Kvast-Otto Här hade jag en felaktig bild på Otto Erikssons hus, så här såg det ut enligt Tonny Treiberg mfl. Låg på Nynäsvägen 113. Kvast-Otto, Otto Eriksson, var född 1873 i en statarstuga på Vendelsö Gård, och bodde på Gottfridslund i Alby i omgångar hos brodern Gottfrid som var sadelmakare där. Han kommer dit 1902 från Lötkärr. Deras åldriga mor, änkan Klara Lovisa, f Utterberg, kommer också dit men sju år senare. Samma år, 1909, flyttar Otto ensam lokalt i Alby som dräng, nu till Petterssongården, vidare 1911 till Strömslund i Jordbro, året efter till Vendelsö, han skrivs i kyrkoboken då som rödfärgare. År 1916 år han åter på Gottfridslund hos brodern/modern. Efter en kort tid på Åbrunna kommer han som torpare till Herrhagen och nygift med Helfrid Blomlöf år 1920. Hon har två barn med sig i boet och man får två gemensamma barn födda 1920 och 1922. Familjen flyttar 1925 till Handen och bygger egen villa på Nynäsvägen i Handen, Söderby 1:308 några år senare. Otto försörjer sig som rödfärgare, kvastbindare och tvättare. Kvastarna säljer han till Stockholms stads renhållningsverk!
Sopkvastarna bands av björkris och användes in på 50-talet. Han avlider på Nynäsvägen 116 i Handen 1955 och hustrun 1963. I författaren Birger Wårds nyckelroman år 1956 från Österhaningetrakterna, Ödet står på lur, får Kvast-Otto låna ut sitt namn till en ganska obehaglig karaktär som troligen inte på något sätt sammanstämmer med verkligheten. Läs här lite mer om denna roman, Handen, varifrån kommer namnet?
Gillets Sven Klasenius rubricerade sin artikel i Glimtar 2013, Grattis till en hundraåring. Sven Klasenius, tongivande hembygdsforskare och skribent. 1913, alltså för (drygt) 100 år sedan, föddes samhället Handen. Den 1 januari detta år bytte stationen på Nynäsbanan och det där liggande postkontoret namn från Österhaninge till Handen. Därmed kom det nya namnet att spridas även som poststämpel.
Stationen efter namnbytet. Vid Österhaninge kyrka hade man haft postkontor ända sedan 1875, och postadressen var förstås Österhaninge. Men när Nynäsbanan invigdes 1901 gavs stationen vid Rudan namnet Österhaninge, vilket hade till följd att även postkontoret vid järnvägen fick samma namn. De som bodde i trakten kring kyrkan fick byta postadress till Haninge, och det sägs ha skapat en del missnöje bland gamla Österhaningebor. När ortnamnet Handen infördes 1913 fick posten i kyrkbyn äntligen tillbaka sitt gamla namn Österhaninge. Handen var under 1800-talet namnet på ett litet ställe som låg i den kil som bildades där landsvägen från Stockholm förgrenade sig i en ostlig sträckning mot Dalarö, och en sydligare mot Västerhaninge och Ösmo. Handen var en lägenhet med smedja med fastighetsbeteckning Söderby 1:8. Namnet Handen finns inte omnämnt i några husförhörs- längder eller andra offentliga handlingar från tiden innan namnbytet på stationen. Däremot finns namnet på Häradsekonomiska kartan från 1906, och det förekommer i en brandförsäkringslängd redan 1879. Det påstås också finnas äldre belägg, men dessa har varit svåra att hitta.
Lägenheten Handen på ett foto av Harry Runqvist från 1967. Låg i kilen som bildades där Dalarövägen delade sig från Nynäsvägen strax norr om infarten till OK-Q8, Coop med flera. Det som gjorde stället mest känt, eller ökänt, var kanske att det också varit krog. Sådana var det gott om efter vägarna förr i tiden, men inte efter 1850-talet, då myndigheterna på grund av nya lagar blev restriktivare med att ge tillstånd. Krogrörelsen i Handen var dock kanske mer inofficiell, men icke desto mindre livaktig för det. När den förestående namnändringen på stationen blev känd protesterade somliga mot namnet. Bland annat skickades ett överklagande till Kungl. Maj:t, undertecknat av en rad inflytelserika personer, däribland ägaren till Söderby. De ansåg att det nya namnet var illa sett, och mest förknippades med bråk och slagsmål. Men hela sanningen framgår säkert inte av protestskrivelsen. Namnet måste ha varit mer etablerat för området än vad dessa herrar antydde. Ingen skulle väl komma på en så befängd idé som att döpa en järnvägsstation eller en postanstalt
efter enbart en lönnkrog Några år senare exploaterades Söderbys marker för villabebyggelse, och den tillfälliga fastighetsbeteckningen blev då Handens tomtområde och den första nya fastigheten fick beteckningen Handen nr 1. Frågan som många ställt genom åren är förstås vad namnet betyder och vad det kommer ifrån. En del förklaringar går ut på att det betyder exakt vad det låter som. Namnet skulle syfta på att vägen här förgrenade sig som en hand. En förklaring, som tycks ha vunnit särskild popularitet på senare tid, är att lönnkrogen skulle haft en skylt i form av en hand, andra säger att en liknande skylt stått vid själva vägskälet. Det kan förstås vara sant, men om det någonsin funnits en sådan skylt kan ju den ha skapats på grund av namnet på stället och inte tvärt om. Teorin om en vägskylt nämner Harry Runqvist i sin bok Österhaninge socken, men den verkar inte vara hans favorit. Den traditionellt mest etablerade namntydningen av ortsnamnet Handen har dock inget med en kroppsdel att göra, utan med namnet på det stora skogsbältet Hanveden tvärs över Södertörn som har sin ostligaste gräns just i området. Dels var Södertörnsdialekten sådan att uttalet blev Hannven eller Han(ve)den, dels var det inte heller ovanligt att man avsiktligt kortade ort- och bebyggelsenamn genom att klippa bort mittdelen en företeelse som antagligen inte begränsas till dessa trakter. Exempevis har vi Ri(dd)artorp, Håk(an)storp, Här(ad)skär och Handen mer närliggande som Täck(er)åker, Lännåk(er) o.s.v. Namnet på skogen uttalades kort och gott som Handen. Skogen känns i dag avlägsen, men sett från huvudgården Söderbys perspektiv, eller för de resande som kom från Stockholmshållet, så började den just här. Det som är fint med alla dessa teorier är att de (nästan) alla kan vara sanna. Liknelser med händer och vägskyltar kan ju i alla fall ha bidragit till att etablera namnet och gett det en begriplig innebörd. Namnet har i alla fall efter 100 år satt sig i folksjälen. Nya försök i modernare tid att ändra på det har också lyckligtvis fått ge vika så småningom.
Första målet nått. Det finns nu tillräckligt många underskrifter för att kommunen ska ta upp frågan om huset på Malmvägen i Handen. Ingen vet vad som händer men vi försöker följa ärendet här. Så här ser förslaget ut, lagt av Stefan Jansson den 11 november: Ett litet museum Sammanfattning Rädda det lilla röda huset på Malmvägen och låt eleverna på Fredrika Bremergymnasiet göra om det till ett litet museum. Beskrivning Det ligger ett litet rött hus på Malmvägen i Handen. Tre nya hus kommer att byggas på den tomten nästa år. Jag gick förbi där i går och tog ett par bilder. Min tanke var att några yrkesklasser på Fredrika Bremer-gymnasiet kan flytta huset till skolan och renovera det. Sedan kan man göra huset till ett litet
museum om hur livet faktiskt var här i Handen för inte så länge sedan. Ligger nu på kommunens hemsida: http://haninge.demokratiportalen.se/proposal?pid=837 Där kan ni också se vilka som skrivit under! När kriget kom till Handen. Rune Karlsson, vår nestor i Gillets forskning, född 1927 och uppväxt i Österhaninge, har skrivit en artikel om hur han upplevde andra världskriget på lokal nivå i Handen.
Han har på nationell nivå forskat på Sverige under andra världskriget och skrivit ett antal böcker i ämnet. Han är också författare till Gillets nyutgivna Tvätteribok tillsammans med Anita Stjernström. Kort ur artikeln Han berättar bl.a om hur hans lärarinna, den smått legendariska Regina Engström, redan 1938 insåg vad som höll på att hända i Europa och med sax och kartonger lärde tioåringarna vad som hände med Tjeckoslovakien när Hitler utövade sin makt. Han berättar också (utan att nämna namn) om kamrater och vuxna som influerats av den nazistiska våldsideologin och om vissa antisemitiska strömningar i samhället. Vi får också läsa om hur han i krigets slutskede träffar ryska desertörer på bio i Folkets Hus och på skoltyska diskuterar situationen. Ryssarna var då under ganska stor frihet internerade på Lissma gård. Artikeln skrevs för Gillets tidning Glimtar år 2014. Läs den här!
Eva Andersson, Handen, på 75årsdagen.här omgiven av sin sju barn, äkta hälfter och barnbarn. Eva Charlotta Andersson var född Svensson år 1876 i Lilla Mellösa församling i Södermanland. Hon flyttar hemifrån som 19-åring till Stockholm och bodde några månader på Norrmalmstorg. Hon engagerade sig snart i Frälsningsarmèns verksamhet och flyttade in i Stockholmskårens hus på Östermalmsgatan. Hon avancerade till löjtnant men slutade i Stockholmskåren 1899. Eva flyttade samma år till Eskilstuna och fem år senare till Köpenhamn men återkom till Sverige och Skebokvarn som piga åt Anthon Andersson. Eva och Anthon gifter sig 1908 och får i snabb följd sju barn innan Anton avlider på Aspösund år 1918. Hon flyttade då med sina sju barn till till Rockelsta och vidare till Lissma i Huddinge 1923 och några år senare till Stockholm och köper 1929 tillsammans med äldsta dottern Nina fastigheten Söderby 1:194 i Handen och flyttar dit fyra år senare. Hon avlider på försommaren 1952 i Handen. (mera om maken nedan) Här finns en fantastisk, väldokumeterad bild på jubilaren och hennes familj, en tidsdokumentation även utanför familjekretsen!
Bilden tillhör Mauritz Henriksson 1. O v e A n d e r s s o n Henriksson 2. Calle CJ Andersson 3. Dick Andersson 4. Jorma (Hejtan) Henriksson 5. Nina Henriksson Åkerberg 6. Antonia Åkerberg 7. Ivar Andersson 8. Edit Andersson 9. Elsa Andersson 10. Bengt Åkerberg 11. Irene Andersson 12. Lilly Andersson 13. Levin Andersson 14. Nils Andersson 16 Mauritz 17 Sven Andersson 18 Börje Andersson 19 Rolf Andersson 20 Britt-Louise 21 Bosse Andersson
15. Olle Andersson Eller: Evas barn 2 Carl Johan, CJ, Andersson, gift med nr 11 Irene 5 Nina 6 Antonia gift med nr 4 Jorma, (Hejtan) Henriksson gift med nr 10 Bengt Åkerberg 7 Ivar gift med nr 8 Edit 13 Levin gift med Märta, ej med på bild 14 Nisse gift med nr 12 Lilly 15 Olle gift med nr 9 Elsa Evas barnbarn Nr 1 Ove A-son son till Olle o Elsa Andersson Nr 3 Dick, nr 17 Sven, nr 21 Bosse barn till Ivar o Edit Andersson Nr 16 Mauritz son till Nina o Jorma Henriksson Nr 18 Börje son till Nisse o Lilly Andersson Nr 19 Rolf, son till Calle o Irene Andersson Nr 20 Britt-Louise dotter till Antonia o Bengt Åkerberg Avslutningsvis lite om maken Karl Anthon Andersson född i Skebokvarn 1866. Anthon blev framgångsrik snickare. Han var bl. a. några år hos biljardsnickaren Aspengren i Sthlm. Anthon kom tillbaka hem till Skebokvarn 1890. Han gjorde flera fasta snickerier och möbler på många gods och gårdar i
Södermanland. Anthon gifte sig första gången 1896 och fick tre barn i detta äktenskap men hustrun dog 1904. Då hade Anthon byggt huset på fastigheten Strömmen i Skebokvarn. På den fastigheten fanns sedan tidigare ett gammalt nedlagt mejeri, till vilket han flyttade sin snickerifirma. 1908 gifte han sig med Eva Charlotta Svensson. 1911 sålde han sitt snickeri och byggde bostad på fastigheten Aspösund i Båven. Därifrån fortsatte han sin kringflackande snickeriverksamhet. Fastigheten och huset Aspösund ligger otroligt vackert vid sundet mellan fastlandet och ön Aspö i Båven. Närmaste granne är Göran Perssons Torp. Anthon dog 1918. Änkan, Eva, sålde Aspösund 1922. Hans barn från första äktenskapet flyttade hemifrån. Eva och deras gemensamma sju barn flyttade först in på torpet Skållängslöten under Rockelsta slott i Helgesta och till Lissma 1923.
Fastigheten Söderby 1:194 i Handen. Hantverkarvägen 13. 1998 hette fastigheten Illervägen 12 och 14. Köptes 1929 av Eva Andersson och såldes efter hennes död 1952 till muraren Källström. Bilden tillhör Mauritz Henriksson. Vi tackar Mauritz Henriksson, Handen, för hans insatser med denna artikel! Nynäsvägen/Dalarövägen i Handen
Den tyvärr lite lågupplösta bilden är tagen från tomten där nuvarande Statoilmacken nu ligger. Nynäs Bensinstation drevs under många år av Bror Ljung och hans familj. De bodde i villan som skymtar bakom och i det lilla huset till höger drev hans svärfar Samuel Eriksson sin cykelverkstad. Det finns tre pumpar, kanske bensin, bentyl och dieselolja? Senare tillkom en tvätt- och smörjhall till vänster. Lägg märke till telefonkiosken t.v. i bilden, delvis skymd av en stolpe! Bilden finns i Haningegillets arkiv, vi är osäkra på årtalet, kan vi få hjälp? Kompl. via FB, Christina Hansson, född Ljung Jag bodde med min familj Ljung i huset från 1947-1966. Min morfar Samuel Eriksson hade cykelverkstaden och en Nynäspump ett antal år innan, men lurade hem sin dotter med familj från Trollhättan. Vi flyttade in i bostadshuset och övertog verksamheten. Morfar fortsatte med cykelverkstad i Västerhaninge. Firman som så småningom blev Harrys cyckel. På slutet av 1960 talet byggdes villan om, och blev det som senare kallades gröna villan och kommunen hade verksamhet där. Mina föräldrar Majbritt och Bror flyttade därifrån 1970. Bensin och bilverksamhet fortsatte några tiotal år efter.
När jag förstorar bilden kan jag se att det är min pappa Bror som står där. När jag skulle ta bussen ill skolan på morgonen, startade jag när jag såg bussen komma fram uppe i backen på Dalarövägen och sprang ner till hållplats Kolartorpsvägen. Bussen stannade vid hållplats Handens Centrum och vid stopptecknet för utfart på Nynäsvägen Kompl. via FB, Yvonne I dagsläget Gilberts Lastbilsservice Såhär ser det ut 2013, foto Mauritz Henriksson: Ska vi rädda det lilla huset i Handen?
Fotografen Stefan Jansson i Tungelsta har lämnat ett medborgarförslag till kommunen att flytta det aktuella huset och rädda det för framtiden. Ligger nu på kommunens hemsida: http://haninge.demokratiportalen.se/proposal?pid=837 Om du vill stödja förslaget registrerar du dej här och skriver under på elektronisk väg via nätet. Lite krångligt men värt besväret om du känner för huset! Om det blir 25 medborgare som skriver under tas förslaget upp till behandling, Följande fakta har jag fått kulturmiljösamordnare Anna Röst: från kommunens Här kommer lite information om hur det ligger till just nu med fastigheten på Malmvägen 11 (den nuvarande fastighetsbeteckningen är Söderbymalm 3:32 ): Det finns ännu ingen ansökan om bygglov eller rivningslov hos Planoch byggcenter (det är dock inte säkert att rivningslov krävs för att riva detta hus). Det finns däremot en ansökan hos Lantmäteriet om avstyckning av fastigheten så att det blir tre villatomter. Ansökan är emottagen av Lantmäteriet men ännu inte behandlad och inte heller tilldelad en handläggare. Ägare till fastigheten är idag Junitage Förvaltning AB och Trollbäcken
Förvaltning AB. Jag inväntar information om hur detaljplanen ser ut för området och vad det innebär för den här fastigheten. Anna RöstKulturmiljösamordnare Kultur- och fritidsförvaltningen 136 81 Haninge Telefonkatalogen Handen, 1942 Södertörnskalendern var namnet på en lokal telefonkatalog som gavs ut under brinnande världskrig 1942, jag hittade en tummat, slitet exemplar och skannade in sidorna. Utöver alla abonnenter finner vi i ett antal små annonser från den tidens företagare. Intressant! Här kan ni se Handen! Södertörnskalendern Handen 1942 Västerhaninge kan ni se här! Södertörnskalendern Västerhaninge 1942