KOMPENDIUM 2016 KUVASZ

Relevanta dokument
KUVASZ. Grupp 1. FCI-nummer 54 Originalstandard FCI-Standard ; tyska, engelska SKKs Standardkommitté

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

POLSKI OWCZAREK PODHALANSKI

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté , ändrad

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté

LAPSK VALLHUND (Lapinporokoira)

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

MAGYAR AGAR. Grupp 10. FCI-nummer 240 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

SHIBA (Shiba) Grupp 5. FCI-nummer 257 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

KOMONDOR. Grupp 1. FCI-nummer 53 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

COTON DE TULÉAR. Grupp 9. FCI-nummer 283 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

HYGENSTÖVARE (Hygenhund)

EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

Grupp 5 SHIBA Nordisk Kennel Union

ALPENLÄNDISCHE DACHSBRACKE

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

FINSK LAPPHUND. (Rasnamn i hemlandet: Suomenlapinkoira)

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

LANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

WELSH CORGI PEMBROKE

FARAOHUND (Pharaoh Hound)

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

Grupp 10 WHIPPET Nordisk Kennel Union

AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

PINSCHER. (Deutscher Pinscher)

PULI. Grupp 1 FCI-nummer 55 FCI-standard på engelska publicerad FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

WELSH CORGI CARDIGAN

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

FOXHOUND. (Rasnamn i hemlandet: English Foxhound)

URSPRUNGSLAND: Tibet HEMLAND: England

POLSKI OWCZAREK NIZINNY

WELSH CORGI CARDIGAN

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

Grupp 5 SVENSK LAPPHUND Nordisk Kennel Union

AUSTRALISK TERRIER (Australian Terrier)

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

WEIMARANER. Grupp 7. FCI-nummer 99 Originalstandard ; tyska FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

KOOIKERHONDJE. Grupp 8. FCI-nummer 314 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

SERBSKI GONIC. Grupp 6. FCI-nummer 150 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

LÖWCHEN (Petit Chien Lion)

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

WELSH CORGI CARDIGAN

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)

MUDI. Grupp 1. FCI-nummer 238 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

STEIRISCHE RAUHHAARBRACKE

WELSH SPRINGER SPANIEL

SLOUGHI. Grupp 10. FCI-nummer 188 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

WELSH CORGI PEMBROKE

Svenska Älghundklubben

DERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

CANE CORSO (Cane Corso Italiano)

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

AFGHANHUND. (Rasnamn i hemlandet: Afghan Hound)

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

Grupp 3 SEALYHAMTERRIER Nordisk Kennel Union

DALMATINER (Dalmatinac)

SALUKI. Grupp 10. FCI-nummer 269 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

TYSK SPETS, inklusive keeshond och pomeranian

RIESENSCHNAUZER. Grupp 2. FCI-nummer 181 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 FCI-nummer - Ej erkänd av FCI Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté Foto: Åsa Lindholm

DERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

KROMFOHRLÄNDER. Grupp 9. FCI-nummer 192 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

Grupp 9 LHASA APSO Nordisk Kennel Union

STANDARD FÖR BORZOI FCI nr 193 (Russkaya Psovaya Borzaya) ANVÄNDNINGS- Vinthund (används i hemlandet för jakt, kapplöpning och coursing)

TYSK SPETS, inklusive keeshond och pomeranian

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

FLATCOATED RETRIEVER

HÄLLEFORSHUND. Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse

AZAWAKH. Grupp 10. FCI-nummer 307 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)

SREDNEASIATSKAJA OVTJARKA

CHINESE CRESTED DOG. Grupp 9

DVÄRGSCHNAUZER. (Zwergschnauzer)

GRIFFON D ARRET À POIL DUR / KORTHALS

Grupp 10 GREYHOUND Nordisk Kennel Union

BEAUCERON (Beauceron, Berger de Beauce, Bas-Rouge)

BASSET BLEU DE GASCOGNE

GROSSER SCHWEIZER SENNENHUND

FLATCOATED RETRIEVER

Grupp 2 BULLMASTIFF Nordisk Kennel Union

Grupp 3 TENTERFIELD TERRIER Nordisk Kennel Union

CHOW CHOW. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

BRETON (Epagneul breton)

JUZJNORUSSKAJA OVTJARKA

ENGELSK SPRINGER SPANIEL

WELSH SPRINGER SPANIEL

Transkript:

KOMPENDIUM 2016 KUVASZ Svenska Kuvaszklubben Svenska Bergs- och Herdehundsklubben Framtaget för domarkonferens 2016 KOMPENDIUM 2016

Kompendiet för kuvasz är framtaget av den svenska rasklubben (Svenska Kuvaszklubben). Kompendiet är godkänt av dess specialklubb (Svenska Bergs- och Herdehundsklubben). Samtliga bilder har godkänts för kompendiets användning av respektive fotograf. Layout är gjord av Pernilla Sandström. Översiktlig innehållsförteckning Ursprung 2 Helhetsintryck och måttförhållanden 3 Uppförande/karaktär 3 Huvud 5 Kropp 9 Rörelser 14 OBS! Vi ber Er uppmärksamma att på de exempelfotografier som använts kan det förekomma både felaktiga och utsökta detaljer i andra hänseenden än de som avses att demonstreras i kompendiets olika stycken. Hud, päls och färg 15 Fel 18 VÄDJAN TILL DOMARE När man närmar sig en kuvasz är det mycket viktigt att man inte med ett leende går direkt fram och böjer sig över. Det är för en kuvasz ett hotande beteende som är en del av kuvaszens rastypiska vaksamma temperament. Undvik till en början ögonkontakt, växla några ord med handlern. Fråga gärna om tandvisning och börja känna genom hunden framifrån. Tänk på att kuvaszen kan reagera på ovan klädsel såsom hattar och solglasögon. 1

FCI-nummer 54 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-09-13; tyska, engelska SKKs Standardkommitté 2002-03-20 Ursprungsland/hemland: Ungern Användningsområde: Bevakning och skydd, jakt och spår FCI-Klassifikation: Grupp 1, sektion 1 Bakgrund/ändamål Rasen är en urgammal ungersk herdehund. Dess förfäder kom med magyarerna till Karpater-bäckenet. Magyarerna använde hundarna till att bevaka och skydda djurhjordar mot rovdjur och tjuvar. Tack vare rasens jaktlust blev den använd till jakt under kung Mattias Corvinus tid (senare halvan av 1400-talet). Allt eftersom hjordarna blev färre blev rasens ursprungliga användning alltmer sällsynt och den blev i stället hemmahörande i byarna och senare t o m i städerna. Kuvasz är en stor värdig vakthund med anor från den ungerska pustan. I Ungern användes kuvaszen bland annat för att vakta boskapshjordarna från inkräktare som varg, björn och boskapstjuvar. I samband med jordbrukets utbredning fungerade kuvaszen som gårdshund och i och med industrialismens genombrott fick kuvaszhundar vakta industriområden. I Sverige lever de flesta kuvaszer som sällskapshundar men vaktinstinkten är fortfarande påtaglig. Kuvaszen vaktar gärna sin gård, sin familj och de djur som tillhör familjen. Utanför sitt revir är kuvaszen betydligt öppnare men man ska ha i åtanke att kuvaszen ogillar att främmande människor kastar sig över den. Hos Svenska Kennelklubben (SKK) har det registrerats 232 valpkullar, från 1969-2014. Under samma tid registrerades ca 49 importer. Det finns idag ca 250 kuvaszer i landet. Det innebär att genpoolen är begränsad och att det finns viss variation i typ. Förutom hälsa och typ är mentaliteten en viktig egenskap att ta hänsyn i aveln med tanke på det samhälle vi lever i idag och vilka svenska lagar vi måste anpassa oss till. Den första registrerade kuvaszen i Sverige importerades 1969 av den ungerskfödde läkaren Dr. Tibor Buzády. Det var en hanhund, Betyartelepi Bicsak Csigo från Ungern. Flera importer följde och Dr. Buzády blev den första uppfödaren av rasen. Han var dessutom initiativtagare till den första rasklubben för ungerska raser (Föreningen Ungerska Rashundar) där kuvaszen ingick fram till 1994. Då bildades Svenska Kuvaszklubben (SvKK) som fick officiell status 1995. År 2000 anslöts SvKK till den nybildade klubben Svenska Bergs- och Herdehundar. Svenskuppfödda kuvaszer har exporterats till mer än ett 10-tal länder runt om i världen. Framgångar för våra exporter har det blivit. En hane, blev BIM på Crufts 1994 och hans dotter blev BIR. Första gången en svenskuppfödd Kuvaszhane blev Världshundssegrare (World Winner) var i Helsingfors 1998, därefter har det tillkommit ytterligare ett antal titlar på World och Europa Winner. Dessutom har svenska kuvaszer tagit Cert och till och med blivit BIR på Rasspecial i kuvaszens hemland Ungern. Svenska Kuvaszklubben har även fått hedersomnämnande från den Ungerska Kennelklubben för sitt arbete med att förvalta en av Ungerns nationalskatter, den vackra, vita ungerska kuvaszen. Eftersom vargar oftast anföll nattetid var den bästa färgen på hundarna vit eller ljust krämfärgad, så herdarna kunde se skillnad på sina hundar och rovdjur. 2

Helhetsintryck Rasen skall vara kraftig, storvuxen och ha en tät, vågig och vit päls. Dess tilltalande yttre skall utstråla ädelhet och kraft. De enskilda kroppsdelarna skall passa ihop harmoniskt och benen skall varken vara för korta eller för långa. Benstommen skall vara kraftig utan att vara grov. Den starka muskulaturen skall vara torr och benstommen klart framträdande. Från sidan sett skall kroppen bilda en nästan kvadratisk, liggande rektangel. Hunden skall vara väl musklad. Den skall vara kraftig, ha ett livligt temperament och vara mycket rörlig. Dess yttre skall avspegla outtröttlig arbetsförmåga. Viktiga måttförhållanden Det som skiljer kuvaszen från de andra stora vita herdehundarna är att hela hunden måste vara ädel. Med ädel menas inte tunn då kuvaszen ska vara välmusklad. Det ska inte vara något tunnformat bröst men bröstkorgen ska vara bred och djup. När man tittar på en kuvasz så ska man se en vacker hund framför sig. Kuvaszen ska vara kraftigt byggd utan att vara grov eller för tung. Hanen ska vara större, tyngre byggd, ha mera muskelmassa, ha kraftigare benstomme och ha grövre huvud. Tiken ska vara smäckrare byggd, mer finlemmad och alltigenom feminin. Tiken får vara något längre i kroppen än hanen. Könsprägling är ej lika med storlek. Kroppslängden skall något överstiga mankhöjden. Bröstkorgens djup skall motsvara ungefär halva mankhöjden. Nospartiet skall vara något kortare än halva huvudets längd. Miljöbilder. Uppförande/karaktär: Rasen är tapper och modig. De personer som den anförtrotts att skydda eller det som den skall vakta försvarar den även med sitt liv som insats. Rasen är självsäker och kan om den behandlas illa bli aggressiv. Den är trogen, pålitlig och älskar sin ägare och familj. Den behöver mycket motion och måste sysselsättas. Den är anspråkslös, dess skötsel är enkel och den tål också mycket dåliga väderleksförhållanden. Den uppskattar omtanke och omsorg. Kuvaszen är av naturen mycket reserverad och bör behandlas med värdighet och respekt. Rasens karaktärsegenskaper gör att domare bör ha ordentlig kontakt med föraren innan hantering. På grund utav dess ursprungliga arbetsuppgifter tillåts de unga individerna (upp till 2 år) att vara lite mer reserverade. Domare måste agera på ett sådant sätt att de inte provocerar hundarna. 3

Miljöbilder. 4

Huvud Huvudet skall vara typiskt kilformat, stå i harmoni med kroppen, vara tilltalande, ädelt och uppvisa ansenlig kraft. Huvudet skall vara karakteristiskt finmejslat och torrt. Det är genom huvudets form som kuvasz framför allt kan skiljas från liknande raser. Huvudet skall hos hanhunden vara något kraftigare än hos tiken. Huvudet är viktigt för att bedöma rasens typ. Det är här man ser rasens speciella karaktär och utstrålning. Skallen är medelbred mellan öronen, jämt avsmalnande mot nospartiet. Om längd och bredd inte överensstämmer med standarden, så förlorar huvudet det karaktäristiska uttrycket. Skallparti Skallen skall vara bred och pannan lätt framträdande. I pannans mitt skall löpa en utpräglad fåra. Stop Stopet skall vara föga markerat. Diskvalificerande fel Markerat stop. Nostryffel Den svarta nostryffeln skall vara trubbigt formad. Diskvalificerande fel Pigmentförlust på nosspegel, läppar och ögonkanter. Pigmentet är viktig och så kallade vinternäsor är inte önskvärda. Rosafärgade fläckar, alternativt avsaknad av mörkt pigment är ett diskvalificerande fel. Nosparti Nospartiet skall avsmalna jämnt, men får aldrig bli spetsigt. Nosryggen skall vara rak. Den rätta formen på nospartiet ska likna en trubbigt avsmalnande kil. Läppar Läpparna skall vara svarta och ligga väl an. Mungipan skall vara taggig. Pigmentering. Käkar/tänder Tänderna skall vara väl utvecklade, kraftiga och regelbundna med ett fulltaligt saxbett. Diskvalificerande fel Avsaknad av en eller fler framtänder, hörntänder, premolar 2-4 eller molar 1-2. Avsaknad av mer än två P1:or. M3 beaktas inte. Över- och underbett, korsbett. Lucka på mer än 2 mm mellan övre och undre incisiver. 5

Utmärkta huvuden tikar till vänster och hanar till höger. 6

Ögon Ögonen skall vara något snedställda, mandelformade och mörkbruna. Ögonkanterna skall vara svarta och väl åtliggande. Diskvalificerande fel Entropion, ektropion. Ögonen är en viktig rasdetalj hos kuvaszen där såväl form som färg och pigmentering ger rasen dess speciella uttryck. Ögonen är medelstora och avspeglar mod, trygghet och styrka. Färgen skall vara mörkbrun, ju mörkare desto bättre. Ögon i ljusare nyanser förekommer och bör bedömas efter hundens övriga fel och förtjänster. Ögonfärgen får dock aldrig vara gulaktig. Öron Öronen skall vara medelhögt ansatta. Vid ansättningen skall en tredjedel stå ut bågformat och sedan falla tätt intill huvudet. Öronen skall vara V-formade med avrundade spetsar. Vid uppmärksamhet skall öronen lyftas lätt. De får aldrig vara upprättstående eller vridna. När hunden är vaksam ska öronen dras fram och resas något, men aldrig vara helt rättuppstående. Diskvalificerande fel Upprättstående öron. Hals Halsen skall snarare vara kort än medellång och den skall vara kraftigt musklad. Den skall bilda en vinkel på 25 30 grader mot horisontallinjen. Nacken skall vara kort. Huden skall vara stram utan löst halsskinn. Hos hanhundar skall krage och man vara påfallande. OBSERVANDUM tänk på att halsen skall vara kort. 7

Utmärkta ögon (tikar till vänster samt nere till höger, hane uppe till höger). Utmärkta öron (tikar till vänster och hanar till höger). 8

Kropp Från sidan skall kroppen bilda en nästan kvadratisk liggande rektangel. Den idealiska formen är välutvecklad manke med medellång rygg, kort ländparti och medellångt något sluttande kors. Rygglinje Rygglinjen skall vara plan. Manke Manken skall vara lång och tydligt höja sig över ryggens nivå. Rygg Ryggen skall vara medellång, plan, bred, väl musklad och stram. Ländparti Ländpartiet skall vara kort och vara en stram fortsättning på ryggen. Kors Korset skall slutta lätt. Det skall vara väl musklat och brett. Pälsen skall vara mycket tjock vilket gör att hunden kan verka något överbyggd. Bröstkorg Genom den kraftigt utvecklade muskulaturen blir förbröstet rundat och bröstbensknappen framträder bara lätt. Bröstkorgen skall vara djup, lång och lätt välvd. Underlinje Buklinjen skall vara lätt uppdragen. 9

Kropp hanar. Kropp tikar. 10

Svans Svansen skall vara lågt ansatt i rak fortsättning på det lätt sluttande korset. Den skall hänga lodrätt med lätt uppåtsvängd, inte ringlad, spets. Svansen skall nå till haslederna. När hunden är uppmärksam får svansen som högst höjas i nivå med rygglinjen. Diskvalificerande fel Svans som är höjd över rygglinjen även i vila eller svans som rullar sig över korset. Svanshållningen är ett uttryck för hundens sinnesstämning. När man bedömer kuvaszens svans så är svansansättningen och korsets form viktigare än hur hunden bär svansen. I ringen kan kuvaszerna många gånger mäta sig mot varandra att de gärna höjer svansen mer än normalt. Exempel på svansföring. Den sista bilden visar en uppmärksam hund. 11

Extremiteter Framställ Frambenen skall vara lodräta ner till handlovarna, vara parallella och måttligt brett ställda. Framifrån sett är frambensställningen korrekt när en lodrät linje dragen från skulderleden sammanfaller med frambenets linje och fortsätter ner mellan tassens 3:e och 4:e tå. Sedd från sidan är frambenets ställning korrekt när man kan dra en lodrät linje från armbågsleden genom mitten av frambenet ner till handloven. Utmärkta framställ och exempel på korrekt tass. Skulderblad Skulderbladen skall vara långa, snedställda och musklade. De skall ligga tätt och stramt, men rörligt, intill bröstkorgen. Överarm Överarmarna skall vara medellånga och väl musklade. De skall bilda en vinkel på 100-110 grader mot skulderbladet. Armbåge Armbågarna skall vara torra, ligga tätt intill bröstkorgen och varken vara inåteller utåtvridna. De skall bilda en vinkel på 120-130 grader mot underarmarna. Underarm Underarmarna skall vara förhållandevis långa, raka och kompakta med torr muskulatur och starka senor. Handlov Handlovarna skall vara väl utvecklade och strama. Senorna skall vara starka som av stål. Mellanhand Mellanhänderna skall vara förhållandevis korta, torra och lätt snedställda (vinkeln mot vertikallinjen skall vara 10-15 grader). Framtassar Framtassarna skall vara runda eller något ovala och fasta. Tårna skall vara korta och så högt välvda som möjligt. De skall vara elastiska och väl slutna med spänstiga och svarta trampdynor. Klorna skall vara hårda, kraftiga och svarta eller skiffergrå. 12

Bakställ Bakbenets ställning är från sidan sett korrekt när knäleden och tassen befinner sig under höftleden och en lodrät linje kan dras från sittbenskölen ner till hasen. Sedda bakifrån skall bakbenen vara parallella och stå medelbrett isär. Utmärkta bakställ. Lår Låren skall med sin långa, breda och massiva muskulatur vara tätt förbundna med bäckenet. Bäckenet och låret skall bilda en vinkel på 100-110 grader. Knäled Knälederna skall vara omfångsrika. Vinkeln mellan lår och underben skall vara 110-120 grader. Underben Underbenen skall vara långa med massiv muskulatur och kraftiga senor. Bakifrån sett skall underbenen vara lodräta och parallella. Has Hasorna skall var breda, omfångsrika, torra och seniga. Hasvinkeln skall vara 130-140 grader. Mellanfot Mellanfötterna skall vara långa och lodräta. Baktassar Baktassarna skall vara ovala, i övrigt som framtassarna. 13

Rörelser I skritt skall hunden röra sig brett och långsamt. I trav skall rörelserna vara lätta, elastiska, marktäckande, schvungfulla, regelbundna och uthålliga. Armbågarna skall varken vara inåt- eller utåtvridna. 14

Hud Huden skall vara väl pigmenterad. Den skall vara skiffergrå och stram. Päls Pälsstruktur Pälsen skall vara måttligt hård, vågig och något styv utan tendens att filta sig. Under det grova täckhåret skall finnas finare, mjuk underull. Huvudet, öronen och tassarna skall vara täckta med kort, 1-2 cm lång, tätt åtliggande och rak päls. Exempel på god pälsstruktur (nedan samt till höger). Frambenens framsidor och sidor samt bakbenen under knälederna skall också vara täckta med kort, 1-2 cm lång, rak päls. På benens baksidor skall det finnas 5-8 cm långa fanor. De skall på bakbenen nå till haslederna. Runt halsen skall det finnas en krage som skall nå ner till kråset i bringan. Detta skall vara särskilt markant hos hanhundar. På kroppen, låren och överarmarna skall pälsen vara medellång (4-12 cm). Den skall vara mycket vågig och bildar ofta kammar, åsar och tofsar. Hela svansen skall vara täckt av tjock, vågig päls. På svansspetsen kan pälsen bli 10-15 cm lång. Diskvalificerande fel Päls som tenderar att vara raggig, locka sig eller inte är vågig, t ex rak, sträv päls. Lång päls som täcker benen. Färg Färgen skall vara vit. Elfenbensfärg är tillåten. Nässpegeln, ögonkanterna och läpparna skall vara svarta. Trampdynorna skall vara svarta eller skiffergrå. Gommen skall helst vara mörkt pigmenterad, men rosa fläckar är tillåtna. Diskvalificerande fel Från standarden avvikande pälsfärg. Kuvaszpälsen är vit till färgen. Den har oftast en svag toning i créme, som nykärnat smör eller urtvättade ylleplagg. Ju äldre hunden blir, desto mer kan färgen avvika från det vita. 15

Goda exempel på pälsstruktur. 16

Storlek/vikt Mankhöjd Hanhundar: Tikar: Vikt Hanhundar: Tikar: 71-76 cm 66-70 cm 48-62 kg 37-50 kg Dagens hundar uppnår inte alltid önskad storlek och vikt. Emellertid får inte typ och raskaraktär offras för enbart storlek. Man föredrar hundar som är närmare den övre gränsen. 17

Fel Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse. Diskvalificerande fel Markerat stop. Pigmentförlust på nosspegel, läppar och ögonkanter. Avsaknad av en eller fler framtänder, hörntänder, premolar 2-4 eller molar 1-2. Avsaknad av mer än två P1:or. M3 beaktas inte. Över- och underbett, korsbett. Lucka på mer än 2 mm mellan övre och undre incisiver. Entropion, ektropion. Upprättstående öron. Svans som är höjd över rygglinjen även i vila eller svans som rullar sig över korset. Päls som tenderar att vara raggig, locka sig eller inte är vågig, t ex rak, sträv päls. Lång päls som täcker benen. Från standarden avvikande pälsfärg. Fel som bör beaktas: Alltför välvd skalle. Gula ögon. Hängande undre ögonlock och läppar. Lång hals. Bred bringa. Lösa skuldror. Slapp kroppsbyggnad. Utåtvridna tassar, bak och fram. Brant kors. Nota bene Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet. Testiklar Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen. 18

19

20

www.svkk.se Svenska Kuvaszklubben Svenska Bergs- och Herdehundsklubben Framtaget för domarkonferens 2016 KOMPENDIUM 2016 21