IRISH SOFTCOATED WHEATEN TERRIER

Relevanta dokument
STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

IRISH GLEN OF IMAAL TERRIER

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

WELSH CORGI PEMBROKE

GRIFFON D ARRET À POIL DUR / KORTHALS

LANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

WELSH SPRINGER SPANIEL

SHIBA (Shiba) Grupp 5. FCI-nummer 257 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté

KOOIKERHONDJE. Grupp 8. FCI-nummer 314 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

IRLÄNDSK RÖD OCH VIT SETTER

KERRY BLUE TERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 3 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

FLATCOATED RETRIEVER

WELSH CORGI CARDIGAN

WELSH CORGI CARDIGAN

POLSKI OWCZAREK PODHALANSKI

HYGENSTÖVARE (Hygenhund)

POLSKI OWCZAREK NIZINNY

WELSH CORGI PEMBROKE

FLATCOATED RETRIEVER

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

ALPENLÄNDISCHE DACHSBRACKE

AUSTRALISK TERRIER (Australian Terrier)

WELSH SPRINGER SPANIEL

IRLÄNDSK TERRIER (Irish Terrier)

FARAOHUND (Pharaoh Hound)

SALUKI. Grupp 10. FCI-nummer 269 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

FOXHOUND. (Rasnamn i hemlandet: English Foxhound)

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

LAPSK VALLHUND (Lapinporokoira)

YORKSHIRETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Yorkshire Terrier)

AIREDALETERRIER. Grupp 3

Grupp 3 SEALYHAMTERRIER Nordisk Kennel Union

BASSET FAUVE DE BRETAGNE

SKOTSK TERRIER (Scottish Terrier)

COCKER SPANIEL (English Cocker Spaniel)

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

WELSHTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Welsh Terrier)

TIBETANSK TERRIER. (Tibetan Terrier)

GORDONSETTER. Grupp 7

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

Grupp 9 LHASA APSO Nordisk Kennel Union

Grupp 10 WHIPPET Nordisk Kennel Union

RHODESIAN RIDGEBACK. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

PARSON RUSSELL TERRIER

MAGYAR AGAR. Grupp 10. FCI-nummer 240 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 10 GREYHOUND Nordisk Kennel Union

TIBETANSK SPANIEL (Tibetan spaniel)

JACK RUSSELL TERRIER

WELSH CORGI PEMBROKE

SILKYTERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 236 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)

WELSHTERRIER. (Welsh Terrier)

BASSET BLEU DE GASCOGNE

URSPRUNGSLAND: Tibet HEMLAND: England

SLÄTHÅRIG FOXTERRIER

ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

FLATCOATED RETRIEVER

STEIRISCHE RAUHHAARBRACKE

JÄMTHUND. Grupp 5. FCI-nummer 42 Originalstandard SKKs Standardkommitté

Grupp 1 LANCASHIRE HEELER Nordisk Kennel Union

Grupp 3 TENTERFIELD TERRIER Nordisk Kennel Union

ENGELSK SPRINGER SPANIEL

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

AKITA. Grupp 5. FCI-nummer 255 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

ENGELSK SETTER (English Setter)

CANE CORSO (Cane Corso Italiano)

AFGHANHUND. (Rasnamn i hemlandet: Afghan Hound)

POINTER. Grupp 7. FCI-nummer 1 FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

SCHAPENDOES (Nederlandse Schapendoes)

WELSH CORGI CARDIGAN

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)

CAVALIER KING CHARLES SPANIEL

LHASA APSO. Grupp 9. FCI-nummer 227 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

PARSON RUSSELL TERRIER

SKOTSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Scottish Terrier)

OTTERHOUND. Grupp 6. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

BICHON FRISÉ (Bichon à poil frisé)

JACK RUSSELL TERRIER

Grupp 8 CLUMBER SPANIEL Nordisk Kennel Union

IRLÄNDSK VATTENSPANIEL

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

DALMATINER (Dalmatinac)

TOSA. Grupp 2. FCI-nummer 260 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

CESKYTERRIER (Cesky Terrier)

JACK RUSSELL TERRIER

BEAUCERON (Beauceron, Berger de Beauce, Bas-Rouge)

Grupp 6 RHODESIAN RIDGEBACK Nordisk Kennel Union

BOLOGNESE. Grupp 9. FCI-nummer 196 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté , ändrad

Transkript:

Grupp 3 FCI-nummer 40 Originalstandard 2001-01-27 FCI-Standard 2001-04-25; engelska SKKs Standardkommitté 2001-12-06 IRISH SOFTCOATED WHEATEN TERRIER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben

Standard för IRISH SOFTCOATED WHEATEN TERRIER Ursprungsland/ hemland: Användningsområde: FCI-Klassifikation: Bakgrund/ändamål: Helhetsintryck: Uppförande/karaktär: Huvud: Skallparti Stop Nostryffel Nosparti Käkar/Tänder Irland Tidigare jakthund, numera främst sällskapshund Grupp 3, sektion 1 Den historiska bakgrunden för irish softcoated wheaten terrier är tämligen dunkel p.g.a. rasens släktskap med de andra irländska terrier-raserna. Wheatenterriern är troligen den äldsta av de fyra raserna. Dess existens i åtminstone 200 år antyds i gamla skrifter där man refererar till soft-coated dogs. Släktskapet med den moderna irländska terriern, även om det inte är så väl dokumenterat, verkar vara resultatet av medvetna experiment-korsningar mellan raserna. Wheatenterriern har troligen en tämligen blandad härkomst. Irish softcoated wheaten terrier användes av småbrukare till allehanda göromål på gårdarna, inte minst för att hålla efter skadedjur. Rasen användes under lång tid till den svåra jakten på grävling och utter. Trots wheaten-terrierns gamla anor var det inte förrän 1937 som irländska kennelklubben erkände den som officiell ras. Rasen ökar stadigt i popularitet och är numera välkänd runt om i världen. Rasen skall vara robust, aktiv och kompakt med en välbyggd kropp som ger intryck av styrka. Den skall varken vara högställd eller lågställd. Rasen skall vara livlig och sportig med bra temperament. Den är synnerligen tillgiven och trogen och mycket intelligent. Den är en pålitlig vän som försvarar utan aggressivitet. Huvudet skall som helhet vara kraftfullt utan att vara grovt. Det skall vara långt och i proportion till kroppen. Skallen skall vara flat och slät mellan öronen. Den skall inte vara för bred. Stopet skall vara markerat. Nostryffeln skall vara svart och väl utvecklad. Nospartiet skall inte vara längre än skallen. Käkarna skall vara kraftiga och starka med stora regelbundna tänder. Bettet skall vara saxbett eller tångbett, varken under- eller överbett.

Kinder Ögon Öron Hals: Kropp: Rygg Ländparti Bröstkorg Svans Extremiteter: Framställ: Skulderblad Armbåge Framtassar Bakställ: Lår Knäled Has Kindbenen skall inte vara framträdande. Ögonen skall vara väl placerade, mörka eller mörkt hasselnötsbruna, inte för stora eller framträdande. Öronen skall vara små till medelstora. De skall bäras framåtvikta med vikningen i nivå med skallens övre plan. Rosenöron eller öron med vikningen för högt är inte önskvärt. Halsen skall vara medellång, kraftig men inte grov med löst halsskinn. Kroppen skall inte vara för lång. Längden från manken till svansroten skall vara ungefär densamma som avståndet från manken till marken. Ryggen skall vara stark och plan med jämn överlinje. Ländpartiet skall vara kort och kraftfullt. Bröstkorgen skall vara djup med väl välvda revben. Svansen skall vara väl ansatt och inte för tjock. Den skall bäras glatt men aldrig över ryggen. I hemlandet kuperas den så att 2/3 av ursprungliga längden är kvar, förutsatt att det är i balans med hundens proportioner. Okuperad svans är tillåtet. SVANSKUPERING ÄR FÖRBJUDEN I SVERIGE Frambenen skall vara fullständigt raka, oavsett från vilket håll man ser dem. De skall ha god benstomme och muskulatur. Skuldrorna skall vara väl tillbakalagda, finmejslade och muskulösa. Armbågarna skall vara åtliggande. Framtassarna skall vara små och inte spretiga. Svarta klor föredras men varierande mörka färger tillåts. Bakstället skall vara väl utvecklat med kraftfull muskulatur. Låren skall vara kraftiga och muskulösa. Knälederna skall vara vinklade. Hasorna skall vara lågt ansatta och haslederna skall varken vara inåt- eller utåtvridna.

Baktassar Rörelser: Päls: Pälsstruktur Baktassarna som framtassarna. Rörelserna skall vara parallella sedda både framifrån och bakifrån. Från sidan sett skall rörelserna vara fria, lätta och koordinerade. Pälsen skall vara enkel, endast på öronen får underull förekomma. Strukturen skall vara mjuk och kännas silkig och inte grov. Unghundar är undantagna från detta. Frisyrklippning är tillåtet. Frisyrklippning: Pälsen klipps kort på halsen, bröstet och skallen. Den lämnas särskilt lång över ögonen och på underkäken. Mustascher är önskvärt. Ymnig behåring lämnas på benen. Kroppspälsen klipps så att den följer kroppens konturer men den skall inte vara skulpterad. Svansen klipps kort och prydligt avsmalnande. Naturlig päls: Pälsen skall som längst inte överskrida 12,7 cm (dvs 5 inches). Den skall vara mjuk, vågig eller löst lockig och med lyster som silke. Under inga omständigheter skall pälsen fluffas upp som på en pudel eller old english sheepdog. Hundar som presenteras i sådan pälskondition ger en felaktig bild av både typen och rasen. Valpar: Speciell uppmärksamhet skall ges till utvecklingen av valppälsen. Valpar föds sällan med den korrekta vuxenpälsen, hänsyn måste därför tas till detta vid bedömning. De går igenom flera stadier av förändring av både färg och pälsstruktur innan de får den färdiga vuxenpälsen, vilket oftast inträffar mellan 18 månader och 2 1/2 års ålder. Färg Storlek/vikt: Mankhöjd Vikt Alla rena nyanser av vetefärg, från ljust till en gyllene rödaktig färgton. Pälsen på huvudet skall ha samma färg som pälsen på kroppen. Öronbasen får ha en mörkare nyans och det är inte ovanligt att den täcks av ett tunt lager ljusa pälshår. Valpar kan vara rödaktiga, gråaktiga eller ibland rent vetefärgade. Masken är vanligen svart. Ibland förekommer en ål, dvs ett svart band längs ryggraden samt även svarta hårspetsar över hela kroppen. Dessa mörka hårstrån ljusnar med åldern och försvinner. Hanhundar 46-48 cm Tikar något lägre. Hanhundar 18-20,5 kg Tikar något mindre.

Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse. - underbett - överbett - nostryffel med annan färg än svart - päls som på vuxen hund inte är rent vetefärgad - nervositet Diskvalificerande fel: - gula ögon - matt, tjock, ullig eller bomullslik pälsstruktur - vit pälsfärg; brun pälsfärg Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet. Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Svenska Kennelklubben 163 85 SPÅNGA Besöksadress Rinkebysvängen 70 Telefon 08-795 30 00 Telefax 08-795 30 40 Telefon Informationsavdelningen 08-795 30 30 Sekreterare Standardkommittén 08-795 30 76 30