Korn, tidiga sorter. Sorter

Relevanta dokument
Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Korn, tidiga sorter. Sorter

Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Havre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation

Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning

Höstvete. Sorter. Agaton spännande alternativ, men vill man ha lite mer säkerhet är Olivin, Ballad eller Kosack att föredra.

JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Vårkorn

Sorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativa avkastningar Höstvete 12 försök 2003 Kosack = 100

Havre. Sortbeskrivning

Vårvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativ skörd Obehandlat

Under 2015 avkastade Sanette bäst i

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland

Vårkorn L7-401 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Havre. Tabell 1. Enskilda havreförsök Sorter och odlingsteknik

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Ingelstorp Naturbruks gy.

Totalt var det 16 sorter i serien L7-212 som

Höstvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårkorn

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult

Höstvete. Sorter. Herford är det klart högst avkastande fodervetet i D-området.

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten Av

Höstvete L7-101 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Höstvete. de når marknaden.

Sortförsök i vårvete

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Sortförsök i vårkorn

Sortförsök i höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

Sortförsök i höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i höstvete

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Sortförsök i spannmål och trindsäd

SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Sortjämförelse av olika utsädesmängder i

Havre. Sortbeskrivning

Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post:

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Nederbörd Brunnby

17 Höstraps. (Höstraps forts. nästa sida)

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk

Sorter ekologisk odling

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter. Sortegenskaper I tabell 3 redovisas höstrapssorternas odlingsegenskaper.

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Svampförsök i korn. Växtskydd

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Sortförsök i höstraps Av Bengt Nilsson, Svensk Raps AB

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

Kvävebehov hos olika maltkornssorter

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling Sortförsök

Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING

Jordbrukaredag Törringelund vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Svampsjukdomar i maltkorn

Sorter och odlingsteknik

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling Sortförsök

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).

Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök

Svampsjukdomar i vårkorn

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi

Jordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson

Vårraps. Sorter och odlingsteknik

Transkript:

Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Av marknadssorterna behåller Otira sin ställning med hög avkastning och stor odlingssäkerhet. Den mognar dock något sent och har låg rymdvikt. Otira passar bäst för egen foderproduktion. Rolfi har tidigaste mognad av de provade sorterna men stråbryts lätt i övermoget stadium. Den måste därför skördas snabbt. Avkastningen är god men rymdvikten något låg. Jyvä är en ny sort på marknaden med tidig mognad och god avkastning med tanke på sin tidighet. Rymdvikten är medelhög. Kan väljas vid vallinsådd där tidig skörd och god stråstyrka behövs. Sorten är fyrradig. Saana befäster sin ställning med en av de bästa stråstyrkorna. Passar bra i områden som normalt är nederbördsrika och där mycket stallgödsel används i växtföljden. Rekyl är en medeltidig sort med jämn och god avkastning. Sorten har hög rymdvikt och något bättre stråegenskaper än och Filippa. Astoria är ett maltkorn med god odlingssäkerhet och hög avkastning, mognar dock något sent i de norra delarna av området. I den mellansvenska försöksregionen lades det under året ut sju sortförsök med tidigt korn i försöksserien L7-402. Sortmaterialet har varierat något mellan försöken i det södra och norra området, därför redovisas område G för sig och områdena F och D tillsammans. Totalt provades 15 kornsorter i området och även en vårrågvetesort. I tabell 1 och 2 redovisas alla sorter som varit med i försöksserien år 2004. I tabell 3 redovisas avkastningen årsvis samt femårsmedeltal för marknadssorter och sorter som troligen kommer att introduceras på marknaden. Siffrorna i tabell 3 är hämtade från SLU:s flerårssammanställningar och där kan även andra försök från området ingå. I tabell 4 redovisas ett femårsmedeltal för sorterna fördelat på länsnivå eftersom det förekommer skillnader inom det geografiskt rätt stora området. I tabell 5 redovisas bestånds- och kvalitetsegenskaper som ett femårsmedeltal för hela landet. har använts som mätarsort i försöken. Område G. I området såddes ett försök i vardera Dalarna, Gästrikland och Hälsingland. Såtiden varierade från 5 maj i Gästrikland och 14 maj i Dalarna vilket är normalt, medan försöket i Hälsingland såddes den 24 maj vilket är något senare än normalt. Avkastningen i försöken varierade, men totalt låg den ändå något högre än flerårsmedel. Försöket i Dalarna drabbades av skorpbildning under uppkomsten, vilket påverkade skördenivån negativt och skörden blev därmed lägre än normalt. I Hälsingland blev uppkomsten jämn och fin, men en nederbördsfattig försommar gav även här något lägre skördar än normalt. I Gästrikland däremot var förhållandena goda och skörden blev hög på försöksplatsen. Sorternas stråstyrka har inte varit utsatt för alltför stora prövningar under året förutom i försöket där avkastningen var hög. Där uppvisade sorterna Saana och Bolina bäst stråstyrka. Sämst stråegenskaper 30

hade sexradssorterna Rolfi och Edel, vilka främst drabbades av stråbrytning. Angreppen av bladfläcksvampar var låga i Gästrikland och Hälsingland och angreppen kom sent. I Dalarna var angreppen högre. Svampbehandlingen har gett skördeökningar på ca 200-800 kg. Högst skördeökning fick sorterna Otira, Astoria och Edel. I diagram 1 redovisas effekterna av svampbehandlingen. I tabell 1 kan man utläsa att av marknadssorterna så har i år Bolina och Baronesse toppat avkastningen. Bolina har dock något senare mognad. Otira och Astoria har också gett hög avkastning men Astoria har en något sen mognad, speciellt för de norra delarna av området. Rekyl har avkastat i samma nivå som och sorterna är också jämbördiga på ett flerårsmedel. Även Filippa ligger jämbördig med och Rekyl i avkastning, men mognar något tidigare. Högst avkastande sort på flerårsmedel i området är Otira. Av det tidigaste sortmaterialet så har den fyrradiga sorten Jyvä haft högre avkastning än sexradssorten Rolfi. Jyvä mognar dock några dagar senare än Rolfi. Vårrågvetet Nilex som prövades i området mognar mycket sent och avkastningen var ganska låg. Område F och D. I de här områdena såddes tre försök, ett i vardera Östergötland, Sörmland och Närke. I Östergötland och Sörmland såddes försöken i mitten av april och i Närke i slutet av månaden. Odlingsförhållandena har varit goda, näst intill ideala under säsongen och avkastningen har varit högre än normalt i samtliga försök. Trots de höga skördenivåerna har stråstyrkan hos sorterna inte gett så stora utslag. Saana, Antto Tabell 1. Korn. Avkastning 2004 område G (X- och W-län). Obehandlat, svampbehandlat samt medeltal. Sort Relativ skörd Relativ skörd Relativ skörd Obehandlat Behandlat Medeltal 4856 5370 5113 Bolina 110 105 108 BO 88377 109 104 106 Baronesse 104 105 105 Otira 106 103 Astoria 105 103 Bo 96206 103 101 102 Jyvä 105 99 102 Rekyl Filippa 95 97 Barbro 96 97 96 Rolfi 97 96 96 Saana 90 92 91 Edel 87 93 90 Antto* 84 80 82 Nilex, vårrågvete 87 85 86 *Endast ett försök 31

och Otira är dock de sorter som utmärkt sig med bäst stråstyrka. I tabell 2 redovisas avkastningen för året som relativtal mot mätaren i varje kolumn. Sexradssorten Edel har haft en imponerande hög avkastning det här året i hela området. Även på flerårsmedel har Edel en hög avkastning för att vara sexradssort och speciellt i F-området, vilket visas i tabell 3. Edel finns ännu inte på marknaden. De medeltidiga sorterna Saana, Tabell 2. Korn. Avkastning 2004 område D och F. Obehandlat, svampbehandlat samt medeltal. Sort Relativ skörd Relativ skörd Relativ skörd Obehandlat Behandlat Medeltal 7087 7719 7403 Edel 110 104 107 BO 88377 108 103 105 Saana 103 98 101 Rekyl 102 98 Filippa 101 98 99 Otira 102 97 99 Antto 102 97 99 Barbro 97 93 95 Rolfi 88 85 86 Tabell 3. Korn. Avkastning områdesvis, årsvis och femårsmedeltal 2000-2004. Sort/årtal 2002 2003 2004 2000-2004 6540 D-området F-området G-området 6550 7630 6650 2002 2003 2004 2000-2004 6420 6410 7020 6030 2002 2003 2004 2000-2004 4570 4970 5110 4570 Antto *86 * *94 90 103 94 99 95 104 94 *91 Astoria 104 104 106 103 103 104 Barbro *94 *102 96 98 91 93 98 96 99 Baronesse 103 103 105 102 95 84 105 97 Bolina 104 108 104 108 103 Edel *79 *104 94 *115 102 109 107 83 102 90 93 Filippa *85 *99 *99 96 95 97 96 96 106 94 97 Jyvä 99 94 102 95 Otira 101 103 103 105 109 102 104 104 109 103 106 Rekyl *94 *98 *104 94 102 97 99 102 94 101 Rolfi 84 *93 *92 91 88 82 91 93 91 96 93 Saana *86 *92 *93 93 99 104 98 88 89 91 93 * Endast ett försök 32

Filippa och Rekyl har i år avkastat i nivå med mätaren. På ett flerårsmedel har dock Rekyl högst avkastning av dessa sorter. Otira har haft en något lägre avkastning än normalt men är på flerårsmedel en av de högst av- kastande sorterna i området. Angreppen av bladfläcksvampar har varit måttliga i försöken, svampbehandlingen gav små effekter i Östergötland och Närke. I Sörmland däremot gav behandlingen rätt stora utslag, Otira Tabell 4. Korn. Femårsmedeltal år 2000-2004 redovisade länsvis. Sort D-län E-län T-län W-län X-län 6270 6650 6580 4470 4630 Antto 90 91 98 101 Astoria 97 104 101 Barbro 93 96 95 98 99 Baronesse 97 103 103 97 97 Bolina 98 104 95 Edel 94 105 94 92 Filippa 96 96 105 98 Jyvä 95 95 Otira 102 105 102 105 107 Rekyl 98 106 99 Rolfi 81 91 96 96 90 Saana 93 93 97 91 Tabell 5. Korn. Bestånds- och kvalitetsegenskaper. Femårsmedeltal från hela landet 2000-2004. Sort Stråstyrka % Stråbrytning % Strålängd cm Mognad dagar Rymdvikt g/l Tusenkornv. gram Protein % av ts 76 20 69 106 649 49,4 11,7 Antto 91 5 68 110 680 48,8 12,1 Astoria 81 13 63 110 666 45,3 11,2 Barbro 68 24 76 105 657 49,7 12,8 Baronesse 71 15 74 107 675 48,0 11,4 Bolina 88 8 64 110 669 47,8 11,6 Edel 78 31 79 104 639 42,3 10,9 Filippa 80 19 70 106 673 53,3 12,9 Jyvä 78 20 74 103 656 42,8 11,7 Otira 84 14 64 108 638 49,4 11,3 Rekyl 83 12 70 106 672 48,4 12,6 Rolfi 67 53 71 101 622 41,0 11,9 Saana 91 11 66 106 654 48,7 12,1 33

hade lägst skördeökning med 340 kg och högst med 1920 kg i det försöket. I diagram 2 visas effekterna av svampbehandling som ett medeltal för de tre försöken. Sortbeskrivningar KINNAN (SW) är en medeltidig sort med något svagt strå, är något känslig för stråbrytning. Har hög tusenkornvikt. Sorten har visat bra avkastningsförmåga under mindre bra och varierande odlingsbetingelser. Har helt sluten blomning och är därför motståndskraftig mot sot. ANTTO (SW) är en ganska sent mognande sort. Avkastning har varierat mellan åren. Sorten har god stråstyrka och mycket god tolerans mot lågt ph-värde. ASTORIA (Pl) är ett maltkorn från Frankrike med god avkastningsförmåga. Sorten har ett kort och medelstyvt strå och mognar något sent. Astoria har ganska hög rymdvikt, lägre tusenkornvikt än mätaren och låg proteinhalt. BARBRO (SW) provades för andra året i området inom det regionala försöksprogrammet. Tidigt mognande tvåradssort som är högvuxen och har ett något svagt strå. Diagram 1. Behandlingseffekt i vårkorn 3 försök i område G 2004 Bolina 309 Jyvä 231 Baronesse 584 Rekyl 499 514 Astoria 805 Otira 834 Filippa 264 Rolfi 460 Barbro 539 Saana 572 Edel 813 Antto 215 3000 3200 3400 3600 3800 4000 4200 4400 4600 4800 5000 5200 5400 5600 5800 6000 Kg/ha Obehandlat Behandlingseffekt 34

Sorten har hög tusenkornvikt och hög proteinhalt. BARONESSE (SW) är en högavkastande fodersort med medelsen mognad. Sorten är högvuxen och har ett något svagt strå. Hög rymd- och tusenkornvikt. Avkastar oftast bra även under torra och varierande odlingsförhållanden. Något känslig för svampangrepp. BOLINA (SSd) är ett maltkorn som provades för första året i område G. Bolina har ett kort och styvt strå med liten risk för stråbrytning. Sorten har sen mognad. EDEL (SW) är en ganska tidigt mognande sexradssort. Edel är högvuxen med god stråstyrka men stråbryts lätt. Sorten har ganska låg tusenkornvikt och låg proteinhalt. Har uppvisat god avkastning i område D och F. FILIPPA (SW) är en tidigt mognande och ganska lång tvåradssort. Mognar något tidigare än och har bättre stråegenskaper. Avkastning i nivå med. Sorten har god tolerans mot låga ph-värden. Har ganska hög rymdvikt och en stor kärna. JYVÄ (SSd) är en finsk fyrradig sort. Avkastningen når inte upp i nivå med. Sorten är högvuxen med ganska god stråstyrka och mognar tidigt. Rymdvikten är medelhög. Den verkar ha ganska bra motståndskraft mot bladfläcksvampar. Sorten kommer ut på marknaden 2005. OTIRA (SW) är en fodersort med hög avkastningspotential. Mognadstiden är något efter Baronesse. Sorten är medellång och stråstyv. Har hög tusenkornvikt, men låg rymdvikt och medellåg proteinhalt. Sorten är nematodresistent. Har öppen blomning och Diagram 2. Behandlingseffekt i vårkorn 3 försök i område D och F år 2004 Edel 236 Saana 287 Otira 242 Antto 238 Rekyl 371 Filippa 373 632 Barbro 271 Rolfi 300 3000 3400 3800 4200 4600 5000 5400 5800 6200 6600 7000 7400 7800 8200 Kg/ha Obehandlat Behandlingseffekt 35

därför något känslig för sot, är i övrigt en odlingssäker sort. REKYL (SW) är en ganska högvuxen sort med bra stråstyrka för sin längd och liten tendens till stråbrytning. Rekyl har medeltidig mognad och avkastar i nivå med. Har hög rymdvikt. ROLFI (SW) är ett mycket tidigt mognande sexradskorn. Avkastningen är god med tanke på sortens tidighet. Rolfi har ett ganska svagt strå och stråbryts lätt i moget stadium. Ganska känslig för bladfläcksvampar och har låg rymdvikt. SAANA (SSd) är en finsk tvåradssort med mycket god stråstyrka. Avkastningen har varierat och sorten verkar trivas bäst under nederbördsrika förhållanden. Sorten är avsedd för foder och malt och har uppvisat god motståndskraft mot bladfläcksvampar. Sorten har medelhög rymdvikt och hög tusenkornvikt. 36