Skolenkäten 2015 Analys av insamlade enkätsvar våren och hösten 2015 www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00 Fax: 08-586 080 10
Svar från hälften av Sveriges skolor 2015 Skolenkäten genomförs med alla skolor i Sverige under en tvåårsperiod. Under ett år besvaras enkäten på hälften av landets skolor. Enkäten är ett viktigt underlag i Skolinspektionens arbete med att granska landets skolor. Svaren på vissa frågor redovisas även på Skolverkets webbplats Välja skola. Skolenkäten besvaras av: - Elever i grundskolans årskurs 5 och 9 samt gymnasiets år 2 - Pedagogisk personal i grund- och gymnasieskolan - Vårdnadshavare med barn i förskoleklass, grundskolan och grundsärskolan. Under 2015 besvarades Skolenkäten av drygt 340 000 elever, lärare och vårdnadshavare. Totalt deltog 3 357 skolenheter i 124 kommuner och 101 större utbildningsföretag. Bild 1 nedan visar vilka kommuner som ingick 2015. Skolenkäten är uppbyggd kring en rad frågeområden med utgångspunkt i skollagen och läroplanerna. Frågeområdena innehåller bland annat påståenden om trygghet, studiero, inflytande, anpassningar och utmaningar. I den här analysen har vi valt att titta på svar från elever och lärare i grundskolans årskurs 9 och år 2 på gymnasiet. Fokus har varit på om elever får stöd och utmaningar i skolarbetet, områden som är aktuella och viktiga för elevernas prestationer i skolan. Du kan ladda ned totalrapporterna för 2015 på Skolinspektionens webbplats om du vill ta del av allt resultat från Skolenkäten. Bild 1. Kommuner som deltagit i Skolenkäten 2015.
Svårt för eleverna att veta vad som krävs En förutsättning för att eleverna ska kunna ta ansvar för sin skolgång och sina studieresultat är att de vet vad som krävs och förväntas av dem, vilket också står tydligt i skollagen och läroplanerna för grund- och gymnasieskolan. (3 kap. 15 och 17, 10 kap. 12-13 (grundskolan), 15 kap. 20 (gymnasieskolan) skollagen (2010:800) samt Lgr 11, 2.7 och Lgy 11, 2.5) Många elever tycker det är svårt att veta vad som krävs Eleverna tycker att det är svårt att veta vad de behöver klara av i skolan, detta uppger fyra av tio elever i årskurs 9. Drygt två av tio elever säger att de inte vet vad de behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan. Samtidigt säger två av tio att deras lärare inte förklarar vad de ska göra i skolarbetet så att de förstår. I gymnasieskolans år 2 ger eleverna samma bild av skolan. De tillfrågade lärarna, både i gymnasieskolan och grundskolan, delar elevernas uppfattning till viss del. Av dem menar en av tio att deras elever inte förstår vad de behöver kunna för att nå kunskapskraven Forskning betonar också vikten av att eleverna har en klar uppfattning om vad som förväntas av dem för att de ska uppnå målen, något som även påverkar deras engagemang i skolan. (Hattie, Synligt lärande för lärare, Stockholm: Natur & Kultur, 2012). Skolarbetet är för svårt för en del elever Nästan tre av tio elever i årskurs 9 tycker att skolarbetet är för svårt för dem samtidigt som två av tio säger att de inte kan få extraundervisning om de behöver det. Grundskolelärarna har en liknande uppfattning, av dem menar två av tio att de inte har förutsättningar att hjälpa elever som behöver av det. Nästan alla lärare menar dock att eleverna kan nå kunskapskraven. Endast en av tjugo säger att eleverna inte kan nå kunskapskraven i deras ämnen. Lärarna verkar alltså ha förtroende för att deras elever kan nå målen även om det inte alltid har förutsättningar att hjälpa eleverna.
Skilda förutsättningar för lärare att hjälpa eleverna För att undersöka hur elevernas situation skiljer sig åt mellan skolorna så jämför vi de skolor där lägst respektive högst andel lärare anser att de har förutsättningar att hjälpa elever som behöver stöd. I diagram 1 nedan redovisas medelvärdet av andelen instämmande lärare uppdelat på de skolor där störst respektive lägst andel lärare uppger att de har förutsättningar att hjälpa elever som är i behov av stöd. I stort sett alla lärare (99 procent), på de 10 procent av skolorna där högst andel lärare har förutsättningar att hjälpa, svarar instämmande på påståendet Jag har förutsättningar att hjälpa elever som är i behov av det. På de 10 procent av skolorna där minst andel instämmer, svarar i genomsnitt hälften av lärarna (51 procent) att de har förutsättningar att hjälpa elever som är i behov av stöd. Diagram 1. Andel lärare som uppger att de har förutsättningar att hjälpa elever Jag har förutsättningar att hjälpa elever som är i behov av det 100 99 80 60 40 51 20 0 De 10 % av skolorna där högst andel De 10 % av skolorna där lägst andel
Möjlighet till extraundervisning varierar När det gäller elevernas möjligheter att få extraundervisning och lärarnas förutsättningar att hjälpa så ser vi liknande tendenser i svaren från eleverna som från lärarna. På grundskolorna där lägst andel lärare menar att de har förutsättningar att hjälpa elever som är i behov av stöd så svarar drygt sex av tio elever (64 procent) i årskurs 9 att de kan få extraundervisning om de skulle behöva det. Detta ska jämföras med närmare åtta av tio elever (76 procent) i årskurs 9 på grundskolorna där högst andel lärare menar att de har förutsättningar att hjälpa eleverna. Se diagram 2 nedan. Diagram 2. Andel elever som uppger att de kan få extraundervisning 100 Jag kan få extraundervisning om jag skulle behöva det 80 60 40 76 64 20 0 De 10 % av skolorna där högst andel De 10 % av skolorna där lägst andel
Lärare som hjälper elever i behov kan också ge stimulerande uppgifter till alla I skollagen framgår det tydligt att alla elever ska få det stöd de behöver för att nå kunskapskraven men också få den stimulans de behöver för att utvecklas så långt som möjligt utöver det (3 kap. 3 skollagen 2010:800). Skolenkäten visar att lärare i relativt stor utsträckning har förutsättningar att hjälpa elever som är i behov av stöd. Totalt sett svarar åtta av tio lärare instämmande på påståendet, både i grundskolan och gymnasieskolan. En något större andel, närmare nio av tio lärare, menar att de har utrymme att ge stimulerande uppgifter till alla elever. Det finns en samvariation mellan att hjälpa och hitta utmaningar Resultaten från Skolenkäten visar att det finns en samvariation mellan att ha utrymme att stimulera sina elevers lärande och att ha förutsättningar att hjälpa elever som behöver mer stöd, både i grund- och gymnasieskolan. På skolorna där lärare i hög utsträckning svarar att de har förutsättningar att hjälpa elever som är i behov av stöd, svarar de också i hög utsträckning att de har utrymme att ge stimulerande uppgifter till alla elever. Motsvarande gäller för skolor där lärare i lägre utsträckning uppger att de har förutsättningar att hjälpa elever i behov av stöd. Där uppger också en lägre andel att de har utrymme att ge stimulerande uppgifter till alla elever.
Diagram 3. Andel lärare som uppger att de kan ge stimulerande uppgifter och hjälpa elever i behov I diagram 3 ovan redovisas andelen gymnasielärare som instämmer i de två påståendena, Jag har utrymme att ge stimulerande uppgifter till alla elever och Jag har förutsättningar att hjälpa elever som är i behov av det, på de gymnasieskolor som genomfört Skolenkäten 2015. Varje punkt motsvarar en skola. Ju längre till höger punkten befinner sig desto högre andel lärare som instämmer i påståendet att de kan ge stimulerande uppgifter till alla. Motsvarande gäller för punktens höjd. Ju högre upp i diagrammet som punkten befinner sig desto högre andel lärare som instämmer i påståendet att de kan hjälpa elever som är i behov av det.