av stor betydelse för en socialt hållbar utveckling. 12
Nationell folkhälsopolitik Det övergripande målet för den svenska folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Som nämns ovan beslutade den svenska riksdagen år 2003 om elva målområden för folkhälsan. I dessa målområden återfinns de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det vill säga de faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som både kan främja hälsa och leda till sjukdom. Hälsans Bestämningsfaktorer: Efter modell av Leif Svanström och Bo Haglund, Socialmedicin, Karolinska Institutet. Målområdena bygger på de bestämningsfaktorer som visat sig ha störst betydelse för folkhälsan. De sex första målområden rör förhållanden i samhället och omgivningen som i första hand kan påverkas genom opinionsbildande insatser och politiska beslut på olika nivåer. De fem sista målen rör levnadsvanor som individen själv påverkar, men där den sociala miljön ofta spelar en mycket stor roll. De 11 nationella folkhälsomålen 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 13
Regional folkhälsopolitik Region Skåne har ett lagstadgat ansvar för skåningarnas hälsa och ska med sin kunskap bidra till att påverka både strukturella och individuella förutsättningarna för hälsan. En regional folkhälsostrategi för Skåne har reviderats för åren 2010-2013. Denna är antagen av både Region Skåne och Kommunförbundet Skåne 2. Syftet är att den ska fungera som en gemensam plattform för folkhälsoarbetet och basen för arbetet är det övergripande nationella målet för folkhälsa samt de tillhörande elva målområden. Regional folkhälsostrategi för Skåne 2010-2013 Målet med den regionala folkhälsostrategin är att förbättra och öka jämlikheten i hälsa med utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitiken. Prioriterade målområden Delaktighet, inflytande och jämlik hälsa Hälsofrämjande levnadsvanor Psykosocial hälsa Alkohol, tobak, övriga droger samt spelmissbruk 2 Kommunförbundet Skåne en intresseorganisation för Skånes 33 kommuner 14
Lokal folkhälsopolitik Kommunerna utgör den centrala arenan för folkhälsoarbete och har genom sina olika ansvarsområden ett direkt ansvar för folkhälsan. Lokalt folkhälsoarbete är en process som bedrivs från gräsrotsnivå och uppåt med makthavarna som beslutsfattare. Därmed är det viktigt att ta reda på hur hälsoförhållanden är i kommunen och vilka grupper som är särskilt utsatta, samt att utforma folkhälsopolitiska mål. Landskrona stads folkhälsoarbete I januari 2009 anställdes en folkhälsosamordnare under Fritidsnämnden i uppdrag att koordinera och utveckla Landskrona stads folkhälsoarbete. Det första steget i det strategiska folkhälsoarbetet var att upprätta ett folkhälsoråd. Syftet med rådet är att stödja de förhållanden som främjar hälsa och välbefinnande genom att samordna, leda och skapa struktur för folkhälsoarbetet. Folkhälsorådet har i uppdrag att arbeta fram en 4-årig kommunövergripande folkhälsoplan utifrån de elva nationella målområdena. Folkhälsoplanen är ett strategiskt styrdokument vars syfte är att beskriva det gemensamma tvärsektoriella arbetet i kommunen för att nå en bättre folkhälsa. Framtagandet kommer att ske utifrån en revidering av det befintliga folkhälsopolitiska principprogrammet antaget av kommunfullmäktige i juni 2001. 15
Demografisk fakta Befolkningsutveckling Landskronas folkmängd för 2009 är 41 226 invånare. Det innebär att en ökning på 4 733 invånare har skett sedan år 1980. År 2014 beräknas antalet invånare uppgå till 43 600. Under denna period beräknas befolkningsstrukturen förändras i riktning mot fler i familjebildande åldrar och fler barn samt fler medelålders och framför allt fler relativt nyblivna pensionärer. Däremot kommer gymnasieungdomarna och de äldsta att minska i antal. Befolkningsutveckling År Antal 2009 41 226 2000 37 728 1990 36 340 1980 36 493 SCB, Befolkningsstatistik Antal in- och utflyttningar Under de senaste åren har invånarantalet ökat vilket beror på att antalet inflyttade överstiger antalet utflyttade. För 2009 var flyttningsöverskottet 191 personer, vilket är en minskning i jämförelse med 2005-års överskott på 276 personer. Antal in- och utflyttningar 2009 Män Kvinnor Totalt Antal inflyttningar 1 160 1 092 2 252 Antal utflyttningar 1 108 953 2 061 Flyttningsnetto +52 +139 +191 SCB, Befolkningsstatistik Totalt antal 18 - år Åldersfördelning 29 procent av Landskronas befolkning är mellan 0-24 år, 51 procent är mellan 25-64 år och 22 procent är 65 år eller äldre. I stort sett följer kommunen landets ålderstruktur. Åldersfördelning 2009 Män Kvinnor Totalt 0-9 2 422 2 216 4 438 10-14 1 122 1 053 2 175 15-19 1 410 1 311 2 721 20-24 1 340 1 446 2 786 25-34 2 560 2 424 4 984 35-49 4 164 3 926 8 090 50-64 4 022 3 960 7 982 65-79 2 631 2 883 5 514 80-831 1 505 3 747 Totalt 20 502 20 724 41 226 SCB, Befolkningsstatistik 16
Invånare efter kön och födelseland Kommunen har en andel på 24 procent utrikes födda jämfört med länets 17 procent och rikets 14 procent. Invånare efter födelseland och kön 2009 Sverige Skandinavien Europa Världen Landskrona 76 4 14 6 Skåne 83 3 8 6 Riket 86 3 5 6 SCB, Befolkningsstatistik Familjestruktur Majoriteten (78 procent) av familjerna i kommunen har inga barn, vilket följer länets och rikets snitt. Familjer efter antal barn under 18 år (både samboende och ensamstående föräldrar inkluderas) 2009 0 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4+ barn Totalt Landskrona 78 10 8 3 1 100 Skåne 78 10 9 2 1 100 Riket 78 10 9 3 1 100 SCB, Befolkningsstatistik Medellivslängd Medellivslängden i Landskrona är för män 77,4 år och för kvinnor 82,8 år. Snittet ligger en aning lägre i jämförelse med länet och riket. Medellivslängd (förväntat antal år vid födseln) 2009 Landskrona Skåne Riket Män 77,4 79 78,9 Kvinnor 82,8 83,1 83,1 SCB, Befolkningsstatistik 17
Nationella målområden och indikatorer I rapportredovisningen är utgångspunkten de elva nationella målområden, vars syfte är att fungera som en bas för utvecklingsarbetet inom det hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande området. Genom dessa målområden har specifika indikatorer knutna till målområdena tagits fram med hjälp av nationella och regionala dataregister. Syftet är att dessa ska visa sambanden mellan bestämningsfaktorerna och folkhälsan. Nationella målområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället Indikatorer Jämställdhetsindex, Valdeltagande, Lågt socialt deltagande, Svagt emotionellt stöd, Svagt praktiskt stöd, Lågt förtroende för samhällsinstitutioner 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar Utbildningsnivå, Förvärvsarbetare, Arbetssökande, Låg inkomst, Försörjningsstöd, Ekonomisk stress, Brottslighet, Osäkerhet i bostadsområde, Låg tillit, Svag social förankring 3. Barns och ungas uppväxtvillkor Barnfattigdomsindex, Barn med låg födelsevikt, Behörighet till gymnasieskola, Personaltäthet i förskola, Simkunnighet 4. Hälsa i arbetslivet Ohälsotal, Arbetsskador, Önskar att byta yrke, Anspänd arbetssituation, Svagt socialt stöd i arbetet, Höga psykologiska krav i arbetet, Låg kontroll i arbetet 5. Miljöer och produkter Trafikbuller, Olycksfall, Skador och förgiftningar, Självmord, Misshandel och våldtäkter, Rattfylleri 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande sjukhus, Ungdomsmottagningar, Dålig självskattad hälsa, Dålig psykisk hälsa, Möjlighet att påverka hälsoutvecklingen, Sömnbesvär, Stress, Låg vitalitet, Otillfredsställande vårdbehov/tandvårdbehov, Tandhälsa 7. Skydd mot smittspridning Vaccination 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa Aborter 9. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och säkra livsmedel Amning, Frukt- och gröntkonsumtion, Godis, snack och snabbmat, Övervikt och fetma, Dödlighet i diabetes, Dödlighet i hjärtinfarkter 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Daglig rökning, Tobaksvanor bland ungdomar, Sluta röka, Passiv rökning, Rökande blivande mödrar, Rökande spädbarnsföräldrar, Snusanvändning, Riskkonsumtion av alkohol, Alkoholkonsumtion bland ungdomar, Alkoholrelaterad dödlighet, Försäljning från Systembolaget, Svartsprit, Haschanvändning, Spelvanor 18
Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Jämställdhetsindex Jämställdhetsindex är en sammanvägning av femton olika variabler 3 som redovisar skillnaden mellan män och kvinnor. För varje variabel rangordnas kommunerna mellan plats 1 (bäst) och plats 290 (sämst). Landskronas placering 2006 är plats 146, vilket är en förbättring från 2003-års placering på plats 152. För hela riket är Stockholm den kommun som har den bästa placeringen och Haparanda har den sämsta placeringen. Jämställdhetsindex 2003 2006 Placering Index Placering Index Landskrona 152 147,3 146 147,1 Bästa kommun 1 75,9 1 71,5 Sämsta kommun 289 206,7 290 211,2 SCB, JämIndex Valdeltagande Att delta i de allmänna valen vart fjärde år om man är röstberättigad är grundläggande för ett demokratiskt samhälle. Deltagande är ett sätt för invånarna att utrycka sin mening och påverka samhällsutvecklingen. Faktorer som påverkar valdeltagandet är bland annat individers föreningsaktivitet, förtroende för andra människor och politiskt intresse. Landskronas valdeltagande i riksdagsvalet för 2010 är 81,84 procent vilket är en ökning på 1,89 procent jämfört med valet 2006. För länet är andelen 82,79 procent och för riket 84,63 procent. Valdeltagande i riksdagsvalet 2002 2006 2010 Landskrona 77,1 79,95 81,84 Skåne 78,6 80,8 82,79 Riket 80,11 81,99 84,63 Valmyndigheten 3 Jämställdhetsindex är en sammanvägning av femton olika variabler: eftergymnasial utbildning, förvärvsarbetande, arbetssökande, medelinkomst, näringsgrenar, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, ohälsotal, unga vuxna, kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, egna företagare med minst två anställda 19
Lågt socialt deltagande För att må bra har människor behov av att känna delaktighet och möjlighet att påverka sin egen livssituation. Deltagande i samhällslivet påverkas av individers socioekonomiska status och hälsotillstånd. Landskronas resultat i lågt socialt deltatagande har sedan 2000 ökat från 34,1procent till 49 procent, ökningen syns särskilt bland män. I jämförelse med Skåne (41,2 procent) ligger Landskrona sämre till. Lågt socialt deltagande (18-80 år) 2000 2004 2008 Landskrona 34,1 46,7 49 Skåne 31,8 44 41,2 Svagt emotionellt stöd Emotionellt stöd innebär ett sådant stöd som behövs från en närstående person för att klara av livets stress och problem. Personer som saknar eller har svagt emotionellt stöd har en ökad risk att drabbas av ohälsa. I jämförelse med Skåne (34,6 procent) upplever fler i Landskrona (40 procent) ett svagt emotionellt stöd. Över tid har Landskronas andel ökat medan det har minskat något för Skåne. Ökningen i 2008-års siffror syns särskilt bland män, med cirka 10 procent i jämförelse med undersökningen gjord 2004. Svag emotionellt stöd (18-80 år) 2000 2004 2008 Landskrona 37,6 33,6 40 Skåne 35,8 34,9 34,6 Svagt praktiskt stöd Praktiskt stöd innebär att det finns en eller flera personer som kan hjälpa till med praktiska göromål vid sjukdom eller andra besvärliga situationer i livet. Liksom emotionellt stöd anses praktiskt stöd vare en skyddande faktor mot ohälsa. Fler män än kvinnor upplever ett svagt praktiskt stöd i Landskrona. I jämförelse med Skåne (26,6 procent) är Landskronas andel högre (31,6 procent). Tidsmässigt har andelen ökat. Svagt praktiskt stöd (18-80 år) 2000 2004 2008 Landskrona 26,6 27,9 31,6 Skåne 27,5 26,3 26,6 20
Lågt förtroende för samhällsinstitutioner Forskning visar att förtroende för samhällsinstitutioner har ett samband med självrapporterad generell hälsa, mental hälsa och ett antal levnadsvanor. Landskronas siffror (30,2 procent) har förbättrats med cirka 10 procent sedan 2004, färre personer känner ett lågt förtroende. I jämförelse med Skåne (29 procent) ligger Landskrona något sämre till. Lågt förtroende för samhällsinstitutioner (18-80 år) 2004 2008 Landskrona 40,1 30,2 Skåne 33,1 29 21
Målområde 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar Fattigdom och brist på resurser kan leda till otrygghet och ekonomisk stress. Det kan också leda till sämre tillgång på sjukvård och andra sociala resurser. Den sociala trygghetens stora betydelse för att förebygga ekonomisk otrygghet framhålls och ses som särskilt viktigt när det gäller att motverka psykisk ohälsa. Ekonomisk och social trygghet är därför en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för folkhälsan. Utbildningsnivå Utbildning är en indikator som är tätt sammankopplat med hälsa. Generellt sett har människor med låg utbildning en större risk att drabbas av ohälsa. Förgymnasial- och gymnasial utbildningsnivå är högre i Landskrona än i jämförelsegruppen. Andelen med eftergymnasial utbildning är cirka 10 procent lägre än i Skåne och riket. Dock har en ökning skett sedan 2003 från 22,5 procent till 26,5 procent. Befolkning (25-74 år) efter utbildningsnivå Landskrona Skåne Riket 2003 2006 2009 2003 2006 2009 2003 2006 2009 Förgymnasial utbild. 25 22,5 21,5 23 20,5 18,5 22 20 18 Gymnasial utbildning 50 50 49 44,5 44 43 46 45,5 45 Eftergymnasial utbild. 22,5 24,5 26,5 31 33,5 36 30,5 33 35,5 Uppgift saknas 2,5 3 3 1,5 2 2,5 1,5 1,5 1,5 SCB, Utbildningsregistret Förvärvsarbetare Förvärvsarbete är inte bara den viktigaste källan till inkomster och försörjning, utan även en viktig bas för identitet, socialt liv och delaktighet i samhället. Antalet förvärvsarbetande har ökat sedan 2004 från 65 procent till 68 procent. I jämförelse med Skåne (73 procent) och riket (77 procent) har Landskrona en låg andel. Andelen är något lägre bland kvinnor än män, denna trend följer även länet och riket. Förvärvsarbetande (20-64 år) 2004 2008 Landskrona 65 68 Skåne 72 73 Riket 76 77 SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik 22
Arbetssökande Arbetssökande kallas en person som frivilligt eller ofrivilligt är helt eller delvis arbetslös. Hög arbetslöshet medför inte bara ekonomiska begränsningar utan även en förlust av det sociala stöd som en arbetsgemenskap innebär. I jämförelse med länet och riket är det fler arbetssökande i Landskrona. Kommunen har en total andel på 9 procent vilket har ökat sedan 2005. Dubbelt så många är öppet arbetslösa i jämförelse med dem som ingår i en arbetsmarknadsåtgärd. Detta gäller även för länet och riket. Gällande åldersgruppen 20-24 år är det lika många som är öppet arbetslösa som placerade i arbetsmarknadsåtgärder. Arbetssökande (20-64 år) Landskrona Skåne Riket 2005 2009 2005 2009 2005 2009 Öppet arbetslösa 5 6 4 4 4 4 (20-24 år) 7 8 6 5 7 5 Arbetsmarknadsåtgärder 3 3 2 2 2 2 (20-24 år) 2 8 3 5 4 5 AMS, Arbetsmarknadsstyrelsen Låg inkomst En ekonomisk utsatt situation, som inte bara är tillfällig, är negativ för hälsan. Landskrona har en högre andel familjer med låg inkomst än jämförelsegruppen, särskilt bland ensamstående med hemmavarande barn (47,5 procent) och övriga familjer med hemmavarande barn (23 procent). Emellertid skiljer sig Landskrona i kategorin pensionärsfamiljer (8 procent) då kommunen har något lägre värde. I jämförelse med 2004 har antalet familjer med låg inkomst ökat i alla kategorier, gäller likaså för länet och riket. Familjer med låg inkomst Landskrona Skåne Riket 2004 2008 2004 2008 2004 2008 Ensamstående utan hemmavarande barn* 13,5 19 14,5 19,5 11,7 15,8 Ensamstående med hemmavarande barn* 39,5 47,5 33,1 40 29,2 35,8 Övriga familjer med hemmavarande barn* 18,7 23 12,3 16,5 9,2 11,1 Pensionärsfamiljer 5,4 8 6,4 9,3 6,3 9,1 Familjer med sjuk- och aktivitetsersättning 8 15,5 8 13,6 7 12,7 SCB, Totalräknad inkomst- och förmögenhetsstatistik * Barn under 18 år Försörjningsstöd Alla som vistas i kommunen och som ej kan försörja sig kan ha rätt till bistånd i form av försörjningsstöd. Landskronas andel på 6 procent biståndstagare är dubbelt så högt som för riket. Tidsmässigt har läget förbättrats och det är färre biståndstagare jämfört med 2000 och 2004. Ekonomiskt bistånd (20-84 år) Landskrona Skåne Riket 2009 6 4 3 2004 7 4 4 2000 10 6 5 SCB, Individ- och familjeomsorg 23
Ekonomisk stress Osäkra arbetsvillkor ökar förutsättningar för ekonomisk otrygghet och ekonomisk stress. I Landskrona och Skåne har upplevelsen av den ekonomiska stressen minskat. Kommunens andel (8,2 procent) ligger i stort sett i linje med Skåne (8,1 procent). Ekonomisk stress (18-80 år) 2000 2004 2008 Landskrona 9,6 11,9 8,2 Skåne 10,7 9,7 8,1 Brottslighet Brottsstatistiken är en viktig källa för analyser av brottslighetens utveckling och för att ge rätt underlag till var och vilka former av insatser som krävs för att öka tryggheten i samhället. Antal anmälda brott och våldsbrott per 100 000 invånare ligger högre i Landskrona (17 750) än för både länet (17 447) och riket (15 101). Antalet anmälda våldsbrott har minskat i kommunen sedan 2005 medan det totala antalet anmälda brott har ökat. Observera att statistiken endast innehåller de brott som anmäls till polis, tull och åklagare. Det innebär att den anmälda brottsligheten inte är densamma som den faktiska brottsligheten. Landskrona Anmälda brott (per 100 000 invånare) Antal brott Därav våldsbrott 2009 17 750 1 537 8,6 % 2005 16 113 1 625 10 % 2001 17 952 1 223 6,2 % Skåne 2009 17 447 1 249 7,1 % 2005 15 588 1 115 7,1 % 2001 14 915 908 6 % Riket 2009 15 101 1 200 7,9 % 2005 13 753 1 043 7,5 % 2001 13 304 881 6,6 % BRÅ, Brottstatistik 24
Osäkerhet i bostadsområde Känslan av osäkerhet i det egna bostadsområdet hör ihop med brottslighet och tillit till andra människor. En miljö som upplevs som otrygg begränsar bland annat människors rörelsefrihet och möjlighet att använda bostadsmiljön eller omgivande miljö. I Landskrona (21,8 procent) är det nästan 10 procent fler som är osäkra i sitt bostadsområde jämfört med länet (12,1 procent). Andelen har ökat sedan 2000 och 2004. Känslan av osäkerhet i det egna bostadsområdet (18-80 år) 2000 2004 2008 Landskrona 18,2 20,3 21,8 Skåne 13,5 14,2 12,1 Låg tillit Tillit till andra människor är en viktig psykologisk aspekt. Genom ökad tillit minskar psykosocial stress genom att goda levnadsvanor främjas. Landskronas andel på 46,6 procent har förbättrats något sedan år 2000 och 2004. I jämförelse med Skåne ligger Landskrona sämre till med nästan 10 procent. Låg tillit (18-80 år) 2000 2004 2008 Landskrona 48,8 48,9 46,6 Skåne 43,3 45,2 37,1 Svag social förankring Social förankring har betydelse för god folkhälsa och är kopplat till begreppet socialt kapital. 4 I Landskrona har upplevelsen av svag social förankring i sitt bostadsområde ökat sedan tidigare undersökningar medan siffran i stort sett har varit stabil för Skåne. Fler i Landskrona (32,4 procent) känner en svag social förankring jämfört med Skåne (25,1 procent). Svag social förankring i bostadsområdet (18-80 år) 2000 2004 2008 Landskrona 28 30,3 32,4 Skåne 25,9 25,8 25,1 4 Socialt kapital kan allmänt beskrivas som en resurs som blir tillgänglig genom ett socialt nätverk. 25
Målområde 3 Barn och ungas uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Den ökade psykiska ohälsan bland barn bör särskilt uppmärksammas liksom utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor. Det som är viktigast för barns hälsa är familjeförhållanden, skola och fritid. Därför måste det förebyggande arbetet koncentreras på att förbättra de sociala villkoren för barnfamiljer, förstärka barnomsorgen och utveckla hälsofrämjande skolor. Barnfattigdomsindex Begreppet barnfattigdom grundar sig här på Rädda Barnens mått som mäter barn och deras familjers ekonomiska utsatthet. Indexvärdet grundar sig på två separata mått, låg inkomststandard och socialbidrag. I jämförelse med länet (15,8 procent) och riket (11,5 procent) har Landskrona (22,6 procent) ett högt barnfattigdomsindex varav majoriteten är barn med utländsk bakgrund. Tidsmässigt har indexet förbättrats. Barn med utländsk bakgrund Barn med svensk bakgrund Barnfattigdomsindex (0-17 år) Landskrona Skåne Riket 2002 2005 2008 2002 2005 2008 2002 2005 2008 53,2 47,4 43,5 40,7 38,4 37,7 32,4 31 29,5 8,5 8,8 6,4 7,7 7,4 6 7,7 7,2 5,4 Totalt 25,2 23,8 22,6 16,3 15,9 15,8 13 12,4 11,5 Rädda Barnen Barn med låg födelsevikt Det finns ett stort antal studier som påvisar sambanden mellan låg födelsevikt och ohälsa, exempelvis i form av dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar och förekomsten av diabetes. Låg födelsevikt kan vara ett resultat av en ogynnsam social miljö, som sedan bidrar till att riskfaktorer anhopas under uppväxten. Landskronas medelvärde (30,7) för antal födda barn med låg födelsevikt är i linje med Skånes och rikets siffror. Tidsmässigt har medelvärdet förbättrats. Barn med låg födelsevikt (medelvärden för antal födda med födelsevikt mindre än 2500 gram per 1 000 födda) Landskrona Skåne Riket 2003-2007 30,7 30,5 29,3 2001-2003 45,6 38,6 39,2 Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret 26
Behörighet till gymnasieskolan Bristande baskunskaper är en belastning som begränsar möjligheten till yrkesutbildning, delaktighet i samhället och självständigt liv. Risken för utanförskap ökar. Behörigheten till gymnasieskolan har varit på ungefär samma nivå i Landskrona sedan 2001. Mellan år 2005 och 2009 minskade andelen behöriga med två procentenheter. I 2010 års mätning syns dock att andelen behöriga till gymnasieskolan ökar i Landskrona, vilket är i motsatt riktning från såväl snittet för Skåne som för Riket där behörigheten istället sjunker. Landskrona har totalt, jämfört med riket lägre andel elever som är behöriga till nationellt gymnasieprogram, lägre meritvärde och lägre andel som når målen i alla ämnen. Det finns emellertid stora variationer mellan skolorna. Jämfört med riket har två av sex skolor högre genomsnittligt meritvärde, tre har högre andel behöriga till nationellt program och en skola har högre andel som nått målen i alla ämnen. Behörighet till gymnasieskolan Landskrona Skåne Riket 2010 84 86,1 88,2 2009 81 87,7 88,7 2005 83 87 88,8 2001 81,5 87,4 89 Skolverket Personaltäthet i förskola Förskoleverksamheten har, förutom målsättningarna om en god pedagogisk verksamhet, en särskild betydelse för barns sociala utveckling. Antal inskrivna barn per årsarbetare inom förskolan i Landskrona är något högre i förskolor som drivs i enskild regim (6,2) än dem som drivs kommunalt (5,6). I länet och riket är det i stort sett lika för de kommunala och enskilda förskolorna. Landskrona har jämförelsevis fler barntäta förskolor. Antal inskrivna barn per årsarbetare Landskrona Skåne Riket 2001 2005 2009 2001 2005 2009 2001 2005 2009 Kommunal förskola 5,6 5,4 5,6 5,4 5,3 5,4 5,3 5,3 5,4 Enskild förskola 4,5 5,3 6,2 5,5 5,6 5,3 5,6 5,3 5,3 Skolverket Simkunnighet Simkunnighet är en skyddsfaktor och påverkar självförtroendet positivt. Att kunna simma erbjuder fler möjligheter till en aktiv fritid och skapar trygghet i relation till vatten. Variationen i simkunnighet bland eleverna är stor mellan skolorna. En skola har 66 procent simkunniga elever i årskurs 5 och tre skolor har 100 procent simkunniga i åk. 5. I nedanstående tabell redovisas andel elever som är simkunniga 5 efter avslutad simskola. Andel simkunniga barn Landskrona 2001 2005 2009 Årskurs 2 92 82 84 Årskurs 5 96 88 92 Landskrona stad 5 Simkunnighet innebär att kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg, ha god vattenvana och vara trygg i vattnet. 27
Målområde 4 Hälsa i arbetslivet Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar den arbetsrelaterade ohälsan och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa samt minskar de sociala skillnaderna i ohälsa. Det finns en rad direkta kopplingar mellan människors arbetsmiljö och olika hälsoutfall såsom negativ stress och ensidig belastning. Arbetsmiljöarbetet måste därför vara en central och prioriterad del av folkhälsoarbetet. Ohälsotal Ohälsotal är ett mått som Försäkringskassan tagit fram. Ohälsotalet beräknas genom att summera antalet sjukpenningdagar, dagar med förtidspension/sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med förebyggande sjukpenning och dividera summan med antalet sjukförsäkrade och förtidspensionärer. Ohälsotal är beroende av hur regler för olika typer av ersättning ändras eller används. Landskronas ohälsotal är högre för både män (40,3) och kvinnor (54,3) än för länet och riket. Ohälsotalet visar på en positiv utveckling och har sjunkit sedan 2001 och 2005. Denna utveckling gäller även för jämförelsegruppen. Ohälsotal (20-64 år) (antal ohälsodagar) Landskrona Skåne Riket 2001 2005 2009 2001 2005 2009 2001 2005 2009 Män 45,9 48,2 40,3 34 34,4 28,4 35,4 35,8 29,1 Kvinnor 60,2 65,4 54,3 48,6 51,8 41,4 51,9 54 42,6 Försäkringskassan Arbetsskador Utgångspunkten för målområdet är att kraven i arbetslivet måste balanseras mot människors möjligheter att kunna fungera och må bra under ett helt arbetsliv. En god arbetsmiljö är av central betydelse för att minska hjärt- och kärlsjukdomar, värk och belastningsskador, psykiskt ohälsa och andra stressrelaterade sjukdomar. Antalet anmälda arbetsskador är högre för både män (14,4) och kvinnor (13.3) i Landskrona än för länet och riket. Tidsmässigt har siffran för arbetsskador har sjunkit sedan 2002 och 2004 i både kommunen, länet och riket. Antal anmälda arbetsskador (20-64 år) (per 1 000 av alla förvärvsarbetande, avser dagbefolkningen) Landskrona Skåne Riket 2002 2005 2008 2002 2005 2008 2002 2005 2008 Män 22,4 20,3 14,4 16,6 13,3 10,7 15,2 12,4 9,7 Kvinnor 17,7 15,2 13,3 15 11,5 8,5 13,9 11,2 8,2 Arbetsmiljöverket, ISA-registret 28
Önskar att byta yrke Att inte kunna byta yrke när man önskar detta kan tyda på en så kallad inlåsningssituation, vilket har ansetts utgöra en risk för olika typer av ohälsa och sjukfrånvaro. Landskronas resultat (22 procent) för önskan att byta yrke ligger jämförelsevis bättre till än Skåne (24,2 procent). Dock har andelen ökat i Landskrona sedan 2004-års undersökning. Fler kvinnor än män önskar att byta yrke. Önskar att byta yrke (18-80 år) 2000 2004 2008 Landskrona 24,6 15,6 22 Skåne 25,4 25,1 24,2 Anspänd arbetssituation En anspänd arbetssituation är en kombination av höga psykologiska krav i arbetet och lågt beslutsutrymme. Denna typ av situation kan kopplas till en rad olika hälsoproblem, såsom hjärtoch kärlsjukdom, olika smärtstillstånd i rörelseorganen samt psykisk ohälsa. Värdet av anspänd arbetssituation är något lägre i Landskrona (19,2 procent) än i Skåne (20,5 procent). Känslan av anspänd arbetssituation skiljer sig i stort sätt inte mellan könen. Siffran har sjunkit sedan 2004. Anspänd arbetssituation (18-80 år) 2000 2004 2008 Landskrona 19,2 23,7 19,2 Skåne 23 24 20,5 Svagt socialt stöd i arbetet Ett svagt socialt stöd i kombination med en anspänd arbetssituation har visat sig påverka den mentala hälsan men även risken att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar. Landskrona (15,6 procent) ligger bättre till i jämförelse med Skåne (21,7 procent). I kommunen och länet har upplevelsen av svagt socialt stöd i arbetet minskat. Avseende kön gäller denna minskning bland kvinnor i Landskrona medan det för män istället har ökat. Svagt socialt stöd i arbetet (18-80 år) 2000 2004 2008 Landskrona 17,4 19,2 15,6 Skåne 25,8 25,4 21,7 29
Höga psykologiska krav i arbetet Under senare tid har såväl arbetstempot som tidspressen ökat inom de flesta yrken vilket har resulterat i högre psykologiska krav i arbetet. Andelen som upplever höga psykologiska krav i arbetet har minskat sedan förgående undersökningar, bland såväl män som kvinnor. Landskrona (41,9 procent) ligger bättre till i jämförelse med Skåne (45,2 procent). Höga psykologiska krav i arbetet (18-80 år) 2000 2004 2008 Landskrona 44,7 45,1 41,9 Skåne 52,9 47,7 45,2 Låg kontroll i arbetet Att ha låg kontroll över det egna arbetet i kombination med höga psykologiska krav har visat sig vara relaterat till ett antal sjukdomar. I Landskrona och Skåne har upplevelsen av den låg kontroll i arbetet minskat, särskilt bland kvinnorna i kommunen. Dock känner något fler kvinnor än män låg kontroll. Landskronas siffror (53,9 procent) ligger sämre till i jämförelse med Skåne (50,7 procent). Låg kontroll i arbetet (18-80 år) 2000 2004 2008 Landskrona 54 57,8 53,9 Skåne 52,2 55,8 50,7 30