Krondroppsnätet Resultat från Krondroppsnätet - Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson
Krondroppsnätet Vad jag kommer att prata om. Krondroppsnätets mätningar när, var och hur? Försurning - lokalt, nationellt och i ett Europaperspektiv Emissioner, nedfall och effekter i markvattnet Övergödning - lokalt, nationellt och i ett Europaperspektiv Emissioner, nedfall och effekter i markvattnet Sammanfattning
Vad är Krondroppsnätet? Programstart: 1985 Antal ytor: 62 för närvarande Finansiering: Främst regional finansiering från Luftvårdsförbund, Länsstyrelser, kommuner, företag, men även nationell finansiering från Naturvårdsverket. Nationell samordning, gemensam metodik
Krondroppsnätets mätningar var, när hur?
Mätningar i länet 2016/2017 Mätplats Dominerande trädslag Öppet fält Krondropp Fälleshult (G 18) Gran X X Attsjö (G 21) Tall X X Tagel (G 22) Gran X X X Angelstad (G 23) Gran X X Markvatten Foto Krondroppsytan i Attsjö.
Försurning i Kronobergs län ett bestående problem? Många samverkande faktorer bidrar till att fördröja återhämtning Svavelnedfall Kvävenedfall Skogsbruk Askåterföring Vittring Utlakning
Försurning i Kronobergs län ett bestående problem? Försurade (röda) och ej försurade sjöar (svarta) 2010. Försurning av sjöar och vattendrag består Ca 50 % försurade sjöar i Kronoberg (Fölster m.fl., 2014) 9 400 ton kalk ska fördelas under 2018 8 Mkr har avsatts för kalkning av sjöar och vattendrag 2018 Fölster m. fl. SLU, Vatten och miljö: Rapport 2014:20.
Sveriges utsläpp av SOx Har minskat med 80 % sedan 1990 120 100 80 60 40 20 Industri Jordbruk, boskap Jordbruk, övrigt Lösningsmedel Övrigt Avfall Inrikes flyg Vägtransport Arbetsmaskiner Inrikes sjöfart Diffusa utsläpp Övrig stationär förbränning Industri El- och fjärrvärme El/fjärrvärme 0 Källa: Ingrid Mawdsley, SMED
SO 2 emissioner i Kronobergs län SO2 (ton) per län, 2015 Västerbotten Norrbotten Västra Götaland Skåne Stockholm Västernorrland Gävleborg Södermanland Kalmar Uppsala Östergötland Värmland Dalarna Gotland Örebro Blekinge Halland Västmanland Jönköping Kronoberg Jämtland 171 ton/år 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 Källa: Ingrid Mawdsley, SMED
Svavelnedfall Kronobergs län Attsjö, G21 Tagel, G22 Angelstad, G23
Svavelnedfall som krondropp (samtliga mätserier i länet) Nedgången i svavelnedfall är statistiskt säkerställd vid alla nu aktiva platser Minskning sedan 1996/97 2016/17 mellan 77-91 % (Angelstad -87 %, Attsjö -77 %, Tagel -91%)
1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Svavelnedfall i Sverige (våtdeposition) med nederbörden 16 SO 4 2-,nss deposition kg S ha -1 y -1 14 12 10 8 6 4 2 0 SW SE Sweden N Svavelnedfallet kulminerade sannolikt i slutet av 1960-talet
Svavelnedfall som krondropp, medelvärde 2014-2015 -Jämförelse av svavelnedfall med skogsytor inom ICP Forest
ph i nederbörd (samtliga mätserier) ph har ökat i nederbörden vid Tagel
ph i markvatten Kronobergs län Attsjö, G21 Tagel, G22 Angelstad, G23
ph i markvattnet - Jämförelse med skogsytor inom ICP Forest Krondroppsnätet: median för 3 mätningar/år under 2014-2016, 50 cm djup) ICP-Forest: median för månadsvärden under 2014-2016, 40-80 cm djup
ANC, syraneutraliserande förmåga i markvatten Attsjö, G21 Tagel, G22 Angelstad, G23
ANC (syraneutraliserande förmåga) i markvattnet under rotzonen (50 cm djup) Medianvärdet under de senaste tre åren (2015-2017). Nivåer och trender för ANC. -> ANC < 0 (medianen för perioden 1996-2017) -> ANC > 0 ((medianen för perioden 1996-2017) Pilar upp eller ner visar på en signifikant ökning respektive minskning.
Övergödning i Kronobergs län fortsatt kvävenedfall Två källor som bidrar till övergödningen i skogsekosystemet Kvävenedfall Gödsling i skogen
Sveriges utsläpp av NOx och NH 3 Sveriges utsläpp av NOx har minskat med drygt 50 % sedan 1990 Sveriges utsläpp av NH 3 har minskat med 6 % sedan 1990 80 Tusen ton 300 70 250 200 150 100 50 0 Lösningsmedel Övrigt Jordbruk, boskap Diffusa utsläpp Avfall Inrikes flyg Inrikes sjöfart Jordbruk, övrigt Övrig stationär förbränning Arbetsmaskiner Industri El- och fjärrvärme Vägtransport 60 50 40 30 20 10 0 Inrikes sjöfart Inrikes flyg Arbetsmaskiner Diffusa utsläpp El- och fjärrvärme Lösningsmedel Övrigt Övrig stationär förbränning Vägtransport Industri Avfall Jordbruk, övrigt Jordbruk, boskap Källa: Ingrid Mawdsley, SMED
Utsläpp av NOx och NH 3 i Kronobergs län NOx (ton) per län, 2015 NH3 (ton) per län, 2015 Västra Götaland Skåne Stockholm Norrbotten Östergötland Gävleborg Västernorrland Kalmar Värmland Uppsala Halland Dalarna Jönköping Västerbotten Örebro Södermanland Västmanland Gotland Kronoberg Jämtland Blekinge 2,5 kton 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 18000 20000 Västra Götaland Skåne Kalmar Östergötland Halland Jönköping Uppsala Gotland Värmland Södermanland Gävleborg Stockholm Kronoberg Örebro Västerbotten Västernorrland Norrbotten Dalarna Västmanland Blekinge Jämtland 1,8 kton 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000
Kvävenedfall Kronobergs län Totalt nedfall av oorganiskt kväve Kvävenedfallet överskrider kritiskt belastning för barrskog, 5 kg N/ha/år, i hela länet Attsjö, G21 Tagel, G22 Angelstad, G23
Nedfall av oorganiskt kväve (NO 3 -N + NH 4 -N) med nederbörden till öppet fält Inkluderar ej torrdepositionen, vilket kan utgöra ca 50 % av totalt nedfall Nedfall av oorg. N med nederbörden har vid Tagel minskat med 45 % sedan 1996/97
Totalt kvävenedfall i Sverige (2000-2016) I sydvästra Sverige, inklusive Kronobergs län, minskade kvävenedfallet 2001-2016 ca 19 %. Utsläppen av oorganiskt kväve från EU28 har 2001-2015 minskat ca 33 %.
1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Kvävenedfallet i Sverige (våtdeposition) med nederbörden NO 3 - deposition kg N ha -1 yr -1 7 6 5 4 3 2 1 0 SW SE Sweden N NO 3 -N NO 3 -N Kvävenedfallet, både NO 3 -N och NH 4 -N som våtdeposition, kulminerade i mitten av 1980-talet NH 4 + deposition kg N ha -1 yr -1 7 6 5 4 3 2 1 SW SE Sweden N NH 4 -N 0
Mätdata Oorg-N i nederbörden på öppet fält 2016/17 Interpolerad karta över Oorg-N i nederbörden på öppet fält Interpolerad karta över Totalt nedfall av Oorg-N till barrskog Uppmätt oorg-n med nederbörden vid: Tagel 4,7 kg N/ha Beräknat totalt nedfall av oorg-n vid: Tagel 7,7 kg N/ha
Kvävenedfall som våtdeposition - Jämförelse med ICP Forest Krondroppsnätet och ICP Forest: deposition med nederbörd till öppet fält. Inkluderar ej torrdeposition. Medel 2015-2016
Nitrat i markvattnet i Kronobergs län
Nitrat i markvattnet Jämförelse med skogsytor inom ICP Forest Krondroppsnätet: median för 3 mätningar/år under 2014-2016, 50 cm djup ICP-Forest: median för månadsvärden under 2014-2016, 40-80 cm djup
Miljötillståndet i skogsekosystemen i Kronobergs län 2016/2017 Det kvarstår omfattande problem med sjöförsurning i länet. Kraftig minskning av svavelnedfall i länet och i övriga Sverige. Minskat kvävenedfall över öppet fält vid Tagel (sedan 2008). Det totala kvävenedfallet till skogen ligger runt 6-12 kg N/ ha/ år, vilket är över den kritiska belastningsgränsen för skogsmarken i Sverige på 5 kg N/ha /år. Långsam återhämtning från försurning av markvatten. Förhöjda nitrathalter i markvattnet förekommer sällan, men inträffar efter störningar såsom stormskador.
Krondroppsnätet Tack för uppmärksamheten