Historien om Tomta, en arrendegård på Gålö

Historien om Tomta, en arrendegård på Gålö Copyright 2012 Gålö Gärsar Hembygdsförening / Mauritz Henriksson Den gamla sjöboden från 1700-talet foto Folke Blomqvist Enligt landskapshandlingarna år 1600 var Tomta en av 12 gårdar på Gårdöö. Innevånaren hette Anders. Det framgår inte om han hade familj. Hela noteringen lyder Anders i Tompta. Från 1650 finns det mantalslängder (mtl). Enstaka årtal saknas, eller är skadade, men åren 1651 och 1656 hette brukaren Matts. Åren 1666 1669 var det Lars som bebodde och, får jag anta, brukade/arrenderade Tomta. Enligt dopboken den 2 juni 1667 fick Lars i Tompta dotter Brita. Moderns namn angavs inte. Från omkring 1677 brukades gården av bonden Christoffer. Till en början hade han inget efternamn, men senare får man veta att han hette Nilsson. Christoffer var gift, men hustruns namn står inte angivet. Förmodligen hade de flyttat in från någon av grannsocknarna, för jag kan inte finna dem i vigselboken. De hade dessutom, med största sannolikhet sonen Matts. Med ledning av hans ålder när han dog, var han född 1675-76. Men han finns inte med i dopboken. Den 9 maj 1678 döptes Christoffers son i Tompta, Gabriel, och den 3 augusti 1680 fick de tillökning med dottern Karin. Vad modern hette står inte. Men 1691 står Christoffer på Tomta och Hustrun Karin på Tomta som faddrar till ett barn på Askvik. Av detta drar jag slutsatsen att Christoffers fru hette Karin I mtl 1696 var inte Christoffers hustru noterad. Det behöver inte betyda att hon var död, men kanske sjuk, eller gammal. Samma år läser jag i dopboken, att det döptes ett barn på Kärrmaräng. Faddrar till barnet står bl.a. Christoffer på Tomta och hustrun Karin på Tomta. Det står visserligen inte att Karin är Christoffers fru, men jag tar mig friheten att tro det. 1

Den 21 januari 1697 finner jag i dödboken att begravdes Christoffers mor Anna i Tomta, död på Fattighuset, 93 år. Om hennes ålder är rätt angiven, borde hon vara född 1604. Troligtvis inte på Tomta. Sonen Matts Christoffersson gifte sig 22 maj 1702 med Anna Nilsdotter på Finkarudd. De fick enda barnet, Matts, 1 augusti 1703 där. Sedan flyttade de till Stegsholm. Hustrun Anna Nilsdotter avled där 25 juli 1709, 29 år gammal. Matts gifte om sig 28 december samma år med Lisbet Eriksdotter och flyttade sedan till Berget. Sonen Gabriel har jag inte något grepp om. Kanske flyttade han till annan ort. Dottern Karin Christoffersdotter, som föddes 1680, gifte sig 1 november 1704 med Christoffer Classon. Enligt mtl tog Christoffer Classon och dottern Karin över Tomta från 1705. Karin födde två söner, Gabriel 1706, och Erik 1708. Men Karin avled 10 juli 1710. Christoffer Classon blev kvar på Tomta. Han gifte om sig 25 januari 1711 med Anna Eriks-dotter från Stadsberga. Den nya hustrun födde första barnet i augusti 1712. Därefter födde hon ytterligare 9 barn. Det sista, sonen Lars, 13 januari 1734. Men innan dess hann det hända en del annat också. Den 14 december 1714 avled hustrun Karin Olofsdotter i Tomta, 88 år. Jag tror ju att hustrun Karin på Tomta är Christoffer Nilssons hustru. Hon hade fött dottern Karin 1680. Då skulle hon vara 54 år gammal. Men hon kanske inte var 88 år utan bara 78 när hon dog. Christoffer var då 76 år. Redan året efter kan man läsa i vigselboken att 21/9, Christoffer Nilsson i Tomta med Anna Mattsdotter. Han gifte alltså om sig med en några år yngre dam. Christoffer var 89 år när han avled 20 maj 1727. Nya hustrun Anna var 82 år när hon dog 14 december 1735. Christoffer Classons son Gabriel, som han fick med dottern Karin Christofferdotter på Tomta, gifte sig 12 mars 1727 med Anna Johansdotter. Hon hade då fött deras första barn, Stina, redan 4 januari samma år. Då bodde de på Tomta, men flyttade sedan därifrån. Christoffer Classon, som gift om sig och fått många barn, drabbades av många dödsfall i barnaskaran. Flera dog som små barn, andra som unga, eller unga vuxna. Christoffer själv avled, 64 år gammal, den 5 mars 1738. Hans namn står kvar i mtl till 1744. Men han är inte noterad i kolumnen för mannen. 1745 1750 står sonen Lars namn i mtl plus Christoffers änka. Hon avled 18 augusti 1752, 62 år. Kvar på gården var då sonen Lars, som var yngsta barnet, född 1734, och sonen Olof, född 1719. Olof avled 1754. De var de sista ur familjen Christoffersson som fanns på Tomta. 1757 stod Lars Olsson som bonde i mtl. Han var gift med Anna Jacobsdotter. Lars var son på Nor när de gifte sig 1729. Anna var född 1704 på Sunnansund, dotter till Jacob Andersson. De blev kvar på Nor, och fick flera barn där. De hade bott några år på Frönäs innan de kom till Tomta i början på 1750-talet. Lars Olsson avled 1756, 59 år gammal. Har sökt efter Anna Jacobsdotter s öde utan att finna det. Från slutet av 1750-talet finns husförhörslängder för Österhaninge församling tillgängliga. Till stor hjälp att redogöra vilka personer som bott på alla torp och gårdar. Mellan åren 1759 och 1779 står i mtl Pär Pärsson som bonde på Tomta. Både han och hustrun Anna Larsdotter bodde på Tomta redan när de gifte sig 28 december 1755. Pär och Anna fick tre barn på gården. Olof 1757, Catharina 1759 och Anna 1762. I mitten av 1770-talet anlände Sven Jansson från Nämdö. Han var gift med Ingeborg Jansdotter. Sven var född 1722, Ingeborg 12 januari 1721. De hade tre söner, Jan Peter född 1750, och tvillingarna Sven och Magnus födda 4 juli 1753. Hela familjen var födda på Nämdö. Fadern avled 1776. Äldste sonen, Jan Peter kallad Johan, gifte sig med Anna Jansdotter. De bodde på Askvik när de fick sonen Johan 1777. Han blev bara sex veckor. Jan Peter och Anna flyttade till Nämdö i början av 1780-talet. 2

Tvillingen Magnus gifte sig i november 1779 med Greta Jansdotter från Ornö. De fick första barnet, Maria Greta, 12 juni 1781på Tomta. Paret flyttade några år senare till Ornö. Kvar på Tomta blev den andre tvillingen, Sven, och modern Ingeborg. Sven Svensson gifte sig 10 november 1776 med Anna Clasdotter från Liåker. Anna var född på Liåker den 1 november 1751, dotter till Clas Christofferson från Tomta och Sigrid Jacobsdotter från Sunnansund. Deras första barn blev Anna Maria som kom 23 oktober 1777. Därefter föddes: Catharina 18 sept 1779 Jan Erik 9 november 1781 Carl Magnus 25 mars 1785 Greta Stina 3 februari 1788 Brita Lena 6 juni 1792 Sven 9 augusti 1794 Anders 18 maj 1797 Följande hände med barnen, i tur och ordning. Anna Maria gifte sig 1799 med Jan Zachrisson från Stymninge. De kom några år senare till Hasslinge. Catharina avled i januari 1796. Jan Erik gifte sig med Maria Margareta i mars 1809. Hon var dotter på Waxnäs. Maria Margareta avled 1813, och Jan Erik gifte om sig med Catharina Mattsdotter. Jan Erik övertog arrendet på Tomta efter fadern 1814. Carl Magnus var torpare på Kärrmaräng, när han gifte sig 1815 med Anna Brita Pärsdotter från Dalarö. De flyttade till Muskö 1820. Greta Stina gifte sig med Pär Ersson, född på Askvik. Hon födde sonen Erik 1811 när de bodde på Frönäsudd. Senare flyttade de till Väster-haninge. Brita Lena gifte sig med Erik Pärsson från Frönäs. De fick en son på Finkarudd 1817 Sven gifte sig med Stina Catharina Olsdotter från Västerhaninge. Anders blev bara drygt ett år. Han dog i augusti 1798. Änkan Ingeborg Jansdotter, från Nämdö, avled på Tomta 5 juli 1806, 85 år gammal. Hennes son, arrendatorn Sven Svensson, avled 5 april 1811. Hustrun Anna Clasdotter regerade på gården i två år. Äldsta sonen, Johan Erik, övertog arrendet 1813 efter sina föräldrar. Modern flyttade då till Kärrmaräng. Tomtaviken med sjöboden från 1700-talet Foto Folke Blomkvist, 1950-talet Han hade flyttat hemifrån tidigare, och gift sig med dottern på Waxnäs, Maria Margareta Jansdotter född 1787. De hade bott på hennes hemgård och fått barnen Carl Erik 7 april 1810 och Sven den 13 juli 1812. Men Maria Margareta hade dött den 11 september 1813 så Johan Erik var nybliven änkeman med två små barn, när han kom tillbaks och övertog fädernegården. Han gifte sig för andra gången den 30 dec. 1814, med Anna Catharina Mattsdotter, född 3 januari 1784. Den nya frun nedkom redan före bröllopet med dottern Anna Maria 2 okt 1814. Därefter följde Christina Katarina 1 okt 1815 Greta Lena 20 juli 1817 Brita Sofia 29 mars 1819 Lovisa 16 mars 1821 Johan 13 febr 1823, död redan 21 mars samma år. Sist föddes Charlotta den 26 jan 1824. Sonen Sven från första äktenskapet flyttade tillbaks till Waxnäs 1818. Den andra sonen, Carl Erik, flyttade till Hasslinge 1824. Så gjorde även äldsta dottern Christina Katarina samma år. Dottern Greta Lena flyttade till Muskö det året. 3

Johan Erik Svensson och Anna Catharina, med resterande fyra barn, övergav Tomta på försommaren 1825 och flyttade till Sunnansund. Då hade tre generationer ur samma familj haft gården i 52 år. Johan Erik Svensson och Anna Catharina, med resterande fyra barn, övergav Tomta på försommaren 1825 och flyttade till Sunnansund. Då hade tre generationer ur samma familj haft gården i 52 år. Tomta-stugan, byggd 1795, med utsikt över Askviken. Foto okänd Den nye brukaren av Tomta kom från Ösmo. Det var bonden Lars Ersson, född 15 november 1790 i Sorunda, med hustrun Catharina Nilsdotter, född 1793. De hade barnen Lars Peter f. 1817 Nils f. 1820 och Erik f.1822 med sig. Men de fick tillökning redan den 29 juni 1825 med dottern Maria Stina på Tomta. Men den familjen blev bara kvar på gården i fem år, till 1830. Nästa brukare blev Nils Larsson, född 20 juni 1799 på Stegsholm. Nils föräldrar var Lars Nilsson, född 9 aug 1778 på Blista, och Anna Greta Ersdotter, född 1 augusti 1770 på Nämdö. När de gifte sig bodde de på Berget. Men flyttade till Stegsholm 1799. De fick Nils samma år, och sedan Erik 1802 och Stina Catharina 1806. Fadern Lars Nilsson drunknade under isen 27 april 1809. Änkan och de två yngre barnen flyttade till Spjutsund 1814. Sonen Nils blev dräng på Frönäs. När Nils Larsson kom till Tomta var han gift sedan 18 november 1827 med Hedvig Ersdotter, född 17 april 1797 på arbetstorpet Nylända, (nära Årsta Säteri) De kom närmast från Kärrmaräng. Med till gården följde också Nils mor, Anna Greta Ersdotter. Nils och Hedvig fick bara två barn. Lars Erik den 14 december 1831 och Anna Catharina den 16 april 1834. 1841 kom Hedvigs syster Anna Greta, född på Blista i oktober 1791, som piga till Tomta. Hon blev kvar där, ogift, till hon dog den 24 januari 1861. Som på alla andra gårdar, och en del torp, höll man sig med både piga och dräng. Ibland flera. De flesta bytte arbetsplats och bostad i oktober varje år. Det blir för mycket att nämna alla. Men några av dem förtjänar att nämnas av olika anledningar. Året 1854 fanns drängen Johan Ersson, född 18 augusti 1829 på Hasslinge, på Tomta. Han förälskade sig i dottern Anna Catharina. De gifte sig den 29 oktober 1854 och flyttade samma månad till Stymninge. Johan blev rättare där, och paret fick sitt första barn, Carl Erik den 3 maj 1856. Det barnet avled en månad senare. Nästa barn dröjde till 6 november 1860, då dottern Anna Sofia kom till världen. När dottern och drängen flyttade hemifrån, flyttade pigan Christina Lovisa Dahngren in. Hon kallades senare bara för Stina, även i kyrkboken. Stina kom direkt från Ornö.Hon var född där den 5 okt 1833. Stina blev kvar på gården. Hon gifte sig med sonen Lars Erik den 9 januari 1859. Kanske var det "tvunget", för redan den 11 februari samma år födde Stina tvillingarna Lars Johan och Emma Lovisa. Flickan dog året efter, den 20 april. Nästa barn blev Karl Gustaf den 16 september 1860. År 1860 skedde en stor förändring på Gålö. Ön som tidigare ägts av Årsta hade bytt ägare två gånger under 1850-talet. I slutet av år 1860 köptes Gålö, som då löd under Stegsholm, av "Prins Carls Uppfostringsinrättning För Fattiga Barn". Till vardags kallad "Inrättningen". Den hade varit 4

verksam i Stockholm sedan 1830, men styrelsen hade beslutat att flytta ut verksamheten till landet. Valet föll på fastigheten Stegsholm, med tillhörande marker, d.v.s. Gålö. Med ny markägare omförhandlades alla arrendeavtal. De nya avtalen innebar bl. a. att varje gård skulle ta emot ett antal fosterbarn. I Tomtas fall innebar det för det mesta fyra-sex barn. Inrättningen igångsatte ett flertal reparationer på byggnader på Gålö. På Tomta utförde man 1863 Sammanbyggning av 2:ne stugor samt fullständig reparation in- och utv.. Summa 572,68 Rm År 1864 Rappning invändigt 9:- Avlopp genom östra gärdet 170:- Rm År 1866 Eldstäder, material 1: 98 Rm Kostnader för varje enskild gård till den 1februari 1867.. Tomta Riksmynt 753:63. Av ovanstående har vi fått veta att Tomtastugan ursprungligen var två stugor. Om båda var byggda samtidigt, eller vid olika tillfällen, framgår inte. Sonen Lars Erik med hustrun Stina Lovisa tecknade det nya arrendet med Inrättningen, att gälla från och med 1861. Lars Eriks föräldrar blev kvar på gården. Första fosterbarnet, från "Inrättningen", kom till Tomta i november 1861. Det var Gustaf Ludvig Ekblom, född 1849 i Sthlm. Han blev bara kvar där i tre år, och föll för åldersstrecket. Inrättningen ansvarade bara för barnen till de blev 15-16 år. Andra och tredje barnen kom året efter, och det fjärde 1863. Jag nämner inte alla fosterbarnen vid namn, det skulle ta väldigt mycket utrymme, och dessutom bara bli en uppräkning av namn. Några undantag kommer jag ändå att göra, av olika skäl. Lars Eriks och Stina Lovisas egna barnaskara växte som följer: Tidigare nämnda Lars Johan 1859 Emma Lovisa 1859 död 1860 Karl Gustaf 1860 Därefter följde Anna Sofia 29 dec 1861 död jan -62 Hilma Maria 30 juli 1863 död mars -64 Matilda Lovisa 1 jan 1865 Otto 5 maj 1867 Nils Erik 1 maj 1869 Frans Alfred 30 sept 1871 Hilma Maria 9 okt 1878 Lars Eriks far, Nils Larsson, avled på gården den 27 april 1869. Han blev 70 år. I mitten av 1870-talet bodde på Tomta 17 personer. Farmor, far och mor, 6 egna barn, 4 fosterbarn och en piga. Dessutom, tillfälligt något år, nyblivna änkan Katrin Sjöblom-Falk med 2 barn. De flyttade sedan till Ornö. Någon dräng fanns inte. Den senaste hade slutat 1874, och någon ny kom inte förrän 1880. Ett av fosterbarnen, Eva Augusta Levo, kom till Tomta 1870. Hon blev där till 1880, 16 år gammal, och flyttade då till Ornö. Men Eva Augusta kom tio år senare tillbaks, men till Tomta Båtsmanstorp, som hushållerska åt en skräddare. Hon var gravid när hon kom och födde sitt första barn där i februari 1891. Sista barnet föddes 1878, samma år som äldsta sonen, Lars Johan, flyttade hemifrån till Ornö. Hans vidare öden är inte utrett. 1884 byggdes nya bostadshuset på Tomta. I husförhörsboken gjorde prästen ingen skillnad på nya och gamla huset. Därför går det inte att säga vilka som bodde var. Men det gamla kom senare att bli ålderdomsboende. Vi kan antaga att det beboddes av tjänstefolket och gamla farmor, Hedvig Ersdotter. Hon avled dock den 6 december 1886, 89 år gammal. 5

Sonen Karl Gustaf Larsson gifte sig den 27 dec 1891 med Augusta Wilhelmina Larsson, född 5 sept 1869 i Bromma. Hon hade kommit som piga till Tomta i november 1890. Deras första barn, Augusta Matilda, föddes på Tomta den 30 oktober 1892. I november 1893 flyttade till Västra Bondäng. De fick tillökning med: Eva Kristina 21 januari 1894 Karl Leonard 28 sept 1895 död 26/11 s.å. Hilma Maria 15 sept 1896 I mars 1897 flyttade familjen till Dalarö, tomt nr 25 inom Kyrkroten. Nya huset på Tomta byggdes 1884. Foto från senare år En tragisk olycka på Askviken den 2 december 1891. Det hade varit minusgrader från den 22 november, och 3-6 minus 28-30. Vid månadsskiftet steg temperaturen till cirka 0 grader (enligt SMHI s arkivböcker). Isen hade lagt sig på Askviken, och barnen valde att gå genvägen över viken på sin väg till skolan på morgonen. Tomta s yngsta dotter och två av fosterbarnen, plus ett fosterbarn från Bihagen gick genom isen och drunknade. Sonen Frans Alfred Larsson flyttar till Stockholm 1887. Några år senare bodde han på Kungsholmen. Han var då snickargesäll, och hade tagit sig efternamnet Stein. Sonen Otto Larsson blev skomakare. Han hade ett lyte, ena foten var missbildad, och blev befriad från militärtjänst. Även Otto gifte sig med en piga på gården. Karolina Andersson, född 8 maj 1874 i Tvings församling i Blekinge. Hon hade kommit till Stockholm som 17-åring. Därifrån via Ormsta, i Västerhaninge, Fröbergs och Olsholmen till Tomta 1897. De gifte sig 28 november 1898. Första barnet, Cecilia Maria föddes dagarna före bröllopet. De flyttade till Valsta innan året var slut År 1899 (troligtvis) flyttade de in på torpet Ekberga (nuvarande Skomakartorpet) vid Gålovägen. De fick ett barn till, Ebba Karolina, 1908. Otto och Karolina bodde kvar många år på skomakartorpet, och var kända som skomakar- eller pligg- Otto och -Lina. Otto avled på torpet 19 febr 1956. Karolina på ålderdomshemmet 21 juni 1957. Dottern Matilda Lovisa Larsson gifte sig den 15 augusti 1890 med arrendatorn på Östra Bondäng, Karl Viktor Jansson, och flyttade dit. Karl Viktor, född 17 oktober 1866 på Bondäng, hade övertagit arrendet efter sin far, Johan Petter Nilsson, född i församlingen 1816, som dött i juli 1888. Modern var Brita Maria Olsdotter, född 1823, även hon i Österhaninge församling. Matilda Lovisa födde barnen: Tvillingarna Matilda Victoria och Augusta Maria 14 april 1891 Hilma Eufernia 16 sept 1893, Karl Einar 6 febr 1895 Familjen flyttade till Valsta 1898 och ut-ökades med Gustaf Georg 1906. Matilda Lovisa och Karl Viktor bodde kvar på Valsta 1930. Frans Albert, Otto, Mathilda Lovisa Larsson och Karl Viktor Jansson 6

1897 bytte Tomta arrendator. Lars Erik Nilsson med fru Christina Lovisa och sonen Nils Erik flyttar från gården. De tar också med sig de två fosterbarnen Gustaf Adolf Olsson och Birger Emil Ekengren. Tomta hade då brukats av samma familj, far och son, i 67 år. Någon lång flyttväg blev det inte. De blev brukare på Ljushagen. Sonen Nils Erik tog tjänst som dräng på Askvik okt-98 till okt -99, men var sedan tillbaks på Ljushagen. Lars Erik Nilsson avled på Ljushagen 1906. Hustrun Christina Lovisa på Ljushagen 1929. Deras son, Nils Erik som hade gift sig med Erika Charlotta Sandelin i november 1908, behöll arrendet på Ljushagen. De förblev barnlösa, och flyttade till Tomta 1932. Båda dog på Ålderdomshemmet. Han i febr 1943, och hon i oktober 1944. Ny arrendator på Tomta från och med 1897 blev Gustaf Axel Sjögren, född 24 augusti 1853 på Utö. Han var gift sedan 2 december 1877 med Maria Lovisa Henriksson, född 6 september 1857, även hon på Utö. De hade bott på Söderby, på Utö, och fått dottern Tekla Maria den 26 september 1878, innan de flyttade till Björnholmen på Muskö i april 1882. I mars 1885 flyttade de vidare till torpet Skogsäng, under Alfsta i Västerhaninge. På Skogsäng utökades familjen med: Elin Josefina 1 juni 1886 Johan Gustaf 29 okt 1888 Ida Ulrika 4 juli 1891. Dottern från Utö gifte sig den 1 nov 1896 med drängen på Fors Kvarn i Västerhaninge, Axel Verner Karlsson. Han var född 4 september 1873 på Värmdö. De fick barnet Maria Sofia den 15 maj 1897. De flyttade med till Tomta i juni 1897, men flyttade vidare till Stegsholm samma år. När den nya brukarfamiljen tagit plats på gården utökades den med: Karl Fredrik 18 sept 1898 och Sven Rickard 1904. Året 1900 bodde det sammanlagt 22 personer på Tomta. Förutom familjen Sjögren med 5 fosterbarn från "Inrättningen", drängen Simon Henning Joakim Smidt, född 16 okt 1883 i Stockholm. Han hade tidigare varit på Östra Bondäng. Som inhysingar i gamla stugan bodde: Per Gustaf Karlsson, född 1841 på Ornö frun Maria Kristina Karlsson f. 1830 på Ornö och deras barnbarn August Sigfrid, f. 15 febr 1887 på Havtornsudd. De kom från Spjutsund året innan. Nyblivna änkan från Stegsholm Brita Lotta Eriksson, född Gustafsson 30 okt 1853 i Öster-haninge församling. Hon hade 4 barn med sig: Hjalmar Otto f. 23 nov 1886 Vilhelm Konrad f. 23 nov 1888 Selma Elvira f. 16 mars 1890 Ernst Leonard f. 28 sept 1892 Från Hasslinge hade Lars Danielsson, född 18 okt 1824 i Järna kommit två år tidigare. Men han hade avlidit i juni 1900. Torparhustrun Anna Maria Jansdotter från Säfnäs. Hon hade blivit änka 1892, men kom till Tomta 1898. Anna Maria var svärmor till skräddaren Magnus Andersson (se historien om Magnus A. ). Hon avled 7 oktober 1902, 88 år gammal. Tomtastugan användes senare som pensionärsbostad. Sista pensionären var Maria Lovisa Henriksson, som flyttade ut 1942. Därefter beboddes stugan av skogsarbetare som jobbade åt "Inrättningen". Av barnen Sjögren blev det följande: Dottern Tekla Marie, som gift sig med Axel Verner Karlsson, blev änka 1920. Hon kom hem till Tomta med en dotter. Hon flyttade sedan till Sthlm, och bodde på Skånegatan när hon dog i oktober 1960. Elin Josefina gifte sig i mars 1910 med Johan Erik Eriksson, arrendator på Skälåker. De fick flera barn, varav en blev arrendator på Askvik. Elin dog på Skälåker i november 1937 Johan Gustaf gifte sig med Emma Maria Adolfina Pettersson, född på Kalvholmen. De blev barnlösa. Johan Gustaf avled på Finkarudd i april 1944. Hustrun dog 1952 på Lindersvik. 7

Ida Ulrika gifte sig 1917 med Karl Sigfrid Gunnar Ländén på Dyvik. Ida Ulrika blev änka 1972, och dog själv i Handen 1977. Karl Fredrik gifte sig med Ester Kristina Pettersson från Dalarö. Paret tog över arrendet på Tomta efter att fadern dött. Sven Rickard flyttade till Stockholm 1928. När han dog, i juni 1963, bodde han i Sofia förs. på Söder. Han hade då varit gift, men blivit änkling i november 1961. Arrendatorn Gustaf Axel Sjögren avled på Sthlm s Läns Sjukhus i Mörby 4 juli 1923. I bouppteckningen efter Gustaf Axel kan man se att på gården fanns 2 hästar, 5 kor, 3 får med lamm, 3 smågrisar och 30 höns. Behållningen i boet, efter tillgångar och skulder, blev 9 714 kr. Familjen Sjögren framför huset från 1886. De två längst t.v. okända. Därefter Karl Fredrik o. Ester Kristina, Därefter Elin, f. Sjögren och Johan Erik Eriksson Okänd fotograf Det blev sonen Karl Fredrik som tog över arrendet. Han gifte sig i mars 1924 med Ester Kristina Pettersson, född 27 april 1896 på Dalarö. Deras första barn, sonen Sven Adolf, föddes redan 1914, men uppges vara deras gemensamma. Karl Fredrik och Ester Kristina fick sedan Astrid Kristina 1929, Carl Axel Gunnar 1932 och Karin Linnea 1933. De tre sist anlända fosterbarnen från Inrättningen var Knut Anton Gottfrid Andersson som anlände 1924. Han var född i Sundbyberg 17 december 1913. Modern var Anna Ragnhild Svensson. Far var Anton Andersson som gifte sig med modern 1918, men de skilde sig 1924. Hon gifte sig senare med Nils Henrik Nylén, som även adopterade Knut Anton 1936. Knut Anton gifte sig 1948 med Maj Bergliot. De bodde i Oscars förs 1970. Knut Anton Gottfrid avled i september 1983. John Folke Blomqvist, född 1923, anlände 1926. Modern var Lilly Apolonia Blomqvist, född 1900 i Håbo-Tibble. Fadern var reklamtecknaren Johan Kindbom, född 1898 i Hedvig Eleonora förs. Han försvann till Karlstad, där han avled i januari 1967. Modern gifte sig 1928 med oskar Ture Andersson. Hon blev änka 1963, och avled själv i mars 1991 i Johanneshov. John Folke Blomqvist gifte sig aldrig. Han har arbetat i byggbranschen på olika orter, men har hela tiden återvänt till Tomta. Folke bor fortfarande på Tomta när detta skrivs. Anders Bertil Brandt, född i maj 1917 i Katarina förs., kom till Tomta i november 1927. Modern var sjuksköterskan Anna Marta Maria Brandt, född 1888, fadern uppges var Lars Gustaf Emanuel Liljegren, född 1880. De gifte sig aldrig, men fadern gifte sig 1931 med någon annan. Modern avled ogift 1936. Anders Bertil flyttade från Gålö till Vinåker i Dalarö i december 1933. I oktober 1935 flyttade han in till Koksgatan 45, där modern bodde. Han gifte sig i maj 1950 med Sonja Linnea, född 1918 i Guldsmedshyttan. 1970 bodde de i Smedjebacken, där båda avled med en veckas mellanrum i juli 1996. Den gamla bostaden på Tomta, numera Tomta-stugan, kallades en tid för Tomta ålderdomshem i församlingsboken. Den sista åldringen som bodde där var Maria Lovisa, född Henriksson. Hon flyttade över till sin sons familj 1942. Hon avled på Tomta 18 mars 1943. 8

Enligt ett försäkringsbrev daterat september 1935, var Tomta försäkrat för: Boningshuset 11 000:- kr Ålderdomshemmet 3 000:- kr Ekonomihus 8 000:- kr Svinhus o. avträde 400:-kr Magasin och lider 2 500:-kr Enligt en sammanställning i början av 1940-talet, hade Tomta ett taxeringsvärde på 12. 800:-kr. Det fanns 2 hästar, 6 kor, ett ungdjur, 2 svin och 30 höns. Ester Kristina Sjögren avled 28 april 1971 Karl Fredrik Sjögren avled 20 januari 1977. Karl Fredrik Sjögren vid slaktboden på Tomta Foto från 1902, familjen Sjögren på Tomta. F.v. Gustaf Axel, Karl Fredrik, Maria Lovisa Henriksson, Elin Josefina, Ida Ulrika och Johan Gustaf. Sittande framför är troligen två fosterbarn 9 Mjölkning vid Äppelviken 1904