Förtroendet för Försäkringskassan. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:6]

Relevanta dokument
Förtroendet för Migrationsverket Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:8]

Förtroendet för Försäkringskassan. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:7]

Förtroende för svensk nyhetsrapportering. Författare: Frida Tipple, Annika Bergström och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2017:38]

Förtroende för svensk nyhetsrapportering. Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:19]

Kännedom om och förtroende för Statistiska centralbyrån. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:26]

Kännedom om och förtroende för Statistiska centralbyrån. Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:14]

Våld och demokrati. Författare: Frida Tipple och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:18]

Bostadsmarknadsopinion. Josefine Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:27]

Framtidens arbetsmarknad. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:18]

Bostadsmarknadsopinion. Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:15]

EU opinion i Sverige. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:9]

Framtidens Arbetsmarknad. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:5]

Kännedom om och förtroendet för Svenska Kraftnät. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:3]

Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:5]

Svenskarnas värdering av radio och tv Marcus Weissenbilder och Annika Bergström [SOM-rapport nr 2018:20]

Svenskarnas värdering av radio och tv Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:21]

Evenemangskonsumtion. Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:13]

Jubileumssatsningarna. Författare: Frida Tipple och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:27]

Jubileumssatsningarna. Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:12]

West Pride. Författare: Frida Tipple [SOM-rapport nr 2019:36]

Förtroendet för Försäkringskassan. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:7]

Nationaldagsfirande i Sverige 2011 och Klara Bové och Henrik Oscarsson [SOM-rapport nr 2017:3]

Det demokratiska samtalet. Författare: Frida Tipple och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:17]

Förtroende för Försäkringskassan. Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:9]

Vetenskapen i samhället Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:13]

Vetenskapen i samhället Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:7]

Allmänhetens bedömning av, och kontakt med polisen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:19]

Mellanmänsklig tillit i Sverige Bo Rothstein, Sören Holmberg och Marcus Weissenbilder [SOM-rapport nr 2018:21]

Allmänhetens bedömning av och kontakt med polisen. Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:11]

Demokrati och delaktighet i Göteborg. Författare: Frida Tipple och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:28]

Demokrati och delaktighet. Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:14]

Förtroendet för Säpo. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:6]

Förtroendet för Säpo. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:15 ]

SOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder

Innehållsförteckning

SOM-institutets public service-mätningar: Användning, förtroende och attityder Marcus Weissenbilder [SOM-rapport nr 2019:19]

Förtroendet för Finansinspektionen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:14 ]

Förtroendet för Läkemedelsverket. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:3]

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2]

Förtroendet för Riksrevisionen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:5]

Kulturvanor i Sverige Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:8]

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ]

Riksdagen: förtroende och kontakt. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:17]

Riksdagen: förtroende och kontakt. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:13 ]

Svenskarnas värdering av radio och tv. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:9]

Allmänhetens syn på arbetsmiljö och arbetsrelaterade frågor. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:20]

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16]

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ]

Allmänhetens bedömning av, och kontakt med polisen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:18]

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

Myndigheten för kulturanalys 2018 Formgivning: Kulturanalys Tryck: Taberg Media Group AB, 2018 ISBN:

Religiositet och tro i Göteborg. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:12]

Attityder till tobaksförebyggande arbete. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:19]

Religiositet och tro i Göteborg. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Olsson [SOM-rapport nr 2015:18]

SOM. Förtroende för facket Sören Holmberg

Kulturvanor i Sverige

SOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:10]

Scenkonst i Västsverige Författare: Sophie Cassel och Annika Bergström [SOM-rapport nr 2018:26]

Förtroendet för Riksrevisionen 2011

SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg Åsa Nilsson

Förtroendet för Riksrevisionen 2009

SOM-rapport nr 2008:4 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg

Pep-rapporten Författare: Sophie Cassel och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2019:01]

SOM-rapport nr 2009:26 SOM. Förtroende för Riksdagen Martin Brothén Sören Holmberg

SOM-rapport nr 2008:5 SOM. Förtroendet för AMS. Johan Martinsson

SOM. Förtroendet för AMS. Sören Holmberg Åsa Nilsson

SOM-rapport nr 2008:15 SOM. Förtroendet för SÄPO. Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull

SOM-rapport nr 2009:6 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg

Svenskarnas bedömning av Havs- och vattenmyndig hetens verksamhet

Förtroendet för Säpo. Klara Sommerstein [SOM-rapport nr 2013:10]

Förtroendet för regeringen Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:17]

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson

Förtroendet för Arbetsförmedlingen

SOM. Förtroendet för SÄPO. Sören Holmberg Åsa Nilsson

Scenkonst i Västsverige Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15]

SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen

SOM-rapport nr 2009:23 SOM. Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper Åsa Nilsson

Svensk scenkonst 2009

Filmvanor och -attityder Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ]

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

Förtroendet för Säpo

Vetenskapen i Samhället (ViS) Sören Holmberg och Lennart Weibull [SOM-rapport nr 2011:7]

Svenskars bedömning av offentliga myndigheters verksamhet. Ylva Norén Bretzer och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:19]

SVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.)

Kulturvanor i Sverige Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:17]

VÄSTSVENSKA TRENDER Johan Martinsson & Ulrika Andersson (red.)

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

Förtroendet för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Svenska folket bedömer korruption. Monika Bauhr, Sören Holmberg och Sofia Arkhede [SOM-rapport nr 2016:03]

Kulturvanor i svenska städer. Författare: Josefine Bové [SOM-rapport nr 2016:34]

Trafikvanor och attityder i Västra Götaland. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:9]

Trafikvanor och attityder i Västra Götaland. Folke Johansson, Sophie Cassel och Annika Bergström [SOM-rapport nr 2018:25]

Förtroendet för Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:8 ]

Kulturvanor i Sverige Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:7]

Filmvanor och -attityder Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ]

Vetenskapen i Samhället (ViS) Sören Holmberg och Lennart Weibull [ SOM-rapport nr 2010:18]

SOM-rapport nr 2008:11 SOM. Energiopinionen. Sören Holmberg

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11]

Transkript:

Förtroendet för Försäkringskassan Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:6]

Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen 2016... 1 Tabell 1 Förtroende för samhällsinstitutioner, 2016... 3 Tabell 2 Förtroende för Försäkringskassan efter bakgrundsfaktorer, 2016... 4 Tabell 3 Förtroende för Försäkringskassan efter politisk orientering, 2016... 5 Tabell 4 Förtroende för Försäkringskassan efter nyhetsvanor, 2016... 6 Tabell 5 Förtroende för Försäkringskassan efter särskilda bakgrundsfaktorer, 2016... 7

Introduktion SOM-undersökningarna genomförs varje år sedan 1986 av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Syftet med undersökningarna är att kartlägga svensk opinionsbildning och belysa hur svenska folkets vanor och attityder förändras över tid. SOM-institutet är en samverkan mellan två institutioner vid Göteborgs universitet: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och Statsvetenskapliga institutionen. Den nationella SOM-undersökningen genomförs i samverkan med forskare från olika discipliner främst inom samhällsvetenskap. SOM-undersökningens rapportserie står för en betydande del av resultatredovisningen av SOMundersökningarna. Resultat publiceras även i form av presentationer och djupare analyser i de återkommande forskarantologierna. Alla publikationer finns tillgängliga för nedladdning på SOM-institutets webbsida www.som.gu.se. En utförlig metoddokumentation från den nationella SOM-undersökningen 2016 tillgängliggörs på hemsidan i juni 2017. Den nationella SOM-undersökningen 2016 Fältarbetet för den nationella SOM-undersökningen följer i huvudsak samma upplägg från år till år. 2016 års SOM-undersökning använde en undersökningsdesign som kallas blandad datainsamling (mixed mode) vilket innebar att data primärt samlades in via postenkäter, men respondenterna gavs även möjlighet att fylla i enkäten på internet. Undersökningen skickades ut till ett systematiskt sannolikhetsurval av den svenska befolkningen. Urvalsramen innefattade alla svenska och utländska medborgare som har sin primära adress i Sverige och som är mellan 16 och 85 år. År 2016 ingick 20 400 personer i det totala urvalet. Den totala urvalsstorleken delades in i sex jämnstora grupper till vilka olika editioner av SOM-undersökningen 2016 skickades till. Samtliga formulär innehöll 12 sidor med frågor varav ca 8 sidor är gemensamma för samtliga editioner och övriga sidor är fyllda med projektspecifika frågor vilka varierar mellan formulären. Svaren samlades in mellan den 16 september 2016 och 31 januari 2017. En stor andel av svaren inkom tidigt och 30 dagar in i fältarbetet hade närmare 80 procent av de slutgiltiga svaren kommit in. Under fältperioden genomfördes en serie påminnelser via post, telefon och SMS. Svarsfrekvens och representativitet Av det ursprungliga urvalet på totalt 20 400 personer var det 9 828 personer som besvarade och skickade in formuläret vilket motsvarar en nettosvarsfrekvens på 51 procent 1. Vilka som svarar och vilka som inte svarar på en frågeundersökning har betydelse för tolkningen av undersökningens resultat. Om en viss grupp är underrepresenterad och samma grupps svar tenderar att skilja sig från övrigas blir studiens resultat mindre giltiga för populationen som helhet. Trots att hälften av respondenterna inte svarar på enkäten är den demografiska representativiteten i svarsgruppen god i de flesta avseenden. I figur 1 görs det däremot tydligt att en minskad andel i de yngre åldersgrupperna svarar på SOM-undersökningarna. 1 I nettosvarsfrekvensen har det så kallade naturliga bortfallet definierats bort. Till det naturliga bortfallet förs personer som är fysiskt eller mentalt oförmögna att svara på enkäten, personer som är avlidna, bortresta under större delen av fältperioden, emigrerade, har språksvårigheter eller inte alls talar svenska. Sammanlagt 1 033 personer, motsvarande 5,1 procent, har räknats bort som naturligt bortfall. 1

Figur 1 Svarsfrekvens i olika åldersgrupper 1996-2016 (procent) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 16 19 år 20 24 år 25 29 år 70-79 år 60-69 år 80-85 år 16-19 år 25-29 år 20-24 år Träffsäkerheten i attitydfrågor om politiska förslag och bedömningar av ekonomin är hög trots de sjunkande svarsfrekvenserna. Frågor där det existerar större generationsskillnader, exempelvis nyhetskonsumtion, påverkas däremot något mer av att delar av befolkningen har en lägre representation i svarsunderlaget 2. Procentskattningar och felmarginaler SOM-undersökningarna bygger på ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen 16-85 år. Resultat från sådana urvalsundersökningar är alltid förknippade med en osäkerhet som kan uttryckas i form av en felmarginal. Med hjälp av en felmarginal går det att det beräkna ett konfidensintervall kring till exempel en procentskattning. Vi kan förvänta oss att procenttalet för hela populationen befinner sig inom konfidensintervallet i 95 fall av 100 i en tänkt situation med många upprepade mätningar. Att vara medveten om felmarginalen göra att vi lättare undviker att dra slutsatser om förändringar eller gruppskillnader som enbart beror på slumpen. Tabellen nedan ger några exempel på hur stor felmarginalen är vid olika gruppstorlekar och procentskattningar. Tabell 1 Lathund för procentskattningar vid olika gruppstorlekar (felmarginaler och procentenheter) Skattning 100 200 400 800 1000 2000 50 procent ±9,8 ±6,9 ±4,9 ±3,5 ±3,1 ±2,2 30 procent ±9,0 ±6,4 ±4,5 ±3,2 ±2,8 ±2,0 10 procent ±5,9 ±4,2 ±2,9 ±2,1 ±1,9 ±1,3 6 procent ±4,7 ±3,3 ±2,3 ±1,6 ±1,5 ±1,0 2 procent ±2,7 ±1,9 ±1,4 ±1,0 ±0,9 ±0,6 SOM-institutet har i samverkan med Försäkringskassan undersökt svenskarnas för myndigheten och hur det ser ut i olika befolkningsgrupper. Frågorna ställdes i formulär 3. 2 Elias Markstedt (2014) Representativitet och viktning. SOM-rapport 2014:20, SOM-institutet, Göteborgs universitet. 2

Tabell 1 Förtroende för samhällsinstitutioner, 2016 (procent; balansmått) Arbetsmiljöverket Mycket stort Ganska stort Varken stort eller litet Ganska litet Mycket litet Ingen uppfattning Summa procent Antal svarande Förtroendebalans bland dem med åsikt 4 17 34 10 8 27 100 1 617 +3 Dagspressen 1 3 26 43 19 9-100 3 101 +1 Försäkringskassan 6 21 30 17 10 16 100 1 636 +0 Riksdagen 1 3 25 39 22 11-100 1 519-5 Regeringen 1 5 26 33 22 14-100 3161-5 Svenska kyrkan 1 7 22 37 18 16-100 1 514-5 Försvaret 1 5 21 42 23 9-100 1 517-6 Kommentar: Frågan lyder Ange också hur stort du har för följande: och är placerad efter frågan Hur stort har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? Svarsalternativen är mycket stort ; ganska stort ; varken stort eller litet ; ganska litet ; mycket litet samt ingen uppfattning. Procentbasen utgörs av dem som besvarat respektive delfråga. 1 Frågan är ställd utan svarsalternativet ingen uppfattning. Förtroendebalans bland dem med åsikt avser andelen som svarat mycket eller ganska stort minus andelen som svarat mycket eller ganska litet. Personer som inte uttryckt någon åsikt är exkluderande från balansen. Rangordningen i tabellen följer balansen. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2016. 3

Tabell 2 Förtroende för Försäkringskassan efter bakgrundsfaktorer, 2016 (procent; balansmått) Mycket stort Ganska stort Varken stort eller litet Ganska litet Mycket litet Ingen uppfattning Summa procent Antal svarande Förtroendebalans bland dem med åsikt Samtliga 6 21 30 17 10 16 100 1 636 +0 Kön Kvinna 4 23 30 16 11 16 100 874 +0 Man 7 20 30 17 10 16 100 759 +0 Ålder 16 29 år 9 22 23 15 11 20 100 231 +5 30 49 år 7 28 30 18 10 7 100 445 +8 50 64 år 4 19 32 17 12 16 100 457-8 65 85 år 4 17 32 16 9 22 100 503-5 Utbildning 1 Låg 5 16 31 12 11 25 100 257-2 Medellåg 4 20 29 17 12 18 100 502-5 Medelhög 6 21 31 17 12 13 100 360-3 Hög 6 27 29 19 8 11 100 485 +5 Yrkesgrupp 2 Tjänstemän 5 24 30 18 10 13 100 840 +0 Egenföretagare inkl. lantbrukare 3 8 41 16 8 24 100 79-19 Arbetare 6 21 27 16 13 17 100 509-2 Boendeområde Geografisk uppväxt Ren landsbygd 1 19 31 19 15 15 100 233-16 Mindre tätort 4 20 33 15 11 17 100 314-2 Stad/större tätort 7 22 28 17 10 16 100 771 +2 Sthlm/Gbg/Malmö 7 23 32 15 8 15 100 286 +7 I Sverige 4 21 30 17 11 17 100 1 418-4 Annat land i Norden (10) (29) (30) (10) (8) (13) 100 40 (+26) Annat land i Europa 13 31 27 15 6 8 100 52 +25 Land utanför Europa 22 24 24 10 12 8 100 59 +26 Tillit till andra människor 3 Låg (0 4) 8 12 28 19 20 13 100 217-22 Medel (5 7) 4 19 33 17 10 17 100 721-5 Hög (8 10) 6 26 29 15 8 16 100 665 12 Kommentar: För frågans lydelse samt procentbas för tabell/balans, se tabell 1. 1 Låg = ej fullgjord obligatorisk skola eller grundskola, Medellåg = gymnasium, folkhögskola eller motsvarande, Medelhög = eftergymnasial utbildning, men ej examen från högskola/universitet, Hög = examen från högskola/universitet. 2 Yrkesgruppkategori baserad på fråga om yrke samt fråga om yrkesgrupp. Tjänstemän = Hög tjänsteman; ledande befattning, kvalificerad tjänsteman och övrig tjänsteman, Egenföretagare inkl. lantbrukare = småföretagare exkl. lantbrukare och lantbrukare m.fl., Arbetare = arbetsledare; tekniker, yrkesutbildad inom handel/service/omsorg, yrkesutbildad arbetare och övrig arbetare. 3 Frågan lyder: Enligt din mening, i vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet? Därefter följer en elvagradig skala från 0 10 där 0 motsvarar Det går inte att lita på människor i allmänhet och 10 Det går att lita på människor i allmänhet. Resultat i parentes bygger på svarstal under 50 personer. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2016. 4

Tabell 3 Förtroende för Försäkringskassan efter politisk orientering, 2016 (procent; balansmått) Mycket stort Ganska stort Varken stort eller litet Ganska litet Mycket litet Ingen uppfattning Summa procent Antal svarande Förtroendebalans bland dem med åsikt Samtliga 6 21 30 17 10 16 100 1 636 +0 Politiskt intresse Mycket intresserad 6 19 29 20 13 13 100 250-8 Ganska intresserad 5 24 29 17 10 15 100 767 +2 Inte särskilt intresserad 5 20 33 15 10 17 100 478 +0 Inte alls intresserad 10 16 21 13 13 27 100 134 +2 Ideologisk orientering 1 Klart till vänster 7 22 24 20 13 14 100 159-6 Något till vänster 8 25 34 14 9 10 100 313 12 Varken till vä eller hö 5 20 32 14 12 17 100 538-2 Något till höger 4 21 33 17 8 17 100 404-2 Klart till höger 4 19 22 23 13 19 100 187-18 Partisympati Vänsterpartiet 4 28 27 15 18 8 100 95 +0 Socialdemokraterna 6 24 32 15 8 15 100 419 +9 Centerpartiet 4 29 29 16 6 16 100 120 +13 Liberalerna 3 29 30 17 5 16 100 88 +15 Moderaterna 5 18 31 21 8 17 100 363-6 Kristdemokraterna (11) (27) (30) (8) (16) (8) 100 37 (+14) Miljöpartiet 8 32 31 14 7 8 100 59 +22 Sverigedemokraterna 5 13 22 19 21 20 100 206-28 Feministiskt initiativ (3) (10) (37) (23) (7) (20) 100 30 (-20) Kommentar: För frågans lydelse samt procentbas för tabell/balans, se tabell 1. 1 Frågan lyder: Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster högerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala?. Resultat i parentes bygger på svarstal under 50 personer. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2016. 5

Tabell 4 Förtroende för Försäkringskassan efter nyhetsvanor, 2016 (procent; balansmått) Mycket stort Ganska stort Varken stort eller litet Ganska litet Mycket litet Ingen uppfattning Summa procent Antal svarande Förtroendebalans bland dem med åsikt Samtliga 6 21 30 17 10 16 100 1 636 +0 Tittande på Aktuellt/Rapport Dagligen 4 18 33 16 9 20 100 577-5 5 6 ggr/v 2 22 33 17 11 15 100 184-5 3 4 ggr/v 8 24 32 14 12 10 100 206 +7 1 2 ggr/v 7 25 28 15 11 14 100 219 +9 Mer sällan 7 23 27 22 7 14 100 227 +1 Aldrig/ej svar 7 21 23 18 15 16 100 203-7 Morgontidningsläsning 1 Dagligen 4 18 33 18 9 18 100 485-6 5 6 ggr/v 3 21 38 14 7 17 100 138 +2 3 4 ggr/v 3 23 25 20 10 19 100 128-6 1 2 ggr/v 6 35 27 14 4 14 100 109 28 Mer sällan 9 17 31 17 14 12 100 94-6 Aldrig/ej svar 7 22 27 16 13 15 100 675 +2 Kvällstidningsläsning på nätet Dagligen 5 18 30 18 14 15 100 412-10 5 6 ggr/v 4 22 31 16 11 16 100 104-2 3 4 ggr/v 6 23 35 15 11 10 100 162 +3 1 2 ggr/v 6 21 32 22 9 10 100 179-4 Mer sällan 3 23 34 14 10 16 100 329 +3 Aldrig/ej svar 7 22 25 16 8 22 100 436 +7 Kommentar: För frågans lydelse samt procentbas för tabell/balans, se tabell 1. 1 Morgontidningsläsning avser läsning av papperstidning. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2016. 6

Tabell 5 Förtroende för Försäkringskassan efter särskilda bakgrundsfaktorer, 2016 (procent; balansmått) Mycket stort Ganska stort Varken stort eller litet Ganska litet Mycket litet Ingen uppfattning Summa procent Antal svarande Förtroendebalans bland dem med åsikt Samtliga 6 21 30 17 10 16 100 1 636 +0 Hushållsinkomst Max 300 000 9 20 28 14 9 20 100 387 +7 301 000 700 000 4 21 32 17 12 14 100 684-5 Mer än 700 000 5 24 28 19 10 14 100 457 +0 Bedömning av den egna hälsan 1 Dåligt (0 4) 10 20 26 17 14 13 100 180 +0 Medel (5 8) 4 20 33 17 10 16 100 957-3 Gott (9 10) 6 23 28 16 10 17 100 468 +4 Sjukskrivning senaste 12 mån. Inte sjukskriven/sjukskriven upp till 6 dagar 5 21 31 17 9 17 100 1 368 +0 Sjukskriven mer än en vecka 6 26 27 17 18 6 100 174-2 Har sjuk-/aktivitetsersättning Ja (13) (27) (24) (13) (15) (8) 100 40 (+0) Nej 5 22 30 17 10 16 100 1 503 +13 Nöjd med livet 2 Nöjd 5 22 31 16 10 16 100 1 473 +1 Inte nöjd 8 14 31 19 13 15 100 133-11 Kommentar: För frågans lydelse samt procentbas för tabell/balans, se tabell 1. 1 Frågan lyder: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? följt av en elvagradig skala 0 10, där 0 motsvarar Mycket dåligt och 10 motsvarar Mycket gott. 2 Frågan lyder: Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever? Nöjd = Mycket nöjd och Ganska nöjd, Inte nöjd = Inte särskilt nöjd och Inte alls nöjd. Resultat i parentes bygger på svarstal under 50 personer. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2016. 7

SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför årligen nationella och lokala frågeundersökningar och anordnar seminarier på temat Samhälle, Opinion och Medier. SOM-institutet Seminariegatan 1B Box 710, 405 30 Göteborg 031 786 3300 info@som.gu.se www.som.gu.se