Kallelse. Kommunstyrelsen

Kallelse Kommunstyrelsen Tisdagen den 28 augusti 2018

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-08-28 1 Kommunstyrelsen Plats: Kommunkontoret, Hammarstrand, Tjädern Tid: Tisdagen den 28 augusti, kl. 08.00 Information 1. Ekonomi. 2. Ks ordförande, oppositionsråd, ansvariga politiker för verksamhetsområden. 3. Kommunchef. 4. Elisabeth Carlander Blom, Arbetsmiljöverkets inspektion 5. Skogsbränderna information om kommunens arbete Beslut Val av justerare. Ks 72 Förslag på namnstandard konton och e-post, politiker Ks 73 Äskande av medel till utbildning Överförmyndarnämnden Ks 74 Uppdatering av livsmedelstaxa Bygg- och miljönämnden Ks 75 Förslag till dokumenthanteringsplan Bygg- och miljönämnden Ks 76 Vattenskador Ragunda Bostad Ks 77 Ägardirektiv Jämtlands gymnasieförbund Ks 78 Årsredovisning 2017 Jämtlands räddningstjänstförbund Ks 79 Deltagande i gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner Ks 80 Handlingsplan för ökad andel heltidsanställda bilaga till Kompetensförsörjningsplanen Ks 81 Omfördelning av budget Jämtlands gymnasieförbund Ks 82 Finansieringsmodell för Jämtlands räddningstjänstförbund

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-08-28 2 Ks 83 Överenskommelse Region Jämtland/Härjedalen Ks 84 Bevakningslista Ks 85 Anmälan av delegationsbeslut Ks 86 Meddelanden Särskilda bilagor Tänk på barnchecken (Kf 6/97) Jonas Andersson ordförande

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-08-28 3 Ks 72 Dnr Förslag på namnstandard konton och e-post politiker. Bakgrund För att enklare kunna skilja på politiker och tjänstemän inom Ragunda kommun samt för personer som innehar båda rollerna att kunna separera dem föreslås följande standard för e-postadresser och konto: Tjänstemän: fornamn.efternamn@ragunda.se Förtroendevalda politiker: politiker.fornamn.efternamn@ragunda.se Förslagsvis inför vi denna standard för nya och befintliga förtroendevalda i samband med valet hösten 2018. Personer som både är politiker och tjänstemän kommer att ha två skilda användarkonton. För politiker som omväljs vidarebefordras e-post från gamla adressen till den nya. Förslag till beslut Politiker får e-postadresser med formen politiker.fornamn.efternamn@ragunda.se Personer som både har en roll som tjänsteman och som politiker kommer att ha 2 skilda konton. Beredande tjänsteman Henrik Palmquist, IT-strateg

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-08-28 4 Ks 73 Dnr Äskande av medel till utbildning, Överförmyndarnämnden, Öfn 23, 2018-06-27 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDENS BESLUT Överförmyndarnämnden beslutar att hos fullmäktige äska medel i budget 2019 med 15 000 kronor avseende kostnader för utbildningar för nämndens handläggare. ---------------------------------------------------------------------------------------------- Ärendet I överförmyndarnämndens budgetförslag för 2019 som ligger för beslut i fullmäktige finns inga kostnader för utbildning för personalen medtagna. Anledningen till detta är att budgeten för utbildningar ligger övergripande hos kommunstyrelsen för all personal inom organisationen. Utbildningskostnader för den politiska delen finns dock. Överförmyndarnämndens verksamhet är myndighetsutövning och det ställs stora krav på kompetens i handläggningen. För att nämndens handläggare skall kunna handlägga rättssäkert och vara uppdaterad på det senaste inom lagstiftningen krävs utbildning och kompetensutveckling. Årligen arrangerar Föreningen Sveriges Överförmyndare fortbildningsdagar för landets överförmyndare. Vid dessa dagar samlas expertisen inom området för att delge deltagarna det senast vad gäller lagstiftning, handläggning och juridik. I en kommun av Ragundas storlek där överförmyndaren är en så pass liten del av den totala förvaltningen har möjligheterna till utbildning och kunskapsutbyte stor betydelse för att bevara och utveckla kompetensen. För att säkerställa att medel finns för kunskap och kompetensutveckling framgent äskar överförmyndarnämnden medel i budget 2019 för detta. Kostnaden för utbildning/kompetensutveckling för nämndens handläggare beräknas till 15 000 kr/år.

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-08-28 5 Ks 74 Uppdatering av livsmedelstaxa, Bygg- och miljönämnden, Dnr 2018.506 Ärendet Taxan för livsmedel har inte uppdaterats sedan 2009, därav krävs uppdatering. Uppdatering har skett i form av förtydliganden angående avgifter samt att Bygg- och miljönämnden inte längre hanterar frågor gällande godkännande av livsmedelsanläggningar, därmed har text gällande detta tagits bort från taxan. BYGG- OCH MILJÖNÄMNDENS BESLUT Bygg- och miljönämnden beslutar att överlämnad uppdatering av livsmedelstaxan till fullmäktige för fastställelse. Bilaga Livsmedelstaxa, bilaga 1.

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-08-28 6 Ks 75 Förslag till dokumenthanteringsplan för Bygg- och miljönämnden Ärendet Enligt kommunens arkivreglemente ska bygg- och miljönämnden upprätta en dokumenthanteringsplan för sin verksamhet. Planen ska årligen ses över, hållas aktuell och godkännas av nämnden. Bygg- och miljönämnden har därför under året arbetat fram en uppdaterad dokumenthanteringsplan som nu ligger för beslut. Planen har anpassats för reglerna i nya dataskyddsförordningen (GDPR). För att få en årlig översyn av dokumenthanteringsplanen har arbetet med översyn förts in i nämndens återkommande ärenden och lagts in under sammanträdet i januari varje år. BYGG- OCH MILJÖNÄMNDENS BESLUT Bygg- och miljönämnden beslutar att sända dokumenthanteringsplanen till kommunfullmäktige för fastställelse. Bilaga Dokumenthanteringsplan, Bygg- och miljönämnden, bilaga 2

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-08-28 7 Ks 76 Dnr 2018/407 Vattenskador, Ragunda Bostad SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTETS BESLUT Samhällsbyggnadsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen tillskjuta medel för åtgärder enligt förslag, punkt 2 och punkt 3. Medlen investeras i kvarvarande fastigheter. ---------------------------------------------------------------------------------------------- Ärendet Therese Östlin Dahlgren, förvaltare, har utrett ärendet och lämnat förslag till beslut. Bilaga Protokoll Samhällsbyggnadsutskottet, bilaga 3 Förslag till beslut 1. Fortsätta torka upp lägenheter där vattenskador sker men inte renovera dem, vilket innebär tomma lägenheter med hyresförluster som konsekvens. Möjlighet kan finnas att hålla budget 2018 då vi inte renoverar ngt mer i år. De lägenheter där hyresgäster bor som vi inte kan flytta någon annanstans måste renoveras efter åtgärdad vattenskada. 2. Fortsätta torka upp lägenheter där vattenskador sker samt renovera dem för att kunna fortsätta hyra ut, kostnaden blir ca 300 000/lgh beroende på torktid och storlek på lägenhet. Budgeten 2018 kommer inte att hållas då vi i dagens läge har 11 vattenskadade lägenheter. 3. Avsätta pengar i investeringsbudgeten några år framåt för att kunna byta t ex stammar, tak, rör samt fönster på våra fastigheter, och sedan slippa dessa akuta skador som blir. Förslag avsätt 20 miljoner/år i 2 år till byte av stammar, tak, rör samt fönster pengarna fördelas på alla våra fastigheter.

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-08-28 8 Ks 77 Ägardirektiv Jämtlands gymnasieförbund ÄrendetÄgardirektiven för förbundet fastställs årligen av respektive medlemskommuns fullmäktige. Ägarsamrådet beslutade på sitt möte 2018-05-31 om: En årlig effektivisering om minst 1 % åläggs förbundet. Eventuella avvecklingskostnader hanteras genom det egna kapitalet. - Förändring av text under Naturbruksutbildningar. - Nytt avsnitt kring Nyanlända. Upprättat förslag (där förändringar har markerats) avseende ägardirektiv för 2019 bifogas. Bilaga Ägardirektiv 2019, bilaga 4 Förslag till beslut Att föreslå kommunfullmäktige att anta förslaget till ägardirektiv. Beredande tjänsteman Håkan Littzell, kommundirektör

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-08-28 9 Ks 78 Årsredovisning 2017 Jämtlands räddningstjänstförbund Årsredovisning för Jämtlands Räddningstjänstförbund 2017 har överlämnats till kommunen. Bilagor Årsredovisning 2017, bilaga 5 Förslag till beslut Att föreslå fullmäktige besluta att bevilja direktionen för Jämtlands Räddningstjänstförbund ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret samt godkänna årsredovisningen 2017.

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-08-28 10 Ks 79 Deltagande i gemensam nämnde för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner. Ärende Beslut avseende gemensam nämnd har tidigare fattats vid två tillfällen. Detta beslut avser att Bräcke kommun och Härjedalens kommun nu önskar medlemskap. Samtliga kommuner i den gemensamma nämnden måste fatta beslut om detta. Underlag för beslut Reglemente för gemensam nämnd, bilaga 6 Avtal om gemensam nämnd, bilaga 7 Protokollsutdrag Regionens samverkansråd, bilaga 8 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta om: - att föreslå Kommunfullmäktige att besluta att upprättat förslag till samarbetsavtal för och reglemente för den gemensamma nämnden antas. - att nämnden får utökas med Bräcke och Härjedalens kommuner. - att tidigare fattat beslut avseende bidrag till basfinansiering samt val av representanter i nämnd kvarstår. Beredande tjänsteman Håkan Littzell, kommundirektör

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-08-28 11 Ks 80 Handlingsplan för ökad andel heltidsanställda inom Ragunda kommun. Bakgrund En av kommunens stora utmaningar framöver är att klara kompetensförsörjningen. Som stöd för att kunna arbeta systematiskt, samordnat och långsiktigt med detta fastslogs Ragunda kommuns strategiplan för kompetensförsörjning 2018-2023 i KS 2017-10-10. I denna kompetensförsörjningsplan finns avsnittet låt fler få jobba mer där förslag ges på hur kommunen bör arbeta för och uppmuntra medarbetare att arbeta heltid. Detta som en del för att säkra kompetensförsörjningen framöver. Kommunen har tillsammans med Kommunal tagit fram en handlingsplan specifikt för att öka andelen heltidsanställda, presenterad på CSG 2018-01-25. Denna handlingsplan innefattar åtgärder som överensstämmer och utvecklar det som efterfrågas i kompetensförsörjningsplanen. För att på ett effektivare sätt kunna arbeta med frågan bör dessa dokument sammanföras. Underlag för beslut Handlingsplan för ökad andel heltidsanställda inom Ragunda kommun, bilaga 9 Ragunda kommuns strategiplan för kompetensförsörjning, bilaga 10 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att lägga handlingsplanen för ökad andel heltidsanställda som bilaga till Ragunda kommuns befintliga strategiplan för kompetensförsörjning. Beredande tjänsteman Mats Granat, personalchef

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-08-28 12 Ks 81 Omfördelning av budget Jämtlands gymnasieförbund Bakgrund Då en kostnadsförskjutning från gymnasiestudier till kompletterande vuxenutbildning skett, bedöms kostnaden för JGY minska medan kostnaden för Komvux öka. Av detta skäl föreslås en omfördelning göras. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar omfördela 1 000 000 från budgeten för JGY till den för vuxenutbildning Jonas Andersson Kommunstyrelsens ordförande

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-08-28 13 Ks 82 Finansieringsmodell Jämtlands räddningstjänstförbund Ärendet Jämtlands Räddningstjänstförbund bildades med syftet att på ett effektivt sätt ansvara för räddningstjänst i de ingående kommunerna. I dagsläget ingår samtliga länets kommuner i förbundet förutom Åre kommun, som bedriver räddningstjänst i egen regi. När förbundet bildades så fördes en diskussion avseende kostnadsfördelning mellan de olika kommunerna. Beslutet blev att de ingående kommunerna gick in med samma budget som de då hade för sin egen verksamhet i det nya förbundet. Under en lång period har en diskussion förts angående en revidering av denna kostnadsfördelningsmodell. Vad som anförts som grund för detta är bland annat: Fördelningen av befolkning har sedan bildandet ändrats. Några kommuner har ökat i befolkning medan andra har minskat. Del som bedrivs centralt (utbildning, övning, ledning, mm) har dels ökat i omfattning, dels förlagts i Östersund i sin helhet. Förändringar avseende den verksamhet som finns i kommunerna har skett. Till exempel har brandvärn lagts ned, personalneddragningar skett, osv, osv. Utifrån detta fick styrgruppen (bestående av kommunchefer i de ingående kommunerna förutom Östersund där ekonomichef deltagit) ett uppdrag att titta på en ny fördelningsmodell. Arbetet har skett i flera faser. Det förslag som togs fram,och som nu diskuterats under lång tid, arbetades fram av en arbetsgrupp och hade följande övergripande inriktning: Respektive kommun betalar för sin egen verksamhet i kommunen förutom overhead (ledning, utbildning, osv enligt ovan) Overhead fördelas ut med delningstal utifrån befolkning I korthet skulle förslaget innebära att Östersunds kommun fick öka sitt bidragtill förbundet med omkring 5 miljoner medan Härjedalen fick en lättnad i kostnad på ca 2 miljoner.(se bilaga för detaljer) När detta förslag presenterades, såväl i styrgrupp som i ägarsamråd, så anförde Östersunds kommun att de inte kunde acceptera den föreslagna modellen. Istället presenterades ett förslag där deras kostnadsökning stannade vid ca 2 miljoner.

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-08-28 14 Förslagen har diskuterats vid flera möten i såväl styrgrupp som ägarsamråd och vid ägarsamråd 2018-05-31 konstaterades att någon enighet inte går att nå. På mötet konstaterades att respektive kommun i sitt kommunfullmäktige måste besluta om vald inriktning. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta: att det förslag avseende kostnadsfördelning som framtagits av styrgruppen skall för deras del vara gällande alternativ. Dock kan en införandetid förhandlas fram vid kommande ägarsamråd. att till kommunalråd/ägarsamrådsrepresentant uppdra att vid nästkommande ägarsamråd företräda denna inriktning. Beredande tjänsteman Håkan Littzell, kommundirektör

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-08-28 15 Ks 83 Överenskommelse Region Jämtland/Härjedalen Ärendet I Jämtlands län har det länge funnits en etablerad samverkan i frågor mellan kommunerna och mellan kommuner och landsting inom Kommunförbundet Jämtlands län. Mellan åren 2011 och 2015 låg dessa samverkansfrågor på det kommunala samverkansorganet Regionförbundet Jämtlands län som även hade det regionala utvecklingsansvaret. De kommunala och regionala utvecklingsfrågorna integrerades vilket har skapat en regional styrka. Sedan Region Jämtland Härjedalen blev regionalt utvecklingsansvariga år 2015 har arbetet fortsatt att utvecklas. Samverkan mellan kommunerna är en förutsättning för att kommunerna ska kunna utföra sina uppdrag och regionens samverkan med kommunerna är en förutsättning för att regionen som tillväxtansvarig ska kunna bedriva sin verksamhet. Gällande överenskommelse behöver, i enlighet med dess lydelse, förnyas. Förslag till beslut Att föreslå kommunfullmäktige att anta förslaget till ny överenskommelse

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-08-28 16 Ks 84 Bevakningslista Kommunstyrelsen har att göra ändringar i bevakningslistan. Bilaga

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-08-28 17 Ks 85 Anmälan av delegationsbeslut. 1. Individ- och familjeomsorgen nr Su 21 Su 40 2. Vård och omsorg nr 181-360 3. Samhällsbyggnadsutskottet, nr 9-10 4. Kommunstyrelsens presidium: - Beslut om bevattningsförbud - Utse t f dataskyddsombud

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-08-28 18 Ks 86 Meddelanden. Skrivelse från Överförmyndarnämnden, Öfn 16, 2018-05-16 Ärenden från Bygg- och miljönämnden Föreläggande om trafiksäkerhetsåtgärder på Gjurds väg, Stugun Dnr 2016.462 Förslag om antagande av arbetsmaterial avseende rapport om kulturmiljöer i Ragunda Kommun. Dnr 2013.286 Underrättelse om sökta bygglov Anna Svedberg Ohlson, Stuguns Livs AB, Stugubyn 3:157, utbyggnad av affärslokal. Ragunda kommun, tekniska avdelningen, Stugubyn 5:13, bygga ny vattenreservoar. Jonas Amrén, Kånkback 1:339, komplementsutbyggnad. FTI AB, Oppåsen 1:315, anlägga återvinningsstation. OKQ8 Stugubyn 5:133, etablera cisterner. Håsjö Pastorat, Stugubyn 5:16, anläggande av solceller. Markus Jonsson, Stugubyn 6:68 ändring av sökt bygglov.

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-08-28 19 BEVAKNINGSLISTA 2018 Paragraf Ärende Åtgärd Ansvar Klart Ks 57/12 Fastighetsrapport inkl. gräsytor Återrapportering Samhällsbyggnadsförvaltningen Redovisas till Ks 2 ggr/år Ks 7/14 Avgifter o Taxor Vård- och omsorg Årlig uppföljning Sociala utskottet Jan 19 samt Kostenheten Ks 8/14 Riktlinjer, rutiner, nivå Årlig uppföljning Sociala utskottet Jan 19 Anhörigbidrag Ks 24/17 Kompetensförsörjning Återrapportering Kommunchef Maj 19 Ks 65/17 Framtidens politiska styrning Återrapportering KS ordförande Rapporteras vid varje KS Ks 66/17 Reviderade ägardirektiv RetAB Redovisning Kommunchef Aug 18

Taxa för Ragunda kommuns offentliga kontroll av livsmedel Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för Ragunda kommuns kostnader för offentlig kontroll, extra offentlig kontroll, registrering och godkännanden (godkännande ska tas bort då dessa anläggningar nu prövas av länsstyrelse, inte kommun) enligt livsmedelslagen (2006:804), de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen samt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen. 2 Avgift enligt denna taxa tas ut för 1. godkännande av anläggning (godkännande ska tas bort då dessa anläggningar nu prövas av länsstyrelse, inte kommun) 2. registrering av anläggning 3. handläggning och andra åtgärder vid normal offentlig kontroll och extra offentlig kontroll. 3 Avgift enligt denna taxa tas inte ut för 1. offentlig kontroll som föranleds av klagomål som visar sig obefogat. 2. handläggning som föranleds av överklagande av beslut av enligt livsmedelslagen, de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen samt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen. 4 Bygg- och miljönämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja fastställd timtaxa med en procentsats som motsvarar de tolv månaders förändring i konsumentprisindex (KPI) räknat fram till den 1 oktober året före avgiftsåret. Basmånad för indexuppräkning är oktober månad. Uppräknade indexuppräkningen avrundas till en tiondels procent. Framräknad timavgift avrundas till närmast hela kronor. 5 Beslut om att fastställa avgift enligt 6 andra stycket, 14 andra stycket och 18 tredje stycket förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel eller särskilda beslut enligt 5 i förordningen eller andra beslut om avgifter i enskilda fall enligt denna taxa fattas av Bygg- och miljönämnden. Timtaxa (timavgift) 6 Vid tillämpningen av denna taxa är timtaxan (timavgiften) 907 kronor (summan för timavgift har lagts till) per timme kontrolltid. Avgiftsuttag sker i förhållande till den kontrolltid som en anläggning tilldelas eller i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid i varje ärende eller enligt de andra grunder som anges i taxan. I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid avses med kontrolltid den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. För inspektioner, mätningar och andra offentliga kontroller som utförs vardagar mellan klockan 19.00 och 07.00, lördagar, söndagar, julafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas en avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. Avgift för registrering eller godkännande 7 Den som anmäler en registrering eller ansöker om godkännande (godkännande ska tas bort då dessa anläggningar nu prövas av länsstyrelse, inte kommun) av en anläggning för att driva livsmedelsverksamhet eller för att tillverka snus och tuggtobak eller för att dricksvattenförsörjning ska betala avgift för en timmes kontrolltid.

Årlig kontrollavgift 8 För normal offentlig kontroll av en livsmedelsanläggning enligt 11 livsmedelslagen (2006:804) ska en fast årlig kontrollavgift betalas. Avgiftens storlek baseras på den kontrolltid Bygg- och miljönämnden fastställer för anläggningen. Kontrolltiden bestäms genom en riskbedömning av anläggningen bestående av en riskklassificering med hänsyn till typ av företag och verksamhet, produktionens storlek och konsumentgrupper samt en erfarenhetsklassificering med hänsyn till nämndens erfarenheter av verksamheten. Härvid tillämpas Livsmedelsverkets vägledning beträffande riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter. Den årliga kontrollavgiften beräknas genom att kontrolltiden mulipliceras med timtaxan. 9 Om en tillämpning av 11 skulle medföra att kontrolltiden för en anläggning blir uppenbart oriktig i förhållande det faktiska kontrollbehovet enligt nämndens riskbedömning, ska anläggningen istället tilldelas kontrolltid på grundval av nämndens bedömning av anläggningens kontrollbehov. 10 Fast årlig avgift omfattar kalenderår och får tas ut i förskott. Sådan avgift skall utöver registreringsavgiften betalas fr.o.m. det kalender som följer efter det att anläggningen registrerats. Fast årlig avgift ska man betala med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår som följer efter det att verksamheten vid anläggningen har påbörjats. Om anläggningen placeras i annan avgiftsklass eller annars tilldelas annan kontrolltid, ska den nya avgiften betalas från och med det följande kalenderåret. 11 Av 4 förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel framgår att den årliga kontrollavgiften ska betalas av livsmedelsföretagare vars verksamhet är föremål för kontroll och av den som bedriver verksamhet i en anläggning för tillverkning av snus eller tuggtobak eller i en anläggning för dricksvattenförsörjning. Avgift för extra offentlig kontroll 12 Om påvisandet av bristande efterlevnad medför offentlig kontroll som går utöver normala kontrollverksamheten, tas avgift ut för nedlagd kontrolltid enligt timtaxan för extra kontroll, som är 856 kronor per timma (summan för timavgift för extra kontroll har lagts till) och för de faktiska kostnaderna för provtagning, analys av prover och dylikt. Enligt artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd, ska den företagare som har ansvaret för den bristande efterlevnaden eller får den företagare som äger eller innehar produkterna vid den tid då den extra offentliga kontrollen genomförs, debiteras de kostnader som den extra offentliga kontrollen medför. 13 Av 12 förordningen om avgift för offentlig kontroll av livsmedel framgår att avgift inte ska betalas för kontroll som föranleds av klagomål som visar sig vara obefogade. Nedsättning av avgift m.m. 14 Av 10 förordningen om avgift för offentlig kontroll av livsmedel framgår att kontrollmyndigheten får sätta ned eller efterskänka den årliga kontrollavgiften om den finns särskilda skäl. Beslut om att sätta ned eller efterskänka avgiften för kommunens offentliga kontroll fattas av den nämnd som fastställer avgiften enligt 5 i denna taxa. Om det finns särskilda skäl får nämnden också

besluta att sätta ned eller efterskänka avgiften för registrering eller bemanning vid styckningsanläggningar. Avgiftens erläggande m.m. 15 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Ragunda kommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. Verkställighetsfrågor m.m. 16 Av 33 livsmedelslagen framgår att Bygg- och miljönämnden får förordna att dess beslut ska gälla omedelbart även om det överklagas. 17 Av 31 livsmedelslagen framgår att Bygg- och miljönämndens beslut om avgift får överklagas hos länsstyrelsen. 1. Denna taxa träder i kraft den 2010-01-01. (Datum ändras när beslut är fattat) 2. Livsmedelsföretagare som före den 1 januari 2006 bedrivit livsmedelsverksamhet i en godkänd livsmedelslokal och som alltjämt bedriver denna verksamhet, ska i avvaktan på godkännandeprövning eller registrering av anläggningen betala årlig kontrollavgift enligt 11 för den verksamhet som bedrivs i lokalen. 3. Vid fastställande av årsavgift enligt 11 för avgiftsåret 2010 ska följande gälla. Den kontrolltid som livsmedelsanläggningen tilldelas ska grundas på erfarenhetsklass B.

Dokumenthanteringsplan Avdelning: Bygg- och miljö Serie, Handlingar Diareförs Förvaringsplats Överföring till Anmärkning Centralarkiv Protokoll original Diarie Kassaskåp/avd Efter 5 år Bevaras Leverantörsfakturor Ekonomiavdelningen Digitalt. Gallras av ekonomiavdelningen Diariekort ( tom 1996-02-15) Slutarkiv Digitalt fr om 1996-02-16. Bevaras Diarielistor ( tom 1996-02-15) Slutarkiv Digitalt fr om 1996-02-16. Bevaras Debiteringslistor med räkningsunderlag Närarkiv 2 år Digitalt. Gallras av ekonomiavdelningen Vissa diarieförda handlingar Diarie Närarkiv 1 år Bevaras slutarkiv Kontoförteckning Ekonomiavdelningen Bygglovakter Diarie Närarkiv 5 år Bevaras slutarkiv Detaljplaner Diarie Närarkiv Bevaras Översiktsplaner Diarie Närarkiv Slutarkiv Bevaras Fördjupade översiktsplaner Diarie Slutarkiv Bevaras Byggnadsinventering (bostadshus, fäbodar mm) Markdispositionsplan (Indalsälvens dalgång) Slutarkiv Slutarkiv Bevaras Bevaras 1

Dokumenthanteringsplan Avdelning: Bygg- och miljö Serie, Handlingar Diareförs Förvaringsplats Överföring till Anmärkning Centralarkiv Grundkartor Digitalt Köps av Lantmäteriet Primärkartor och nybyggnadskartor Digitalt databas Stomnät, höjdfixar för Bispgården, Stugun Slutarkiv Bevaras och Hammarstrand Tillstånd brandfarliga varor (cisterner) Diairie Slutarkiv Bevaras Obligatorisk ventilationskontroll Diarie Närarkiv Gallras vid inaktualitet Besiktning motordrivna anordningar Diarie Närarkiv Gallras vid inaktualitet ((Hissar m m) Tillsynsobjekt (= miljöfarliga Diarie Närarkiv Bevaras verksamheter, livsmedel, enskilda avlopp, köldmedieanläggningar, oljecisterner, täkter, värmepumpar, förorenade områden, alkohol, tobak och läkemedel Radon Diarie Närarkiv Bevaras Kalkning Diarie Närarkiv Bevaras Badvatten Diarie Närarkiv Bevaras 1

Dokumenthanteringsplan Avdelning: Bygg- och miljö 2

Dokumenthanteringsplan Avdelning: Bygg- och miljö Serie, Handlingar Diareförs Förvaringsplats Överföring till Anmärkning Centralarkiv Ytvatten Diarie Närarkiv Bevaras Enskilda vattenprover Diarie Närarkiv Bevaras Avfallsdispenser Diarie Närarkiv Bevaras Resultat av cesiumanalyser Diarie Närarkiv + Slutarkiv Bevaras. För framtida forskning Anmälning enligt smittskyddslagen Kassaskåp/avd Sekretess. Bevaras LTF lokala trafikföreskrifter Diarie Närarkiv Bevaras Bostadsanpassningar Diarie Närarkiv Bevaras Parkeringstillstånd för rörelsehindrade Diarie Närarkiv Gallras vid inaktualitet Beskrivning Bygg- och miljökontoret ansvarar under Bygg- och miljönämnden för följande verksamhetsområden: Alkohol, tobak, läkemedel, livsmedel, miljö- och hälsoskydd, trafik samt bygg- och planfrågor. Vidare sköter Bygg- och miljönämnden GIS-frågor som kartor, fastighets- och adressuppgifter. Byggoch miljönämndnen sköter också kommunens åtgärdsprogram för kalkning. Och är kommunens planorgan. Bygg- och miljönämnden har 7 ordinarie möten per år och i Bygg- och miljönämnden ingår 5 ordinarie ledamöter och 5 ersättare. GDPR: Verksamhetssystem Bygg- och miljökontoret EDP-Vision - ärendehanteringssystem, diariet My Carta Kartsystem Tekis Fir Fastighetsregister 1

Dokumenthanteringsplan Avdelning: Bygg- och miljö Reviderat datum: 2

Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2019 Sida: 1 (8) Förslag 2018-05-31 Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2018 Beslutad av Östersunds kommuns fullmäktige den, Reviderad den: ÄGARDIREKTIV 2019 för Jämtlands Gymnasieförbund Adress: Postadr.: Jämtlands Gymnasieförbund, 831 82 Östersund, Besöksadr.: Prästgatan 15, plan 3; Östersund Förbundsordning: Upprättat av ägarna 2015-06-24 Konsortialavtal: Upprättat av ägarna 2004-09-06; rev 2004-09-08; rev 2015-05-05 Reglemente: Fastställt 2004-07-01 Ägardirektiv: Gäller fr.o.m.: Direktivens innehåll: Antagna av kommunfullmäktige i Bräcke kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Åre kommun och Östersunds kommun den 1 januari 2019 och tillsvidare eller senast den 31 december 2019 då nya ägardirektiv ska vara fastställda. 1 Verksamhetens mål Kommunernas huvudsakliga syfte med bildandet av Jämtlands gymnasieförbund är att aktivt verka för en hög utbildningsnivå i regionen. Målet är att kunna erbjuda en modern gymnasieskola av hög kvalitet och produktivitet. Kvaliteten i lärandet är prioriterad och viktig. Tillgång, tillgänglighet, kompetens och inflytande ska vara ledande kvalitetsdimensioner för att verksamheten med hjälp av moderna metoder, pedagogisk utveckling ska uppnå effektiva lärprocesser och arbetssätt vilket ska leda till goda studieresultat med en god arbetsmiljö. Utbildningen ska ha så hög kvalitet att den även kan attrahera studeranden från övriga landet. Målet för samverkan är att erbjuda medlemskommunernas ungdomar ett utbud av attraktiva utbildningar som både motsvarar ungdomarnas behov och efterfrågan men som också står i samklang med regionens förutsättningar och behov av gymnasieskola som ett instrument för att främja tillväxt och utveckling såväl i regionen som i medlemskommunerna. Detta förutsätter ett gott samarbete med arbetslivets alla aktörer och högskolor.

Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2019 Sida: 2 (8) Förslag 2018-05-31 Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2018 Beslutad av Östersunds kommuns fullmäktige den, Reviderad den: Målet är att erbjuda en utbildning med en sådan kvalitet att studerande som bor i medlemskommunerna väljer förbundets utbildningar i jämförelse med andra alternativ. Ungdomarna väljer fritt inom förbundet. En strävan skall vara att tillgodose elevernas 1:a handsval inom förbundets verksamhet. 2 Riktlinjer för direktionens arbete Vid beslut om förläggning av skolor/lokaler, inrättande av nya/nedläggning av program/motsvarande skall beaktas såväl elevernas önskemål och efterfrågan som regionens och de enskilda kommunernas behov av arbetskraft och utvecklingsmöjligheter. Förbundet ska ha en hög kvalitet på stödfunktioner i form av elevhälsa och studie- och yrkesvägledare samt en god samverkan med grundskolorna i medlemskommunerna. Förbundet skall arbeta för goda samverkansformer med de fackliga organisationerna lokalt såväl som på direktionsnivå. Samverkansgrupper skall finnas såväl lokalt som centralt. Medlemskommunerna skall före direktionens beslut ges möjlighet att yttra sig om frågor av större principiell beskaffenhet. Förbundet skall i sitt agerande på ett effektivt sätt nyttja de samlade kommunernas gemensamma resurser före att bygga ut ny egen organisation/köpa tjänster externt om resurser finns i någon av medlemskommunerna. Vid beslut om omlokalisering av utbildningar/program eller nedläggning av gymnasieskola skall direktionen upprätta en totalkalkyl som även redovisar berörd medlemskommuns ökade kostnader i form av t.ex. inackorderingstillägg och dagliga resor. En strukturförändring som är ekonomiskt gynnsam för förbudet får inte innebära väsentligt ökade kostnader i en eller flera av medlemskommunerna. Effektivisering/omställning av utbildningsverksamhet till antalet elever ska göras löpande och vid minskning av antalet elever innebära totalt lägre kostnader för medlemskommunerna.

Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2019 Sida: 3 (8) Förslag 2018-05-31 Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2018 Beslutad av Östersunds kommuns fullmäktige den, Reviderad den: 3 Ekonomiska mål och riktlinjer Direktionen ska samråda med medlemskommunerna om förslaget till budget för nästkommande år senast den 15 september året innan. För övrigt gäller vad som anges i förbundsordningen. 4 Ekonomiska förutsättningar budget 2019 Budgetberäkningarna görs i förbundet utifrån demografiska förändringar och utifrån en indexjustering av platspriserna. Elevplatspriserna från 2018 till 2019 får räknas upp med i genomsnitt högst 2,4 %. (Indexberäkningen utgår ifrån en uppräkning med 2,5 % för personalkostnaderna och 1,9 % för övriga kostnader och intäkter). Denna reglering omfattar inte verksamheten i Åre kommun under ett övergångsår 2018. För gymnasieprogrammen i Åre kommun gäller att elevplatspriserna för 2018 ska anpassas till en beräknad självkostnad. En årlig effektivisering på minst 1 % åläggs förbundet vilket för 2019 innebär att elevplatspriserna i genomsnitt får räknas upp med högst 1,4 %. Eventuella avvecklingskostnader hanteras genom eget kapital. De demografiska förändringarna påverkar antalet elever i gymnasieskolan. Den prognostiserade förändringen av antalet ungdomar i åldrarna 16 18 år görs av medlemskommunerna. Förändringarna beräknas för Bräckes del bli +/- 0 elever, för Krokoms del + 24 elever, för Ragundas del 3 elever för Åres del + 10 elever och för Östersunds del + 115 elever. Statsbidrag för Wången med 1 058 000 kronor (år 2017), söks av Krokoms kommun och utbetalas därefter till förbundet. För revision av förbundets verksamhet får nyttjas totalt 275 000 kronor. Gymnasieförbundets kostnader för interkommunala ersättningar och bidrag till fristående skolor samt tilläggsbelopp för elever med behov av särskilt stöd påförs respektive kommun. Förbundet uppdras att tillse att regelverket för interkommunala ersättningar liksom regelverket för ersättning till enskilt drivna skolor följs. Kostnader för lagstadgade inackorderingstillägg och dagliga resor för de i respektive kommun skrivna eleverna, vilka förbundet beslutat om och betalat ut påförs respektive medlemskommun. Förbundet uppdras att tillse att regelverket för inackorderingstillägg och dagliga resor följs. Slutliga kostnader för respektive medlemskommun avgörs enligt förbundsordningens 7.

Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2019 Sida: 4 (8) Förslag 2018-05-31 Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2018 Beslutad av Östersunds kommuns fullmäktige den, Reviderad den: Gymnasieförbundet erhåller preliminär ersättning med 1/12 av den beräknade kostnaden för respektive kommun per den 20:e varje månad. Justering av respektive medlemskommuns kostnader innefattande även inackorderingsbidrag, dagliga resor och interkommunala ersättningar görs för hela budgetåret direkt efter dess slut, dock senast den 20 januari. Kommunal vuxenutbildning regleras i särskilda tecknade avtal för respektive uppdrag. 5 Informationskrav Elevstatistik Förbundet ska snarast möjligt (senast 1/3 respektive 27/9) lämna uppgift till ägarkommunerna om antalet elever från respektive kommun per den 15 februari och den 15 september. Uppgift ska även lämnas om hur många elever som är registrerade på respektive program. Information om elever som genomgår gymnasial utbildning hos annan huvudman lämnas samtidigt. Förbundet ska efter begäran från ägarkommunerna lämna uppgift om antalet elever även andra månader än februari och september. Årsredovisning Förbundet ska lämna underlag för medlemskommunernas årsredovisning senast den 15 februari året efter räkenskapsåret. Det reviderade bokslutet, inklusive lekmannarevisorernas rapport, ska vara ägarna tillhanda senast den 10 mars. Redovisning av förhållanden som förbundet önskar ange som behov inför kommande budgetår, ska inlämnas till medlemmarna senast den 31 januari. Delårsrapporter Förbundet ska redovisa delårsrapporter till ägarna per 30 april och 31 augusti. Rapporterna ska innehålla prognos för helårsresultat och vara medlemmarna tillhanda senast den 20 maj och senast den 20 september. I delårsrapporterna ska uppföljning av miljö- och personalmålen göras. I delårsrapporten per 31 augusti ska även delårsbokslut redovisas. Rapporter och bokslut ska även tydligt redovisa uppnådda resultat i relation till satta mål. Statistikuppgifter Förbundet ansvarar för erforderlig redovisning av verksamhetsstatistik (uppgifter till SCB m.fl., uppgifter som efterfrågas av ägarkommunerna). Övrig information Ägarkommunerna har rätt att löpande under året kalla förbundets direktion och ledning för information om förbundets verksamhet och ekonomi.

Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2019 Sida: 5 (8) Förslag 2018-05-31 Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2018 Beslutad av Östersunds kommuns fullmäktige den, Reviderad den: Nyckeltal jämförelser med andra Direktionen ska ta fram nyckeltal jämförelser med andra gymnasiala utbildare i syfte att ha underlag för beslut om förbättringsåtgärder. 6 Speciella verksamhetskrav Styrning av kommunägda bolag Vid avvägning av vad som är principiella frågor ska förbundet tillämpa den definition som framgår av Östersunds kommuns principer för styrning av kommunala bolag (se bilaga). Internkontroll Direktionen har att verka för att en god internkontroll präglar organisationen och förbundets löpande verksamhet. Direktionen ska årligen värdera den interna kontrollen. Naturbruksutbildningar Förbundet har fattat beslut om att överta huvudmannaskap för naturbruksutbildningar i Ås. Förbundets övergripande uppdrag är att utveckla attraktiva, behovsanpassade utbildningar som genomförs till riksprisnivå från och med 2016. Ägarkommunerna har godkänt att förbundet ingår som delägare i ett med regionförbundet och näringslivet samägt bolag Torsta AB. Syftet med bolaget är att kostnadsrationalisera och effektivisera genomförandet av karaktärsämnen för naturbruksutbildningar i Ås och på så sätt aktivt bidra till attraktiva, behovsanpassade naturbruksutbildningar som kan genomföras till riksprisnivå. Ägarkommunerna svarar inte för några avvecklingskostnader i samband med övertagandet av huvudmannaskapet/bildande av bolaget Torsta AB. Syftet med att JGY går in som delägare i bolaget är att kostnadsrationalisera. Förbundet har att agera som aktiv ägare av bolaget och via styrelserepresentation svara för att verksamheten drivs på ett sätt så att bolagets syfte uppnås inom en ekonomi som är hållbar. Ägarkommunerna svarar inte för eventuella brister i bolagets långsiktiga ekonomi. Ägarna godkänner att förbundet kan bidra till att bolagets ägande breddas om behov föreligger. Nyanlända elever Förbundet har till uppdrag att utveckla effektiva, flexibla och behovsanpassade utbildningar. Fler nyanlända elever* ges i och med detta bättre förutsättningar att komma vidare från studier vid språkintroduktion till olika typer av yrkesutbildning och nationella program. Syftet är att fler nyanlända elever ska bli behöriga till högre utbildning eller på annat sätt ges bra förutsättningar att bli attraktiva på arbetsmarknaden. Förbundet ska vidare samverka med respektive kommun i utvecklingsprocesser som syftar

Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2019 Sida: 6 (8) Förslag 2018-05-31 Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2018 Beslutad av Östersunds kommuns fullmäktige den, Reviderad den: till att öka målgruppens attraktivitet på arbetsmarknaden, bland annat genom att möjliggöra effektiva sömlösa övergångar mot vuxenutbildning. *Nyanlända elever är enligt skollagens definition nyanlända i fyra år efter att eleven påbörjat skolgång i svensk skola. Innefattar såväl asylsökande som personer med uppehållstillstånd. Miljöarbete Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling. Förbundet ska aktivt arbeta för att förbättra och utveckla sitt miljöarbete genom att formulera egna målsättningar som sammanställs i handlingsplaner på lokal nivå. Uppföljningen redovisas i samband med delårsrapporter och årsbokslut. Förbundet ska genomföra och kommunicera smarta miljölösningar på kort och långsikt. Förbundets långsiktiga målsättning ska vara fossilbränslefri och energieffektiv verksamhet 2030. Upphandling Förbundet ska samordna sin upphandling med kommunernas gemensamma nämnd för upphandling och ha en egen upphandlingspolicy utifrån den som fastlagts av länets gemensamma nämnd för upphandling. Gymnasieskolornas arbete med förbättrad folkhälsa Gymnasieförbundet ska arbeta aktivt med folkhälsa utifrån framtagen folkhälsopolicy för Jämtlands län. Personalpolitik Förbundet ska ha av direktionen fastställda lagstadgade policydokument. I de fall förbundet ej antagit egna policys ska förbundet av effektivitets- och praktiska skäl följa de som Östersunds kommun antagit. Förbundet ska vidare aktivt verka för att: - arbetsmiljön på förbundets arbetsplatser är stimulerande samt främjar hälsa, trivsel och arbetsglädje. - förbundet uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden. - förbundet har jämställda arbetsplatser där kvinnor och män värderas lika och ges samma möjligheter till goda arbets- och anställningsvillkor samt karriärmöjligheter. Det kommunala aktivitetsansvaret Respektive kommun svarar för att hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år, är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Gymnasieförbundet bidrar med detta genom att till respektive kommun redovisa elever som ej påbörjar sina gymnasiestudier eller som avslutar dem innan de slutförts. Förbundet ska vidare, i samarbete med respektive

Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2019 Sida: 7 (8) Förslag 2018-05-31 Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2018 Beslutad av Östersunds kommuns fullmäktige den, Reviderad den: kommun, bidra till att så många ungdomar som möjligt ska påbörja och genomföra gymnasiala studier innan det år individen fyller 20 år. Extraordinära händelser Kommunfullmäktige i medlemskommunerna har fastställt Ledningsplan för respektive kommun vid extra ordinära händelser. Av planen framgår organisationen av krisledningsnämnd och att planen omfattar alla verksamheter inom kommunkoncernen. Förbundet har skyldighet att ingå i kommunernas organisationer för extraordinära händelser och att vidta de åtgärder som följer av ledningsplanen. Således ska förbundet upprätta plan för extraordinära händelser, revidera planerna årligen och se till att planerna bygger på riskanalyser inom respektive verksamhet. Ägardirektiven gäller efter att samtliga ägarkommuners fullmäktigeförsamlingar beslutat fastlägga dem.

Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2019 Sida: 8 (8) Förslag 2018-05-31 Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2018 Beslutad av Östersunds kommuns fullmäktige den, Reviderad den: Bilaga till ägardirektiv Jämtlands Gymnasieförbund Enligt 3 kap 16-18 10 kap 3 kommunallagen (KL) ska fullmäktige besluta ta ställning i följande frågor: besluta om viss verksamhet ska bedrivas i företagsform fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten välja styrelse och minst en lekmannarevisor samt ersättare ta ställning i principiellt viktiga frågor eller annat som är av större vikt innan bolagen fattar beslut. Exempel på ärenden som kan vara principiellt viktiga är: 1. Större investeringar som väsentligt påverkar ägarens ekonomi och /eller medför risk för ägaren i sådan grad att uppställda ägardirektiv ej kan uppnås (med större investeringar avses inte reinvesteringar eller andra investeringar som erfordras för att hålla nuvarande fastighetsbestånd eller anläggningar intakta) 2. Principiella taxekonstruktioner och andra normbeslut 3. Antagande eller ändring av bolagsordning 4. Ändring av aktiekapital 5. Planer som gäller ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet (bolagets syfte) 6. Kapitaltillskott till företag 7. Grunderna för ekonomiska förmåner för styrelseledamöter, revisorer och ersättare i företagen. 8. Ansvarsfrihet för styrelseledamot och verkställande direktör 9. Förvärv av företag och bildande av dotterföretag eller annat väsentligt företagsengagemang om förvärvet medför väsentligt ökad riskbild 10. Förvärv av aktier eller andelar i andra bolag eller föreningar av strategisk betydelse för verksamheten om förvärvet medför väsentligt ökad riskbild 11. Frivillig likvidation av företag 12. Försäljning av företag. Beslut i nämnda frågor ska beredas av styrelse om ett bolag finns, förbundets direktion och sedan tillställas respektive ägarkommun

Årsredovisning 2017 Godkänd av direktionen 2018-03-14 Dnr 740.2017.00928 Årsredovisning 2017 1

Innehåll Vår förbundsdirektion 2017... 3 Förbundsordförande har ordet... 2 Räddningschefen om verksamhetsåret... 3 Om förbundet... 5 Våra medlemskommuner... 5 Fakta om förbundet... 5 Förvaltningsberättelse... 6 Måluppfyllnad mot ägardirektiv... 6 Styrmodell och målområden... 6 Måluppföljning av inriktningsmål... 7 Förbundets inriktnings- och effektmål 2017... 8 Målområde förebyggande verksamhet... 8 Målområde räddningstjänst... 10 Målområde medarbetare... 12 Målområde ekonomi... 12 Målområde miljö... 13 Förbundets organisation... 14 Personal... 15 Olyckor och tillbud... 15 Statistik personal... 16 Resultat och ställning... 18 Resultaträkning... 18 Driftredovisning... 19 Balansräkning... 23 Ekonomisk ställning... 24 Finansieringsanalys... 24 Noter... 25 Avdelningarnas verksamhet och ekonomi... 28 Förbundsledningen... 28 Direktionen... 29 Ledningsstab... 30 Förbundskansli... 32 Förebyggandeavdelningen... 36 Beredskapsavdelningen... 40 Metod- och taktikavdelningen... 43 Teknikavdelningen... 47 Östersund 2018-03-14 Ida Asp Direktionens ordförande Lars Nyman Räddningschef Årsredovisning 2017 2

Vår förbundsdirektion 2017 Från bakre raden och framåt; Göran Bergström, Kjell Svantesson, Andreas Köhler, Elise Ryder Wikén, Sune Halvarsson, Elisabet Öhrnell, Göran Nilsson, Stina Kimselius, Ulf Edström och Ida Asp. Östersunds kommun Ordförande Ida Asp (s) Ledamot Elisabet Öhrnell (v) Ledamot Ulf Edström (c) Ersättare Kjell Svantesson (s) Ersättare Anders Österholm (mp) Ersättare Andreas Köhler (m) Krokoms kommun 2:e vice ordförande Stina Kimselius (m) Ersättare Birger Backlund (s) Strömsunds kommun 1:e vice ordförande Göran Bergström (s) Ersättare Nils-Bengt Nilsson (c) Bergs kommun Ledamot Elise Ryder Wikén (m) Ersättare Bo Karlsson (c) Bräcke kommun Ledamot Jörgen Persson (s) Ersättare Göran Nilsson (lfb) Ragunda kommun Ledamot Annica Eklund (s) Ersättare Birgitta Orrebo (afr) Härjedalens kommun Ledamot Sune Halvarsson (s) Ersättare Pontus Nissblad (m) Årsredovisning 2017 3

Förbundsordförande har ordet 2017 har varit ett lärorikt år för oss inom räddningstjänsten. Vi har under året fått djupare insikt i många utav de områden som vi redan sen innan visste att vi behövde och ville jobba mer med. Jag tänker då främst på rekrytering, investeringar och god kommunikation. Under första halvan av 2017 fick vi lägga all energi och kompetens på att försöka kommunicera vårt perspektiv på den fackliga konflikt som uppstod. Detta var en svår uppgift och vi alla har lärt oss massor kring hur vi ska kommunicera. Att vi verkligen vill veta vad vår personal tycker innan en konflikt uppstår och att vi tillsammans på ett nationellt plan måste förstå utmaningarna med bristen av personal. Vi ska ta med oss frågan om rekrytering in i 2018 då vi är flera som har fått hedervärda uppdrag i det nationella arbetet. Ett fortsatt fokus från direktionen är arbetet med jämställdhet och rekrytering. Dessa frågor är också av största vikt för hela räddningstjänsten i landet och vi måste tillsammans hitta lösningarna för framtiden. Jag hoppas kunna bidra med vårt perspektiv in i den utredning som nu görs för en effektivare kommunal räddningstjänst. Några utav frågorna man vill att utredningen ska belysa är; Hur kan en deltidsanställning som brandman kombineras med en annan huvud-anställning hos offentliga arbetsgivare? Finns behov av att öka antalet heltidsanställda brandmän när deltidsbrandmän inte finns att tillgå? Hur kan andelen kvinnor och personer med utomnordisk bakgrund utökas inom räddningstjänsten? Hur kan utbildningarna inom området skydd mot olyckor på ett bättre sätt utvecklas och anpassas till lokala förhållanden och bör utbildningen för deltidsanställda brandmän anordnas på lokal nivå? Hur kan räddningstjänsterna stödjas genom en utvecklad samverkan med de andra hjälporganen och andra aktörer, t.ex. organiserade frivilliga? De år jag nu har fått förtroende att leda förbundet har inget år gått som planerat. Vi har alltid ställts inför utmaningar vi inte hade räknat med och som då gett oss anledning att ändra vår plan. Jag räknar med att 2018 också kommer med överraskningar och att vi då ändå landar vid årets slut ungefär där vi hade planerat är en bedrift och skapar ett starkt förtroende för vad vi tillsammans åstadkommer! Åter igen är jag djupt imponerad av vad räddningstjänstens personal levererar under sina arbeten. Ni har under året deltagit i flertalet svåra olyckor, ni har under året lyckats hantera omänskligt hög press både på olycksplatser men också internt och i media. Vi i direktionen hyser den största respekten för er och eran insats. Med detta vet vi också att ni klarar att leva upp till våra förväntningar på att alltid blicka framåt och uppåt. Jag ser fram emot ett nytt spännande år där vi kan och ska lyfta oss själva till nya nivåer! Ida Asp (S) Förbundsordförande Årsredovisning 2017 2

Räddningschefen om verksamhetsåret Ekonomiskt utfall Årets resultat uppgår till +1,9 mnkr, vilket är 800 tkr högre än årets budget och 100 tkr bättre än den prognos som lämnades vid delårsbokslutet per augusti. Resultatet är i realiteten ett nollresultat driftmässigt sett då vinsten utgör det särskilda investeringsbidraget på 2 mnkr som förbundet erhållit från medlemskommunerna. Då det nya RiB-17 avtalet innebar fördyringar i form av ökade ersättningskostnader godkände ägarna i början av året en revidering av årets budget och reservering med motsvarande 800 tkr av årets särkilda investeringsbidrag för att eventuellt få användas till ökade lönekostnader. Det budgeterade vinstresultat på +1,9 mnkr sänktes därmed till +1,1 mnkr. Årets positiva resultat går helt i linje med de ekonomiska målen i ägardirektivet. Resultatet bärs upp av en återbetalning från Fora avseende 2004 års inbetalda sjukförsäkringspremier på 440 tkr som förbundet fick rätt i sin överklagan samt av en god balansering mellan ökade kostnader och intäkter under året. Glädjande är även att årets resultat återställer det egna kapitalet av fjolårets negativa resultat samt att det särskilda investeringsbidraget kan användas i sin helhet. RiB avtalet Det nya avtalet som började gälla från april vållande stor oro i vår organisation med deltidsanställda brandmän. Ett stort antal kompetenta och erfarna brandmän valde att säga upp sig för att markera sitt missnöje mot avtalet. Avtalskonstruktionen hade mer att önska var även min uppfattning men ersättningsmässigt var det som förväntat. Det är bara att beklaga att inte fler återtog sina uppsägningar och att vi förlorade duktiga arbetskamrater. Den utmaning som vi hade då inför sommaren gällande bemanningen av RiB personal för att genomföra räddningsinsats har i princip förlöpt friktionsfritt. Vi har varit förskonad från större händelser på de stationer där det funnits personalbrister samt att den åtgärdsplan vi upprättat för att kunna hantera räddningsinsatser har nyttjas av våra inre befäl på ett effektivt sätt som gagnat beredskapsförutsättningarna. Tillsyn av av verksamheten Länsstyrelsen har som en uppgift att utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen om skydd mot olyckor. Ett sådant tillsynsbesök har genomförts under 2017 där Länstyrelsens bedömning är räddningstjänstförbundet uppfyller kravet på ett med hänsyn till lokala förhållanden likvärdigt och tillfredsställande skydd enligt lagen om skydd mot olyckor. Länsstyrelsen anser att räddningstjänstförbundet som helhet ligger väl framme i sin verksamhet. I tillsynsrapporten anser Länsstyrelsen även att förbundet, utifrån de förutsättningar som fanns, genom noggrann planering hanterade arbetsmarknadskonflikten på ett mycket bra sätt. Bristen på deltidsanställda brandmän uppmärksammades också vid tillsynen där Länsstyrelsen rekommenderar förbundet att söka möjligheter för att förbättra förutsättningarna för att kunna rekrytera framför allt kvinnor till yrket. Rekrytering Rekryteringen är en av våra stora utmaningar så därför har ett särskilt projekt startats upp under hösten som har i syfte att stärka rekryteringsmöjligheterna och stimulera till fortsatt anställning för våra deltidsanställda brandmän. En projektledare har därför anställts från vår egen RiB organisation. Rekrytering till sommarvikarier för heltidsstationen i Östersund, med utbildningen skydd mot olyckor som krav, tenderar också uppstå som ett kommande problem med ett mer och mer begränsat urval. Alternativet med personal ur den egna RiB organisationen nyttjas därför vid behov för att uppfylla vakanser. Årsredovisning 2017 3

Utökat förbund Åre kommun har genomfört en utredning om att eventuellt ansöka om medlemskap i räddningstjänstförbundet. Ordförande i direktion, räddningschefen, ekonomiansvarig och viss operativ personal i förbundet har intervjuats av den konsult som Åre kommun har anlitat. Kommunstyrelsen i Åre kommun fattade beslut under hösten om att inte ansöka om inträde i räddningstjänstförbundet. Nationella uppdrag Glädjande under året är att vi uppmärksammas mer och mer på det nationella planet. Undertecknad kommer att vara en av tre personer som skall representera räddningstjänstförbunden via Pacta inför kommande löneavtal RiB 19, vår ordförande, kommer att ingå i den referensgrupp som regeringen tillsatt för utredningen om en effektivare räddningstjänst. Förebyggandeavdelningen representerar oss och räddningstjänsterna i Västernorrland i MSB:s expertgrupp för lagen om brandfarliga och explosiva varor och en person från Beredskapsavdelningen, sitter i styrelsen för Räddningstjänstens Riksorganisation för Beredskapsfrågor, RRB. Förebyggandeavdelningen deltar i en referensgrupp till SKL:s projekt som leda till ett förnyat och behovsanpassat format och innehåll för SKL:s stöd till kommunerna inom området sotning och brandskyddskontroll. Kommunikation Vi har från oktober i år anställt en kommunikatör som har det övergripande ansvaret för organisationens interna och externa kommunikation. Arbetsmiljö Vi fortsätter att jobba intensivt med vår arbetsmiljö där även anpassningar av våra brandstationer är prioriterad. I Hede flyttar vi brandstationen till nya lokaler från 1/10-18, vi har startat en projektering av Hammerdals brandstation, ombyggnationer i Vemdalen och Funäsdalen föreligger förhoppningsvis i närtid samt inledande diskussioner förs gällande Brunflo och Änge. Nya skyddsombud finns nu för stationen i Östersund och en förfrågan är ställd till övriga stationer om skyddsombudsuppdraget. RIA, Räddningstjänstens informationssystem för arbetsmiljö, är ett verktyg som blir mer och mer nyttjat i förbundet och vi kan därigenom sträva efter att skapa en bättre arbetsmiljö eftersom även riskobservationer är en del av detta. Furulunds övningsområde Beslut fattades i december om att inleda byggnation av återställningsenhet med tillhörande personallokaler och Östersunds kommuns tekniska förvaltning ansvarar för byggnationen. Denna byggnad är efterlängtad och som kommer utveckla möjligheten till en väl fungerande sammanhållen utbildningsanläggning för all operativ personal i förbundet. Investeringar och upphandling Genom samköp med räddningstjänsterna i Västernorrland har ett nytt höjdfordon upphandlats med de ekonomiska fördelar som en gemensam upphandling innebär. Utöver denna upphandling fortsätter våra investeringar att begränsas till begagnade fordon, både då det avser tank- och släckbilar. Utalarmering 6 län Norrland Genom en gemensam upphandling mellan 74 kommuner har ett nytt avtal tecknats med SOSalarm gällande utalarmering med tillhörande tjänster. Lars Nyman Räddningschef Årsredovisning 2017 4

Om förbundet Våra medlemskommuner Jämtlands räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund bildat av Östersund, Krokom, Strömsund, Berg, Bräcke, Ragunda och Härjedalens kommuner. Samarbetet inleddes 2004 mellan Östersund, Krokom och Strömsunds kommuner. 2010 blev Berg och Bräcke kommuner medlemmar, 2012 anslöt sig också Ragunda kommun och sedan 2015-01-01 är även räddningstjänsten i Härjedalen medlem i Jämtlands räddningstjänstförbund. Syftet med förbundet är att optimera nyttjandet av resurserna för kommunal räddningstjänst som återfinns i medlemskommunerna. Verksamheten ska inriktas på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön med hänsyn till de lokala förhållandena ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Fakta om förbundet Brandstationer 1 Heltidsstation 31 Deltidsstationer 8 Räddningsvärn Totalt ca 500 anställda ---------------------------------------------- I beredskap dygnet runt året om 1 Inre befäl 2 Yttre befäl 29 Styrkeledare 91 Brandmän I beredskap 24/365 totalt 123 personer. ----------------------------------------------- Befolkningsunderlag: ca 117 600 innevånare Larm: ca 2 200 per år Yta: 43 509 km 2 = 10 % av Sverige Vårt uppdrag Jämtlands Räddningstjänstförbund har till uppgift att svara för medlemskommunernas räddningstjänstverksamhet samt därtill anknutna verksamheter. Det åligger förbundet särskilt att: Aktivt verka för och samordna förebyggande verksamhet inom förbundets ansvarsområde samt samarbeta med medlemskommunerna och därvid ingå i kommunernas säkerhetssamordnargrupper. Ansvara för åtgärder som underlättar för enskilda att ta sitt ansvar. Ansvara för sotning och brandskyddskontroll. Ansvara för tillsyn av enskilda att de uppfyller sina skyldigheter enligt LSO. Ansvara för kommunal räddningstjänst. Ansvara för undersökning av olycksorsak, förlopp och insats. Vision "Vår omtanke - Din trygghet" Årsredovisning 2017 5

Förvaltningsberättelse Förbundets huvuduppgift är att leverera bra service och efterfrågade tjänster till alla som bor i och besöker våra ägarkommuner. Jämtlands räddningstjänstförbund arbetar därför ur ett helhetsperspektiv där all verksamhet ytterst syftar till att bidra till medborgarnas och besökarnas trygghet och säkerhet. En helhet som, förutom en god service, också ska borga för en god ekonomisk hushållning med förbundets resurser. Förbundet stödjer också ägarkommunerna i arbetet med krishantering, samt att upprätta ett handlingsprogram för verksamhet i samverkan med ägarkommunerna. Verksamheten inom förbundet har under perioden bedrivits enligt intentionerna i gällande lagstiftningar för lagen om skydd mot olyckor samt enligt av direktionen antagna mål. De lagar som specifikt reglerar räddningstjänsten är främst Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och Lag (2010:1011) brandfarliga och explosiva varor (LBE). Verksamheten bedrivs också i enlighet med, av direktionen antagna, handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Måluppfyllnad mot ägardirektiv Ägarkommunernas respektive fullmäktige har i förbundets ägardirektiv antagit följande två ekonomiska mål; Inga överskridanden av budget accepteras. Förbundet ska finansiera utvecklingen av övningsområdet Furulund genom rationalisering av befintlig verksamhet. Förbundet uppfyller ägardirektivets två ekonomiska mål, resultatet visar ett överskott på 1,9 mnkr, vilket är 800 tkr högre än åretsbudgeterade resultat. För utvecklingen av Furulund har etapp 2 av investeringsprojektet inletts under året och med grävning av en vattenledning vilken delfinansieras med Jämtlands gymnasium. Styrmodell och målområden Förbundets verksamhet är indelad i fem målområden med medarbetaren i centrum. Målområdena är utformade för att harmoniera med målen i förbundets handlingsprogram 2016-2019 för förebyggande verksamhet och räddningstjänst. Olika färger har valts på målområdena för att symbolisera mångfald - en för förbundet angelägen fråga och vital för att kunna säkerställa fortsatt högt förtroende hos medborgare och besökare men även för att säkerställa god rekrytering av brandmän. Inom varje målområde finns definierade inriktningsmål som beskriver förbundets långsiktiga viljeinriktning. Utifrån varje inriktningsmål formuleras mätbara effektmål som ligger till grund för de aktiviteter som genomförs inom förbundet. Inom målområdena förebyggande verksamhet och räddningstjänst är inriktningsmålen samma som i handlingsprogrammet. Årsredovisning 2017 6

Måluppföljning av inriktningsmål Förbundets samlade måluppfyllnad redovisas i tabellen nedan. Av förbundets sex inriktningsmål uppfylls fyra helt och två delvis. Bland effektmålen är det fyra mål som inte uppfylls medan övriga 14 mål uppfylls helt eller delvis. Målet! uppfyllt X uppfyllt Målet delvis Målet ej uppfyllt Inriktningsmål i olika målområden Måluppfyllnad Resultat IM Förebyggande verksamhet 1 Antalet bränder ska minska Två kommuner hade fler brand i byggnad än föregående år, fyra kommuner har! minskat och en oförändrat antal. IM Räddningstjänst 2 Snabb och rätt hjälp Genomförda aktiviteter följer upprättade planer.inriktningsmålet om beslutad beredskap och övningstimmar kommer endast delvis att uppfyllas under året pga. vakanssituationen. 3 Optimera resurserna Hittills genomförda aktviteter följer upprättade planer och inriktningsmålet uppfylls. IM Medarbetare 4 Attraktiv arbetsplats Hittills genomförda aktiviteter följer de planer som upprättats och inriktningsmålet uppfylls. IM Ekonomi 5 En sund, balanserad och finansierad ekonomi Inriktningsmål uppfylls.! IM Miljö 6 Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningar Genomförda aktiviteter följer förbundets miljöhandlingsplan och flera åtgärder är påbörjade eller genomförda. Även energiförbrukningen har minskat med 1,4% totalt vilket gör att inriktningsmålet helt uppfylls. Årsredovisning 2017 7

Förbundets inriktnings- och effektmål 2017 Målområde förebyggande verksamhet Inriktningsmål 1 Antalet bränder ska minska Förbundets verksamhet ska bidra till att antalet bränder och antalet omkomna/skadade i bränder ständigt minskar samt att egendomsskador och miljöpåverkan reduceras. Effektmål Antalet utvecklade bränder i byggnader ska minska. Under 2015 var det kommunerna Berg, Bräcke, Härjedalen och Strömsund som hade flest bränder per 1 000 invånare. 1 Antalet eldstadsrelaterade bränder ska minska, genomsnittet 2013-2015 var 27 bränder per år 2. Varje år rycker räddningstjänsterna i Sveriges kommuner ut till knappt 10 000 bränder i byggnader. Ungefär 60 procent av insatserna mot brand i byggnad sker mot bostäder, cirka 20 procent mot allmänna byggnader och resten är mot industrier och övriga byggnader. Av bränderna i byggnad är inte alla lika allvarliga i den meningen att någon person skadas eller att stora ekonomiska värden går till spillo. I SKL:s Öppna jämförelser redovisas endast utvecklade bränder i byggnad. Med utvecklad brand avses sådana insatser där det fortfarande brinner när räddningstjänsten anländer eller där branden spridit sig utanför startföremålet. I Sverige inträffar det drygt 4 000 utvecklade bränder i byggnad per år. Antal insatser till utvecklade bränder i byggnad, källa MSB Om man bara tittar på bostadsbränder så sker det något fler insatser till utvecklade bränder i flerbostadshus jämfört med villor, radhus, parhus och kedjehus. Orsaken till varför det brinner skiljer sig dock. Antalet utvecklade bränder i byggnad per 1 000 invånare varierar mellan olika kommuner. Den kommun som har det lägsta utfallet har 0,10 utvecklade bränder per 1000 invånare medan kommunen med det högsta utfallet har 1,63 utvecklade bränder per 1000 invånare. 1 Källa SKL Öppna Jämförelser 2015 2 Källa MSB Årsredovisning 2017 8

Måluppfyllnad Redovisningen av statistiken kring utvecklade bränder i byggnad kommer från SKL;s öppna jämförelser och släpar ett år. I förbundets handlingsprogram är målsättningen att ingen medlemskommun ska ha fler än 0,7 bränder per 1 000 invånare år 2019. Under 2016 har antalet utvecklade bränder i byggnad per 1 000 innevånare ökat för Bergs kommun och Ragunda kommun medan Bräcke, Härjedalen, Krokom och Östersund har minskat. För Strömsunds kommun är det oförändrat. Två kommuner når målet Östersund och Krokom. Målet delvis uppfyllt. Antal bränder per 1 000 innevånare 2016 Antal bränder per 1 000 innevånare 2015 Antal bränder per 1 000 innevånare 2014 Kommun Berg 1,27 1,07 1,06 Bräcke 0,72 1,12 1,50 Härjedalen 1,21 1,40 1,26 Krokom 0,25 0,41 0,57 Ragunda 0,99 0,67 0,91 Strömsund 0,99 0,97 0,77 Östersund 0,39 0,54 0,52 Enligt nuvarande handlingsprogram är målsättningen att antalet eldstadsrelaterade bränder ska minska till år 2019. MSB mäter genomsnittet över tre år, statistiken för 2016 och 2017 är ännu inte officiell så här kompletterar förbundet med statistik som ska anses vara preliminära siffror. Genomsnittet för 2015-2017 var 27 bränder per år, jämfört med 33 i genomsnitt för åren 2012-2014. Målet uppfyllt. Eldstadsrelaterade bränder 2012-2017 16 14 12 12 14 10 8 6 4 2 9 8 5 4 3 3 3 2 2 2 2 1 7 7 7 6 5 4 4 4 4 4 3 2 2 2 1 1 1 1 7 6 6 6 5 4 4 3 2 1 0 Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Östersund 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Statistik från MSB för åren 2012-2015. För 2016 och 2017 används förbundets egna statistik vilket ska anses vara preliminära siffror. Årsredovisning 2017 9

Genomförda aktiviteter I samarbete med Länsförsäkringar och Brandskyddsföreningen har förbundet under året startat ett projekt mot eldstadsrelaterade bränder. 100 fördjupade kontroller kommer att genomföras på utvalda eldstäder, syftet är att se om våra rutiner behöver förändras på något sätt. Projektet finansieras av Brandskyddsföreningen. Förbundet har påbörjat ett arbete med att få kommunerna att börja arbeta med individanpassat brandskydd. Kommunerna får stöttning från JRF, i samarbete med Brandskyddsföreningen Jämtland, med att ta fram checklistor och utbildningsmaterial till hemtjänsten för att de ska kunna utföra kontroll av brandskyddet hos sina brukare. Vår roll i projektet bör vara en rådgivande del, kommunerna själva är de som ska implementera och driva arbetet. Initialt kan detta även medföra att utbildningsinsatser behöver genomföras där vår medverkan är central. Målområde räddningstjänst Inriktningsmål 2 Snabb och rätt hjälp Räddningstjänsten ska vara anpassad efter vår lokala riskbild - med rätt kompetens samt modernare teknik ge snabb och rätt hjälp till förbundets medborgare samt besökare som drabbas av olyckor så att skador på människor, egendom och miljö minimeras. Effektmål För RiB personal ska beslutad beredskap och förmåga upprätthållas med rätt kompetens och befattning under minst 100 % av årets totala antal beredskapstimmar. >85 % av dom RiB-anställda ska ha genomgått den skolbundna RiB-utbildningen till 2019. Samtliga som blir uttagna till befälsutbildning ska genomföra utbildningen med slutbetyg godkänt via erhållet kursintyg. All operativ personal ska ha en fastställd kompetensutvecklingsplan anpassad till fastställt nivåsystem. 100 % av alla RiB ska genomföra 8 timmar övningsverksamhet på Furulund. All RiB-personal ska genomföra 42 timmar lokal övningsverksamhet. Förbundets utrustning skall vara anpassad till fastställt nivåsystem och uppfylla ställda krav. Genomförda aktiviteter Effektmålet om att beslutad beredskap och förmåga för RiB personal ska upprätthållas med rätt kompetens och befattning under minst 100 % av årets totala antal beredskapstimmar uppfylls endast delvis för året på grund av den uppkommna vakanssituationen. Ett flertal aktiviteter har under perioden genomförts för att rekrytera RiB-personal med särskilt fokus på stationer med högre vakanstal, exempelvis har följande åtgärder vidtagits: Stationsträffar Olika informationsträffar med representanter från medlemskommunerna Lokal affischering Annonsering på medlemskommunernas hemsidor Öppethus på vissa stationer Facebook annonseringar Projektanställning med fokus på nyrekrytering av RiB-personal All operativ personal har en fastställd kompetensutvecklingsplan anpassad till fastställt nivåsystem. Årsredovisning 2017 10

Under året har vi genomfört 29 heldagsövningar och två kvällsövningar för våra RiB-anställda (230 personer) på Furulunds övningsfält med övertrycksventilering som övningstema. Fyra preparandutbildningar 3 med 33 deltagare. 29 stationer har övat rökdykning i vår mobila container för varma rökdykningsövningar under året. Vattenlivräddningsgruppen har genomfört en fortbildningsdag för våra instruktörer i förbundet. Övrig övningsverksamhet i förbundet genomförs enligt varje brandstations egna övningsplanering för året, där 6 prioriterade övningar och stationernas egna övningar ingår. Beredskapsavdelningen har vid en träff i Bräcke med beskrivit hur det är att ha en RiB anställd i sin organisation för flera chefer från Bräcke kommun. Flera möten är genomförda på de stationer som varit berörda av många uppsägningar i samband med RiB 17 avtalet. Inriktningsmål 3 Optimalt nyttjade av samhällets resurser Vid såväl små som stora olyckshändelser ska samhällets samlade resurser nyttjas optimalt. Effektmål Minst två årliga stabsövningar ska genomföras i samverkan med övriga aktörer i Trygghetens Hus och Jämtlands län. Erbjuda breddade JRF uppdrag med fler åtaganden åt medlemskommunerna. Genomförda aktiviteter Under året har två stabsövningar genomförts i samverkan med övriga aktörer i Trygghetens hus och Jämtlands län. Under året har avtal tecknats med Krokoms kommun om krisrelaterat larmförmedling. 3 Preparand är en grundutbildning för att kunna ingå i en beredskapsstyrka. Därefter genomgår man MSB utbildning till räddningsman, räddningsinsats. Årsredovisning 2017 11

Målområde medarbetare Inriktningsmål 4 Attraktiv arbetsplats Förbundet ska uppfattas som en jämställd och attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden. Effektmål Ingen ska drabbas av en allvarlig olycka eller allvarligt tillbud. Ingen ska bli kränkt, mobbad, trakasserad eller hotad av anställda kollegor eller chefer. All heltidsanställd personal ska efter genomfört medarbetarsamtal ha en fastställd individuell kompetensutvecklingsplan. Genomförda aktiviteter I förbundets system för att rapportera tillbud och arbetsskador RIA (räddningstjänstens informationssystem för arbetsmiljö) har det under året totalt rapporterats 40 händelser, 15 olycksfall, 18 tillbud och 7 riskobservationer. Av dessa är två arbetsskador och ett tillbud anmälda till Arbetsmiljöverket. I genomförda medarbetarsamtal med all heltidspersonal har inga uppgifter framkommit som visar på kränkande behandling. All heltidspersonal har efter genomfört utvecklingssamtal fått en individuell kompetensutvecklingsplan upprättad. Målområde ekonomi Inriktningsmål 5 - En sund, balanserad och finansierad ekonomi Verksamheten i räddningstjänstförbundet ska genomföras inom ramen för en sund, balanserad och finansierad ekonomi där god ekonomisk hushållning och rationellt organiserad verksamhet utgör ledord. Effektmål Beslutad budget inom givna handlingsramar ska hållas. Alla förbundets investeringar ska finansieras med egna medel. Genomförda aktiviteter Årets resultat visar en positiv avvikelse gentemot budget. Samtliga av årets investeringar finansieras med egna medel och utan banklån. Årsredovisning 2017 12

Målområde miljö Inriktningsmål 6 Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningar Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling och smarta miljölösningar. Effektmål Energiförbrukningen i förbundets hyrda lokaler ska minska jämfört med föregående år. Under året ska minst tre bestämda miljöåtgärder i verksamheten genomföras som minskar miljöbelastningen Genomförda aktiviteter Energiförbrukningen i förbundets hyrda lokaler med egna abonnemang visar att förbrukningen totalt har minskat jämfört med motsvarande period ifjol med 1,4 %. Målet uppfyllt. Enligt förbundets miljöhandlingsplan har ett flertal av planens aktiviteter genomförts eller påbörjats under året; I förbundets personaltidning brandposten har miljöhandlingsplanens innehåll presenterats. På Furulund har gasolanvändningen blivit betydligt lägre av att att de varma rökövningnarna till 90 % sker i Klimatvillan. Arbetet med att inplementera egenkontroll på övningsområdet är under uppbyggnad. Inventering av alla skumtyper på alla stationer och övningsområdet är genomfört. Grävning av vatten och avloppssystem till Furulund är genomfört. Förbundets tjänstecyklar används oftare till möten med kortare avstånd. Årsredovisning 2017 13

Förbundets organisation Jämtlands räddningstjänstförbund styrs av en politiskt sammansatt direktion som beslutar om mål och inriktning av verksamheten i räddningstjänstförbundet och utgör även myndighet för räddningstjänsten och sotningsverksamheten. Direktionen för Jämtlands räddningstjänstförbunds ambition är att räddningstjänsten ska vara modern, effektiv samt ha erforderlig kompetens och tillräcklig teknisk utrustning. Personalen ska utföra operativ räddningsverksamhet och arbeta förebyggande. Verksamheten ska planeras och genomföras inom tilldelade ekonomiska ramar en budget i balans. Räddningstjänstförbundet har under direktionen en förbundschef/räddningschef som verkställande tjänsteman. Direktion Förbundschef/Räddningschef Förbundskansli 1 Ekonomiansvarig/kanslichef 3 Administratörer 1 Kommunikatör Konsulttjänster (HR & löneadm) Beredskapsavdelning 1 Avdelningschef 1 Biträdandeavdelningschef 2 Områdesansvariga Beredskap - Heltid 5 Teamchefer 4 Styrkeledare 18 Brandmän 3 Kombitjänster brandmän Beredskap - Deltid 31 Stationsansvariga 389 RiB-brandmän 8 Värnansvariga Metod- och Taktikavdelning 1 Avdelningschef 1 Olycksutredare 1 Utbildningssamordnare 1 Administratör 1 Övningsfältsansvarig 1 Övningsfältstekniker Teknikavdelning 1 Avdelningschef 1 Fordonsansvarig 2 Materielansvariga Konsulttjänster (IT) Förebyggandeavdelning 1 Avdelningschef 5 Brandingenjörer 2 Brandinspektörer Årsredovisning 2017 14

Personal Antal anställda Antalet anställda inom förbundet var vid årets slut 419 personer. Av dessa var 59 tillsvidareanställda och 360 tillsvidareanställda på beredskapstjänst inom deltidskåren. Antalet visstidsanställda i Östersund var 3 personer och 29 personer inom deltidskåren. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron redovisas för heltidsanställda i förbundet under 2017. Sjukfrånvaron uppgick till 1,5 %, vilket är en ökning med 0,1 procentenhet jämfört föregående år. Övertid Antalet övertidstimmar under året uppgick till 1 826 timmar. Det är en minskning med 408 timmar i jämförelse med 2016. Övertid 2017 2016 2015 Enkel övertid 323 584 292 Kvalificerad övertid 1 503 1 650 1 391 Summa 1 826 2 234 1 683 Olyckor och tillbud I förbundets system för att rapportera tillbud och arbetsskador RIA (räddningstjänstens informationssystem för arbetsmiljö) har det under året totalt rapporterats 40 (21) händelser, 15 (13) olycksfall, 18 (4) tillbud och 7 (4) riskobservationer. Inom parantes är motsvarande värde för 2016. Av dessa är två arbetsskador och ett tillbud anmälda till Arbetsmiljöverket. Årsredovisning 2017 15

Statistik personal 2017 2016 2015 Antal anställda Antal anställda den 31/8 419 460 459 Tillsvidareanställda i Östersund 59 58 54 Visstidsanställda i Östersund 3 0 2 Tillsvidareanställda RiB 360 342 350 Visstidsanställda RiB 29 60 53 Räddningsvärn 68-80 68-80 68-80 Långtidssjuka 0 0 0 Medelsysselsättningsgrad i % 99,3% 99,3% 99,3% Kvinnor (tillsvidareanställda) 100,0% 100,0% 100,0% Män (tillsvidareanställda) 99,2% 99,2% 99,2% Könsfördelning Kvinnor (tillsvidareanställda) 57 58 56 Män (tillsvidareanställda) 362 342 348 Kvinnor i % 13,6% 14,5% 13,8% Män i % 86,4% 85,5% 86,2% Medelålder totalt 44,5 43,9 41,9 Kvinnor 43 43,7 39,5 Män 44,7 44,0 42,3 2017 2016 2015 Personalomsättning Sjukfrånvaro Slutat under året * 60 50 57 Kvinnor 6 12 9 Män 54 38 48 Nyanställda * 41 44 37 Kvinnor 6 6 10 Män 35 38 27 Personalomsättning i %* 3,4% 1,5% 3,5%* * inklusive deltiden 2014 & 2013 2017 2016 2015 Sjukfrånvaro i % (heltid) 1,5 1,4 1,8 varav långtidssjuka i % 8,8 30,9 59,5 Kvinnor i % 2,9 2,8 4,8 Män i % 1,3 1,2 1,5 Åldersindelning (heltid) Yngre än 29 år i % 0 0 4,4 30-49 år i % 1,5 0 1,1 50 år och äldre i % 1,8 2,4 2,3 Årsredovisning 2017 16

Räddningstjänstpersonal i beredskap I beredskapsorganisation arbetar 389 medarbetare. I tabellen visas antal anställda tillsvidare och visstid, antalet kvinnor per station samt vakanssituationen per 31/12. Station Tillsvidare Visstidsanställda kvinnor Totalt Varav Vakans anställda Backe 8 0 8 0 4 Bispgården 10 1 11 0 1 Brunflo 17 0 17 2 0 Bräcke 16 1 17 1 1 Funäsdalen 15 3 18 4 2 Föllinge 9 0 9 0 3 Gäddede 10 1 11 2 1 Gällö 8 1 9 2 3 Hammarstrand 20 0 20 3 0 Hammerdal 17 2 19 2 0 Hede 15 2 17 0 0 Hotagen 5 0 5 2 1 Hoting 12 1 13 1 0 Krokom 19 0 19 2 0 Kälarne 11 0 11 0 1 Lillhärdal 5 2 7 2 0 Lit 9 3 12 1 0 Ljungdalen 6 0 6 2 0 Lofsdalen 6 2 8 0 1 Nälden 10 0 10 1 2 Oviken 13 1 14 4 2 Rätan 10 2 12 4 0 Strömsund 17 0 17 1 0 Stugun 8 0 8 3 8 Sveg 23 3 26 4 0 Svenstavik 14 1 15 2 0 Trångsviken 6 0 6 0 0 Vemdalen 14 1 15 3 5 Ytterhogdal 12 0 12 3 0 Åsarna 7 1 8 3 0 Änge 8 1 9 1 3 Totaler 360 29 389 55 38 Rekryteringsbehoven av RiB-personal under de närmaste 10 åren riskerar att bli stor då det dels är många som lämnar räddningstjänstförbundet i förtid, år 2014 var det 28 personer, 2015 var det 57 personer, år 2016 var det 45 personer och 2017 var det 58 personer som avslutade sin tjänst i JRF av olika skäl. En försiktig bedömning är att behovet av nyrekrytering under den kommande 10-årsperioden bedöms vara 30-50 brandmän årligen. Den årliga omsättningen kommer under överskådlig framtid att vara den enskilt största utmaningen för räddningstjänstförbundet. Årsredovisning 2017 17

Resultat och ställning För 2017 redovisar förbundet ett positivt resultat på totalt 1,9 mnkr, vilket väl överenstämmer med den överskottsprognos på 1,8 mnkr som lämnades i delårsrapporten per augusti. Överskottet innebär att förbundet uppfyller sitt finansiella mål med ett resultat över 1,1 mnkr samt att det särskilda investeringsbidraget från medlemskommunerna på 2 mnkr som erhållits i kommunbidragen kan användas i sin helhet. Det positiva resultatet innebär även att det egna kapitalet helt återställs efter 2016 års negativa resultat och uppgår med detta till 11,9 mnkr. Resultaträkning Bokslut Budget Bokslut (Tkr) 2017-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Verksamhetens intäkter 7 961,3 6 442,3 6 726,6 Verksamhetens kostnader -123 976,0-123 294,3-123 479,7 Avskrivningar -5 506,9-5 580,6-5 337,6 Verksamhetens nettokostnader 121 521,6 122 432,5-122 090,7 Kommunbidrag 124 031,2 124 013,0 120 572,5 Finansiella intäkter 0,5 0,0 3,7 Finansiella kostnader -599,3-480,4-287,6 Årets resultat 1 910,8 1 100,0-1 802,2 Verksamhetens intäkter Årets omsättning uppgick till 131,9 mnkr jämfört med 127,3 mnkr 2016. Kommunbidragen är förbundets största intäkt och uppgick till 124 mnkr. Medlemsfinansiering av förbundets totala kostnader uppgår till 95,3 %. Verksamhetens intäkter uppgår till 7,9 mnkr och överstiger budget med ca 1,5 mnkr. Under våren kom ett glädjande besked om att förbundet fick rätt i sin överklagan mot Fora avseende återbetalningen av den kollektivavtalade sjukförsäkringen AGS- KL samt för avgiftsbefrielseförsäkringen för 2004 års inbetalda premier på 440 tkr. Återbetalningen kom i juni och är en förklarande orsak till intäktsökningen bland verksamhetens intäkter. Högre intäker finns även från försäljning av utbildning då förbundet sålt fler utbildningar till förbundets medlemskommuner och företag. Intäkterna för larm är högre för både automatlarm och IVPA-larm, vilket även återspeglas i en ökad utryckningskostnad på kostnadssidan. Högre intäkter finns även från vägsaneringar (externa arbeten) och för försäljning av verksamhet (hämtning i terräng, brandvakt, lyfthjälp). Bidraget för pensioner blev för året något högre då skuldförändringen ökat inom särskild avtalspension (SAP) och medför på så vis en något högre kompensation från Östersunds kommun. Försäljningar av uttjänta fordon och utrustning har också genererat något högre intäkter än budgeterat. Lägre intäkter finns under posten tillsyner och tillstånd där intäkterna för tillsyner motsvarar 70% av budgeterat men kompenseras något av högre intäkter för tillstånd LBE av fler tecknade avtal. Lägre intäkter finns även från restvärdesräddning (externa arbeten) och inom utbildningsbidragen från MSB då färre personer än budgeterat gått utbildningar under året. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader uppgår till 123,9 mnkr vilket är 681 tkr högre än budgeterat för året. För tjänsteköp och köp av SOS-alarm ligger kostnaderna för året i nära paritet med budget. Lägre kostnader finns totalt inom personalkostnader där de främsta positiva budgetavvikelserna berrör beredskapsersättning, utbildning C-körkort och timlöner utbildning. Inom månadslön finns högre kostnader för ökning av semesterlöneskuld och lägre kostnader av vakant tjänst inom Metod- och taktikavdelningen samt av fördröjd rekrytering av kommunikatörstjänsten. Årsredovisning 2017 18

Högre personalkostnader har även uppstått för vikarier, utryckning, övertid, fyllnadslön, OBersättning, timlön övning och materialvård samt för bilersättningar. Inom lokalkostnaderna finns högre kostnader för lokalhyror, lokalvård och av oförutsedda underhållsåtgärder samt av olika byggåtgärder på övningsområdet Furulund. Lägre kostnader finns främst för energi och vatten och avlopp. För förbundets fordon är kostnaderna högre för främst reparation och underhåll, planerad service, fordonsanpassningar, däck och diesel och lägre för leasing och bensin. Inom driftkostnader är det främst kostnader för telefoni, tryckkärlsbesiktningar, skyddskläder, underhåll av maskiner, räddningsmaterial, trafikolycksverktyg och IT-program som ligger högre än budget. Avskrivningar Avskrivningskostnaderna uppgår till 5 506 tkr, vilket är 73,6 tkr lägre än budget då några av årets investeringar är pågående eller överflyttade för genomförande under 2018. Finansnetto Finansnettot uppgår till 598,8 tkr, vilket är 118,4 tkr högre än budget. Utfallet beror på högre finansiella kostnader för pensionsskulden och bankkostnader. Driftredovisning Bokslut 2017-12-31 Budget 2017 Bokslut 2016-12-31 (Tkr) Intäkter Tillsyn & tillstånd 756,5 806,0 486,8 Automatlarm 3 251,9 2 630,0 3 150,5 Externa arbeten 434,6 300,0 365,2 IVPA 630,7 600,0 804,3 Utbildning 940,9 650,0 767,6 Försäljning av verksamhet 325,7 248,0 314,8 Medlemsbidrag 122 679,0 122 679,0 118 960,0 Bidrag pensioner 1 352,2 1 334,0 1 612,5 Övriga bidrag 137,6 160,0 188,3 Övriga intäkter 1 483,5 1 048,3 649,1 Intäkter totalt 131 992,5 130 455,3 127 299,0 Kostnader Tjänsteköp 1 707,7 1 726,0 1 815,8 SOS-alarm 1 893,7 1 820,8 1 825,3 Personalkostnader 92 356,6 92 800,2 91 720,4 Lokalkostnader 14 498,3 14 277,5 14 334,7 Fordonskostnader 3 979,8 3 579,8 3 649,1 Driftkostnader 9 539,9 9 090,0 10 134,4 Avskrivningskostnader 5 506,9 5 580,6 5 337,6 Finansnetto 598,8 480,4 283,9 Kostnader totalt 130 081,7 129 355,3 129 101,2 Nettoresultat 1 910,8 1 100,0-1 802,2 Årsredovisning 2017 19

Likviditet Förbundets likviditet har stäkts av årets postiva resultat samt av färre genomförda investeringar. Nyttjande av checkkrediten har dock även krävts under 2017 i slutet på varje kvartal. I diagrammet visas kassaflödet för åren 2015 till 2017 och nyttjandet av förbundets checkkredit. Kommunbidragen betalas i förskott varje kvartal som avspeglas i topparna i kassaflödesdiagrammet. Nyttjandet av checkkrediten sker i slutet av varje kvartal och har i snitt 2015-2017 varit ca 2,7 mnkr i lån. Förbundets målsättning de kommande åren är att kontinuerligt stärka likviditeten för att på sikt komma ifrån användandet av checkkrediten. Balanskravsresultat Med årets positiva resultat på 1,9 mnkr återställer förbundet det egna kapitalet som minskades av 2016 års minusresultat på -1,8 mnkr. Enligt KL 8 kap ska ett redovisat underskott återställas senast tre år efter det att det negativa resultatet uppstått om inte synnerliga skäl finns. Direktionen har godkänt att i balanskravsutredningen åberopa synnerliga skäl 4 då underskottet bestod i avgångsersättning till föregående förbundschef och som i redovisningssammanhang kan betraktas som en omstruktureringskostnad av engångskaraktär samt att förbundet dessutom genom positiva resultat under åren 2012 2015 totalt tillfört det egna kapitalet med +5,9 mnkr. Efter årets resultat uppgår det egna kapitalet återigen till 11,9 mnkr. Balanskravsutredning (Tkr) Årets resultat 1 910 - Realisationsvinster 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 1 910 Balanskravsunderskott från tidigare år -1 802 Åberopa synnerliga skäl enl 8 kap 5 b kommunallagen 1 802 Balanskravsresultat att reglera 0 4 8 kap 5 b kommunallagen: Fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl. Årsredovisning 2017 20

Investeringsredovisning För året erhöll förbundet 2 mnkr extra i form av ett särskilt riktat investeringsbidrag från medlemskommunerna vilket medförde en utökning av investeringsbudgeten till 7,5 mnkr jämfört med 5,5 mnkr 2016. Vid ägarsamrådet den 31 maj togs emellertid ett beslut om att tillåta en reservation på 800 kr av det riktade investeringsbidraget för att eventuellt få nyttjas till ökade lönekostnader då det nya RiB-17 avtalet innebar högre ersättningskostnader för förbundet. Årets positiva resultat innebar emellertid att reserveringen ej behövde verkställas utan pengarna kunde återgå som investeringsmedel i sin helhet. Av årets förbrukande investeringpengar på totalt 3 940 tkr har tre begagnade brandbilar (BAS 1:or) köpts in från Storstockholms Brandförsvarsförbund varav en utbildningsbil, en till stationen i Nälden och till stationen i Bispgården. En begagnad pickup och en VW syncro har införskaffas till Bispgården repektive Gällö. Till stationen i Östersund har förbundet inom det nya terrängfordonsprojektet införskaffat en Toyota, en Polaris sexhjuling och en stor släpvagn. Projektet väntas bli färdigt under 2018. Tre leasingbilar har köpt ut och vid nyår fick Strömsund en bättre begagnad tankbil. Till Furulund har det köps en begagnad container som är den första delen till ett nytt containersystem för rökdykning som planeras bli klart under 2018. Under 2017 gjordes det uppgraderingar av räddningsmaterial på Brunflo stations skärsläckare och på testutrsutningen i rökskyddsverkstaden. Till Rätan station införskaffades en Carport. Av årets planerade investeringar utgår teknik för körsimulator och pumpar samt att pågående och ej genomförda investeringar slutförs under 2018. Investeringar Utfall Budget (Tkr) 2017 2017 Pickup Bispgården & VW Synro Gällö 219 265 Tankbil Strömsund 782 600 Tankbil Svenstavik, anskaffas 2018 0 600 Tankbil Stugun, anskaffas 2018 0 1 200 Projekt terrängfordon Östersund; Toyota, Polaris sexhjuling och stor släpvagn 1 146 1 500 BAS 1 utb.bil 399 375 BAS 1 Nälden 393 375 BAS 1 Bispgården 369 375 Styrcontainer Furulund, flyttas till 2018 20 1 000 Byte av teknik RC, flyttas till 2018 0 200 Utköp leasingfordon 318 360 Körsimulator utgår! 0 400 Pumpar utgår! 0 100 Räddningsmaterial, uppgradering teknik rökskyddsverkstad och Carport till Rätan station 295 150 Summa 3 940 7 500 Disponering 2018 av kvarvarande investeringsmedel; Tankbil Svenstavik 500 Tankbil Stugun 850 Styrcontainer Furulund 980 Projekt terrängfordon 354 Byte av teknik RC 200 Etapp 2 investering Furulund 676 Totalt 7 500 Årsredovisning 2017 21

Redovisningsprinciper Allmänt Den kommunala redovisningslagen stadgar bland annat att bokföring och redovisning ska ske enligt god redovisningssed. Innebörden i detta bestäms och utvecklas genom nya och förändrade rekommendationer och lagar eller genom att ny praxis uppstår. Förutom att redovisningen ska vara rättvisande finns övriga vägledande principer såsom försiktighets- och öppenhetsprincipen. Årsredovisningen är upprättad enligt Lagen om kommunal redovisning. Förbundet följer i all väsentlighet rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Vissa avvikelser förekommer och är omnämnda nedan. Jämförelstörande poster Särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen och /eller finansieringsanalysen. Som jämförelsestörande betraktas betydande poster som är sällan förekommande. Periodisering I allt väsentligt har kostnader och intäkter hänförliga till redovisningsåret bokförts som sådana, det vill säga periodiserats. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Materiallla anläggningstillgångar Den ekonomiska livslängden för en anläggningstillgång ska uppgå till minst tre år och anskaffningsvärdet till minst ett basbelopp. Anläggningstillgångar har upptagits till anskaffningsvärde efter avdrag för planenliga avskrivningar det vill säga lika stora nominella belopp varje år. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Avskrivning börjar när anläggningarna tas i bruk. Komponentavskrivning tillämpas fr.o.m 2017 för tillgångar där skillnaden i värdeförbrukningen av betydande komponenter är väsentlig. Avskrivningstiderna som följs är med utgångspunkt från RKR:s idéskrift om avskrivningar. Följande avskrivningstider tillämpas: IT-utrustning 3-5 år. Maskiner 5-10 år. Inventarier 10-20 år. Räddningsmaterial och kommunikationsutrustning 10-20 år. Brand- och räddningsfordon (tunga fordon) 10-20 år. Terrängfordon, pickups, personbilar (lätta fordon) och släpvagnar 5-10 år. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar har värderats till lägsta värdets princip, det vill säga det lägsta av anskaffningsvärdet eller det verkliga värdet. Kundfodringar äldre än ett år har värdereglerats. Kravåtgärder fullföljs även beträffande nedskrivna kundfodringar. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden, det vill säga skulden till personalen för sparade semesterdagar och okompenserad övertid redovisas som kortfristig skuld. I skulden ingår även arbetsgivaravgifter. Pensionsskuld Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld som Jämtlands Räddningstjänstförbund har till arbetstagare och pensionstagare. Den samlade pensionsskulden, inklusive löneskatt återfinns under raderna avsättningar för pensioner och kortfristiga skulder. Under avsättningar redovisas även pensionsskuldsökningen för den del av utryckningspersonalen som har SAP-avtal. Årsredovisning 2017 22

Dessa har rätt att gå i pension vid 58 års ålder. Denna pensionsrätt inarbetas löpande av personalen och kostnadsförs enligt beräkningar gjorda av förbundets pensionsadministratör KPA. Skuldökningen redovisas under verksamhetens kostnader förutom den finansiella delen som redovisas under finansiella kostnader. Pensionsrätt som inarbetats före 2004 och som vid förbundsbildningen övergick till anställning i Jämtlands Räddningstjänstförbund bekostas av medlemskommunerna. Detta innebär att förbundets pensionsskuld redovisas helt och hållet i balansräkningen. Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser Rekommendationen RKR 17 Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser normerar hur pensionsförpliktelser skall värderas i den kommunala redovisningen. KPA:s beräkning (RIPS 17) har använts för att ta fram skuldens storlek. Redovisning av hyres-/leasingavtal Förbundet följer inte RKR:s rekommendation 13.2 kring redovisning av hyres-/leasingavtal då samtliga avtal har klassificerats som operationella, även om de i övrigt uppfyller kriterierna för ett finansiellt avtal. Långfristiga skulder Under långfristiga skulder redovisas reverslån för övertagna tillgångar mot tillkomna medlemskommuner. Lånen löper på tio års amorteringstakt. Balansräkning Bokslut Bokslut (Tkr) Not 2017 2016 Anläggningstillgångar Maskiner & inventarier 3 38 725,4 39 647,5 Finansiella anläggningstillgångar 7 12 151,3 12 150,1 Summa anläggningstillgångar 50 876,7 51 797,6 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 8 40 573,4 43 477,3 Kassa & Bank 9-1 168,7-4 735,9 Summa omsättningstillgångar 39 404,7 38 741,4 Summa tillgångar 90 281,4 90 539,0 Eget kapital Eget kapital 10 11 906,9 9 996,1 - därav periodens resultat 1 910,8-1 802,2 Avsättningar Avsättningar 11 22 140,6 21 344,1 Skulder Långfristiga skulder 12 6 417,3 7 573,9 Kortfristiga skulder 13 49 816,5 51 624,8 Summa skulder 56 233,8 59 198,7 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 90 281,4 90 539,0 Årsredovisning 2017 23

Ekonomisk ställning (Mnkr) 2017 2016 2015 2014 2013 Verksamhetens intäkter 7,9 6,7 9,1 6,7 8,1 Verksamhetens kostnader -123,9-123,4-117,9-95,6-95,7 Avskrivningar -5,5-5,3-5,1-4,2-3,7 Verksamhetens nettokostnader -121,5-122,0-113,9-93,1-91,3 Kommunbidrag 124,0 120,5 117,0 94,3 94,5 Finansnetto -0,6-0,3-0,4-0,3-2,0 Årets resultat 1,9-1,8 2,6 0,8 1,2 Omsättning 131,9 127,3 126,1 101,0 102,7 Medlemsfinansiering 95,3% 93,4% 94,7% 93,3% 92,0% Soliditet 13,2% 11,0% 13,0% 10,5% 10,5% Balansomslutning 90,3 90,5 90,6 74,4 65,9 Investeringar 4,5 5,4 6,7 3,7 8,0 Eget kapital 11,9 10,0 11,8 7,7 6,9 År 2013 och 2014 gäller beloppen kommunerna Östersund, Krokom, Strömsund, Berg, Bräcke och Ragunda. 2015 tillkom Härjedalen som medlemskommun. Finansieringsanalys Bokslut Bokslut (Tkr) 2017 2016 Löpande verksamhet Periodens resultat 1 910,8-1 802,2 Inbetalning eget kapital 0,0 0,0 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar 5 506,9 5 337,6 Gjorda avsättningar 796,5 658,6 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring kortfristiga fordringar 2 903,9-9 368,5 Förändring kortfristiga skulder -1 808,3 2 224,8 Kassaflöde från löpande verksamhet 9 309,8-2 949,7 Investeringsverksamhet Investering i materiella anläggningstillgångar -4 584,8-5 467,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamhet -4 584,8-5 467,0 Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån 0,0 0,0 Ökning/minskning långfristiga fordringar -1,2 34,8 Ökning/minskning långfristiga skulder -1 156,6-1 156,6 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -1 157,9-1 121,8 Periodens kassaflöde 3 567,2-9 538,6 Likvida medel vid årets början -4 735,9 4 802,7 Likvida medel vid periodens slut -1 168,7-4 735,9 Årsredovisning 2017 24

Noter Bokslut Bokslut (Tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Not 1. Verksamhetens intäkter Taxor och avgifter 4 465,2 4 038,5 Hyror och arrenden 110,9 144,0 Bidrag 410,6 370,3 Försäljning 1 800,5 1 189,9 Övriga intäkter 1 174,2 983,9 Summa 7 961,3 6 726,6 Not 2. Verksamhetens kostnader Köp av verksamhet 1 872,7 2 034,1 Köp av SOS 1 893,7 1 825,3 Löner och ersättningar 64 272,7 62 317,2 Sociala avgifter 19 956,2 19 308,9 Pensionskostnader 5 973,3 6 266,4 Övriga personalkostnader 2 154,4 3 832,9 Lokalkostnader 14 498,3 14 334,7 Leasingkostnader 309,5 449,7 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 4 357,8 4 476,0 Kontorsmaterial och trycksaker 95,3 67,9 Reparationer och underhåll av maskiner och inventarier 2 290,4 2 243,2 Diverse främmande tjänster 1 434,3 1 549,1 Tele-, IT-kommunikation och postbefordran 2 041,9 2 065,1 Försäkringsavgifter och riskkostnader 781,3 694,0 Fordonskostnader 1 473,3 1 293,2 Övriga verksamhetskostnader 570,9 721,9 Summa 123 976,0 123 479,7 Not 3. Maskiner, inventarier och fordon Ingående anskaffningsvärde 87 123,5 81 656,5 Periodens anskaffning 3 940,8 5 467,0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 91 064,3 87 123,5 Ingående avskrivningar -47 476,0-42 138,4 - Periodens avskrivningar -5 506,9-5 337,6 Utgående ackumulerade avskrivningar -52 982,9-47 476,0 Pågående investeringar 643,9 0,0 Bokfört värde för inventarier 38 081,4 39 647,5 Ägar- Not 4. Kommunbidrag andel Berg 10,44% 12 808,0 12 373,0 Bräcke 8,23% 10 096,0 9 754,0 Härjedalen 18,47% 22 659,0 21 890,0 Krokom 14,27% 17 506,0 16 912,0 Strömsund 13,66% 16 758,0 16 189,0 Ragunda 8,07% 9 900,0 9 564,0 Östersund 26,86% 32 952,0 32 278,0 Östersund, Särskild ålderspension - 1 352,2 1 612,5 Summa 100 % 124 031,2 120 572,5 Årsredovisning 2017 25

Bokslut Bokslut (Tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Not 5. Finansiella intäkter Ränta, likvida medel 0,5 3,7 Summa 0,5 3,7 Not 6. Finansiella kostnader Ränta på lån 6,7 19,2 Ränta på pensionskostnader 560,4 232,7 Bankkostnader och övrig räntekostnad 32,2 35,7 Summa 599,3 287,6 Not 7. Finansiella anläggningstillgångar Långfristig fordran särskild avtalspension ÖSD 12 151,3 12 150,1 Summa 12 151,3 12 150,1 Not 8. Kortfristiga fordringar Kundfordringar 32 039,9 31 419,9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 5 745,6 8 459,8 Momsfordran 830,5 1 366,2 Skattekonto 606,5 558,2 Övrigt 1 350,9 1 673,2 Summa 40 573,4 43 477,3 Not 9. Likvida medel Handkassor 96,5 73,6 Koncernkonto, Östersunds kommun -1 265,2-4 809,5 Summa 1 168,7-4 735,9 Not 10. Eget kapital Ingående eget kapital 9 996,1 11 798,3 Årets resultat 1 910,8-1 802,2 Utgående eget kapital 11 906,9 9 996,1 Not 11. Avsättningar Ingående avsättning 21 344,1 20 685,6 Pensionsutbetalningar -1 375,0-1 403,0 Nyintjänad pension 1 586,0 1 758,0 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 451,0 187,0 Förändring av löneskatt 156,0 127,5 Övrig post -21,5-11,0 Utgående avsättning 22 140,6 21 344,1 Årsredovisning 2017 26

Bokslut Bokslut (Tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Not 12. Långfristiga skulder Långfristig skuld Ragunda 157,1 270,3 Långfristig skuld Härjedalen 6 260,3 7 303,7 Summa 6 417,4 7 574,0 Not 13. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 4 981,2 7 415,7 Övriga kostfristiga skulder 377,8 315,8 Personalens källskatt 1 711,0 1 665,7 Skatteskulder 293,2 231,8 Semester & löneskuld, komptid inkl sociala avgifter* 3 611,8 4 204,6 Upplupna sociala avgifter 1 652,6 1 604,0 Pensionspremie avgiftsbestämd avtalspension 3 884,4 3 613,5 Kortfristig del av långfristig skuld till medlemmar 1 156,6 1 156,6 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 32 147,9 31 417,1 Summa 49 816,5 51 624,8 * Återstående skuld av avgångsersättning inklusive sociala avgifter. 543,9 1 476,4 Årsredovisning 2017 27

Avdelningarnas verksamhet och ekonomi Förbundsledningen Driftutfall Förbundsledning 2017 Förbundsledningen redovisar ett överskott med 196 tkr. Anledningen beror på den överklagan förbundet gjorde om utebliven återbetalning av 2004 års inbetalda premier för den kollektivavtalade sjukförsäkringen AGS-KL samt för avgiftsbefrielseförsäkringen och som hörsammades av Fora. Beloppet utbetaldes innevarande år. Utfall Budget- (Tkr) Jan - Dec Budget 2017 avvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter 441 0 S:a intäkter 441 0 Kostnader Tjänsteköp 0 0 Löneersättningar 1 081 933 Verksamhetens kostnader 589 493 Varav: Utbildning/konferenser 92 34 Övriga personalkostnader 309 334 Avgifter & material 188 126 S:a kostnader 1 671 1 426 S:a driftbudget 1 230 1 426 +196 Årsredovisning 2017 28

Direktionen Direktionen har genomfört fem sammanträden och fem presidiemöten under året. Direktionens ordförande har medverkat i samtalen kring förhandlingar och överläggningar om det omtvistade nya löneförslaget för räddningspersonal i beredskap samt deltagit vid presidiekonferens för räddningstjänst i Lidingö. En ersättare i direktionen har följt ett skiftlag i Östersund under en dag för att få kunskap om den operativa verksamheten samt de dagliga åtaganden som personalen utför för hela förbundet. Direktionen redovisar ett positivt resultat med 152 tkr. Driftutfall Direktionen 2017 Utfall Budget- (Tkr) Jan - Dec Budget 2017 avvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter 0 S:a intäkter 0 Kostnader Tjänsteköp 0 0 Löneersättningar 359 443 Verksamhetens kostnader 14 82 S:a kostnader 373 525 S:a driftbudget 373 525 +152 Årsredovisning 2017 29

Ledningsstab Operativ ledning Bemanningen under sommarperioden avvek på vissa stationer och uppnådde inte den förmåga till att utföra räddningsinsats som handlingsprogrammet anger. I de kommuner/förbund där förmågan till räddningstjänst var förändrad p.g.a. uppsägningar önskade Justitiedepartementet under sommaren följa läget. MSB sammanställde veckovisa redogörelser grundade på uppgifter från länsstyrelserna om läget i landet till Justitiedepartementet. Vi har varit förskonad från större händelser på de stationer där det funnits personalbrister samt att den åtgärdsplan vi upprättat för att kunna hantera räddningsinsatser har nyttjas av våra inre befäl på ett effektivt sätt som gagnat beredskapsförutsättningarna. Länsstyrelsen anser att förbundet, utifrån de förutsättningar som fanns, genom noggrann planering hanterade arbetsmarknadskonflikten på ett mycket bra sätt. Larmstatistik Totala antalet larm för förbundet inklusive hjälpande insatser utanför förbundets gränser uppgår för 2017 till 2 228 larm, vilket är en minskning med 210 jämfört med 2016. Till största delen beror minskningen på att Region Jämtland/Härjedalen förändrat kriterierna för att när räddningstjänsten skall bistå med i väntan på ambulans. Den insats som utmärkt sig speciellt var den tragiska bussolyckan söder om Sveg i våras. Personal som deltog i den har deltagit i olika arrangemang för att delge sina erfarenheter och upplevelser kring insatsens genomförande. Även MSB har uppmärksammat vårt arbete genom att återge insatsen via deras uppföljningsfilmer 90 sek. Den personal som tjänstgjorde från Räddningstjänstförbundet genomförde en heroisk insats med knappa resurser inledningsvis i förhållande till händelsen. Trots den svåra olyckan och med tanke på de drabbade kan vi konstatera att när en olycka av denna storlek sker så är förbundet resursstarka, både gällande insatskapacitet och ledningsstöd. Händelsetyper 2017 2016 2015 Brand eller brandtillbud 308 338 268 Trafikolycka (väg, spår, flyg, sjö) 362 355 275 Utsläpp av farligt ämne 71 36 51 Drunkning/tillbud 9 1 7 Nödställd person 24 12 18 Naturolycka 10 36 20 Övrig händelse 39 49 28 Händelse utan risk för skada 643 746 668 Sjukvårdsuppdrag eller annat uppdrag 612 841 659 Återkallning 135 0 0 Totalsumma inom JRF 2 213 2 414 1 994 Total alla, även utom JRF 2 228 2 438 2 022 Årsredovisning 2017 30

Uppföljning av inriktningsmål och effektmål IM Inriktningsmål Effektmål 2017 Uppföljning 3 Optimalt nyttjade av Målet uppfyllt samhällets resurser -Vid såväl små som stora olyckshändelser ska samhällets samlade resurser nyttjas optimalt. 5 En sund, balanserad och finansierad ekonomi - Verksamheten i räddningstjänstförbundet ska genomföras inom ramen för en sund, balanserad och finansierad ekonomi där god ekonomisk hushållning och rationellt organiserad verksamhet utgör ledord. Driftutfall Ledningsstab 2017 Minst två årliga stabsövningar ska genomföras i samverkan med övriga aktörer i Trygghetens Hus och Jämtlands län. Bredda JRF uppdrag med fler åtaganden åt medlemskommunerna. Beslutad budget inom givna handlingsramar ska hållas. Målet uppfyllt Målet uppfyllt. Resultatet av 2017 års utryckningsinsatser visar en positiv budgetavvikelse med 438 tkr. Kostnaden för utryckning har ökat rejält men kompenseras genom högre intäkter då flera av årets larmhändelser varit debiteringsbara. Utfall Budget- (Tkr) Jan - Dec Budget 2017 avvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter 3 618 2 730 Varav: Automatiska brandlarm 2 343 1 800 Restvärde & vägsanering 435 300 IVPA 631 600 Försäljning av verksamhet 210 30 S:a intäkter 3 618 2 730 Kostnader Tjänsteköp 34 0 Löneersättningar 5 473 4 910 Verksamhetens kostnader 14 160 S:a kostnader 5 520 5 070 S:a driftbudget 1 902 2 340 +438 Årsredovisning 2017 31

Förbundskansli Administration Inom kansliet sker främst handläggning av uppgifter inom ekonomi, personal, information och ärendehantering samt inom en del övrig administration. I början av året berörde mycket av arbetet det nya RiB avtalet. Arbetet med förbundets arbetsordning har fortskridit under året med att komplettera med underlag. En upphandling om ett nytt verksamhetssystem har genomförts med stöd av upphandlingskontoret. Betal- och mottagningsfunktion Swish har anskaffats till förbundet via Nordea. Ett inledande förberedelsearbete har påbörjats inför att den nya Dataskyddsförordningen (GDPR) som träder i kraft i maj 2018. Då kansliet är en liten avdelning och medarbetarna mer eller mindre är ensamma i sina roller innebär att nätverk utanför organisationen blir extra viktigt. Under våren besökte därför kanslipersonalen Medelpads räddningstjänstförbund och Gästrikes räddningstjänstförbund. Kansliet deltog också vid den årliga administrativa träffen för förbund som arrangerades i september av Gästrikes räddningstjänstförbund. Kommunikation och information Kansliet har under året genomfört en rekryteringsprocess för anställning av en kommunikatör till förbundet. Valet föll på en kommunikatör på Östersunds kommun och tjänsten tillträdes 1:a oktober. Den nya tjänsten innebär att förbundet nu har bättre förutsättningar att öka kännedomen bland kommuninnevånare, företag och andra organisationer om vår verksamhet och vad vi kan erbjuda för tjänster. Inledningsvis har mycket av arbetet varit inriktat mot förbundets rekryteringprojekt på deltidssidan och publiceringar av olika nyhetsinslag på hemsidan och Facebook. Miljö Av miljöhandlingsplanens fastslagna miljöåtgärder har flera genomförts eller påbörjats; på Furrulund har gasolanvändningen blivit betydligt lägre då Klimatvillan används till övervägande del vid varma rökövningar, arbetet med att inplementera egenkontroll på övningsområdet är under uppbyggnad, vattnet från slangtvätten har analyserats, alla typer av skum är inventerat på samtliga stationer och nya regler för skumanvändning är framtagna. Förbundets tjänstecyklar på Trygghetens hus används allt flitigare till möten med kortare avstånd. Förbundets energiförbrukning i stationer och värn med egna abonnemang visar att förbrukningen totalt minskat med 1,4 % jämfört med 2016. Arbetsmiljöåtgärder Efter flera år av diskussioner kring Hede brandstation om olika lokalalternativ; nybyggnation, ombyggnation eller byte av lokaler står det nu klart att det blir flytt till nya lokaler. Förbundet har tecknat ett nytt hyresavtal med en privat fastighetsägare av en grannfastighet. Innan inflyttning kan ske i oktober 2018 kommer vissa förbättringsåtgärder att genomföras av ägaren. De nya lokalerna kommer bl.a. vara bättre anpassade utifrån ett jämställt- och friska brandmän perspektiv med separata omklädningsrum med dusch för män och kvinnor och larmställen separerade från vagnhallen. För Gällö brandstation pågår diskussioner med Bräcke kommun kring renoveringsåtgärder och olika förslagslösningar avseende separat omklädningsrum med dusch för damer. Under våren förbättrades entrén till stationen och som bekostades av Bräcke kommun. Förbundet för också samtal om att inrymma andra blåljusverksamheter i förbundets brandstationer, detta dels i syfte att sänka förbundets hyreskostnad men även för att öka samarbetet med dessa verksamheter. Ombyggnationen av Gäddede brandstation till ett mini certus blev under våren färdig och nu finns Polisen och Närvården Frostviken i samma lokaler. Årsredovisning 2017 32

I etapp två av Furulunds utveckling vill förbundet bygga en byggnad med en återställningsenhet för övning- och utbildningsutrustning och med omklädningsrum och duschar för män och kvinnor i syfte att förbättra arbetsmiljön och skapa en modernare utbildningsanläggning för all operativ personal. Under året har en projektering och upphandling genomförts och projektet har beviljats byggstart 2018. En ny vatten och avloppsledning har grävts till Furulund och JGY;s lokaler för att säkerställa vattenförsörjningen. Vattenledningen ingår i projektet och finansieras till hälften av Gymnasieförbundet. I tabellen framgår övriga arbetsmiljöåtgärder som pågår eller genomförts på stationer under perioden. Station Arbetsmiljöåtgärder 2017 Sveg I Svegs brandstation har gymet flyttats till annat rum och en ny lektionssal har iordningsställts med ny teknik och nya möbler. Funäsdalen För Funäsdalen brandstation förs dialog med Härjegårdar om lokalanpassningar för att separera larmställ från vagnhall och skapa bättre omklädningsrum med dusch för damer och herrar. Projektet fortskrider som prio under 2018. Vemdalen För Vemdalen brandstation förs dialog med Härjegårdar om lokalanpassningar för att separera larmställ från vagnhall och skapa bättre omklädningsrum med dusch för damer och herrar. Projektet fortskrider som prio under 2018. Hammarstrand I Hammarstrands brandstation har en renovering av herrarnas omklädningsrum och duschar genomförts och finansierats av Ragunda kommun. Hammerdal För Hammerdal brandstation har en inledande dialog förts med Strömsunds kommun om en första etappombyggnation till separata omklädningsrum för damer och herrar samt separat larmställ från vagnhall. Projektet fortskrider som prio under 2018. Brunflo För Brunflo brandstation har en prisberäkning inkommit för ombyggnation till separata omklädningsrum med dusch för damer och herrar samt separat larmställ från vagnhall. Projektet fortskrider som prio under 2018. Lit För Lit brandstation har en dialog först med Östersunds kommun om iordningställande av separat omklädningsrum med dusch för damer med löfte om lokalanpassning i början av 2018. Prisberäkning har även inkommit om att separera larmställen från vagnhall. Bispgården För Bispgården brandstation pågår diskusioner med Ragunda kommun om möjlighet att kunna bygga om befintliga lokaler och skapa separat omklädningsrum med dusch för damer. Bräcke För Bräcke station är renovering av Etapp-2 påbörjad med inre underhållsåtgärder rörande kontor, toaletter och korridor. Renoveringen finasieras ihuvudsak av Bräcke kommun. Änge En dialog är påbörjad med ägaren av Änge station om bättre hyresförhållanden. Rönnöfors En dialog är påbörjad med Krokoms kommun om en lokalöversyn. Under året har stationsskyltar monterats upp på samtliga av Härjedalens stationer samt värnet i Messlingen. Årsredovisning 2017 33

Uppföljning av inriktningsmål och effektmål 5 En sund, balanserad och finansierad ekonomi - Verksamheten i räddningstjänstförbundet ska genomföras inom ramen för en sund, balanserad och finansierad ekonomi där god ekonomisk hushållning och rationellt organiserad verksamhet utgör ledord. 6 Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningar - Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling och smarta miljölösningar. Beslutad budget inom givna handlingsramar ska hållas. Alla förbundets investeringar ska finansieras med egna medel. Energiförbrukningen i förbundets hyrda lokaler ska minska jämfört med föregående år. Under året ska minst tre bestämda miljöåtgärder i verksamheten genomföras som minskar miljöbelastningen. IM Inriktningsmål Effektmål 2017 Uppföljning 4 Attraktiv arbetsplats Ingen ska drabbas av en allvarlig olycka eller allvarligt tillbud. Ingen olycka är Målet uppfyllt. - Förbundet ska uppfattas som en jämställd och attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser Ingen ska bli kränkt, mobbad, trakasserad eller hotad av anställda kollegor eller chefer. rapporterad i RIA. Målet uppfyllt, avstämt vid medarbetarsamtal. som erbjuder goda arbets- och All heltidsanställd personal ska efter genomfört medarbetarsamtal ha en fastställd Målet uppfyllt, anställningsförhållanden. individuell kompetensutvecklingsplan. framtaget vid medarbetarsamtal. Målet uppfyllt. Målet uppfyllt, alla investeringar finansieras med egna medel. Målet uppfyllt, förbrukningen visar en minskning med 1,4 %. Målet är uppfyllt, flera åtgärder är genomförda och flera pågor. Årsredovisning 2017 34

Driftutfall Förbundskansli 2017 Förbundskansliets resultat för året visar ett postivt utfall mot budget med 61 tkr. Det positiva resultatet beror av lägre lönekostnader då kommunikatörstjänsten tillsattes lite senare under året. På fastighetssidan finns lägre kostnader för uppvärmning och VA medan kostnaderna däremot är högre för lokalhyror, lokalvård och akut fastighetsunderhåll av bland annat två portskador och byte av resevkraftskomponeter på Trygghetens hus. Utfall Budget- (Tkr) Jan - Dec Budget 2017 avvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter 196 213 S:a intäkter 196 213 Kostnader Tjänsteköp 3 029 3 032 Löneersättningar 2 313 2 589 Revisionen 120 120 Verksamhetens kostnader 14 669 14 469 Varav: Utbildning/konferenser 21 20 Övriga personalkostnader 78 80 Lokalhyror stationer & värn 11 211 11 068 El,uppvärmning och vatten 1 873 2 192 Övriga fastighetskostnader 1 055 818 Avgifter & material 432 291 S:a kostnader 20 132 20 210 S:a driftbudget 19 936 19 997 +61 Årsredovisning 2017 35

Förebyggandeavdelningen Den vakanta tjänsten tillsattes den 1/3. Personen har tidigare arbetat som byggnadsinspektör vilket gör att vi nu får en bredare kompetens på avdelningen. I första hand kommer denna tjänst att arbeta med tillsyn och remisser inom plan- & byggprocessen. Under våren har personalen genomgått ett flertal utbildningar i enlighet med gällande kompetensplan. Det gäller främst vår egen arbetsmiljö och tillstånd och tillsyn av brandfarlig och explosiv vara. Samtlig personal på avdelningen gavs möjlighet att delta vid MSB:s nationella konferens som hålls vart annat år. Informationskampanjer för allmänheten har endast genomförts i begränsad omfattning. 2500 2000 1500 1000 500 Antal registrerade ärenden i CORE gällande förebyggande 2013 2135 1819 1607 1136 1282 1333 835 413 468 545 283 284 2154 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 OBS! År 2004-2008 innefattas Krokom, Strömsund och Östersund. År 2009-2012 innefattas Berg, Bräcke, Krokom, Ragunda, Strömsund och Östersund. År 2014-2016 innefattas Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund och Östersund. Kommunal samverkan Förbundet samverkar med kommunerna i deras arbete med brandvattenförsörjning. Framtagna riktlinjer har kommunicerats till kommunerna. Brandskyddsinformation gällande spiketält har tagits fram och presenterats för ägare till campingar i Jämtland och Västernorrland. Fler informationsinsatser planeras för 2018, både för kommunernas byggnadsnämnder och för campingägare. Rengöring och brandskyddskontroll Två uppföljningsmöten med samtliga sotningsdistrikt har genomförts för att följa upp och utveckla verksamheten. Fastighetsägare kan få tillstånd av räddningstjänsten att sota (rengöra) den egna fastigheten själv, om det görs på ett betryggande sätt ur brandskyddssynpunkt. Under året inkom ytterligare 49 ansökningar. Tillsyner Tillsynsverksamheten uppnådde det ställda målet när det gäller planerade tillsyner enligt LSO där skolor och förskolor var prioriterade. Kvällstillsynerna blev något färre än förväntat, de genomförs i samverkan med kommunernas alkolhandläggare. Antalet genomförda tillsyner enligt LBE blev färre än planerat, orsaken till detta var den stora mängden nya tillståndsansökningar som inkom under året. Tillsyner i förbundet Tillsyn LSO 2:2 Tillsyn LSO 2:4 Tillsyn LBE Mål Genomförda Mål Genomförda Mål Genomförda Totalt 225 190 8 1 75 48 Varav kvällstillsyner (75) (37) - - - (6) Årsredovisning 2017 36

Tillstånd Räddningstjänsten handlägger tillståndsärenden enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) samt enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) beträffande egensotning. Antalet förväntade ansökning, hur många ansökningar som kommit in och hur många beslut som fattats redovisas i tabellen nedan. Inkomna ansökningar under året Förväntat Antal Antal beslut Brandfarlig vara Explosiv vara Totalt Brandfarlig vara Explosiv vara Totalt Brandfarlig vara Explosiv vara Totalt Totalt 33 42 75 63 51 114 46 57 103 Fördelning över antalet inkomna ansökningar samt antalet beslut gällande hantering av brandfarliga och explosiva varor. Introduktion och utbildning av ytterligare en person i handläggning av tillstånd till hantering av explosiva varor genomfördes under året. MSB har sedan ett antal år tillbaka bedrivit ett omfattande arbete med revidering av gällande lagstiftning inom LBE-området. Som en följd av detta har begreppen användning i stället för förvärv och saluförande/överlåtelse istället för handel (gällande hantering av explosiv vara) behövt inarbetas i räddningstjänstens information, blanketter, mallar och system. Den sista delen av denna förändring (revidering av avgiften för tillståndsprövning) slutfördes under sommaren. Automatiska brandlarm Förbundet hade vid årets början 575 objekt inkopplade men endast 182 av dessa hade giltigt avtal. Arbetet med att kvalitetssäkra rutinerna med automatiska brandlarm är mycket tidskrävande, inför året hade flera aktiviteter planerats för att underlätta detta arbete. Under våren genomfördes tre aktiviteter. - Utbildning/information till skiften i Östersund i syftet att de ska kunna hjälpa till med enklare hantering av automatiska brandlarm med avseende på felande nycklar, komplettering av objektskort samt felaktig positionssättning. - En handläggare i Sveg har introducerats och ska kunna arbeta med detta ca 10 % av sin tid. Det återstår dock lite arbetet med att lösa problem med datorer och CORE i Sveg. - En administratör introduceras inom automatlarmshandläggning. Kommunerna är de objektsägare som har flest brandlarm inkopplade. Räddningstjänsten träffar varje kommun årligen för att stämma av rutiner och skriva avtal på de anläggningar som uppfyller kraven. Årsredovisning 2017 37

Riskhantering Vårens fokus var beredskapsplanering för våra fyra reglerade älvar. Förbundet strävar efter att ha en gemensam plan oavsett vilken älv som drabbas. Vid ett dammbrott kommer stora områden att behöva varnas och evakueras, för detta krävs tydlig struktur och samordning mellan alla inblandade aktörer. Länsstyrelserna ansvarar för den övergripande samordningen, de kallar till möten och samordnar aktörernas olika planer. Älvgruppsmöten har genomförts för älvarna Ljusnan, Ljungan, Indalsälven och Ångermanälven, här deltog berörda länsstyrelser, kommuner, räddningstjänster, Polisen, dammägare, SMHI, Försvarsmakten, Svenska kraftnät och Vattenregleringsföretagen. Flera samverkansövningar genomfördes under året. Uppföljning av inriktningsmål och effektmål IM Inriktningsmål Effektmål 2017 Upfföljning 1 Antalet bränder ska minska Antalet utvecklade bränder i byggnader ska Målet delvis uppfyllt. minska. Förbundets verksamhet ska bidra till att antalet bränder och antalet omkomna/skadade i bränder ständigt minskar samt att egendomsskador och miljöpåverkan reduceras. 4 Attraktiv arbetsplats Förbundet ska uppfattas som en jämställd och attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden. 5 En sund, balanserad och finansierad ekonomi Antalet eldstadsrelaterade bränder ska minska. Ingen ska drabbas av en allvarlig olycka eller allvarligt tillbud. Ingen ska bli kränkt, mobbad, trakasserad eller hotad av anställda kollegor eller chefer. All heltidsanställd personal ska efter genomfört medarbetarsamtal ha en fastställd individuell kompetensutvecklingsplan. Beslutad budget inom givna handlingsramar ska hållas. Målet uppfyllt. Målet uppfyllt. Ingen olycka är rapporterad i RIA. Målet uppfyllt, avstämt vid medarbetarsamtal. Målet uppfyllt, framtaget vid medarbetarsamtal. Målet ej uppfyllt. - Verksamheten i räddningstjänstförbundet ska genomföras inom ramen för en sund, balanserad och finansierad ekonomi där god ekonomisk hushållning och rationellt organiserad verksamhet utgör ledord. 6 Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningar - Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling och smarta miljölösningar. Under året ska minst tre bestämda miljöåtgärder i verksamheten genomföras som minskar miljöbelastningen. Målet uppfyllt. Flera av bestämda åtgärder är genomförda eller påbörjade och nämns i miljöavsnittet under förbundskansliet. Årsredovisning 2017 38

Driftutfall Förebyggandeavdelningen 2017 Avdelningen redovisar ett mindre underskott för året på -96 tkr. På intäktsidan finns totalt sett högre intäkter än budgeterat, högre intäkter finns för tillstånd och avtal automatlarm, däremot finns lägre intäkter för tillsyner där intäktsnivån endast når 70% av budgeterat. På kostnadssidan är det löneersättningar som avviker där högre lönekostnader finns för IB-bemanningen. Utfall Budget- (Tkr) Jan - Dec Budget 2017 avvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter 1 665 1 636 Varav: Tillsyn och tillstånd 757 830 Avtal automatlarm 909 806 Försäljning av verksamhet 0 0 S:a intäkter 1 665 1 636 Kostnader Tjänsteköp 22 21 Löneersättningar 5 559 5 394 Verksamhetens kostnader 273 313 Varav: Utbildning/konferenser 157 205 Övriga personalkostnader 54 23 Avgifter & material 62 85 S:a kostnader 5 854 5 729 S:a driftbudget 4 188 4 093-96 Årsredovisning 2017 39

Beredskapsavdelningen Under året har ett nytt avtal för våra RiB anställda (RIB 17) trätt i kraft. Avtalet har mottagits med blandade känslor ute i förbundet. Utifrån detta så har arbetsgivaren suttit i två förhandlingar med BRF, men eftersom avtalet är normgivande så har arbetsgivaren inte kunnat tillmötesgå BRF i deras anspråk. För att framåt kunna fokusera på nyrekrytering, behålla befintlig personal inom RiB organisationen samt komma med förslag till förändringar inför kommande RiB 19 avtal, har en projektledare anställts. Anställningen är på sex månader under perioden 2017-11-01 2018-04-30. Projektet kommer i huvudsak att inriktas mot rekryterings problematiken inom RiB organisationen men även hur vi ska kunna stimulera de som redan är anställda till fortsatt anställning som RiB. Även lite framtidsvisioner mot nästa avtal RIB 19 kommer att tas fram. Tanken är att varje station utser en kontaktperson och att det från denna basgrupp utses en person som representerar respektive kommun. Respektive kommunrepresentant inhämtar uppgifter om vad man tycker att vi bör jobba vidare med, dessa uppgifter diskuteras i kommungruppen och sen gör projektledaren en sammanställning på material som inkommer och delger därefter ledningsgruppen som fattar beslut i frågan. Inom RiB organisationen har det under året slutat 58 personer (20 av dessa slutade med anledning av det nya avtalet) och nyanställts 41, det innebär att trenden med att tappa personal tyvärr fortsätter, därför ger förhoppningsvis arbetet i gruppen som omnämns ovan ha stor betydelse framåt. Bland heltidsbrandmännen har flera tagit ut föräldrapenning och många har varit sjukskrivna mm. Detta har resulterat i att vi varit tvungen att ta in heltidspersonal som tjänstgjort både tid mot tid pass men även kvalificerad övertid har förekommit, detta för upprätthålla rätt kompetensen på skiften. Efter att vi sett över körkortskompetenserna på heltiden så har vi beslutat att utbilda 24 st. som saknar behörighet BE på sina körkort. Satsningen görs på grund av att dom släpvagnar som vi har idag kräver att man har BE körkort. Teoridelen genomförs på arbetstid säkerhetskontroll, övningskörning, teoriprov samt uppkörning sker på dom 16 timmarna som arbetsgivaren har tillgodo (Dygnstjänst avtalet). Räddningstjänsten har kallat till ett uppstarts möte för dom som varit anställd på heltiden i Östersund om att bilda en pensionärsförening. 31 stycken vart kallade och av dom kom 14 stycken. Mötet hölls på Trygghetens hus 29/11 kl. 12,00. Räddningstjänsten startade upp mötet med att beskriva hur förbundet ser ut i dag därefter lämnade vi över till mötesdeltagarna som får utse någon som tar på sig ordförandeskapet för denna förening. Avtackningar 2017-04-30 gjorde Håkan Indahl sitt sista pass på heltiden i Östersund efter 38 års tjänstgöring vi tackar Håkan för dessa år och önskar honom lycka till framåt. Inom RiB organisationen har vi avtackat följande personer för lång och trogen tjänst; Mats Hansson Lillhärdal 29 år, Stefan Asp Brunflo 25 år och Sven-Emil Backman Lofsdalen 39 år. Stort tack och lycka till framåt. Årsredovisning 2017 40

Uppföljning av inriktningsmål och effektmål IM Inriktningsmål Effektmål 2017 Uppföljning 2 Snabb och rätt hjälp För RiB personal ska beslutad beredskap Målet ej uppfyllt, och förmåga upprätthållas med rätt kompetens pga. Vakanser & Räddningstjänsten ska - anpassad efter vår lokala riskbild - med rätt kompetens samt modernare teknik ge snabbare och rätt hjälp till och befattning under minst 100 % av årets totala antal beredskapstimmar. >85 % av dom RiB-anställda ska ha genomgått den skolbundna RiB-utbildningen till 2019. uppsägningar av RIB 17 Målet delvis uppfyllt, ca 82% - 2017, förbundets medborgare samt Samtliga som blir uttagna till befälsutbildning ska genomföra utbildningen med slut- 5 av 5 Godkända. Målet uppfyllt, besökare som drabbas av olyckor så att skador på betyg godkänt via erhållet kursintyg. människor, egendom och miljö All operativ personal ska ha en fastställd Målet uppfyllt minimeras. kompetensutvecklingsplan anpassad till fastställt nivåsystem. 4 Attraktiv arbetsplats Förbundet ska uppfattas som en jämställd och attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden. 5 En sund, balanserad och finansierad ekonomi Ingen ska drabbas av en allvarlig olycka eller allvarligt tillbud. Ingen ska bli kränkt, mobbad, trakasserad eller hotad av anställda kollegor eller chefer. All heltidsanställd personal ska efter genomfört medarbetarsamtal ha en fastställd individuell kompetensutvecklingsplan. Beslutad budget inom givna handlingsramar ska hållas. Målet ej uppfyllt. Varit ett antal tillbud och några få olyckshändelser. Målet uppfyllt Målet uppfyllt Målet uppfyllt - Verksamheten i räddningstjänstförbundet ska genomföras inom ramen för en sund, balanserad och finansierad ekonomi där god ekonomisk hushållning och rationellt organiserad verksamhet utgör ledord. 6 Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningar - Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling och smarta miljölösningar. Under året ska minst tre bestämda miljöåtgärder i verksamheten genomföras som minskar miljöbelastningen. Målet uppfyllt. Flera av bestämda åtgärder är genomförda eller påbörjade och nämns i miljöavsnittet under förbundskansliet. Årsredovisning 2017 41

Driftutfall Beredskapsavdelningen 2017 Beredskapsavdelningen redovisar totalt sett ett överskott på 619 tkr. Heltidssidan redovisar ett underskott på -1 135 tkr medan deltidssidan däremot redovisar ett överskott på +1 753 tkr. Inom heltiden finns högre kostnader för löneersättningar då sjukfrånvaro och föräldra-ledigheter medfört fördyringar i form av mer övertid, fyllnadstid och vikarietid. I nya AB;n finns högre ersättningar för storhelger och obekväm arbetstid, vilket inte fanns budgeterat fullt ut. På deltidssidan har vakanssituationen skapat lägre kostnader för beredskap och timlöner för övning och utbildning. På intäktssidan är det lägre intäkter för bidrag från MSB och försäljning av verksamhet. Utfall Budget- (Tkr) Jan - Dec Budget 2017 avvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter 348 543 Varav: Bidrag MSB 273 325 Försäljning av verksamhet 75 208 S:a intäkter 348 543 Kostnader Tjänsteköp 0 0 Löneersättningar 68 256 69 504 Varav: Löneersättningar heltid 13 799 12 638 Ersättning timanställd vik 493 500 Befälstillägg 1 205 1 401 Arvode station- och värnansvarig 603 600 Timlön, övning, utb & materialvård 5 888 6 349 Beredskap RiB & RCB 27 000 28 340 Färdtid och bilersättn 409 370 Personalomkostnader 18 860 19 306 Verksamhetens kostnader 1 382 948 Varav: Utbildning/konferenser 299 462 Övriga personalkostnader 984 391 Avgifter & material 98 95 S:a kostnader 69 638 70 452. S:a driftbudget 69 291 69 909 +619 Årsredovisning 2017 42

Metod- och taktikavdelningen Kompetensutveckling Under 2017 har följande personalutvecklings insatser genomförts: Endagsutbildning i operativ arbetsmiljö har genomförts för inre befäl, yttrebefäl och styrkeledare heltid. Förbundet infört och utbildat en ny förmåga med första insatsperson i Åsarna där en brandman åker direkt till skadeplats i en för den rollen framtaget fordon och i första hand påbörja skadeavhjälpande åtgärder. I Nälden och Svenstavik/Åsarna har vi sedan ett antal år tillbaka haft en förmåga med första insatsbefäl som vi nu även infört i Bräcke. Sex medarbetare har deltagit vid brandbefälsmötet i Helsingborg, som är en konferens för brandbefäl från hela Sverige. En endagsutbildning att samverka med helikopter resurs vid skogsbrand för alla inre och yttre befäl. Utbildning i arbetsjordning på järnväg har genomförts för befäl från Östersund, Bräcke och Bispgården. Förevisning av msbs nationella kemresursen från kramfors och utbildning i kemindikerins instrument för IB, YB och SL heltid. Våra två Huvudinstruktörer i att arbeta säkert på höghöjd har har medverkat vid en samverkans övning med polisens alpina grupp i enafors. En medarbetare har medverkat vid en pilot utbildning i ras och skred på sandö under tre dagar. Under två dagar har två medarbetare deltagit vid en kemkonferens i Helsingborg. Fyra brandmän heltid har genomgått utbildning till båtförare. En heldagsutbildning för fyra st nya fystestledare har genomförts i Östersund, varav två inbjudna från Åre. Endagsutbildning i radiak och indikeringsutrustning i Sundsvall har en medarbetare medverkat vid. Vid skadeplats konferensen i Helsingborg deltog sju personer En tvådagars arbetsledar utbildning med 11 deltagande från olika stationer i förbundet genomfördes i Östersund under hösten. Under två dagar i persåsen medverkade två man vid utbildning i regional samverkan (gemensam lägesbild) som Lsty var värd för Sex personer har gått igenom instruktörsutbildning i D-HLR med deffibrilator Två personer från sjukvårdsgruppen har genomgått utbildning i prehospital trauma life support under två dagar i Stockholm. Utbildning i soteld har genomförts av en skortstenfejarmästare Vi har utbildad två stycken instruktörer i körning av terrängfordon i Östersund. Genom att vi har bytt verksamhetssystem från Core till Daedalos har vi haft två utbildningsdagar i nya systemet. Fyra medarbetare har gjort studieresa till steinkjer för att titta på deras övningsanläggning och få ideer till vårt eget övningsområde. Övning Under perioden har genomfört 29 heldagsövningar och två kvällsövning för våra RiB-anställda (230 personer) på Furulunds övningsfält med övertrycksventilering som övningstema. Fyra preparandutbildningar med 33 deltagare. 29 stationer har övat rökdykning i vår mobila container för varma rökdykningsövningar under perioden, Lit och Brunflo har genomfört den varma rökdykningen i klimathuset. Vattenlivräddningsgruppen har genomfört en fortbildningsdag för våra instruktörer i förbundet. Årsredovisning 2017 43

Funäsdalen har haft en samverkansövning tillsammans med vårt grannar från väst Röros, scenariot var brand i hotell. Stationsansvarig från Gäddede och personal från Östersund medverkade som observatörer vid en utrymningsövning i Lierne kommun. Övrig övningsverksamhet i förbundet genomförs enligt varje brandstations egna övningsplanering för året, där 6 prioriterade övningar och stationernas egna övningar ingår. Externutbildning Det har genomförts en instruktörsutbildning i nya utbildningsmaterialet grundläggande brand. Vi har skickat ut ett avtalsförslag på nya utbildningsmaterialet som innehåller både lärarledd och interaktiv utbildning till kommunerna. Vi har under våren genomfört e lerning med ca 250 personer från Östersunds kommun som ett pilotprojekt som vi fått positiv feed-back på. Vi har som tidigare kört instuktörsledda utbildning mot kommunerna enligt avtal i grundläggande brandkunskap, HLR och skolutbildning. I vårt samarbete med JGY där nio elever läst 200 gymnasiepoäng räddningstjänst under sitt sista gymnasieår. Målet är att alla skulle bli godkända utifrån skolans betygskriterier vilket alla klarade. Som en sista avslutning erbjöd räddningstjänsten alla elever en slutövning på tre dagar som skulle kunna ge dem intyg på att de var godkända att arbeta som brandman inom vårt förbund vilket är detsamma som preparandintyg. Det var 3 elever som valde att genomföra slutövningen och glädjande var att alla 3 blev godkända. Under hösten har vi startat upp en ny klass med 10 st jgy elever som kommer läsa 200 studiepoäng räddningstjänst hos oss under sitt sista läsår 17/18 på omvårdnadsprogramet. I tabellen visas antalet utbildade personer inom förbundets kommunutbildningar. Totalt har 1906 personer utbildats. Grundläggande brandkunskap/ systematiskt brandskyddsarbete Övrig utbildning brand+hlr, B-HLR, utrymningsövning E Learning & praktik Totalt antal personer Kommun HLR Östersund 230 854 184 188 1 456 Krokom 49 33 39 121 Strömsund 0 0 0 0 Ragunda 0 58 0 58 Berg 10 40 0 50 Bräcke 0 0 0 0 Härjedalen 16 33 10 59 Totalt 1 761 Utöver kommunutbildningarna har vi utbildat personal från Region Jämtland-Härjedalen och några företag. Företag/organisation Grundläggande brandkunskap Övrig utbildning Brand + HLR, Utrymningsövning. Totalt antal personer Regionen (JLL) 100 100 Inlandsbanan 4 4 Tandläkarpraktik Reidun o co 4 4 Restaurang Pinchos 11 11 Söderberg o Partner 17 17 Metropolen 9 9 Totalt 145 Årsredovisning 2017 44

Uppföljning av inriktningsmål och effektmål IM Inriktningsmål Effektmål 2017 Uppföljning 2 Snabb och rätt hjälp 100 % av alla RiB ska genomföra 8 timmar övningsverksamhet på Furulund. Räddningstjänsten ska - anpassad efter vår lokala riskbild - med rätt kompetens samt modernare teknik ge snabbare och rätt hjälp till förbundets medborgare samt besökare som drabbas av olyckor så att skador på människor, egendom och miljö minimeras. 4 Attraktiv arbetsplats Förbundet ska uppfattas som en jämställd och attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden. 5 En sund, balanserad och finansierad ekonomi All RiB-personal ska genomföra 42 timmar lokal övningsverksamhet. Förbundets utrustning skall vara anpassad till fastställt nivåsystem och uppfylla ställda krav Ingen ska drabbas av en allvarlig olycka eller allvarligt tillbud. Ingen ska bli kränkt, mobbad, trakasserad eller hotad av anställda kollegor eller chefer. All heltidsanställd personal ska efter genomfört medarbetarsamtal ha en fastställd individuell kompetensutvecklingsplan. Beslutad budget inom givna handlingsramar ska hållas. Under året har vi 80% deltagarantal. Målet ej uppfyllt. Svårt att följa pga. vissa stationers bristfälliga övningsregistreringar. Målet uppfyllt Varit ett antal tillbud och några få olyckshändelser. Målet kommer inte uppnås Inga anmälda händelser Målet uppfyllt Målet uppfyllt - Verksamheten i räddningstjänstförbundet ska genomföras inom ramen för en sund, balanserad och finansierad ekonomi där god ekonomisk hushållning och rationellt organiserad verksamhet utgör ledord. 6 Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningar - Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling och smarta miljölösningar. Under året ska minst tre bestämda miljöåtgärder i verksamheten genomföras som minskar miljöbelastningen. Är upprättat riktlinjer för skumanvändning. Årsredovisning 2017 45

Driftutfall Metod- och taktikavdelningen 2017 Avdelningen redovisar ett positivt resultat med 497 tkr. Förklaringen till det positiva utfallet är främst högre intäkter från försäljning av utbildningar till medlemskommuner och företag samt att avdelningen haft en vakant tjänst under större delen av året. Utfall Budget- (Tkr) Jan - Dec Budget 2017 avvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter 1 063 780 Varav: Försäljning utbildning 941 650 Övriga intäkter 122 130 S:a intäkter 1 063 780 Kostnader Tjänsteköp 0 0 Löneersättningar 2 493 2 715 Verksamhetens kostnader 553 546 Varav: Utbildning/konferenser 254 325 Övriga personalkostnader 54 31 Avgifter & material 246 190 S:a kostnader 3 046 3 261 S:a driftbudget 1 983 2 481 +497 Årsredovisning 2017 46

Teknikavdelningen För Teknikavdelningen har 2017 varit kantad av personalfrånvaro. Det har bidragit till att avdelningen inte riktigt har klarat av att infria organisationens alla önskemål. IT och kommunikation Inom IT har förbundet gått över till Office 365 och mailprogrammet Outlook. I samband med detta gjordes även ett byte av domän till; rtjamtland.se. Ute i förbundet fortgår arbetet med att koppla in fler stationer på fibernätet, tyvärr har arbetet blivit förtröjt av att företagen som äger fibernäten köpt upp varandra. Under året har förbundet även bytt till telefonileverantören Telia. Den stora teknikuppgraderingen av ledningscentralen är framflyttad till 2018 och MSB kommer bekosta hälften av denna uppgradering. I slutet av året bytte förbundet sitt verksam-hetssytem till Daedalos. Programmet används idag av majoriteten av landets räddningstjänster och innehåller större funktionaliteter. Förbundets två kommunikationssytem Rakel och radiosystemet för närkommunikation på skadeplats och rökdykning börjar bli gamla och kommer behöva bytas ut de närmaste åren till en betydande kostnad. Material Utöver normal materialanskaffning har det under året även köps in ett större antal begagnade rökskydd från Medelpads räddningstjänstförbund. En kostnad som ökat för förbundet är reparering av gamla båtmotorer. De flesta båtmotorer är inköpta på 80-talet och är svåra att hitta reservdelar till. Fordon Statusen på förbundets fordon är att majoriteten har hög funktionalitet men med vissa undantag. Under året har mycket jobb lagts på anskaffningar av nya fordon enligt årets investeringsplan. Några av investeringsköpen hann inte genomföras helt utan sker under 2018. Inom fordonparken har flera reperationer skett, både små och stora. En extra satsning har skett på körutbildning då en del av dessa reparationer varit förarrelaterade. Sommarens vakanssituation på RiB-stationerna medförda extra jobb med fordonsanpassningar då flera fordon behövde FIPanpassas. Förbundet har även tecknat ett avtal med Vema för leverans av ett nytt höjdfordon under våren 2018. Höjdfordonet är ett samköp med räddningstjänsterna i västernorrland. Furulund På övningsområdet Furulund har det under året utförts markarbeten för att plana till området och ordna infarten bättre för tunga fordon samt avledning av regnvatten. Hela området har även städats upp både invändigt och utvändigt. Föråldrat material har skickats på återvinning och låssystemet är utbytt till RFID-läsare för att underlätta för personalen. I klimathuset har en större lokalanpassning gjorts för att passa till övningsverksamheten i form av byggnationer av olika väggar och dörrar i huset. Under hösten anslöts kummunalt vatten vilket säkerställer vattenförsörjningen. Området fick även en brandpost som kommer underlätta mycket i övningsverksamheten. Årsredovisning 2017 47

Uppföljning av inriktningsmål och effektmål IM Inriktningsmål Effektmål 2017 Uppföljning 2 Snabb och rätt hjälp Förbundets utrustning skall vara Målet ej uppfyllt. anpassad till fastställt nivåsystem och uppfylla ställda krav. Räddningstjänsten ska - anpassad efter vår lokala riskbild - med rätt kompetens samt modernare teknik ge snabbare och rätt hjälp till förbundets medborgare samt besökare som drabbas av olyckor så att skador på människor, egendom och miljö minimeras. 4 Attraktiv arbetsplats Förbundet ska uppfattas som en jämställd och attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden. 5 En sund, balanserad och finansierad ekonomi Ingen ska drabbas av en allvarlig olycka eller allvarligt tillbud. Ingen ska bli kränkt, mobbad, trakasserad eller hotad av anställda kollegor eller chefer. All heltidsanställd personal ska efter genomfört medarbetarsamtal ha en fastställd individuell kompetensutvecklingsplan. Beslutad budget inom givna handlingsramar ska hållas. Målet uppfyllt. Ingen olycka är rapporterad i RIA. Målet uppfyllt, avstämt vid medarbetarsamtal. Målet uppfyllt, framtaget vid medarbetarsamtal. Målet ej uppfyllt. - Verksamheten i räddningstjänstförbundet ska genomföras inom ramen för en sund, balanserad och finansierad ekonomi där god ekonomisk hushållning och rationellt organiserad verksamhet utgör ledord. 6 Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningar - Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling och smarta miljölösningar. Under året ska minst tre bestämda miljöåtgärder i verksamheten genomföras som minskar miljöbelastningen. Målet uppfyllt. Flera av bestämda åtgärder är genomförda eller påbörjade och nämns i miljöavsnittet under förbundskansliet. Årsredovisning 2017 48

Driftutfall Teknikavdelningen 2017 Teknikavdelningens resultat är ett underskott mot budget med -634 tkr. Det beror på högre tjänsteköps- och verksamhetskostnader. Inom tjänsteköp är kostnaderna högre på grund av förstudie, implementeringen och utbildning av Office 365 och Daedalos. Bland verksamhetens kostnader finns högre kostnader för övningsområdet där mindre kvarvarande byggnationer i plåtförrådet på Furulund genomförts. Inom fordon finns högre kostnader för reparation och underhåll, planerad service, däck och diesel och lägre för leasing och bensin. Sommarens vakanssituation på RiB-stationerna medförda extra kostnader för fordonsmodifieringar då flera fordon behövde FIP-anpassas. Högre kostnader finns även inom material och underhåll där avdelningen blev tvungen att installera en expansionstank på Trygghetens hus på inkommande vattenledning för att ta bort tryckstötar i systemet som vissa fordon orsakar. Ökade materialkostnader finns även för telefoni, tryckkärlsbesiktningar, skyddskläder, underhåll av maskiner, räddningsmaterial, trafikolycksverktyg och IT-program. Utfall Budget- (Tkr) Jan - Dec Budget 2017 avvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter 631 540 S:a intäkter 631 540 Kostnader Tjänsteköp 681 565 Löneersättningar 2 912 3 098 Verksamhetens kostnader 12 373 11 577 Varav: Utbildning/konferenser 108 90 Övriga personalkostnader 14 18 Övningsområde 409 295 Fordon 3 892 3 410 Data/it 1 239 1 318 Kommunikation 2 528 2 540 Material och underhåll 4 183 3 907 S:a kostnader 15 965 15 240 S:a driftbudget 15 334 14 700-634 Årsredovisning 2017 49

Jämtlands räddningstjänstförbund 063-14 80 00, Fax 063-14 80 05 info@rtjamtland.se www.rtjamtland.se Årsredovisning 2017 50 Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund Postadress: Box 71, 831 21 Östersund

REGLEMENTE för gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner Fastställt av regionfullmäktige i Region Jämtland Härjedalen och kommunfullmäktige i Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun och Östersunds kommun. Region Jämtland Härjedalen, Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun och Östersunds kommun, nedan benämnt samverkande parter, har kommit överens om att samverka i en gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner. Den gemensamma nämnden är bildad enligt 9 kap 19-36 kommunallagen (2017:725). Den gemensamma nämnden är tillsatt i Region Jämtland Härjedalen och ingår i dess organisation. Nämnden fattar beslut i Region Jämtland Härjedalen och ingår avtal för Region Jämtland Härjedalens räkning. Region Jämtland Härjedalen har därför att hantera och svara för civilrättsliga krav som en utomstående part kan komma att ställa på grund av avtal som nämnden ingått. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och ett samarbetsavtal mellan regionen och kommunen. 1 Uppgifter Den gemensamma nämndens uppgift är att för de samverkande parterna utföra sådana särskilda, specificerade uppdrag bestående av intern service och stöd, utvecklingsinsatser samt specialistfunktioner till de samverkande parternas verksamheter för vilka uppdrag lämnats till nämnden av två eller flera samverkande parter och som nämnden accepterat genom särskilt beslut. Nämnden skall vid behov samråda med styrelser och nämnder i regionen och deltagande kommuner. Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Nämnden sammanträder i Östersund om inte nämnden själv bestämmer annat. 2 Sammansättning Den gemensamma nämnden består av nio (9) ledamöter och nio (9) ersättare. Vardera samverkande parten utser en ledamot och en ersättare. Region Jämtland Härjedalen ska bland nämndens ledamöter utse en ordförande och en vice ordförande enligt vad som sägs i samarbetsavtalet under punkten 6.

3 Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett sammanträde eller del av ett sammanträde fullgör den ledamot som har längst tjänstgöringstid ordförandens uppgifter och vid lika tjänstgöringstid för flera ledamöter träder den av dessa in som är äldst. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 4 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde skall en ersättare från den samverkande parten som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ledamot eller en ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet handlagts. Ersättarna har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde även när de inte tjänstgör. 5 Ersättning till ledamot och ersättare Ledamot och ersättare i den gemensamma nämnden skall få ersättning för uppdraget från den samverkande part som valt ledamoten och ersättaren enligt partens egna regler. 6 Anmälan av förhinder En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde skall snarast anmäla detta till nämndens sekretariat. 7 Sammanträden Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Sammanträde ska hållas också om minst en av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlas på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordföranden om tiden för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordföranden. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet.

Ledamot får delta i sammanträde på distans. Vid sammanträde med deltagare på distans gäller reglerna för deltagande på distans i sammanträden i politiska organ. Ledamot som önskar delta i sammanträde på distans bör senast fem dagar före sammanträdet anmäla detta till ordföranden och sekreterare. Ordföranden avgör om deltagande på distans får ske. 8 Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde skall den ledamot som har längst tjänstgöringstid göra detta och vid lika tjänstgöringstid för flera ledamöter den som är äldst. Kallelse och en preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet ska göras tillgänglig för nämndens ledamöter och ersättare i god tid (minst 7 dagar) före varje sammanträde med nämnden. Slutlig föredragningslista fastställs vid varje sammanträdes början. Fullständiga handlingar i de ärenden som har satts upp på föredragningslistan ska före sammanträdet göras tillgängliga för varje ledamot och tjänstgörande ersättare samt för de samverkande parternas revisorer. 9 Justering och anslag av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Bevis om justering av nämndens protokoll ska tillkännages på de samverkande parternas anslagstavlor. Fullständiga protokoll ska skickas till de samverkande parterna och dess revisorer. 10 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen skall ledamoten göra det skriftligen. Motiveringen skall lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. 11 Närvarorätt för kommunalråd och landstingsråd Kommunalråd och regionråd från samverkande part, som inte är ledamot eller ersättare i nämnden, får närvara vid sammanträden i nämnden och delta i överläggningar men inte delta i besluten. Detta gäller inte vid behandling av ärenden som innebär myndighetsutövning mot enskild eller i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Kommunalråd och regionråd har även rätt att få sin mening antecknad till protokollet.

12 Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordföranden eller en anställd som nämnden bestämmer. 13 Undertecknande av handlingar och expediering Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden skall undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne vice ordföranden och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. 14 Revision Nämnden ska granskas av revisorerna hos var och en av de samverkande parterna. Frågan om ansvarsfrihet för nämnden ska prövas av fullmäktige hos var och en av de samverkande parterna. Vid vägrad ansvarsfrihet är det enbart fullmäktige hos den part som valt personen i fråga som kan besluta om entledigande från uppdraget.

1 SAMARBETSÖVERENSKOMMELSE om gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner 1. Parter 1. Region Jämtland Härjedalen 2. Bergs kommun, 3. Bräcke kommun, 4. Härjedalens kommun, 5. Krokoms kommun, 6. Ragunda kommun, 7. Strömsunds kommun, 8. Åre kommun, 9. Östersunds kommun, (nedan benämnda samverkande parter). Mellan samverkande parter har träffats följande överenskommelse om samverkan i en gemensam nämnd enligt 9 kap 19 36 kommunallagen (2017:725) i fråga om samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner. 2. Bakgrund Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun och Östersunds kommun har inom ramen för dåvarande Regionförbundets verksamhet diskuterat samverkan mellan kommunerna för att möta framtidens utmaningar i verksamheterna genom att effektivisera verksamheterna med hjälp av moderna verksamhets- och administrativa system, öka tillgången på kompetens samt minska kostnaderna. Kommunerna och Region Jämtland Härjedalen har också under en tid diskuterat samverkan utifrån samma syfte. Diskussionerna har lett till att en förstudie tagits fram och med den som underlag har kommunerna och regionen ingått en avsiktsförklaring för att delta i ett projekt för att ta fram underlag för olika samarbetsområden. Projektet och tidigare utredningar har identifierat olika samarbetsområden och former för samarbetet. Detta avtal om gemensam nämnd är ett led i den fortsatta utvecklingen av samverkan. 3. Ändamål Den gemensamma nämndens uppgift är att för de samverkande parterna utföra sådana särskilda, specificerade uppdrag bestående av intern service och stöd, utvecklingsinsatser samt specialistfunktioner till de samverkande parternas verksamheter för vilka uppdrag lämnats till nämnden av två eller flera samverkande parter och som nämnden accepterat genom särskilt beslut.

2 4. Värdkommun Den gemensamma nämnden tillsätts av Region Jämtland Härjedalen och ingår i dess organisation. Region Jämtland Härjedalen ska ansvara för beredning och verkställighet av nämndens beslut samt ombesörja nämndens administration och ansvara för dess handlingar. 5. Mandatperiod Mandatperioden för den gemensamma nämnden ska vara fyra år räknat från den 1 januari året efter det år då val till fullmäktige har skett i hela landet. När val av ledamöter och ersättare i nämnden sker första gången ska det avse tiden från och med tidpunkten de valts till utgången av år 2018. Nämndens verksamhet ska dock upphöra under löpande mandatperiod, om parternas överenskommelse upphör att gälla före periodens utgång. 6. Antal ledamöter och ersättare i nämnden Den gemensamma nämnden ska ha nio (9) ledamöter och nio (9) ersättare. Vardera samverkande parten utser en ledamot och en ersättare. Av kommunallagen följer att Region Jämtland Härjedalen utser ordförande och vice ordförande bland nämndens ledamöter. 7. Närvarorätt vid nämndens sammanträden Samverkande parter är eniga om att nämnden ska ge en tjänsteman från var och en av de samverkande parterna rätt att närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna men inte i besluten. 8. Budget och bidrag till nämndens verksamhet Region Jämtland Härjedalen fastställer budget för den gemensamma nämnden efter samråd med övriga samverkande parter. Förslaget till budget för den gemensamma nämnden ska lämnas till de samverkande parterna i god tid före budgetens slutliga behandling. Varje samverkande part ansvarar själv för samtliga kostnader för de förtroendevalda i den gemensamma nämnden som parten utsett, enligt partens arvodesregler. Nämndens kostnader för verksamhet och administration ska fördelas mellan parterna enligt följande: De samverkande parterna ska lämna ett årligt bidrag till nämndens verksamhet med belopp som motsvarar administrativa, allmänna eller övergripande kostnader som föranleds av nämndens verksamhet. Bidraget ska betalas av de samverkande parterna i lika delar och betalas i förskott baserat på nämndens budget. Betalning av bidraget ska ske i januari månad varje år.

3 Kostnader som är direkt hänförliga till särskilt uppdrag ska belasta de samverkande parter som lämnat uppdraget enligt den fördelningsnyckel som dessa parter kommer överens om. Den principiella utgångspunkten för parternas fördelningsnyckel bör vara att kostnaderna fördelas mellan de samverkande parterna i proportion till vilken nytta de har av tjänsten. Bidrag för särskilda uppdrag ska betalas på det sätt som Region Jämtland Härjedalen och samverkande parter kommer överens om i varje enskilt fall. Uppkomna över- och underskott balanseras inom nämnden till efterföljande år. Nämnden har själv rätt att besluta om förändringar av betalningsperioder. 9. Personal och äganderätt till egendom Den verksamhet som ska bedrivas till följd av nämndens beslut ska utföras av Region Jämtland Härjedalen om inte nämnden beslutar att någon annan samverkande part ska utföra den. För verksamhet som utförs i Region Jämtland Härjedalens egen regi, ska Region Jämtland Härjedalen vara huvudman samt äga till verksamheten hänförliga fastigheter, inventarier och annan lös egendom med undantag av licenser som tecknats av respektive samverkande part samt vara arbetsgivare för den personal som ianspråktas för verksamheten. För den verksamhet som utförs av annan samverkande gäller motsvarande bestämmelser om huvudmannaskap och äganderätt istället den utföraren. 10. Verksamhetsberättelse Den gemensamma nämnden ska årligen efter samråd med de samverkande parterna lämna verksamhetsberättelse till styrelsen för Region Jämtland Härjedalen och till de samverkande parternas styrelser och nämnder som lämnat över uppgifter till den gemensamma nämnden. 11. Revision Revision av den gemensamma nämndens verksamhet genomförs av de samverkande parternas revisorer på det sätt som respektive samverkande part beslutar. 12. Medelsförvaltning och insyn Region Jämtland Härjedalen ansvarar för medelsförvaltningen. Samtliga samverkande parter har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning som gäller nämndens verksamhet. Nämnden ska till respektive samverkande parts fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är med den periodicitet som gäller för Region Jämtland Härjedalens egna nämnder. 13. Nämndens ställning Nämnden fattar beslut i Region Jämtland Härjedalens namn och ingår avtal för Region Jämtland Härjedalens räkning. Region Jämtland Härjedalen har därför att hantera och svara för civilrättsliga krav som en utomstående leverantör kan komma att ställa på grund av avtal som nämnden ingått. Region Jämtland Härjedalen och de samverkande parterna är solidariskt ansvariga för eventuella civilrättsliga krav som ställs på regionen enligt första stycket. Detta gäller även ersättningskrav som ställs på regionen med anledning av avtal som ingåtts i enlighet med nämndens beslut.

4 14. Överenskommelsens varaktighet Denna överenskommelse gäller från och med den 1 juli 2018 och tillsvidare. Vardera samverkande part har rätt att med ett års uppsägningstid säga upp överenskommelsen att upphöra vid kalenderårs utgång. 15. Tvist Tvist med anledning av denna överenskommelse ska avgöras av Östersunds tingsrätt om inte samverkande parter är överens om annat. 16. Godkännande Denna överenskommelse gäller under förutsättning att de samverkande parternas fullmäktige godkänner överenskommelsen. ----------------------------------------------- Denna överenskommelse har upprättats i nio (9) likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Östersund 2018- Berg 2018- REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN BERGS KOMMUN Bräcke 2018- Härjedalen 2018- BRÄCKE KOMMUN HÄRJEDALENS KOMMUN Krokom 2018- Ragunda 2018- KROKOMS KOMMUN RAGUNDA KOMMUN Strömsund 2018- Åre 2018- STRÖMSUNDS KOMMUN ÅRE KOMMUN Östersund 2018- ÖSTERSUNDS KOMMUN

! " 2 3 4 5 6 7 8 9 : ; < < = >? 5 7 @ A : 6 : ; < < = >? B @ 7 C 6 D E F 6 > 9 : ; < < = >? G 7 ; : ; < 9 : ; < < = >? H E 8 = > D E : ; < < = >? I J 7 K < 9 = > D 9 : ; < < = >? L 7 6 : ; < < = > ; A M N 9 J 6 7 9 = > D 9 : ; < < = > M E 7 O > ; < 7 E < 6 > P K 7 D Q R E 7 E > D 6 H 6 8 O ; > P K 7 S = > D 6 J 9 R 6 7 : 9 E < M 6 J D O 9 : = J 6 7 E J 9 E < R 6 7 : E > < 6 F F E > : ; < < = > 6 7 > E P K 7 E J J < K J E P 7 E < J O D 6 > 9 = J < E > O > 8 E 7 O R 6 7 : 9 E < M 6 J 6 7 > E 8 6 > ; < E J J 6 P P 6 : J O R O 9 6 7 E R 6 7 : 9 E < M 6 J 6 7 > E < 6 D M C @ F T E R < ; D 6 7 > E R 6 7 : 9 E < M 6 J 9 U ; A M E D < O > O 9 J 7 E J O R E 9 V 9 J 6 <? K : E J O F F 8 Q > 8 6 > T Q : ; < T 6 J 6 > 9 9 E < J < O > 9 : E : ; 9 J > E D 6 7 > E W X @ < J F E > D 9 Y V < > E 9 O 6 P K 7 S = > D ; A M X @ < J F E > D 9 H @ D D > O > 8 9 P K 7 S = > D M E 7 ; A : 9 Q D 6 F J E 8 O J O D O 9 : = 9 9 O ; > 6 7 > E W G ; < < = > 6 7 > E ; A M H 6 8 O ; > X @ < J F E > D B @ 7 C 6 D E F 6 > M E 7 ; A : 9 Q = > D 6 7 6 > J O D D O 9 : = J 6 7 E J 9 E < R 6 7 : E > = J O P 7 Q > 9 E < < E 9 V P J 6 W Z O 9 : = 9 9 O ; > 6 7 > E 7 6 9 = F J 6 7 E D 6 O E J J 6 > 8 6 < 6 > 9 E < > @ < > D P K 7 [ \ U D 7 O P J ; A M 9 J K D O > 7 @ J J E D 6 9 D 6 > ] D 6 A 6 < S 6 7 ^ _ ] ` < 6 F F E > H 6 8 O ; > X @ < J F E > D B @ 7 C 6 D E F 6 > ; A M L 7 6 : ; < < = > W a @ < > D 6 > 9 = T T 8 O P J R E 7 E J J F 6 R 6 7 6 7 E D 6 P O > O 6 7 E D @ > D E < Q F 9 6 > F O 8 [ \ U O > P 7 E 9 J 7 = : J = 7 P K 7 E J J 9 E < = J > V J J C E ; A M 9 E < P O > E > 9 O 6 7 E > K D R @ > D O 8 E O > R 6 9 J 6 7 O > 8 E 7 O [ \ U R 6 7 : 9 E < M 6 J 6 > ; A M E J J F 6 R 6 7 6 7 E > K D R @ > D O 8 E D 7 O P J 9 J C @ > 9 J 6 7 W b O D E 7 6 D O 9 : = 9 9 O ; > 6 7 F 6 D D 6 J O F F E J J : ; < < = > 6 7 > E? X @ < J F E > D 9 Y V < > E 9 O 6 P K 7 S = > D? X @ < J F E > D 9 H @ D D > O > 8 9 P K 7 S = > D ; A M H 6 8 O ; > X @ < J F E > D B @ 7 C 6 D E F 6 > R O F F 6 = J K : E 9 E < R 6 7 : E > O 8 6 < 6 > 9 E < > @ < > D W c J J P K 7 9 F E 8 J O F F E R J E F ; A M 7 6 8 F 6 < 6 > J 6 P K 7 6 > 8 6 < 6 > 9 E < > @ < > D P K 7 9 E < R 6 7 : E > O > ; < D 7 O P J ; A M 9 6 7 R O A 6? = J R 6 A : F O > 8 9 E < J 9 T 6 A O E F O 9 J P = > : J O ; > 6 7 J ; 8 9 P 7 E < < 6 D = J 8 Q > 8 9 T = > : J P 7 Q > E J J D 6 > S 6 P O > J F O 8 E > @ < > D 6 > P K 7 [ \ U D 7 O P J ; A M 9 J K D : = > D 6 E > R @ > D E 9 P K 7 9 E < R 6 7 : E > W Z 6 > 8 6 < 6 > 9 E < < E > @ < > D 6 > P K 7 9 E < R 6 7 : E > O > ; < D 7 O P J ; A M 9 6 7 R O A 6? = J R 6 A : F O > 8 9 E < J 9 T 6 A O E F O 9 J P = > : J O ; > 6 7 O > 7 @ J J E D 6 9 D 6 > ] E T 7 O F ^ _ ] d < 6 F F E > H 6 8 O ; > X @ < J F E > D B @ 7 C 6 D E F 6 >? 5 6 7 8 9 : ; < < = >? G 7 ; : ; < 9 : ; < < = >? H E 8 = > D E : ; < < = >? I J 7 K < 9 = > D 9 : ; < < = >? L 7 6 : ; < < = > ; A M N 9 J 6 7 9 = > D 9 : ; < < = > W a @ < > D 6 > P K 7 6 9 F Q 9 > = = J K : E 9 < 6 D 5 7 @ A : 6 : ; < < = > ; A M B @ 7 C 6 D E F 6 > 9 : ; < < = > W e 6 D E > F 6 D > O > 8 E R D 6 J J E S 6 M K R 6 7 S 6 P O > J F O 8 J E R J E F ; A M 7 6 8 F 6 < 6 > J 6 P K 7 D 6 > 8 6 < 6 > 9 E < < E > @ < > D 6 > 7 6 R O D 6 7 E 9 W H 6 9 T 6 : J O R 6 T E 7 J 9 S O D 7 E 8 J O F F > @ < > D 6 > 9 S E 9 P O > E > 9 O 6 7 O > 8 P K 7 6 9 F Q 9 R E 7 E ; P K 7 @ > D 7 E D R O F : 6 J 8 K 7 E J J D 6 > J ; J E F E Q 7 9 S = D 8 6 J 6 > M K C 9 P 7 Q > f ] ] ^ : 7 ; > ; 7 J O F F g ] h h : 7 ; > ; 7? C @ < > J P K 7 D 6 F E J T Q > O ; T E 7 J 6 7 W Z 6 > 8 6 < 6 > 9 E < < E > @ < > D 6 > S 6 9 F = J E 7 ; < M = 7 D 6 9 9 E 7 6 9 = 7 9 6 7 9 : E E > R @ > D E 9 W ] W H 6 8 O ; > 6 > 9 9 E < R 6 7 : E > 9 7 Q D 7 6 : ; < < 6 > D 6 7 E 7 H 6 8 O ; > X @ < J F E > D B @ 7 C 6 D E F 6 >? 5 6 7 8 9 : ; < < = >? G 7 ; : ; < 9 : ; < < = >? H E 8 = > D E : ; < < = >? I J 7 K < 9 = > D 9 : ; < < = >? L 7 6 : ; < < = > ; A M N 9 J 6 7 9 = > D 9 : ; < < = > E J J S 6 9 F = J E i # $ % & ' ( ) * + ' % %, - *. & + ( ) - % / ' % & 0 ( 1 ) * + ' j k

! " E W l R J E F 6 J ; A M 7 6 8 F 6 < 6 > J 6 J P K 7 D 6 > 8 6 < 6 > 9 E < < E > @ < > D 6 > P K 7 9 E < R 6 7 : E > O > ; < D 7 O P J ; A M 9 6 7 R O A 6? = J R 6 A : F O > 8 9 E < J 9 T 6 A O E F O 9 J P = > : J O ; > 6 7 @ > D 7 E 9 O 6 > F O 8 M 6 J < 6 D P K 7 9 F E 8 6 J W S W a @ < > D 6 > = J K : E 9 < 6 D 5 7 @ A : 6 : ; < < = > ; A M B @ 7 C 6 D E F 6 > 9 : ; < < = > W A W m > D 7 O > 8 6 > 8 @ F F 6 7 P 7 Q > ; A M < 6 D D 6 > ] C = F O ^ _ ] d W D W H 6 8 O ; > X @ < J F E > D B @ 7 C 6 D E F 6 >? 5 6 7 8 9 : ; < < = >? G 7 ; : ; < 9 : ; < < = >? H E 8 = > D E : ; < < = >? I J 7 K < 9 = > D 9 : ; < < = >? L 7 6 : ; < < = > ; A M N 9 J 6 7 9 = > D 9 : ; < < = > 9 S O D 7 E 8 J O F F D 6 > 8 6 < 6 > 9 E < < E > @ < > D 6 > 9 S E 9 P O > E > 9 O 6 7 O > 8 P E 9 J 9 J @ F F 9 J O F F ] _ ] ` : 7 ; > ; 7 T Q Q 7 9 S E 9 O 9 P K 7 ^ _ ] d W n K 7 ^ _ ] g P E 9 J 9 J @ F F 9 S O D 7 E 8 6 J O S = D 8 6 J 6 > P K 7 D 6 J Q 7 6 J W ^ W H 6 8 O ; > 6 > 9 9 E < R 6 7 : E > 9 7 Q D 7 6 : ; < < 6 > D 6 7 E 7 5 7 @ A : 6 : ; < < = > ; A M B @ 7 C 6 D E F 6 > 9 : ; < < = > E J J S 6 9 F = J E i E W o o : ; < < = > p b @ F C D 6 > : ; < < = > 9 ; < @ 7 E : J = 6 F F q E > 9 F = J 6 7 9 O 8 J O F F D 6 > 8 6 < 6 > 9 E < < E > @ < > D 6 > P K 7 9 E < R 6 7 : E > O > ; < D 7 O P J ; A M 9 6 7 R O A 6? = J R 6 A : F O > 8 9 E < J 9 T 6 A O E F O 9 J P = > : J O ; > 6 7 9 ; < P O > > 9 < 6 F F E > H 6 8 O ; > X @ < J F E > D B @ 7 C 6 D E F 6 >? 5 6 7 8 9 : ; < < = >? G 7 ; : ; < 9 : ; < < = >? H E 8 = > D E : ; < < = >? I J 7 K < 9 = > D 9 : ; < < = >? L 7 6 : ; < < = > ; A M N 9 J 6 7 9 = > D 9 : ; < < = > W S W r T T 7 @ J J E J P K 7 9 F E 8 J O F F 9 E < E 7 S 6 J 9 E R J E F ; A M 7 6 8 F 6 < 6 > J 6 P K 7 D 6 > 8 6 < 6 > 9 E < < E > @ < > D 6 > P K 7 9 E < R 6 7 : E > O > ; < D 7 O P J ; A M 9 6 7 R O A 6? = J R 6 A : F O > 8 9 E < J 9 T 6 A O E F O 9 J P = > : J O ; > 6 7 E > J E 9 W A W l > 9 F = J > O > 8 6 > 8 @ F F 6 7 P 7 Q > ; A M < 6 D D 6 > ] C = F O ^ _ ] d W D W o s : ; < < = > 9 S O D 7 E 8 J O F F D 6 > 8 6 < 6 > 9 E < < E > @ < > D 6 > 9 : ; 9 J > E D 6 7 P E 9 J 9 J @ F F 9 J O F F ] _ ] ` : 7 ; > ; 7 T Q Q 7 9 S E 9 O 9 P K 7 ^ _ ] d W n K 7 ^ _ ] g P E 9 J 9 J @ F F 9 S O D 7 E 8 6 J O S = D 8 6 J 6 > P K 7 D 6 J Q 7 6 J W 6 W c > F 6 D E < ; J ; A M 6 > 6 7 9 @ J J E 7 6 R @ F C 9 J O F F D 6 > 8 6 < 6 > 9 E < < E > @ < > D 6 > P K 7 9 E < R 6 7 : E > O > ; < D 7 O P J ; A M 9 6 7 R O A 6? = J R 6 A : F O > 8 9 E < J 9 T 6 A O E F O 9 J P = > : J O ; > 6 7 P K 7 T 6 7 O ; D 6 > ] C = F O ^ _ ] d J O F F ; A M < 6 D D 6 > t ] D 6 A 6 < S 6 7 ^ _ ] d W ] W H 6 8 O ; > 6 > 9 9 E < R 6 7 : E > 9 7 Q D 7 6 : ; < < 6 > D 6 7 E 7 H 6 8 O ; > X @ < J F E > D B @ 7 C 6 D E F 6 >? 5 6 7 8 9 : ; < < = >? G 7 ; : ; < 9 : ; < < = >? H E 8 = > D E : ; < < = >? I J 7 K < 9 = > D 9 : ; < < = >? L 7 6 : ; < < = > ; A M N 9 J 6 7 9 = > D 9 : ; < < = > E J J S 6 9 F = J E i E W l R J E F 6 J ; A M 7 6 8 F 6 < 6 > J 6 J P K 7 D 6 > 8 6 < 6 > 9 E < < E > @ < > D 6 > P K 7 9 E < R 6 7 : E > O > ; < D 7 O P J ; A M 9 6 7 R O A 6? = J R 6 A : F O > 8 9 E < J 9 T 6 A O E F O 9 J P = > : J O ; > 6 7 @ > D 7 E 9 O 6 > F O 8 M 6 J < 6 D P K 7 9 F E 8 6 J W S W a @ < > D 6 > = J K : E 9 < 6 D 5 7 @ A : 6 : ; < < = > ; A M B @ 7 C 6 D E F 6 > 9 : ; < < = > W A W m > D 7 O > 8 6 > 8 @ F F 6 7 P 7 Q > ; A M < 6 D D 6 > ] C = F O ^ _ ] d W D W H 6 8 O ; > X @ < J F E > D B @ 7 C 6 D E F 6 >? 5 6 7 8 9 : ; < < = >? G 7 ; : ; < 9 : ; < < = >? H E 8 = > D E : ; < < = >? I J 7 K < 9 = > D 9 : ; < < = >? L 7 6 : ; < < = > ; A M N 9 J 6 7 9 = > D 9 : ; < < = > 9 S O D 7 E 8 J O F F D 6 > 8 6 < 6 > 9 E < < E > @ < > D 6 > 9 S E 9 P O > E > 9 O 6 7 O > 8 P E 9 J 9 J @ F F 9 J O F F ] _ ] ` : 7 ; > ; 7 T Q Q 7 9 S E 9 O 9 P K 7 ^ _ ] d W n K 7 ^ _ ] g P E 9 J 9 J @ F F 9 S O D 7 E 8 6 J O S = D 8 6 J 6 > P K 7 D 6 J Q 7 6 J W ^ W H 6 8 O ; > 6 > 9 9 E < R 6 7 : E > 9 7 Q D 7 6 : ; < < 6 > D 6 7 E 7 5 7 @ A : 6 : ; < < = > ; A M B @ 7 C 6 D E F 6 > 9 : ; < < = > E J J S 6 9 F = J E i E W o o : ; < < = > p b @ F C D 6 > : ; < < = > 9 ; < @ 7 E : J = 6 F F q E > 9 F = J 6 7 9 O 8 J O F F D 6 > 8 6 < 6 > 9 E < < E > @ < > D 6 > P K 7 9 E < R 6 7 : E > O > ; < D 7 O P J ; A M 9 6 7 R O A 6? = J R 6 A : F O > 8 9 E < J # $ % & ' ( ) * + ' % %, - *. & + ( ) - % / ' % & 0 ( 1 ) * + ' j j

! " 9 T 6 A O E F O 9 J P = > : J O ; > 6 7 9 ; < P O > > 9 < 6 F F E > H 6 8 O ; > X @ < J F E > D B @ 7 C 6 D E F 6 >? 5 6 7 8 9 : ; < < = >? G 7 ; : ; < 9 : ; < < = >? H E 8 = > D E : ; < < = >? I J 7 K < 9 = > D 9 : ; < < = >? L 7 6 : ; < < = > ; A M N 9 J 6 7 9 = > D 9 : ; < < = > W S W r T T 7 @ J J E J P K 7 9 F E 8 J O F F 9 E < E 7 S 6 J 9 E R J E F ; A M 7 6 8 F 6 < 6 > J 6 P K 7 D 6 > 8 6 < 6 > 9 E < < E > @ < > D 6 > P K 7 9 E < R 6 7 : E > O > ; < D 7 O P J ; A M 9 6 7 R O A 6? = J R 6 A : F O > 8 9 E < J 9 T 6 A O E F O 9 J P = > : J O ; > 6 7 E > J E 9 W A W l > 9 F = J > O > 8 6 > 8 @ F F 6 7 P 7 Q > ; A M < 6 D D 6 > ] C = F O ^ _ ] d W D W o s : ; < < = > 9 S O D 7 E 8 J O F F D 6 > 8 6 < 6 > 9 E < < E > @ < > D 6 > 9 : ; 9 J > E D 6 7 P E 9 J 9 J @ F F 9 J O F F ] _ ] ` : 7 ; > ; 7 T Q Q 7 9 S E 9 O 9 P K 7 ^ _ ] d W n K 7 ^ _ ] g P E 9 J 9 J @ F F 9 S O D 7 E 8 6 J O S = D 8 6 J 6 > P K 7 D 6 J Q 7 6 J W 6 W c > F 6 D E < ; J ; A M 6 > 6 7 9 @ J J E 7 6 R @ F C 9 J O F F D 6 > 8 6 < 6 > 9 E < < E > @ < > D 6 > P K 7 9 E < R 6 7 : E > O > ; < D 7 O P J ; A M 9 6 7 R O A 6? = J R 6 A : F O > 8 9 E < J 9 T 6 A O E F O 9 J P = > : J O ; > 6 7 P K 7 T 6 7 O ; D 6 > ] C = F O ^ _ ] d J O F F ; A M < 6 D D 6 > t ] D 6 A 6 < S 6 7 ^ _ ] d W H 6 8 O ; > X @ < J F E > D B @ 7 C 6 D E F 6 > 5 6 7 8 9 : ; < < = > 5 7 @ A : 6 : ; < < = > B @ 7 C 6 D E F 6 > 9 : ; < < = > G 7 ; : ; < 9 : ; < < = > H E 8 = > D E : ; < < = > I J 7 K < 9 = > D 9 : ; < < = > L 7 6 : ; < < = > N 9 J 6 7 9 = > D 9 : ; < < = > \ C @ > 9 J 6 9 : 7 O R 6 F 9 6 Y 6 < 6 > 9 E < > @ < > D P K 7 9 E < R 6 7 : E > O > ; < D 7 O P J ; A M 9 6 7 R O A 6? = J R 6 A : F O > 8 9 E < J 9 T 6 A O E F O 9 J P = > : J O ; > 6 7 l R J E F Y 6 < 6 > 9 E < > @ < > D P K 7 9 E < R 6 7 : E > O > ; < D 7 O P J ; A M 9 6 7 R O A 6? = J R 6 A : F O > 8 9 E < J 9 T 6 A O E F O 9 J P = > : J O ; > 6 7 H 6 8 F 6 < 6 > J 6 Y 6 < 6 > 9 E < > @ < > D P K 7 9 E < R 6 7 : E > O > ; < D 7 O P J ; A M 9 6 7 R O A 6? = J R 6 A : F O > 8 9 E < J 9 T 6 A O E F O 9 J P = > : J O ; > 6 7 # $ % & ' ( ) * + ' % %, - *. & + ( ) - % / ' % & 0 ( 1 ) * + ' j u

Beslutad av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Personalchef Dokumenttyp Strategiplan för kompetensförsörjning Ragunda kommun Giltighetstid 2018-2023 Gäller från 2018-01-01 Diarienr. XXXXXXX Ragunda kommuns strategiplan för komptensförsörjning 2018-2023 1

Innehållsförteckning Inledning 1. Syfte och sammanhang 4 2. Definitioner 5 3. Genomförande, roller och ansvar 6 4. Omvärld och utmaningar 7 4.1 Demografisk utveckling 7 4.2 Teknikutveckling 7 4.3 Vad unga människor värderar i arbetet 8 4.4 Förändringar på arbetsmarknaden 9 5. Ragunda kommuns förutsättningar att klara kompetensförsörjningen 11 5.1 Hur klarar kommunen kompetensförsörjningen? 12 6. Ragunda kommuns kompetensbehov 2018-2023 14 7. Strategier 2018-2023 16 7.1 Använd kompetens rätt 16 7.2 Bredda rekryteringen 17 7.3 Låt fler jobba mer 18 7.4 Förläng arbetslivet 19 7.5 Visa på karriärmöjligheter 19 7.6 Skapa engagemang 20 7.7 Nyttja tekniken 20 7.8 Marknadsför jobben 21 7.9 Underlätta lönekarriär 22 7.10 Löneförmåner 22 8. Samverkan med andra kommuner och myndigheter 23 9. Finansiering 23 10. Uppföljning av Övergripande kompetensförsörjningsplan 24 2

Inledning Ragunda kommun är kommunens största arbetsgivare med cirka 780 anställda, varav 440 är tillsvidareanställda och 340 är visstidsanställda. I kommunen finns 57 olika yrken och befattningar representerade. Det innebär att ungefär 14% av kommunens invånare har kommunen som arbetsgivare. Kompetenta och engagerade medarbetare är Ragunda Kommuns viktigaste resurs och kompetensförsörjningen är en av kommunens största utmaningar de närmaste åren. Detta framgår av studier av omvärlden, utvecklingen på arbetsmarknaden och av kommunens egen personalstatistik. I kommunens strategiplan fram till år 2020 framgår att en del i att rekrytera och behålla personal handlar om lön och arbetsvillkor, men det handlar också om att vara en bra arbetsgivare och att personalen blir sedd och uppskattad. Vi måste lägga upp en strategi för det framtida arbetskraftsbehovet med en plan för hur vi kan möta detta och vilka insatser/åtgärder som bör göras. Bland annat att vara mer offensiv mot de som utbildar sig och de som kan tänka sig stanna i kommunen. Att hålla kontakten och visa dem att vi är intresserade ökar chanserna att vi kan få anställa dem senare. För att klara verksamheternas framtida kompetensbehov behöver Ragunda kommun arbeta systematiskt, samordnat och långsiktigt. Övergripande kompetensförsörjningsplan 2018-2023 för Ragunda kommun utgår ifrån Sveriges kommuner och landstings arbete med Sveriges viktigaste jobb, där nio strategier lyfts fram. De nio strategierna är: Använd kompetens rätt Bredda rekryteringen Låt fler jobba mer Förläng arbetslivet Visa på karriärmöjligheter Skapa engagemang Utnyttja tekniken Marknadsför jobben Underlätta lönekarriär Övergripande kompetensförsörjningsplan har utarbetats av Personalenheten enligt uppdrag av kommunstyrelsen. Övergripande kompetensförsörjningsplan har behandlats av kommunens ledningsgrupp, varit föremål för samverkan i centrala samverkansgruppen och fastställts av kommunstyrelsen. De tre första avsnitten av Övergripande kompetensförsörjningsplan innehåller planen syfte, definitioner av centrala begrepp samt en beskrivning av roll- och ansvarsfördelning. Avsnitt fyra tar upp förhållanden och utvecklingen i omvärlden och vilka utmaningar som kommunen kan ställas inför i arbetet med kompetensförsörjningen. Ragunda kommuns förutsättningar för att klara kompetensförsörjningen beskrivs i avsnitt fem, samt hur kommunen hittills har klarat detta. Avsnitt sex handlar om kommunens kompetensbehov till och med 2023. I avsnitt sju beskrivs de nio strategierna samt vilken grundstruktur och standard som Ragunda kommun ska upprätthålla. Vikten av samverkan med andra kommuner och myndigheter lyfts fram i avsnitt 8. För genomförandet behövs både en kommungemensam och en verksamhetsspecifik finansiering, vilket beskrivs i avsnitt 9. Det tionde och avslutande avsnittet behandlar uppföljningen av planen. När den övergripande kompetensförsörjningsplanen har fastställts kommer en sammanfattning att publiceras och spridas till chefer, arbetsplatser och fackliga företrädare. 3

1. Syfte och sammanhang Syftet med den Övergripande kompetensförsörjningsplanen är att planera och klara Ragunda kommuns åtagande att leverera välfärdstjänster till medborgarna. Genom att arbeta systematiskt och långsiktigt med kompetensförsörjning skapas överblick, samsyn och handlingsberedskap. Ragunda kommuns arbete med kompetensförsörjning tar sin utgångspunkt i och stödjer verksamheternas mål och strategier. Ragunda kommuns värdegrund, medborgarfokus, öppenhet, tillit och ständiga förbättringar ska genomsyra kommunens arbete med kompetensförsörjning. Även medarbetarpolicyn och chefspolicyn är viktiga utgångspunkter i arbetet med kompetensförsörjning. Övergripande kompetensförsörjningsplan ska bidra till att uppnå, de övergripande personalpolitiska målen. Personalpolitiken ska främja kvalitet och produktivitet och bidra till vår förmåga att skapa värden för kommunens medborgare. Verksamhetens mål ska vara kommunicerade och välkända så att varje medarbetare förstår sin roll och uppgift för helheten. Varje medarbetare ska känna sig sedd, hörd, respekterad och medskapande. Likaväl som servicenivån inom våra verksamheter ska vara hög så ska även arbetsgivarens arbete gentemot medarbetarna vara av hög kvalitet; Ragunda Kommun ska vara en god arbetsgivare. Att verka för att medarbetare trivs och sprider en bild av Ragunda Kommun som en god arbetsgivare, är på många sätt en förutsättning för kommunens överlevnad och något som ska genomsyra den dagliga verksamheten i form av ett gott värdskap. 4

2. Definitioner Kompetens: Förmågan att lösa en uppgift Kompetensförsörjning: De aktiviteter vi genomför för att säkerställa att vår verksamhet har den kompetens som krävs för att vi ska kunna lösa vår uppgift. Kompetensförsörjningsprocessen: Attrahera, Rekrytera, Introducera, Behålla/Utveckla, Avslut. Kompetensutveckling: Aktiviteter för att bredda/höja medarbetares och gruppers kompetens. Exempelvis kurs, konferens, seminarium, handledning, mentorsstöd, arbetsbyte, arbete i projektform, uppdrag i annan verksamhet, delta i nätverk och studiecirkel. Kompetensväxla Att anpassa verksamheten och kompetensbehov utefter teknisk utvecklig eller ändrade metoder. Välfärdstjänster: De tjänster som kommunen tillhandahåller för sina medborgare, t ex vård, omsorg, utbildning, bygglov, kultur och fritid. Attrahera Rekrytera 5

3. Genomförande, roller och ansvar Kommunstyrelsen fastställer Övergripande kompetensförsörjningsplan för åren 2018-2023 Förvaltningarna konkretiserar sina egna kompetensbehov och sammanställer i egna komptensplaner utifrån de mål och verksamhetsplaner som finns i förvaltningarna vilka redovisas till personalenheten. Planen utgör en del i den årliga budgetprocessen. Personaenheten tillhandahåller verktyg och utgör stöd till verksamheterna i framtagandet av kompetensförsörjningsplanerna. I början av varje år gör personalenheten en kommungemensam prognos över kompetensbehoven och tar också fram statistik och nyckeltal. Personalenheten ansvarar också för att etablera en kommunövergripande samordningsgrupp, som har överblick över kommunens arbete med kompetensförsörjning ur ett arbetsgivarperspektiv. Frågor som gruppen kan behandla är exempelvis analys av statistik och prognoser, nyckeltal och marknadsföring. Övergripande kompetensförsörjningsplan ska revideras senast inför år 2022 och Personalenheten ansvarar för revideringen. Chefer och medarbetare i verksamheterna är de viktigaste aktörerna för att klara Ragunda kommuns kompetensförsörjning. Det är på någon av kommunens arbetsplatser som nya medarbetare får sitt första intryck av Ragunda kommun och medarbetarna är de bästa ambassadörerna för sitt yrke och för Ragunda kommun som arbetsgivare. En chef i Ragunda kommun ska föra en ständig dialog om mål, planer och resultat så att varje medarbetare förstår sin egen roll och betydelse för helheten. Ledarskapet handlar om att se varje enskild medarbetare, dennes kompetens och prestation samt det gemensamma resultatet i arbetslaget. Chefen ska genom ett coachande ledarskap möjliggöra ett lärande i vardagen och fånga upp behov av kompetensutveckling hos medarbetare och i arbetslaget. Varje medarbetare bidrar med sin kompetens och sitt engagemang för att lösa de uppgifter som ingår i uppdraget. Det åligger varje medarbetare att reflektera över sina egna och arbetslagets behov av kompetensutveckling. De fackliga organisationerna är en viktig resurs i arbetet med kompetensförsörjning, de har värdefull kunskap om olika professioners kompetens och utvecklingsbehov. Introducera Behålla/ la 6

4. Omvärld och utmaningar Kompetensförsörjning är ett komplext område. Det är många faktorer som avgör om offentlig sektor har tillgång till den kompetens som krävs för att kunna erbjuda tjänster. Viktiga faktorer är befolkningsförändringar, åldersstruktur samt in- och utflyttning. Tillgång till boende och till en god samhällsservice, samt om orten upplevs attraktiv, påverkar människors vilja vill stanna kvar eller flytta till orten. Goda pendlingsmöjligheter underlättar kompetensförsörjningen. Tillgång till en bra utbildning, ungas utbildningsval och möjligheter för vuxna att vidareutbilda sig är andra faktorer, liksom yrkesstrukturen lokalt och regionalt samt näringslivets och arbetslivets utveckling. I länet uppger 71% av arbetsgivarna inom offentlig sektor att de upplever brist på arbetskraft i samband med rekrytering. Siffrorna i övriga riket ligger inom samma nivåer. Ragunda kommer därför att kämpa med alla andra kommuner i länet och i riket om samma arbetskraft. Arbetsförmedlingen skriver i sin prognos juni 2017 att Den potentiella arbetskraften i åldern 16 64 år minskar totalt sett, samtidigt som andelen arbestlösa utrikes födda ökar. Utmaningarna är att matcha de nyanlända till utbildning och arbete. Den svenskaundervisning som erbjuds idag inom ramen för SFI och arbetsförmedlingen är många gånger inte tillräcklig för att skapa anställningsbarhet inom välfärdsyrken. Det finns behov av att hitta fler och effektiva vägar in i svenska språket och arbete. Pensionsavgångar Kommunen står inför stora pensionsavgångar närmsta åren. Enligt underlag från personalsystemet Winlas kommer närmsta 10 åren 127 personer sluta med ålderspension. Det är ca 26% av kommunens anställda. Avgångarna är generella men de verksamheter som tappar mest i antal anställda är vården och skolan. Den största minskningen procentuellt av arbetsstyrkan är verksamheterna under samhällsbyggnadsförvaltningen där drygt halva styrkan kommer bytas ut närmsta 10 åren. Detta med utgångspunkt att all personal går i pension vid 65 år. Genomsnittsålder för pensionsuttag i riket är 63 år. År Födda vård kök SSK/DS K Försko llärare Barnsk ötare Studie ass Lärare Skolle dare Ekono mer Lokvår d Vaktm Maskin ist Yrkesa rb Assiste nter Chefer Väleda re 1952 el 2017 tid 7 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 1 0 10 2018 1953 1 0 0 0 0 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 3 2019 1954 3 1 0 0 0 0 1 0 0 1 2 0 0 0 1 0 9 2020 1955 5 0 2 2 2 0 0 0 0 0 0 1 1 1 0 1 15 2021 1956 5 1 1 0 1 0 0 1 0 1 2 0 0 0 1 1 14 2022 1957 6 1 1 1 1 0 2 0 0 2 0 0 1 2 1 0 18 2023 1958 4 5 1 1 2 0 0 0 0 3 0 0 0 0 0 0 16 2024 1959 3 1 0 0 1 0 0 0 2 3 1 1 1 0 0 0 13 2025 1960 4 1 1 0 1 0 1 0 0 1 1 0 0 0 0 0 10 2026 1961 6 1 0 0 2 1 1 0 0 0 1 0 0 2 0 1 15 2027 1962 6 1 0 0 0 0 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 9 Totalt 50 7 6 4 10 2 8 2 3 11 7 2 3 5 4 3 127 176 25 21 33 58 14 46 6 8 22 12 3 5 19 14 17 479 % 28 28 28 12 17 14 17 33 37 50 58 66 60 26 28 17 26 Totalt 4.1 Demografisk utveckling Hela Europa står inför en demografisk utmaning. Andelen äldre personer ökar i förhållande till yngre. Det är fler som lämnar arbetsmarknaden på grund av pensioneringar än det finns nytillträdande ungdomar. De som lämnar arbetsmarknaden är oftast kompetenta och erfarna. En paradox är att unga människor inte får arbete för att de saknar den kompetens 7

som efterfrågas, den så kallade matchningsproblematiken. Andelen personer i arbetsför ålder minskar också vilket innebär att allt färre ska försörja allt fler. Med en större andel äldre i befolkningen följer ökade behov av vård och omsorg. En situation med ökad konkurrens om arbetskraften, samtidigt som behoven av välfärdstjänster ökar, blir en svår ekvation för offentlig sektor och medför med all sannolikhet ökade kostnader. Jämtlands befolkning uppgick december 2016 till 128673 personer. Ragunda ökade sin befolkning med 28 personer till 5415 personer. Ca 12 % av kommunens befolkning är utrikesfödda. Befolkningsökningen i kommunen beror främst på inflyttning av utrikesfödda. I gruppen 18-24 år minskade befolkningen med 21 personer. Under 2016 avled 99 personer i kommunen och det föddes under samma tid 41 barn. Befolkningsstrukturen i kommunen avviker från länet och riket. 16 % av kommuns befolkning är mellan 0 och 15 år. 28,4 % av befolkningen är 65 år eller äldre. Det gör att vår försörjningskvot hamnar på 94,9 (att av 100 personer i arbetsför ålder skall försörja 94,9 personer) Länet har en försörjningskvot på 80,9 och Riket på 74,5. ( SCB och Regionfakta) Man kan av det konstatera att vi har i jämförelse med länet och Riket färre personer i arbetsför ålder som skall försörja unga och gamla. Slutsats Utöver inflyttningen av utrikes födda har kommunen ett minskande befolkningsunderlag. Detta tillsammans med att vi har ett underskott på utflyttning av ungdomar och ett pendlingsunderskott gör att inflyttning av utrikesfödda är en kompetensresurs som vi måsta ta tillvara och nyttja på ett bra sätt. Vi kommer i framtiden ha färre som försörjer fler. 4.2 Teknikutveckling Ytterligare en trend i samhället är den snabba teknikutvecklingen. En snabb och omvälvande utveckling som förändrar alla delar av samhället, omkullkastar gamla sanningar och skapar nya förutsättningar för utveckling. Alla människor påverkas av digitaliseringen oavsett om de vill det eller inte. Den digitala revolutionen, eller evolutionen, har pågått i drygt 20 år. Det började med de första stordatorerna och terminalerna. I en andra våg kom persondatorn, lokala nätverk och internet. Vi är nu inne i en tredje fas där mobila enheter, molntjänster, stora datamängder och sociala medier dominerar. Inom tillverkningsindustrin anses den digitala transformationen ha en så genomgripande påverkan att det talas om en fjärde industriell revolution. Samtidigt har tillämpningen av digitaliseringen inom olika områden börjat flätas samman. Sociala medier smälter samman med underhållning som i sin tur inkluderar shopping och tvärtom. Företag som tidigare endast sålde produkter har börjat leverera tjänster och vice versa. För sex år sen kunde ingen förutse dagens situation och lika svårt är det att förutse hur det kommer att se ut om ytterligare sex år. Utmaningen är att ta tillvara de möjligheter som den digitala utvecklingen erbjuder såväl nu som i framtiden. Det handlar bland annat om att bli ännu bättre på att använda digitaliseringen för att utveckla samhällets service och säkerställa att alla kan ta del av digitaliseringens möjligheter. Ny teknik ställer nya kompetenskrav på verksamheter och medarbetare. I många frågor förväntar sig medborgarna kunna nå kommunen digitalt dygnet runt för att utföra sina ärenden via e-tjänster. Varje elev från åk 7 har tillgång till en egen dator. Varje chef har ett tiotal IT-system som hen ska kunna hantera, såväl verksamhetssystem som ekonomi- och personalsystem. Vårdpersonal ska kunna hantera dokumentation digitalt som en naturlig del i arbetet utan onödiga arbetsmoment som blir tidstjuvar. 4.3 Vad unga människor värderar i arbetet Enligt rapport från SKL finns det ett stort intresse bland unga att jobba i välfärdssektorn. 8

Deras uppfattning är att den erbjuder meningsfulla jobb och möjligheten att göra skillnad samt att jobben är roliga och spännande med goda framtidsutsikter och bra arbetsvillkor. Här finns också trevliga kollegor och möjlighet att träffa många människor. Det som de unga anser saknas är karriärmöjligheter, god arbetsmiljö och bra lön. Enligt en annan undersökning vill unga ha ut följande av arbetslivet: Trevlig miljö och trevliga kollegor Personlig utveckling/växa som människa Stolthet över arbetet Unga vill också ha ett nära och tydligt ledarskap, det vill säga en chef som genom ett coachande ledarskap ger feedback på prestationer och som är tydlig med instruktioner och förväntningar. De vill även att chefer ska ha visioner för verksamheten och vara öppna för idéer. 4.4 Förändringar på arbetsmarknaden I jämförelse med riket och länet har Ragunda högre andel av de sysselsatta inom offentlig sektor. Det är framför allt vård- och omsorgssektorn som är största arbetsgivaren följt av skola och förskola. Ragunda kännetecknas också av en könsuppdelad arbetsmarknad. Kvinnorna är överrepresenterade i de traditionellt kvinnliga branscherna vård och omsorg samt utbildning. Männen är överrepresenterade i traditionellt manliga branscher, som byggverksamhet, transport och tillverkning samt i jord-, skogsnäringarna. Totalt sett är de kvinnodominerade branscherna färre än de mansdominerade. Dessutom karaktäriseras de kvinnliga branscherna i större utsträckning av en högre andel låglöneyrken. När det gäller pendling till och från kommunen kan man kostatera att 2016 pendlade 373 personer från kommunen till övriga länet medan det pendlade in 263, detta ger ett pendlingsunderskott på 110 personer. Arbetsställekommun Bostadskommun Berg Bräcke Härje- Ström- Krokom Ragunda Åre Öster- sund dalen sund Berg 2 457 7 64 21 1 3 20 663 Bräcke 9 1 928 8 24 135 7 6 559 Härjedalen 43 1 4 442 7 1 2 5 141 Krokom 26 23 12 3 791 13 71 176 2 957 Ragunda 2 46 4 8 1 856 14 4 295 Strömsund 4 7 6 36 12 4 669 6 334 Åre 40 6 9 144 2 1 4 316 595 Östersund 296 224 54 1 010 99 167 258 26 898 Källa Regionfakta Enligt Arbetsförmedlingens prognos för Jämtland Härjedalen län 2017-2018 kommer sysselsättningen att sakta öka och arbetslösheten att öka närmsta åren. Industrin förväntas fortsätta att backa. Vård och omsorg med offentlig huvudman väntas stå för den huvudsakliga sysselsättningsökningen. Arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga, utrikesfödda, personer med kort eller föråldrad utbildning är generellt sett särskilt utsatta på arbetsmarknaden och gör att det är en ökning av arbetslösa trots att sysselsättnigen ökar. I Region Jämtland utgör dessa grupper 63 procent av de inskrivna på Arbetsförmedlingen. De grupper som sticker ut är utrikes födda, låg utbildningsnivå och ungdomar. 9

Gapet mellan den tillgängliga kompetensen och vad arbetsgivarna efterfrågar växer. Arbetsgivarnas kompetenskrav och förväntan på utbildning fortsätter att öka. En godkänd gymnasieutbildning kan generellt sägas vara minimikravet. Konkurrensen om arbetskraften kommer att öka mellan olika branscher och arbetsgivare. Arbetsgivarnas kompetenskrav ökar samtidigt som en majoritet av de inskrivna på arbetsförmedlingen tillhör så kallade utsatta grupper. Källa arbetsförmedlingens prognos våren 2017 10