En person som är registrerad på en universitetsutbildning har ansetts delta i utbildning i den mening som avses i lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Relevanta dokument
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

fi A I Inspektionen för B r arbc1s11shctsforsakrlngen lnk : Dnr Ql 6 (ofc_~-e

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

9 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 24 februari 2017 följande dom (mål nr ).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM

En ägare till ett aktieförvaltande bolag har inte ansetts som företagare i arbetslöshetsförsäkringens mening.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Samtliga arbetsinkomster under ramtiden har medräknats i underlaget för beräkning av dagsförtjänsten inom arbetslöshetsförsäkringen.

Fråga om rätt till arbetslöshetsersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen. under en pågående period av arbetslöshet.

Lagrum: 10 första stycket 1 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring; 16 2 förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, 5 e förordningen. enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

Såväl avgångsvederlag som arbetsinkomst under ramtiden ska medräknas i underlaget för beräkning av dagsförtjänsten inom arbetslöshetsförsäkringen.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning Meddelad i Stockholm DOM. KLAGANDE Unionens Arbetslöshetskassa Box Stockholm

HFD 2016 Ref 54. Kommunfullmäktiges beslut att återkalla samtliga förtroendevaldas

En enskild har inte haft rätt till ny prövning av sin återbetalningsskyldighet

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Fråga om vad som avses med sjukperiod enligt socialförsäkringsbalken.

HFD 2014 ref 11. Försäkringskassan vidhöll sitt beslut.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HOGSTA FORVALTNINGSDONiS

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 8 juni 2017 följande dom (mål nr ).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 28 juni 2017 följande dom (mål nr ).

108 kap. 2 och 110 kap. 46 socialförsäkringsbalken. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 13 november 2017 följande dom (mål nr ).

HFD 2015 ref 21. Lagrum: 47 a lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

5 kap. 9 och 12 första stycket, 15 kap. 2, 16 kap. 2 och 18 kap. 2 socialförsäkringsbalken

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

11 kap. 22 inkomstskattelagen (1999:1229), 4 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

10 kap. 2, 4, 6 och 9 socialförsäkringsbalken. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 28 september 2018 följande dom (mål nr ).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HFD 2014 ref 15. Lagrum: 5 e förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HFD 2016 Ref kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 4 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

16 kap. 52 och 28 kap. 5 2 skollagen (2010:800), 10 kap. 1 och 3 kommunallagen (1991:900)

4 kap. 9, 13, 14, 15, 16 och 19 taxeringslagen (1990:324) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 november 2016 följande dom (mål nr 24-16).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 21 juni 2018 följande dom (mål nr ).

Det förhållandet att giltighetstiden för ett uppehållstillstånd understiger ett år utgör inte hinder mot folkbokföring.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS

När beräkningsunderlaget för tillfällig föräldrapenning bestäms ska det bortses från arvode för uppdrag som familjehemsförälder.

9 kap. 17 och 10 kap. 8 kommunallagen (1991:900) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 8 november 2016 följande dom (mål nr ).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 19 mars 2018 följande dom (mål nr ).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

7 första stycket, 9 a första stycket lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Uttag av obetalda semesterdagar ska inte jämställas med förvärvsarbete vid beräkningen av sjukpenninggrundande

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

1 kap. 9, 15 kap. 13 a lagen (2007:1091) om offentlig upphandling

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Fråga om en persons behov av hjälp avseende personlig hygien är av sådan karaktär och omfattning att det kan grunda rätt till personlig assistans.

4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 1 andra stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

3 lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 30 oktober 2017 följande dom (mål nr ).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Fråga om inhibition av ett beslut om beredande av vård enligt LVU när den unge inte är föremål för omedelbart omhändertagande.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 februari 2018 följande dom (mål nr ).

2 kap. 3 första stycket vapenförordningen (1996:70) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 2 juli 2018 följande dom (mål nr ).

Lagrum: 5 och 6 lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 13 december 2016 följande dom (mål nr ).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

En förskola har inte ansetts bedriva sådan skolverksamhet som medför att den är ett allmänt undervisningsverk enligt inkomstskattelagen.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Fråga om vilken prövning som en registreringsmyndighet ska göra av om det som anmäls för registrering i stiftelseregistret är en stiftelse.

21 förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. och 28 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för vissa utlänningar

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HFD 2015 ref 73. Lagrum: 22 förvaltningslagen (1986:223)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

En funktionshindrad persons behov av transport har inte ansetts utgöra ett sådant annat personligt behov som ger rätt till personlig assistans.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

21 kap. 7 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 9 första stycket a) personuppgiftslagen (1998:204)

Fråga om vad som avses med permanentbostad vid beräkningen av en persons förmögenhet när dennes rätt till bostadstillägg prövas.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 2 maj 2018 följande dom (mål nr ).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

DOM Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box Katrineholm

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Transkript:

HFD 2017 ref. 49 En person som är registrerad på en universitetsutbildning har ansetts delta i utbildning i den mening som avses i lagen om arbetslöshetsförsäkring. 10 första stycket 1 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 1 juni 2017 följande dom (mål nr 1477-16). Bakgrund En grundläggande förutsättning för rätt till arbetslöshetsersättning är att en sökande är arbetsför och oförhindrad att åta sig arbete. Detta innebär bl.a. att sökanden ska stå till arbetsmarknadens förfogande och att det inte får föreligga någon omständighet som hindrar honom eller henne från att utföra tillgängligt och lämpligt förvärvsarbete. Arbetslöshetsersättning lämnas därför inte till en sökande som deltar i utbildning annat än i vissa särskilt reglerade fall som inte är aktuella i målet. S.L. studerade på beteendevetenskapligt program men avbröt sina studier då 45 av programmets 180 högskolepoäng återstod. Hon ansökte i januari 2011 om arbetslöshetsersättning, vilket hon beviljades från och med samma månad. Från augusti 2011 till juni 2012 var hon inskriven vid Uppsala universitet för studier i pedagogik på halvfart samtidigt som hon fick arbetslöshetsersättning. Hon registrerade sig senare för heltidsstudier under höstterminen 2012. Arbetslöshetskassan beslutade att återkräva den arbetslöshetsersättning som utgått under perioden augusti 2011 augusti 2012 samt att utesluta henne ur arbetslöshetskassan. Beslutet motiverades med att S.L. varit inskriven och deltagit i utbildning under tiden som hon erhållit ersättning. S.L. överklagade beslutet och anförde bl.a. följande. Hon deltog inte i den utbildning som hon hade antagits till. Hon tog inte del av någon undervisning och har inte tenterat någon kurs. Under den aktuella perioden var hennes barn sjukt och hade stora hjälpbehov. Förvaltningsrätten biföll överklagandet och upphävde arbetslöshetskassans beslut. Förvaltningsrätten ansåg att det förhållandet att S.L. varit registrerad på kursen vid Uppsala universitet och att hon inför den aktuella perioden haft för avsikt att studera inte utgjorde tillräcklig grund för vare sig återkrav eller uteslutning. Arbetslöshetskassan överklagade till kammarrätten som avslog överklagandet. Kammarrätten konstaterade att såvitt framgått i 1

målet hade S.L. inte påbörjat eller ens försökt delta i kurserna. Hon hade varken blivit underkänd eller godkänd på kurserna och det framgick inte heller att hon ansökt om studiemedel under perioden. Kammarrätten fann därmed att S.L:s avsikt att studera vid tidpunkten för kursanmälan inte föranledde att hon kunde anses ha deltagit i utbildning i den mening som avses i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Yrkanden m.m. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen yrkar att kammarrättens och förvaltningsrättens avgöranden upphävs och att arbetslöshetskassans beslut fastställs. Inspektionen anför bl.a. följande. En sökande som blivit antagen till och som registrerat sig på en universitetsutbildning måste anses som studerande, även om han eller hon av någon anledning inte deltar i föreläsningar och seminarier och inte heller tenterar kurserna. Om den sökande inte vill bli betraktad som studerande kan personen meddela utbildningsanordnaren att han eller hon avbryter utbildningen och begära ett intyg om detta. Det är knappast möjligt att i efterhand visa om någon har deltagit i undervisningen, såvida inte föreläsningarna och seminarierna är obligatoriska. Många utbildningar bygger till stor del på självstudier. Det torde vara omöjligt för en arbetslöshetskassa att, mot den sökandes nekande, visa att han eller hon har bedrivit självstudier. Det förhållandet att den sökande avstår från att tentera säger inget om huruvida han eller hon har studerat eller inte. S.L. bestrider bifall till överklagandet. Skälen för avgörandet Frågan i målet Frågan i målet är om det förhållandet att en person har registrerat sig på en universitetsutbildning ska anses innebära att denne deltar i utbildning i den mening som avses i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Rättslig reglering m.m. Enligt 10 första stycket 1 lagen om arbetslöshetsförsäkring lämnas inte ersättning enligt lagen till en sökande som deltar i utbildning. Enligt tredje stycket samma paragraf meddelar regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskrifter om undantag samt om de villkor för rätt till ersättning som i så-dana fall ska gälla. Sådana föreskrifter finns i 14 16 förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring men är inte tillämpliga i målet. 2

Bestämmelser om att ersättning inte lämnas till den som deltar i utbildning infördes i lagstiftningen om arbetslöshetsförsäkring 1989. Ersättningsrätten vid studier var tidigare inte särskilt reglerad utan bedömdes utifrån bestämmelserna om den sökandes skyldighet att stå till arbetsmarknadens förfogande. I det betänkande som låg till grund för regleringen (SOU 1987:56 s. 42 f.) uttalades bl.a. följande. Studier på heltid, eller deltidsstudier som inkräktar på möjligheten att söka och anta erbjudet arbete, låter sig inte förenas med kraven på att stå till arbetsmarknadens förfogande. Rättviseskäl mellan olika studerandegrupper talar också för att arbetslöshetsersättning inte bör kunna utgå i samband med studier. Det är inte bara fråga om att vissa studerande kan komma i åtnjutande av en förmånligare studiefinansiering än andra. Det gäller även tillgången på utbildningsplatser. I den efterföljande propositionen konstaterade regeringen att möjligheterna att studera med arbetslöshetsersättning som studiefinansiering hade ökat till följd av vissa avgöranden i domstol och att denna utveckling var otillfredsställande. Vidare gjordes bl.a. följande uttalanden (prop. 1987/88:114 s. 34 f.). Arbetslöshetsersättningen utnyttjas i stället för de finansieringsformer som samhället erbjuder vid studier. Ersättningen används därigenom på ett sätt som den inte är avsedd för. Ersättningen riskerar att förlora sin karaktär av arbetsmarknadspolitiskt medel som ska användas för att garantera inkomsttrygghet vid tillfälliga perioder av arbetslöshet. Som huvudregel bör gälla att det inte ska vara tillåtet att uppbära arbetslöshetsersättning samtidigt med studier. Endast om det finns särskilda skäl bör detta vara möjligt och det bör ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att närmare föreskriva vilka särskilda skäl som ska gälla för att arbetslöshetsersättning ska få utgå i samband med studier. Högsta förvaltningsdomstolens bedömning Vad som avsågs med begreppet deltar i utbildning preciserades inte närmare i förarbetsuttalanden i samband med reglernas införande. Syftet med bestämmelserna var emellertid klart angivet, nämligen att förhindra att arbetslöshetsersättning skulle utgå i samband med studier. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening måste det aktuella begreppet tolkas i ljuset av det bakomliggande syftet med regleringen, dvs. att skilja studerande från arbetssökande. Vid en prövning av om någon deltar i en utbildning kan bedömningen därför inte begränsas till exempelvis studieresultaten eller till deltagande i undervisningen. Avgörande vikt måste i stället fästas vid 3

personens avsikter och hur dessa avsikter har fullföljts och manifesterats. S.L. har efter att hon sökt till och antagits till den aktuella utbildningen accepterat den tilldelade platsen. Hon har sedan i nära anslutning till terminsstarten registrerat sig som studerande. Hon har därefter inte avregistrerat sig eller på annat sätt aktivt gett till känna att hon inte var studerande. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening får hon därmed anses ha deltagit i utbildning. S.L. har således under den aktuella perioden inte haft rätt till ersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring. Eftersom förutsättningarna i övrigt för att besluta om återkrav och uteslutning inte har prövats av vare sig förvaltningsrätten eller kammarrätten bör underinstansernas domar upphävas och målet visas åter till förvaltningsrätten för fortsatt handläggning. Högsta förvaltningsdomstolens avgörande Högsta förvaltningsdomstolen upphäver kammarrättens och förvaltningsrättens domar och visar målet åter till Förvaltningsrätten i Linköping för fortsatt handläggning. I avgörandet deltog justitieråden Jermsten, Nymansson, Silfverberg, Askersjö och Gäverth. Föredragande var justitiesekreteraren Karin Hansson. Förvaltningsrätten i Linköping (2014-10-09, ordförande Edsgården): När det gäller återkrav av ersättning eller uteslutning som medlem ur en arbetslöshetskassa måste förhållandevis höga krav ställas på bevisningen. En förutsättning för att a-kassans beslut ska anses lagligt grundade är att det mot bakgrund av utredningen framstår som sannolikt att S.L. deltagit i studier under perioder som hon samtidigt fått arbetslöshetsersättning. Såvitt framgår anser a-kassan att S.L. fått arbetslöshetsersättning och samtidigt deltagit i studier under perioden vecka 35 2011- vecka 34 2012 samt andra halvan av vårterminen 2013. Det faktum att S.L. varit registrerad på kurser vid Uppsala universitet perioden vecka 35 2011- vecka 34 2012, och att hon inför denna period haft för avsikt att studera, kan enligt rättens uppfattning inte utgöra tillräcklig grund för vare sig återkrav eller uteslutning. En faktor som talar för att hon bedrev studier under denna period är att hon anmälde sig till studier för vårterminen 2012 trots att hon inte klarade kursen hösten 2011. Detta skulle kunna tolkas på det sätt som a- kassan gjort, nämligen att S.L. bedrev studier men att hon inte klarade av godkänt resultat. Såvitt framgår har hon dock inte heller fått underkänt på de aktuella kurserna, vilket talar mot att hon deltagit i studier. Dessa omständigheter är inte i sig tillräckliga för att kunna [leda till] slutsatsen 4

att S.L. deltog i studier under aktuell period. Även när det gäller andra halvan av vårterminen 2013 kan utredningen i målet inte anses visa att hon studerat. Enligt förvaltningsrättens mening framstår det tvärtom som mer sannolikt att hon inte studerade under denna period. Den omständigheten att hon var registrerad som studerande hos CSN, och beviljats eller inte beviljats ersättning, kan inte ensamt tas till intäkt för att hon deltagit i studier. Det a-kassan åberopat gör det sammanfattningsvis inte sannolikt att S.L. deltagit i studier på ett sätt som orsakat att ersättning lämnats obehörigen eller att hon ska ha lämnat oriktiga uppgifter som påverkat ersättningen. A-kassans beslut ska därför upphävas. Förvaltningsrätten bifaller överklagandet och upphäver Finans- och Försäkringsbranschens arbetslöshetskassas (a-kassan) beslut att återkräva 86 730 kr av S.L. samt att utesluta henne ur a-kassan. Kammarrätten i Jönköping (2016-01-20, Stelzer, Mattsson och Käll): Huvudfrågorna i målet är om S.L. är skyldig att betala tillbaka den arbetslöshetsersättning hon har fått för perioden den 29 augusti 2011 26 augusti 2012 och om hon ska uteslutas som medlem från den 21 maj 2013. En första förutsättning för att S.L. ska vara skyldig att betala tillbaka arbetslöshetsersättningen är att hon inte haft rätt till ersättningen. S.L. var registrerad på kurser vid Uppsala universitet under perioden den 29 augusti 2011 3 juni 2012. Hon har anmält sig till kurserna och får således anses haft för avsikt att studera. Såvitt framgår har hon dock inte påbörjat eller ens försökt delta i kurserna. Hon har blivit varken underkänd eller godkänd på kurserna. Det framgår inte heller av de intyg A-kassan infordrat att hon har ansökt om studiemedel under perioden. Kammarrätten finner därmed att hennes avsikt att studera vid tidpunkten för kursanmälan inte föranleder att hon kan anses delta i utbildning i den mening som avses i 10 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Hon har således rätt till arbetslöshetsersättning under den aktuella perioden. Det föreligger därför inte grund för återbetalningsskyldighet. Det anförda utgör inte heller grund för uteslutning. Vad gäller förutsättningen för att utesluta S.L. som medlem återstår frågan om hon har varit studerande under andra halvan av vårterminen 2013. Hon har ansökt om studiemedel för vårterminen 2013, men fått avslag. Av registreringsintyg för vårterminen 2013 framgår att S.L. var registrerad som studerande under perioden den 21 januari 31 mars 2013. Hon blev godkänd på den aktuella kursen den 29 mars 2013. Mot denna bakgrund finner kammarrätten att S.L. inte varit studerande efter den 31 mars 2013. Hon har därmed inte lämnat oriktiga uppgifter om förhållanden av betydelse för hennes rätt till ersättning. Hon ska således inte heller på denna grund uteslutas som medlem. Överklagandet ska därför avslås. Kammarrätten avslår överklagandet. 5