De fem som styr säkerhetsrådet En undersökning av de fem permanenta medlemmarnas användning av vetot mellan 1946 och 1990 Kurs: C-uppsats i historia VT 2017 Författare: Lena Jonsson Handledare: Michael Scholz Ventilering: augusti 2017 HISTORISKA INSTITUTIONEN
1
Abstract The United Nations was founded right after World War Two by the Allied, namely Great Britain, the United States and the Soviet Union. The most important organ within the United Nations was the Security Council and the three founding nations, plus France and China, was given the permanent seats of the Security council. With that permanent seat came the veto. Every permanent member had the right to veto resolutions that they found was not in their country s best interest. What I want to examine is how the permanent members of the Security Council have used their vetoes from the start at 1946 to 1990. The intention of the veto was that the permanent members could use their veto if they felt that the resolution draft was a threat to their sovereignty. From 1991 to today, a group called Stop Illegitimate Vetoes have examined the veto and found that most of the vetoes that the permanent members use is not because it is a threat to their own nation, but more likely it is one of their allied friends who they are trying to help. I would like to see if that is also true during the years before 1991. 2
Innehållsförteckning 1. Inledning s.3 1.1. Syfte och problemformulering s. 5 1.2. Metod och avgränsning s.5 1.3. Källmaterial s.6 2. Tidigare forskning s. 6 2.1. Bakgrund s. 7 3. Undersökning s. 7 3.1. 1946 1949 s. 7 3.2. 1950 1959 s.11 3.3. 1960 1969 s.15 3.4. 1970 1979 s. 18 3.5. 1980 1990 s. 23 4. Sammanfattning s. 31 5. Källförteckning s. 34 6. Litteraturlista s. 34 3
1. Inledning I slutet av andra världskriget skrevs FN:s författning av Storbritannien, USA och Det var ett försök att fortsätta samarbetet mellan staterna på en internationell arena där fred och säkerhet stod i centrum. Inom denna nya organisation var säkerhetsrådet den starkare delen med generalförsamlingen och en rad andra organisationer som de svagare delarna som tillsammans bildade FN. Säkerhetsrådet var tänkt som ett forum där världsmakterna och ett begränsat antal länder, elva stycken till en början med fem permanenta medlemmar, Storbritannien, Frankrike, USA, Sovjetunionen och Kina, skulle kunna diskutera viktiga frågor inom fred och säkerhet. FN:s författning skrevs så att säkerhetsrådet sågs som det främsta forumet för att lösa framtida säkerhets- och fredsproblem runt om i världen. Det var tre delar i författningen som styrde denna syn; den första delen var artikel 26 som reglerar länders vapentillgång. Den andra delen var att internationella tvister eller situationer som hotade internationell fred och säkerhet skulle lösas fredligt genom regler och metoder i kapitel 6 i FN:s författning. Dock skulle säkerhetsrådets beslut ses som rekommendationer och inte vara bindande för parterna. Den tredje delen var att säkerhetsrådet hade möjligheten att ta till tvingande metoder för att hantera hot mot fred, brott mot freden och aggressiva avsikter från länder. Enligt kapitel 7 i författningen fanns det två distinkta former av aktioner som säkerhetsrådet kunde ta till, artikel 40 och 41 som inte involverar användandet av militärt ingripande, och de beskrivna i artiklar 42 till 45 där militärt ingripande via luft, land och hav är tillåtet. Säkerhetsrådet skulle ha monopol på möjligheten att använda militär makt, med två undantag: möjligheten till individuell eller kollektivt självförsvar, känd som artikel 51 och tvingande aktioner genomförda genom regionala kontor som fått tillstånd att agera från säkerhetsrådet, artikel 53. Kapitel 7 såg till att ett kollektivt säkerhetssystem fanns på plats för att kunna upprätthålla fredsarbetet, något som Nationernas Förbund inte hade haft. Beslut skulle enligt kapitel 7 kallas för resolutioner och vara bindande för alla stater, oavsett hur de själva röstade eller om de satt i säkerhetsrådet eller inte. Det skrevs in i författningen för att ses som en moralisk påtryckare mot medlemsstater att implementera beslut som fattats av säkerhetsrådet. En ytterligare funktion som inte stod med i FN:s författning men som utvecklades under årens gång var möjligheten att sätta in fredsbevarande trupper som ett alternativ till att använda sig av militära aktioner. Säkerhetsrådet ska även rekommendera vem som ska väljas till generalsekreterare, godkänna nya medlemmar, kunna dra in ett medlemslands rättigheter och privilegier av medlemskapet och kunna utesluta medlemmar ur FN. Det beslutades att säkerhetsrådet skulle bestå av elva medlemmar, varav fem är de permanenta medlemmarna: Storbritannien, Frankrike, USA, Sovjetunionen och Kina med vetorätt, och sex icke permanenta medlemmar som sitter på två år. Dessa sex medlemmar ska väljas med två tredjedelars majoritet i generalförsamlingen. Säkerhetsrådet ska reflektera en proportionell representation av hela FN 4
och bestå av både stora och små stater 1. 1963 utökades antalet icke permanenta medlemmar till femton stycken och det bestämdes också hur många medlemmar som skulle komma från respektive världsdel 2. 1.1 Syfte och frågeställning Det som jag vill undersöka, är hur vetorätten användes av de permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd mellan 1946--1990. Användes vetorätten som det var tänkt att den skulle användas under denna period, det vill säga för att skydda landets suveränitet? Eller har vetorätten alltid använts av medlemmarna för att skydda sina allierade? 1.2. Metod och avgränsningar Gruppen Stop Illegitimate Vetoes har koncentrerat sig på hur de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd har använt sig av sitt veto och om vetot har använts så som den var tänkt att göra, det vill säga användas för att skydda det egna landets suveränitet enligt FN-stadgan. Gruppen har kommit fram till att vetot används felaktigt av alla permanenta medlemmar som använder sitt veto för att stoppa resolutioner. Gruppen har undersökt veton lagda av någon av de permanenta medlemmarna mellan åren 1991--2017. g vill undersöka vetona lagda mellan 1946--1990 för att se om samma mönster dyker upp som gruppen Stop Illegitimate Vetoes har upptäckt, det vill säga att vetot har använts för att främja de permanenta medlemmarnas egna och allierades intressen och inte för att skydda landets suveränitet. För att undersöka detta tänker jag använda mig av dokumentationen från säkerhetsrådets möten där resolutionen presenteras och anteckningar från mötet där motivationen till varför någon av de permanenta medlemmarna la sitt veto. När en av de permanenta medlemmarna använder sitt veto ger de också en motivation till varför de har använt det. g kommer att utgå från gruppen Stop Illegitimate Vetoes tre perspektiv som de använder sig av för att undersöka veton i säkerhetsrådet: 1. Vad handlade resolutionen om? 2. Vem la sitt veto och hur löd motivationen? 3. Ska den ses som ett korrekt lagt veto, eller inte? 3 1 Bourantonis, 2005, s.4--6 2 Bourantonis, 2005, s.26--27 3 Stop Illegitimate Vetoes, Legitimate Concerns- the Report Companion, hämtad 2017-08-12 s. 2 5
Det blir en delvis statistisk undersökning för en lättare översikt av de veton som har lagts under åren. g har valt att dela upp undersökningen i årtiondena 1946 1949, 1950 1959, 1960 1969, 1970 1979, 1980 1990 för att visa hur vetot har använts av de permanenta medlemmarna och hur många som faktiskt har använts för att skydda det egna landets suveränitet och egna intressen. 1.3 Källmaterial FN:s egen hemsida är min huvudkälla. Där finns dokumentationen från alla möten i säkerhetsrådet och alla veton som lagts mellan 1946 och fram tills idag finns listade på hemsidan. Även motivationerna till varför ett veto lagts finns med på hemsidan. Stop Illegitmate Vetoes hemsida används främst för att få fram perspektiven kring min undersökning och frågorna jag vill ha svar på. Som bakgrundsmaterial med FN:s och framförallt säkerhetsrådets historia har jag använt mig av A History Of The United Nations Charter av Ruth B. Russell. The History and Politics of The UN Security Council, skriven av Dimitris Bourantonis som är Assistant Professor of International Relations vid Athens University of Economics and Business. Boken behandlar försöken att reformera säkerhetsrådet mellan åren 1946 och 2000. Han analyserar och beskriver den historiska och politiska processen kring arbetet med att försöka reformera ett av de viktigaste organen inom FN. Boken Five to Rule Them All, The UN Security Council and the making of the Modern World, skriven av David L. Bosco, som är Assistant Professor vid School of International Service vid American University. Han var tidigare Senior Editor för Foreign Policy, en tidskrift grundad 1970 och som bland annat publicerar det årliga Globalization Index samt Failed States Index. Boken beskriver diskussionerna inom säkerhetsrådet under åren 1946 till 2006 och fokuserar på många av de viktigaste händelserna i världshistorien och hur dessa hanterades av säkerhetsrådet. 2. Tidigare forskning Det är mycket skrivet om FN:s säkerhetsråd och de permanenta medlemmarnas vetorätt men ingen har undersökt om vetot har använts som det var tänkt sedan FN bildades 1946 och fram till Sovjetunionens fall 1990. Gruppen Stop Illegitimate Vetoes har valt att undersöka åren 1991--nutid för att få med den nuvarande konstellationen av säkerhetsrådet och för att kunna påverka FN att reformera vetorätten i säkerhetsrådet. Mycket av det som är skrivet behandlar de många diskussionerna om att reformera säkerhetsrådet och då främst antalet permanenta medlemmar och vetorätten. När världsläget ändrades efter andra världskriget och till exempel Frankrikes och Storbritanniens ställning som världsmakter minskade, medan pan och Tysklands ställning i världen blev starkare, främst ekonomiskt, växte också pans och Tysklands vilja att få ses som jämlikar inom säkerhetsrådet och bli permanenta medlemmar. Forskningen om säkerhetsrådet och vetot har oftast handlat om specifika historiska händelser och hur det har påverkat effektiviteten hos säkerhetsrådet och hur den historiska händelsen har påverkats. Edward C. Luck, som är Director of the Center on International Organization, samt Professor of Practice in International and Public Affairs vid Colombia University har med boken UN Security Council, Practice and Promise beskrivit hur FN bildades genom de allierades diskussioner om FN:s författning i Dumbarton Oakes och San Fransisco. Hur 6
vetot blev ett sätt att få stormakterna att gå med i FN, något som hade fallerat med föregångaren Nationernas Förbund. 2.1. Bakgrund När FN bildades 1946 gjordes säkerhetsrådet till det viktigaste och mäktigaste organet inom FN och för att få med alla stormakter gavs dessa fem en permanent plats i säkerhetsrådet och dessutom vetorätt. Från början var det elva medlemmar i säkerhetsrådet, varav sju röster behövdes för att få igenom en resolution. Antalet utökades till femton medlemmar 1963 och då behövdes det nio röster för att få igenom en resolution. Ett tillägg till detta var hur de tio platserna skulle fördelas mellan världsdelarna, fem stycken från Afrika och Asien, två från Latinamerika, två från Västeuropa och en till Östeuropa 4. Efter ett antal år av veton lagda för att förhindra rekommendationer av stater för inröstning till säkerhetsrådet om att få en av de icke permanenta platserna bestämdes det att om en permanent medlem avstod från att rösta skulle det inte räknas som en negativ röst eller ett veto, utan resolutionen eller rekommendationen av ett medlemsland till säkerhetsrådet kunde röstas igenom 5. Utökningen av antalet medlemmar var nödvändigt för att säkerhetsrådet skulle var proportionell i förhållande till antal medlemsländer i FN och det bästa alternativet för de fem permanenta medlemmarna att få behålla sin vetorätt och speciella status i säkerhetsrådet. Under framförallt 1960-talet tillkom väldigt många nya nationer till FN, främst från Afrika och Asien då många av de före detta kolonierna till bland annat Frankrike och Storbritannien blev självständiga. 1971 ändrades sammansättningen av säkerhetsrådet ytterligare då USA inte längre kunde förhindra att folkrepubliken Kina fick representera Kina i säkerhetsrådet istället för Taiwan som hade representerat Kina fram till dess 6. 3. Undersökning 3.1. De första åren 1946 1949 Under de första fyra åren la Sovjetunionen 41 veton, varav de flesta handlade om att blockera medlemskap för länder till FN. Ingen annan av de permanenta medlemmarna la några veton under denna period. 4 av de 41 vetona som Sovjetunionen la handlade om att skydda landets suveränitet eller egna intressen. Det var en resolution om Berlinblockaden och tre omröstningar om arbetet med att begränsa vapen i världen. Under Berlinblockaden kände Sovjetunionen sig hotad av de andra tre makterna som tog hand om de västra militära zonerna i Tyskland och valde då att initiera blockaden i förhoppning att de andra tre skulle ge sig. Arbetet med att begränsa vapen tyckte Sovjetunionen att USA framför allt inte ansträngde sig för att se till att de 4 Bourantonis 2005, s. 26--27 5 Bourantonis 2005, s. 12--13 6 Bosco, 2009, s. 122 7
levde upp till förväntningarna och minskade sin vapenarsenal. Att USA dessutom hade sett till att kärnvapen inte skulle räknas in i detta arbetet tyckte Sovjetunionen var dåligt. År+ datum 1. Vad handlade resolutionen om? 2. Vem la sitt veto och hur löd motivationen? 3. Korr ekt veto? 1946 16/2 Brev från Libyen och Syrien Motivering: Deras förbättringar till resolutionen godkändes inte och därför valde de att lägga in sitt veto 7. 1946 18/6 Francoregimen i Spanien hotar internationell fred och säkerhet, samt har givit skydd åt krigsförbrytare Motivering: Hänvisar till artikel 40 och 41 FN-stadgan. Säkerhetsrådet bör ta till andra medel 8. 1946 26/6, 3 omröstni ngar Francoregimen i Spanien hotar internationell fred och säkerhet, samt har givit skydd åt krigsförbrytare Hänvisar till artikel 40 och 41 FN-stadgan 9., 3 veton 1946 29/8, 3 omröstni ngar FNmedlemskapsansö kan för Transjordan, Irland och Portugal Motivering: Sovjetunionen röstade i enlighet med FN:s författning och hur förfarandet i säkerhetsrådet ska gå till., 3 veton 7 Dag Hammarskjöld Library at the UN, hämtad 2017-08-12 8 Dag Hammarskjöld Library at the UN, hämtad 2017-08-12 och Russell, 1958, s. 1042, Article 40, In order to prevent an aggravation of the situation, the Security Council may, before making the recommendations or deciding upon the measures provided for in Article 39, call upon the parties concerned to comply with such provisional measures as it deems necessary or desirable. Such provisional measures shall be without prejudice to the rights, claims, or position of the parties concerned. The Security Council shall duly take account of failure to comply with such provisional measures. Article 41, The Security Council may decide what measures not involving the use of armed force are to be employed to give effect to its decisions, and it may call upon the Members of the United Nations to apply such measures. These may include complete or partial interruption of economic relations and of rail, sea, air, postal, telegraphic, radio, and other means of communication, and the severance of diplomatic relations. 9 Dag Hammarskjöld Library at the UN, 2017-08-12 och Russell, 1958, s.1042 8
1946 20/9 Ukrainskt klagomål på Grekland. Incidenter vid den grekisk-albanska gränsen, framprovocerade av den grekiska militären Motivering: Ingen har tagit upp frågorna i säkerhetsrådet alltså kan inte säkerhetsrådet besluta något i denna sak. 1947 25/3 Incidenter vid Korfu-kanalenbrittiska skepp skadade av minor vid den albanska gränsen Motivering: Ansåg att Storbritanniens anklagelser mot Albanien var ogrundade. 1947 29/7 Incidenter vid den grekiska gränsen mot Albanien, Jugoslavien och Bulgarien Sovjetunionen: Motivering: Ingen motivering. 1947 18/8, 3 omröstni ngar FNmedlemskapsansö kan Transjordan, Irland och Portugal Motivering: ansåg inte att Transjordan var en suverän stat utan fortfarande lydde under Storbritannien., 3 veton 1947 19/8, 2 omröstni ngar Incidenter vid den grekiska gränsen mot Albanien, Jugoslavien och Bulgarien Motivering: Resolutionen var bara ett politiskt spel från USA, Australien och andra stater. Det hade inget att göra med att förbättra relationerna mellan Grekland på ena sidan och Albanien, Bulgarien och Jugoslavien på andra sidan., 2 veton 1947 21/8, 2 omröstni ngar FNmedlemskapsansö kan för Italien och Österrike Motivering: Fredsfördraget efter kriget hade inte trätt i kraft än och fram till dess kunde inte Sovjetunionen godkänna Italiens ansökan om medlemskap till FN., 2 veton 1947 15/9, 2 omröstni ngar Incidenter vid den grekiska gränsen mot Albanien, Jugoslavien och Bulgarien Motivering: USA:s resolution vill fria de styrande i Grekland från ansvar och skylla på stater som inte har något med situationen att göra., 2 veton 9
1947 1/10, 2 omröstni ngar FNmedlemskapsansö kan för Finland och Italien Motivering: Enligt Sovjetunionen skulle de fem ländernas (Bulgarien, Finland, Italien, Rumänien och Ungern) medlemsansökan röstas om som en omröstning och inte var och en för sig. När Bulgarien inte blev godkänd använde Sovjetunionen sitt veto mot både Finland och Italien., 2 veton 1948 10/4 FNmedlemskapsansö kan för Italien Sovjetunionen Motivering: Italien tillhör gruppen av fem länder (de andra är Bulgarien, Finland, Rumänien och Ungern) som har skrivit under fredsfördrag och ska behandlas lika, det vill säga att alla fem ska godkännas för medlemskap i FN samtidigt. 1948 24/5, 2 omröstni ngar Fråga om Tjeckoslovakien. Chile föreslår tillsättandet av en kommitté som ska undersöka händelserna i Tjeckoslovakien Motivering: Resolutionen från Chile är inte förenlig med författningen och kan inte godkännas. Dessutom skyddar Sovjetunionen Tjeckoslovakiens suveränitet och rätt att hantera sina egna interna problem utan inblandning från säkerhetsrådet., 2 veton 1948 22/6 Rapport från presidenten av atomenergikommi ssionen om kontrollen av kärnvapen Motivering: Menar att USA motarbetar etablerandet av kommissionens internationella arbete med att kontrollera och förbjuda kärnvapen och tycker inte att denna resolution skulle leda till några resultat. 1948 18/8 FNmedlemskapsansö kan för Ceylon Motivering: Ansåg inte att Ceylon var en egen suverän stat och kan därför inte bli medlem i FN. 1948 25/10 Berlinblockaden. Sovjetunionen stoppade all handel, kommunikation och transporter från de västra zonerna i Tyskland till Västberlin Motivering: För att skydda sin östra zon, inklusive Östberlin, från de illegala och skadande handlingarna från Frankrike, Storbritannien och USA la Sovjetunionen sitt veto för denna resolution. 1948 15/12 FN-medlemskap för Ceylon 10
Motivering: Tycker inte att Ceylons ansökan ska prioriteras framför de andra elva ansökningarna för medlemskap utan vänta och rösta om alla tolv samtidigt. 1949 8 april FN-medlemskap för Korea Motivering: Kan inte godkänna Koreas ansökan då Sovjetunionen ansåg att en marionettregering styrde landet och representerade inte hela Korea. 1949 7/9 FN-medlemskap för Nepal Motivering: Det finns tolv andra länder som fortfarande väntar på att bli godkända för medlemskap och Sovjetunionen tyckte inte att Nepal skulle få gå före dessa länder. 1949 13/9, 7 omröstni ngar FN-medlemskap för Portugal, Transjordan, Finland, Italien, Irland, Österrike och Ceylon Motivering: USA diskriminerar och röstar inte in länder som Albanien, Bulgarien och Mongoliet för att de inte har samma styrelseskick som USA, tänker Sovjetunionen inte godkänna medlemskap för de andra länderna i denna grupp av tolv länder. Utan vänta tills alla tolv kan bli godkända och bli medlemmar i FN., 7 veton 1949 11/10 Reglering och nedskärning av vapen och arméer Motivering: Anser att framförallt USA och Storbritannien gör sitt bästa för att inte regleringen och nedskärning av vapen, och framförallt kärnvapen, ska kunna genomföras. Detta trots att Sovjetunionen har lagt fram flera resolutioner för att förbättra kommitténs arbete. Denna ovilja av USA och Storbritannien gör att Sovjetunionen känner att landets suveränitet hotas. 1949 18/10, 2 omröstni ngar Reglering och nedskärning av vapen och arméer. Ny resolution av Frankrike Motivering: Ser inte att denna resolution ändrar hur USA, Storbritannien och Sovjetunionen ser på regleringen av vapen och kärnvapen. Sovjetunionen skulle lägga ner sin röst om denna resolution lades fram för generalförsamlingen, men då detta inte skedde la de in sitt veto. Sovjetunionen hänvisade åter igen till resolutionerna landet har lagt fram för att förbättra kommitténs arbete, men att de motarbetas av USA och Storbritannien framför allt 10., 2 veton 10 Dag Hammarskjöld Library at the UN, hämtad 2017-08-12 11
3.2 1950 1959 29 veton lades under denna period, 25 av Sovjetunionen och 2 från Frankrike och 2 från Storbritannien. Dessa veton från Frankrike och Storbritannien hamnar under de veton som lades för att skydda landets suveränitet eller landets intressen och handlade om resolutionerna som involverade Egypten, Israel och Suezkanalen. Båda länderna hade medborgare på plats och deras veton kan ses som att de skulle skydda sina medborgare från en mer instabil situation. Även Sovjetunionen hade två veton som lades för att skydda landets suveränitet och det var händelsen med ett amerikanskt flygplan, med atom- och vätebomber ombord, flög in på sovjetiskt territorium och blev nedskjutet av den sovjetiska militären. Det andra var under Ungernkrisen då Sovjetunionen handlade efter att regeringen i Ungern hade bett medlemmar i Warsawapakten om hjälp. Sovjetunionen anklagade USA för att genom spioner ha anstiftat en statskupp och det var den som Sovjetunionen slog ner och för att på så sätt skydda både sig själv och Ungern. År+ datum 1. Vad handlade resolutionen om? 2. Vem la sitt veto och hur löd motivationen? 3. Korre kt veto? 1950 6/9 Aggressionen mot Sydkorea Motivering: Ansåg att USA har, under FN:s flagga, kunnat begå hemska brott mot det koreanska folket. 1950 12/9 Amerikanska flygplan bombade kinesiskt territorium Motivering: Ansåg att USA hade begått brott mot det kinesiska folket. Sovjetunionen tyckte även att USA oftast struntade i FN:s författning och de system som arbetats fram i säkerhetsrådet och andra organ inom FN. 1950 30/11 Klagomål om beväpnade styrkor på Taiwan och i Korea Motivering: USA har styrkor på Taiwan och därmed förhindrar Kina att återta Taiwan. USA har också styrkor i Korea och begår hemska handlingar gentemot det koreanska folket 1952 FN-medlemskap för Italien Sovjetunionen: 6/2 Motivering: Ansåg att Italien skulle antas till FN samtidigt som de andra tretton staterna som också väntade på att bli antagna, däribland Albanien och 12
Bulgarien. Inga av dessa skulle favoriseras eller diskrimineras 1952 3/7 Fråga om eventuell användning av bakteriell krigsföring och begäran från USA om utredning av detta Motivering: Tycker inte att resolutionen kan antas om inte Kina och Korea bjuds in för att sitta med under mötet i säkerhetsrådet och anser resolutionen illegal. 1952 9/7 Fråga om eventuell användning av bakteriell krigsföring och begäran från USA om utredning av detta Motivering: Resolutionen kunde inte antas för att Kina och Korea inte bjudits in för att sitta med under mötet i säkerhetsrådet. 1952 16/9 FN-medlemskap för Libyen Sovjetunionen: Motivering: Hänvisning till orättvisan att kommunistiska stater såsom Albanien, Bulgarien och Rumänien blev blockerade från att bli medlemmar i FN av USA och dess allierade i säkerhetsrådet. Därför skulle även Sovjetunionen fortsätta att blockera USA-vänliga stater från att bli medlemmar i FN genom att använda sitt veto mot dessa ansökningar. 1952 FN-medlemskap för pan 18/9 Motivering: Ansåg inte att pan var en suverän stat utan alltför beroende av USA och kunde därför inte acceptera pan som medlem i FN. 1952 19/9, 3 omröstn ingar FN-medlemskap för Vietnam, Laos och Kambodja Motivering: Ansåg att Vietnam, Laos och Kambodja styrdes av marionettregeringar ditsatta av USA och kunde därför inte se dessa länder som suveräna stater., 3 veton 1954 22/1 Palestinafrågan. Konflikten mellan Syrien och Israel, att få parterna att respektera den demilitariserade zonen upprättad tidigare Motivering: Tyckte att resolutionen inte skulle lösa konflikten och den var inte förankrad hos båda parter. Dessutom förslog resolutionen en chief executor som skulle få fatta beslut och det ansåg Sovjetunionen var fel eftersom säkerhetsrådet inte kan ge bort ansvaret att lösa konflikter till några andra än parterna i konflikten och borde inte göra det här heller. 13
1954 29/3 Palestinafrågan. Klagomål från Israel om Egyptens hantering av handelsskepp som skulle till Israel genom Suezkanalen Motivering: Trodde inte att denna resolution kunde lösa konflikterna mellan Israel och övriga Arabvärlden, Egypten i synnerhet och valde därför att lägga sitt veto mot resolutionen. 1954 18/6 Brev från Thailand till Generalsekreteraren. Thailand känner att landet är hotat av konflikten i Indokina och vill att observatörer från FN ska komma och undersöka läget Motivering: Utrikesministrarna från Sovjetunionen, USA, Storbritannien, Frankrike och Kina träffas i Genève för att diskutera lösning på konflikten i Indokina och därför behövs det inte diskuteras i säkerhetsrådet. Sovjetunionen vill inte hjälpa USA att elda upp konflikten i Indokina genom att rösta för denna resolution. 1954 20/6 Kabeltelegram från Guatemala till ordföranden i säkerhetsrådet. Guatemala blev invaderade och bad Organization of American States att hantera konflikten Motivering: Sovjetunionen ville inte låta en annan organisation, i detta fallet the Organization of American States, ta hand om konflikten när ett land som är medlem i FN blir invaderade av militära styrkor. 1955 15/12 FN-medlemskapsansökan för pan Motivering: Sovjetunionen tänkte inte godkänna pan som medlem så länge som Mongoliet inte fick bli medlem i FN och la därför sitt veto mot resolutionen. 1956 30/10, 2 omröstn ingar Brev från USA om Palestinafrågan till ordföranden i säkerhetsrådet om att Israel hade gått djupt in på egyptiskt territorium Frankrike och Storbritannien. Motivering: Storbritannien menade att de måste lägga in sitt veto då denna resolution inte löste problemen med hoten mot Suezkanalen och brittiska och franska medborgare som Storbritannien och Frankrike måste få försvara., 2 veton 1956 4/11 Brev från Frankrike, Storbritannien, USA till ordföranden i säkerhetsrådet om situationen i Ungern Motivering: Hävdade att man hjälpte Ungern att slå ner ett uppror på begäran av den ungerska regeringen eftersom Ungern också tillhör Warsawapakten och står under Sovjetunionens beskydd. 1957 20/2 Indien-Pakistanfrågan. En resolution för att påpeka Motivering: Föreslog tre ändringar till resolutionen som blev nedröstade. Utan dessa ändringar tyckte 14
bristen på vilja att lösa konflikten länderna emellan Sovjetunionen att resolution inte skulle hjälpa till att lösa konflikten och la därför sitt veto. 1957 9/9 FN-medlemskap för Korea och Vietnam Motivering: Ingen motivering för Korea. Sovjetunionen tyckte inte att enandet av Vietnam hade skett enligt överenskommelsen i Geneve 1954., 2 veton 1958 2/5 Klagomål från Sovjet till ordföranden i säkerhetsrådet om att amerikanska flygplan med atom- och vätebomber ombord flyger nära ryska gränsen Motivering: Röstar nej mot resolutionen för att visa att incidenten sågs som ett hot mot landets suveränitet och kunde inte tillåtas. 1958 18/7 Brev från Libanon och Jordanien till ordföranden i säkerhetsrådet gentemot Förenade Arabemiraten för intrång i ländernas interna affärer Motivering: Röstade nej till USA:s resolution efter att deras egna förbättringar till resolutionen röstades ner. 1958 22/7 Brev från Libanon och Jordanien till ordföranden i säkerhetsrådet gentemot Förenade Arabemiraten för intrång i ländernas interna affärer Motivering: Röstade nej till resolutionen då deras förbättringar till resolutionen röstades ner. 1958 9/12 FN-medlemskap för Korea och Vietnam Motivering: Röstade emot då detta endast gällde Sydkorea och att inte Nordkorea togs upp samtidigt ansåg de vara fel 11., 2 veton 3.3 1960 1969 15 veton lades under denna period, en från Storbritannien och 14 från 4 av dessa lades för att skydda landets suveränitet eller egna intressen. Ett av dessa var vetot från Storbritannien och det handlade om situationen i Södra Rhodesia, som stod under administrativ översyn av Storbritannien, vilket betyder att Storbritannien hade egna intressen av att använda sitt veto. Två av Sovjetunionens veton som 11 Dag Hammarskjöld Library at the UN, hämtad 2017-08-12 15
lades för att skydda landets suveränitet var när ett amerikanskt flygplan återigen hade tagit sig över den sovjetiska gränsen och blev nedskjuten av sovjetisk militär. Det tredje lades 1968 emot resolutionen om situationen i Tjeckoslovakien. Sovjetunionen hävdade att regeringen i Tjeckoslovakien, precis som fallet med Ungern 1956, hade bett Sovjetunionen att hjälpa dom mot ett kuppförsök, också här med USA:s inblandning, och enligt Sovjetunionen var det deras rätt att hjälpa Tjeckoslovakien. År+datum 1. Vad handlade resolutionen om? 2. Vem la sitt veto och hur löd motivationen? 3. Korr ekt veto? 1960 26/7 Telegram från Sovjet till generalsekreteraren om att ett amerikanskt flygplan hade skjutits ner över sovjetiskt territorium Motivering: Röstade emot USA:s resolution för att skydda landets suveränitet mot USA:s flygningar över sovjetiskt luftrum., 2 veto n 1960 17/9 Brev från generalsekreteraren till ordföranden i säkerhetsrådet gällande situationen i Kongo Motivering: La in sitt veto för denna resolution då de tyckte att de tidigare resolutionerna som gällde situationen i Kongo var tillräckliga och behövdes bara efterlevas av parterna. 1960 3--4/12 FN-medlemskap för Mauretanien Motivering: Tyckte inte att Mauretanien hade uppnått status som en suverän stat än och godkände därför inte medlemskapet till FN. 1960 13/12 Brev från generalsekreteraren till ordföranden i säkerhetsrådet gällande situationen i Kongo Motivering: Sovjetunionen ansåg inte att denna resolution kunde lösa konflikten och de ansåg att generalsekreteraren Dag Hammarskjöld hade misslyckas med sin uppgift att få parterna att respektera mänskliga rättigheter och försöka lösa konflikten. 1961 7/7 Klagomål från Kuwait om Iraks hot mot Kuwaits gräns Motivering: Sovjetunionen röstade emot Storbritanniens resolution då de tyckte att den inte bidrog till en lösning på situationen. 1961 FN-medlemskap för Kuwait. 16
30/11 Motivering: Sovjetunionen ansåg inte att Kuwait var en egen suverän stat utan var för beroende av Storbritannien och kunde därför inte bli medlem i FN. 1961 18/12 Brev från Portugal till ordförande i säkerhetsrådet gällande situationen i Goa Motivering: Sovjetunionen stödde en annan resolution om att Portugal skulle sluta med sina militära aggressioner i Goa och börja samtala med Indien om ett tillbakadragande från sin koloni Goa. När denna resolution röstades ner valde Sovjetunionen att lägga in sitt veto mot resolutionen från Storbritannien med flera. 1962 22/6 Indien-Pakistanfrågan. Resolutionen ska försöka få Indien och Pakistan att börja fredssamtal igen Motivering: Sovjetunionen tyckte att resolutionen var för ensidig om konflikten i Kashmir och kunde därför inte godkänna den. 1963 3/9 Palestinafrågan. Resolutionen uppmanar parterna, Syrien och Israel att upprätthålla vapenstilleståndsavtalet, samt tar upp bevis för att en grupp från Syrien var ansvarig för mordet på två israeler i Almagor Motivering: Sovjetunionen hade godtagit resolutionen om ändringarna föreslagna av Marocko hade godtagits. Men när dessa röstades ner valde Sovjetunionen att lägga in sitt veto. 1963 13/9 Situationen i södra Rhodesia. Regering i Södra Rhodesia kom till makten på grund av en odemokratisk och diskriminerande författning och ber att Storbritannien inte överlämnar makten till denna regering som ett led i avkoloniseringen Storbritannien. Motivering: Ansåg inte att situationen i Södra Rhodesia beskrevs rätt i resolutionen och menade att säkerhetsrådet skulle agera utan berättiganden i denna situation. 1964 17/9 Brev från Malaysia till ordföranden i säkerhetsrådet. Resolutionen uppmanar parterna att nå en fredlig lösning och att sluta med våld och hot mot varandra Motivering: Skyller situationen på de tidigare kolonialmakterna i sydöstra Asien och ser inte att denna resolution kan lösa denna situation utan lägger in sitt veto och stoppar den. 1964 21/12 Palestinafrågan. Resolutionen uppmanar parterna, Israel och Syrien att respektera vapenstilleståndsavtalet Motivering: Tyckte att Israel, som var den mest aggressiva parten i konflikten, måste fördömas av säkerhetsrådet och att denna resolution inte 17
tog detta i beaktande. Den var därför för ensidig för att Sovjetunionen skulle kunna godkänna den. 1966 4/11 Palestinafrågan. Resolutionen uppmanar parterna, Israel och Syrien att samarbeta med vapenstilleståndskommission en och inte förvärra situationen. Parterna ska också samarbeta med sanningskommissionen Motivering: Menar att Israel till största delen är ansvarig för konflikten men att detta inte reflekteras i resolutionen. Syriens regering är inte ansvarig för våldet som sägs komma från deras sida, utan det är en mindre grupp som står för våldet och inte de syrianska ledarna. 1968 22/8 Brev från Kanada, Frankrike, Paraguay, Storbritannien och USA till ordföranden i säkerhetsråden angående Tjeckoslovakien. Trupper från Sovjetunionen och andra stater i Warsawapakten har gått in på tjeckiskt territorium utan Tjeckoslovakiens tillstånd Motivering: Menade att framför allt USA låg bakom ett försök att vrida tillbaka tiden och få Tjeckoslovakien att lämna sina socialistiska bröder genom CIA-agenter som tagit sig in i landet och som var orsaken till oroligheterna inom landet 12. 3.4 1970 1979 45 veton lades under denna period och här kom även USA:s första veto. Frankrike 7 stycken, Kina 1 veto, Storbritannien 12 stycken, Sovjetunionen 6 stycken och USA 19 stycken. Av dessa 45 veton var 14 veton sådana som skyddade landets eget intresse eller suveränitet. Frankrike hade 1 sådant veto och det gällde situationen i öriket Komorerna som var en tidigare koloni till Frankrike. Alla öar utom en ville bli självständiga, Mayotte, som ville fortsätta tillhöra Frankrike. Kinas veto var negativt och syftade till att stoppa Bangladesh från att bli medlem i FN. Storbritannien hade 8 stycken giltiga och dessa handlade konflikterna som involverade södra Afrika där regeringarna från Södra Rhodesia och Sydafrika behandlade sina egna och grannländernas invånare illa. Eftersom dessa länder var för detta kolonier till Storbritannien hade Storbritannien ofta egna medborgare i länderna och hade även ekonomiska intressen i dessa länder. USA hade 5 stycken giltiga veton och de gällde situationer i Södra Rhodesia där USA skyddade amerikanska medborgare, situationen i Mellanöstern där resolutionen hänvisade till terrorn under OS i München 1972. Till sist använde också USA sitt veto för att försvara sina egna medborgare gällande situationen i Latinamerika där oroligheter bröt ut i Panama. 12 Dag Hammarskjöld Library at the UN, hämtad 2017-08-12 18
År+ datum 1. Vad handlade resolutionen om? 2. Vem la sitt veto och hur löd motivationen? 3. Korr ekt veto? 1970 17/3 Fråga gällande Södra Rhodesia. Inget land ska ha någon kontakt med den olagliga regeringen i Södra Rhodesia och Storbritannien ska ta sitt ansvar som tidigare kolonimakt och sätta in trupper mot regeringen i Södra Rhodesia och se till att folket i Zimbabwe ska få sin självbestämmanderätt enligt generalförsamlingens resolution 1514(XV) Storbritannien och Motivering: Storbritannien menar att de har gjort de dom har kunnat och infört ekonomiska sanktioner mot Södra Rhodesia och som påverkar Storbritannien mycket ekonomiskt. De kan inte göra mer och röstar därför emot resolutionen. USA står på Storbritanniens sida och menar att Storbritannien har gjort det dom har kunnat och kan inte göra mer. USA har också gjort vad de har kunnat, till exempel stängt sitt konsulat i Södra Rhodesia trots att det finns amerikaner kvar i landet. Men att sluta med all kommunikation med landet kan de inte gå med på och röstar emot resolutionen., UK, USA 1970 10/11 Fråga gällande Södra Rhodesia. Resolutionen vill få bort den olagliga regeringen i Södra Rhodesia och att Storbritannien inte ger Södra Rhodesia självständighet Storbritannien. Motivering: Lägger in sitt veto mot denna resolution då de genom ekonomiska sanktioner pressar Södra Rhodesias regering. Och att den brittiska regeringen ska försöka förhandla med regeringen i Södra Rhodesia när den har uppfyllt de fem principer som den brittiska regeringen har satt upp. Inget annat land kan be Storbritannien att börja förhandla med villkor dikterade av andra stater. Det är Storbritanniens rätt att förhandla på egna villkor. 1971 4/12 Brev från Argentina, Belgien, Burundi, Italien, pan, Nicaragua, Somalia, UK och USA till ordföranden i säkerhetsrådet angående Indien- Pakistan Motivering: Tyckte att resolutionen var för ensidig och försökte skjuta skulden från de skyldiga till de oskyldiga 1971 5/12 Brev från Argentina, Belgien, Burundi, Italien, pan, Nicaragua, Somalia, UK och USA till ordföranden i 19
säkerhetsrådet angående Indien- Pakistan Motivering: Resolutionen tar inte tag i orsaken till konflikten, därför valde Sovjetunionen att lägga in sitt veto. 1971 13/12 Brev från USA till ordföranden i säkerhetsrådet gällande Indien- Pakistanfrågan Motivering: Resolutionen tar inte tag i orsaken till konflikten, därför valde Sovjetunionen att lägga in sitt veto. 1971 30/12 Frågor gällande situationen i Södra Rhodesia Storbritannien. Motivering: Ingen motivering 1972 4/2 Frågor gällande situationen i Södra Rhodesia inför säkerhetsrådets sanktioner gentemot landet Storbritannien. Motivering: Ingen motivering. 1972 FN-medlemskap för Bangladesh Kina. 25/8 Motivering: Bangladesh har brutit mot FN:s författning och är inte värdig att bli medlem i FN. 1972 10/9 Situationen i Mellanöstern. Tar bland annat upp terrorhandlingen under OS i München. Situationen mellan Libanon och Israel Motivering: Ansåg att resolutionen ignorerade verkligheten, blundade för ett visst sorts våld, medan den fördömde annat våld. Dessutom måste säkerhetsrådet börja agera och fördöma handlingar av terrorism som drabbar oskyldiga. 1972 Situationen i Södra Rhodesia Storbritannien. 29/9 Motivering: Tycker inte att denna resolution skulle hjälpa situationen i Södra Rhodesia och lägger därför sitt veto mot den. 1973 21/3 Gällande åtgärder för bevarandet och stärkandet av freden i Latinamerika Motivering: Resolutionen är obalanserad och inkomplett. Dessutom påverkade den förhandlingarna som pågick mellan USA och Panama angående Panamakanalens framtid och det skulle försvåra förhandlingarna. 20
1973 22/5 Frågor gällande Södra Rhodesia Storbritannien och Motivering: Resolutionen är onödig och inte tillför något för att lösa situationen. De tycker att sanktionskommitténs rekommendationer skall följas istället., 2 veton /var 1973 26/7 Situationen i Mellanöstern. Beklagar Israels fortsatta ockupation av områden sedan 1967 och även Israels ovilja att samarbeta med generalsekreterarens utsände Motivering: Resolutionen var obalanserad, partisk och skulle ha satt käppar i hjulet för eventuella samtal mellan parterna. Därför la USA sitt veto och stoppade den. 1974 31/7 Situationen på Cypern. Alla stater ska respektera Cyperns suveränitet som stat Motivering: Tyckte att resolutionen hastades igenom och inte bearbetades särskilt bra och la därför sitt veto. 1974 30/10 Relationen mellan Sydafrika och FN. Resolutionen rekommenderar att säkerhetsrådet kastar ut Sydafrika ur FN Frankrike, Storbritannien, Motivering: Alla tre tycker att det är för drastiskt steg att kasta ut Sydafrika ur FN. De tycker att det är bättre att kunna påverka Sydafrika när denne fortfarande är medlem i FN. 1975 6/6 Situationen i Namibia. Resolution om Sydafrikas illegala ockupation av Namibia Frankrike, Storbritannien, Motivering: Tyckte inte att situationen var tillräckligt allvarlig för att kräva säkerhetsrådets inblandning. Och att tonen var för hård och ville inte skrämma bort Sydafrika från framtida lösningar. Fra UK USA 1975 11/8 och 30/9 FN-medlemskap för Sydvietnam och Nordvietnam Motivering: Stoppar Syd- och Nordvietnams ansökningar till FN då andra länder, Sydkorea, inte har tillåtits bli medlemmar i FN av andra medlemmar av säkerhetsrådet. 1975 8/12 Situationen i Mellanöstern. Israels attacker mot Libanon måste upphöra Motivering Resolutionen tar inte tag i orsaken till konflikten, därför valde USA att lägga in sitt veto. 21
1976 26/1 Situationen i Mellanöstern inklusive Palestinafrågan. Palestinas situation måste förbättras och de måste få möjlighet att skapa en egen suverän stat. Även palestinska flyktingar som önskar återvända hem ska få göra det Motivering: Resolutionen tar inte tag i orsaken till konflikten, därför valde USA att lägga in sitt veto. 1976 6/2 Situationen på Komorerna. Frankrike ska sluta blanda sig i Komorernas interna affärer Frankrike. Motivering: Menade att en av öarna i öriket Komorerna, Mayotte ville fortsätta att tillhöra Frankrike och därför kunde inte Frankrike rösta för denna resolution när de själva vill försöka lösa situationen. 1976 25/3 Begäran av Libyen och Pakistan att uppmärksamma den allvarliga situationen i de ockuperade Arabterritorierna Motivering: Resolutionen är obalanserad och förhindrar fredsprocessen 13. 1976 FN-medlemskap för Angola 23/6 Motivering: Röstar emot att Angola ska bli medlem i FN då landet inte lever upp till artikel 4 i FN:s författning 14. 1976 29/6 Frågan om mänskliga rättigheterna för Palestinas folk Motivering: Resolutionen är obalanserad och ignorerar rättigheter och intressen för de andra parterna i konflikten. 1976 19/10 Situationen i Namibia. Resolution om Sydafrikas illegala ockupation av Namibia Frankrike, Storbritannien, Motivering: Resolutionen är onödig och skulle eventuellt stjälpa framgångarna som har nåtts utanför säkerhetsrådet. 13 Dag Hammarskjöld Library at the UN, hämtad 2017-08-12 14 United Nations: full UN charter, hämtad 2017-08-12 Article 4: 1. Membership in the United Nations is open to all other peace-loving states which accept the obligations contained in the present Charter and, in the judgment of the Organization, are able and willing to carry out these obligations. 2. The admission of any such state to membership in the United Nations will be effected by a decision of the General Assembly upon the recommendation of the Security Council. 22
Därför lägger alla tre länder sitt veto och stoppar resolutionen 15. 1976 FN-medlemskap för Nordvietnam 15/11 Motivering: Tyckte inte att Nordvietnam levde upp till artikel 4 i FN:s författning 16. 1977 31/10, 3 omröstn ingar Sydafrikafrågan. Resolutionerna fördömer den rasistiska regeringen i Sydafrika och dess beteende mot Namibia, Angola och Zambia. Dessutom fördömer resolutionerna användandet av apartheid och den positiva inställningen till den illegala regeringen i Södra Rhodesia Frankrike, Storbritannien, Motivering: Ingen av de tre länderna trodde att dessa resolutioner skulle hjälpa i processen med Sydafrika. Därför använde de sina veton., 3 veton /var 1979 19/1 Brev från Kampuchea till ordföranden i säkerhetsrådet Motivering: Denna resolutionen reflekterar inte viljan hos folket i Kampuchea. Därför lägger Sovjetunionen in sitt veto. 1979 16/3 Situationen i Sydostasien gränsdispyt mellan Kina och Vietnam Motivering: Resolutionen innehåller inget fördömande av Kinas aggression mot Nordvietnam eller att Kina ska dras sig tillbaka 17. 3.5. 1980 1990 68 veton lades under denna period och av dessa la Frankrike 7 stycken, Storbritannien lade 14 stycken, Sovjetunionen 4 stycken och USA lade 43 veton. Det var 16 veton som var godkända enligt min undersökning. Av dess 16 veton la Frankrike 1, då tillsammans med Storbritannien och USA gällande Libyens beteende med att sponsra terrorism och hota dessa länders medborgare. Storbritannien hade sammanlagt 7 stycken giltiga veton och de gällde, utöver Libyen, södra Afrika igen och då framförallt 15 Dag Hammarskjöld Library at the UN, hämtad 2017-08-12 16 United Nations: full UN charter, hämtad 2017-08-12 17 Dag Hammarskjöld Library at the UN, hämtad 2017-08-12 23
Sydafrikas regerings beteende mot Namibia och andra länder i dess närhet. Ett veto gällde också kriget på Falklandsöarna där Storbritannien skyddade sina egna intressen i kriget mot Argentina. Sovjetunionen hade 2 giltiga veton och då försvarade man sin egen suveränitet i och med deras intåg i Afghanistan och även när det gällde det nedskjutna civilflygplanet från Korea. Av USA:s många veton var det 6 stycken veton som var korrekta och dessa handlade om situationerna i Centralamerika och konfrontationen med Noriega i Panama, samt konfrontationen med Libyen. År+ Datum 1. Vad handlade resolutionen om? 2. Vem la sitt veto och hur löd motivationen? 3. Korr ekt veto? 1980 7--9/1 Brev från 52 länder till ordföranden i säkerhetsrådet. Oro för utvecklingen i Afghanistan med sovjetiska trupper som har gått in i landet Motivering: Gick in i Afghanistan efter att ha blivit ombedda att hjälpa det afganska folket bli av med den illegala regeringen. 1980 11 13/1 Brev från USA till ordföranden i säkerhetsrådet gällande gisslansituationen i Teheran Motivering: Ansåg att denna situation skulle lösas mellan USA och Iran, utan inblandning av säkerhetsrådet. 1980 30/4 Frågan om Palestinas folks mänskliga rättigheter Motivering: Ansåg inte att resolutionen leder till framsteg i fredssamtalen och la därför in sitt veto och stoppade resolutionen. 1981 30/4, 4 omröstn ingar Frågan om Namibia. Fördöma Sydafrika för dess ockupation av Namibia och att hjälpa Namibia få del av sin suveränitet som stat Frankrike, Storbritannien, Motivering: De tre länderna menade att resolutionerna innehöll krav på ekonomiska sanktioner vilket de tyckte var fel väg att gå., 4 veton 1981 31/8 Klagomål från Angola gentemot Sydafrika Motivering: Resolutionen skulle inte hjälpa i förhandlingarna med Sydafrika, därför använde USA sitt veto. 1982 20/1 Situationen i de ockuperade arabterritorierna. Israels fortsatta ockupation av bland annat Golanhöjden fortsätter att hota säkerheten i området Motivering: Den här resolutionen skulle provocera fram mer våld enligt USA och måste därför stoppas. 24
1982 2/4 Brev från Nicaragua till ordföranden i säkerhetsrådet. Krisen i Centralamerika måste lösas fredligt av alla inblandade parter Motivering: Hoppades att säkerhetsrådet hade kunnat enas om ett förslag för att trappa ner den spända situationen i Centralamerika, men det skulle inte ske med denna resolution. 1982 2/4 Situationen i de ockuperade arabterritorierna. Rättigheter och friheter för de boende på Västbanken och Gazaremsan nekas av Israel. Den, av Israel, ockuperade Golanhöjden fortsätter att vara orsaken till ett oroligt säkerhetsläge i regionen Motivering: Ansåg att resolutionen inte tog problematiken med konflikten på allvar och skulle göra vägen till fred i regionen mycket svårare. 1982 20/4 Situationen i de ockuperade arabterritorierna. Skjutande av troende vid al-haram al-shareef av israeler Motivering: La sitt veto mot denna resolution då den använda ett starkt språk som orättvist anklagade de styrande i Israel när det var individer som utfört attacken. 1982 4/6 Frågan gällande Falklandsöarna. Få till eldupphör mellan Storbritannien och Argentina Storbritannien, Motivering: Storbritannien menade att det var Argentinas fel som invaderade Falklandsöarna och de liv som förloras nu är på grund av Argentinas ovilja att dra sig tillbaka. UK USA 1982 8/6 Situationen i Mellanöstern. Israel ska dra sig tillbaka och respektera Libanons gränser och båda sidor ska sluta med alla militära aktiviteter Motivering: Resolutionen är obalanserad och kommer inte att leda fredsprocessen framåt. 1982 26/6 Situationen i Mellanöstern. Försöka stoppa alla parter från att fortsätta med våldet i Libanon. Israels trupper ska flyttas tio mil från den libanesiska gränsen Motivering: Då inte förbättringarna som USA föreslog röstades igenom la USA in sitt veto mot resolutionen. 1982 6/8 Situationen i Mellanöstern. Fördömande av Israel för att inte implementera resolutioner antagna av säkerhetsrådet Motivering: Ansåg att resolutionen var obalanserad och att den innehöll sanktioner mot Israel. Dessutom skulle den inte bidra något som ledde till fredsförhandlingar. 25
1983 2/8 Situationen i de ockuperade arabterritorierna. Israels beteende i de ockuperade arabterritorierna är ett stort hinder för en framtida fred i området Motivering: Hänvisar till när bland andra Jordanien röstade för en resolution i generalförsamlingen som kallade Israel en icke fredsälskande stat. USA röstade nej då och la in sitt veto denna gång. 1983 12/9 Brev från Australien, USA, Sydkorea, pan och Kanada till ordföranden i säkerhetsrådet. Ett koreanskt civilflyg var nedskjutet av sovjetiskt stridsplan Sovjetunionen Motivering: Försvarar sig och ser denna tragiska händelse som en provokation från USA och att man bör utreda hur planet hamnade så långt ur kurs och sedan inte svarade på Sovjetunionen försök att varna planet. 1983 27-- 28/10 Situationen i Grenada. Landets suveränitet och rättigheter måste respekteras och de utländska trupper som befinner sig inne i Grenada måste omedelbart ta sig därifrån Motivering: Gav Grenadas invånare den hjälp som de som bad om. 1984 29/2 Situationen i Mellanöstern. Respektera Libanons gränser och suveränitet. Ingen stat ska blanda sig i Libanons interna affärer som kan störa uppbyggnaden av landet igen Motivering: Ansåg att resolutionen inte var tillräckligt bra och det gick inte att arbeta fram något bättre förslag under säkerhetsrådets möte vilket ledde till vetot. 1984 4/4 Brev från Nicaragua till ordföranden i säkerhetsrådet Motivering: Resolutionen var inte balanserad eller rättvis och den skadar regionens hopp om framtida fred. 1984 6/9 Situationen i Mellanöstern. Respektera Libanons gränser och suveränitet. Ingen stat ska blanda sig i Libanons interna affärer som kan störa uppbyggnaden av landet igen Motivering: Respekterar Libanons suveränitet och vilja att bygga upp landet igen. Men denna resolution skulle inte bidra till detta. 1985 12/3 Situationen i Mellanöstern. Respektera Libanons gränser och suveränitet. Ingen stat ska blanda sig i Libanons interna affärer som kan störa uppbyggnaden av landet igen Motivering: Resolutionen var inte rättvis mot Israel och därför la USA in sitt veto mot den. 1985 13/9 Situationen i de ockuperade arabterritorierna. Resolutioner uppmanade Israel att sluta förtrycka 26