SKRÄNGE BY 1870 N a1 Rusthåll Aa a2 Norrgård b. Lillgård c. Boställe d. Frälsegård e. Skattegård Gammalkils Hembygdsförening 2010-05-09
SKRÄNGE BY I ett Medeltida brev 6 juni 1360 står: Almund och Nils i Skränge har till skälig man Inge Timmerman upplåtit ½ attung jord, så när som på en åttondel i Sixtorp, med åker och äng ingärdes för 8 mark penningar kontant. Vid Älvsborgs lösen 1571 får Per i Skränge Ruståll betala sex öre i skatt för 1 pund koppar, Jöns betala 1 mark för 2 kor, 1 ungnöt, 3 får, 2 hästar Skränge Frälsegård var 1562 utgods till Brokind. I början av 1700-talet överlåter Peter Danckwardt gården till sin dotter Catharina Maria. 1778 säljer R.J. von Lingen skatterättigheten till Carl Hemmingsson och hans maka, i köpet ingår torpet Måshult. Dottern Ingrid Börjesdotter får gård och torp i bröllopsgåva vid giftet med Jonas i Lillgården. Rusthållet delas 1740 i 2 gårdar, men har från 1700-talets slut mestadels 4 ägare/brukare. Gårdarna flyttas ut efter laga skifte liksom Bostället/Mellangården. 1690 bor trumpetare Olof Röning på Trumpetarebostället. (Boställe är det samma som tjänstebostad). Siste trumpetaren i Skränge var Carl F. Lallerstedt som dog 1813. Kapten Jonas Brogren och hans stora familj, far till 17 barn, bor på gården från 1825 till 1870-talet. Skattegården köps 1609 av Per Larsson. Sonsonen Lars Jönsson klarar inte av att lösa ut sina syskon utan säljer gården till kyrkoherde Krönstrand ca 1710. Lars bygger en stuga åt sig och hustrun på utjorden Humpen. Från 1810 är gården tillbaka i släkten. Lillgården har gått i arv i samma släkt från 1650. Lars i Skränge är generation 10 på gården. 2
Ekhagen, Bostället Ekhagen, Bostället Beläget i backen mellan åkervägen till Staveryd och Skränge Mellangård. Där levde 1815 Magnus Nyström avskedad livgrenadier från Granhult, hustrun Maja Stina Andersdotter, sex barn och en fosterson till 1839 då Maja Stina (änka sedan 13 år) dör. Döttrarna Brita och Inga föds 1815 resp. 1818 på Ekhagen, Skränge ägor. Torparen Anders Andersson och Anna Persdotters son Anders och dotter Britta Stina föds på Skränge Boställes ägor 1821 resp.1823. Fadern dör 1838 vid 51 års ålder på Stafsäter, Skränge ägor. Han står som torpare på Ekhagen, Skränge. Är det samma torp eller två som ligger nära varandra? Gränsen mellan byarna justeras flera gånger. Sonen Anders Andersson junior är torpare på Ekhagen till sin död 1879 då är han 58 år. Systern Britta Stina bor kvar i stugan till 1909 då 86 år. Hon dör på Fattighuset 1912. Min mamma har skrivit en fin berättelse om Britta Stina och hennes stuga. Berättelsen finns att läsa på hemsidan, se Britte-Stine i Ekhagen. 3
Ekhagsstugan, Bostället Denna backstuga låg förmodligen på samma stenkulle som Ekhagen. De första som finns antecknade som boende är målaren Patrik Carlsson med hustru Anna Stina Nilsdotter. De kommer från Nykil 1840. Sonen Carl Fredrik föds i stugan den 29 november samma år. Efter två år flyttar de till Linköping. Då flyttar drängen i Skränge Boställe Carl Magnus Engman med hustru Margareta Samuelsdotter och sonen Johan Magnus in. De får ytterligare två barn Anna Lovisa och Gustaf Adolf. Carl Magnus Engman var född på Lystorp son till en soldat. Soldaterna stod högre i rang än torparna. De tilldelades ett soldatnamn som barnen ofta behöll. Alla Carl Magnus barn har dessutom två förnamn (lite högre status). Dottern Anna Lovisa gifter sig 1876 med fd. livgr. Anders Netzell. De bor i Ekhagsstugan i två år och får en gemensam son. Anna Lovisa har dessutom en son före äktenskapet. 1878 flyttar de till Ekeberg i Fettjestad. Carl Magnus Engman dör i stugan 1894 81 år gammal och hustru Margareta 1880 då 74 år. Stafsäter, Staveryd 1774 bosätter sig Nils Persson och Maria Nilsdotter med fyra barn på Stafsäter. Nils är född 1733 i Lillgården. De gifter sig 1763 och bosätter sig på Högstorps ägor. Sedan de kommit till Stafsäter föds två pojkar och en flicka. När Nils dör 1784 står hans hustru Maja som ägare till Ekhagen! Den äldste sonen Nils Nilsson gifter sig 1796 med Anna-Stina Persdotter från Sjögestad. Nils är sockenskomakare och torpare och äger enligt mantalslängden torpet, som enligt mantalslängden har 2 fönster (det var skatt på fönsterglas). Paret får fem barn. Äldsta dottern får namnet Maja Stina efter farmor, första sonen Peter efter farfar och nästa son Nils efter morfar. Det var vanligt att döpa enligt det mönstret. När sonen Nils föds 1804 står det att han föds på Stafsäter, Skränge ägor. Möjligen har man justerat gränsen mellan Staveryd och Skränge. I mantalslängden finns Nils kvar till sin död 1812 då Stafsäter brukas till Staveryd. Änkan Anna Stina Persdotter bor kvar till 1852. Hon dör efter ett år på fattighuset. 4
Ett torp med många namn Samuelstorpet Beem-stugan Bjöksnäs Gatan (till Skränge Lillgård) I dagligt tal på 1900-talet kallades torpet Gatan. Den sist boende Kalle (Joelsson) i Gatan dog där 1947 efter att ha bott i stugan i 20 år. Änklingen Samuel Jonsson gifter sig 1747 med Maja Månsdotter och kan vara den som givit det första namnet åt torpet. Hagen bakom torpet kallas vid storskiftet 1770 Samuelshagen. Avskedade soldaten Bengt Jonsson med hustru Brita Hemmingsdotter bor i torpet på 1760 och 70-talet. De har hos sig en flicka Kerstin Persdotter född oäkta i Brånstad. 1778 gifter sig Kerstin, då piga i Stillinge, med drängen Per Nilsson på gården. Efter att ha fått sitt första barn i Bäcken flyttar de in i Samuelstorpet där nästa barn föds 1781. De får ytterligare tre barn innan Peter Nilsson Behm dör 1811. Hans titel är saltpetersjudare. Dessa arbetade med att utvinna saltpeter från jord med urin och träck t.ex. under spiltor och bås. Salpetern användes sen vid framställning av krut. Kerstin dör på Fattighuset 1831 sedan hon bott där i tre år. Yngsta dottern, ofärdig och halt, är piga i Lillgården. Björksnäs (enligt kyrkoboken) kallas i handlingarna vid laga skifte för Behmtorpet. Ett flertal torpare byter sedan av varandra fram till 1906 då den siste grenadiern på Mosshult Anders Johan Krantz flyttar in med sin maka. Han var skomakare och en duktig slaktare enligt Kalle på Back. 5
Staveryds soldattorp nr 76 På 1704-års karta för Staveryd finns soldattorpet utmärkt strax norr om Samuelshagen och Björknäs. På Skränge storskifteskarta 1770 står Stafrelyckan där soldattorpet ligger på 1800 och 1900-talet. 1688 finns i Staveryds mantalslängd soldaten Nils enligt rullorna Nils Styv. Han har gift sig 1685 med Ingrid Olofsdotter från Drättingetorpet. Han dör vid 36 års ålder 1698. Soldaterna avlöser varandra Anders, Håkan, Nils, Sven, Lars, Tilian och Johan Rosendahl Jonsson. 1743 antas Jonas Rosendahl Eliasson som soldat för Staveryd. Han har tre hustrur. Med den första Karin Månsdotter får han fyra barn, det sista på Holmtorpet. Sara Månsdotter bor på Holmtorpet vid vigseln. Hon dör efter 5 års äktenskap barnlös.lisken Gabrielsdotter som är änka med två barn, föder två söner och en dotter. Jonas Rosendal dör 1783, 63 år. Kan det var då man bygger Staveryds soldattorp strax norr om Holmtorpet? Efter Rosendal tillträder Johan Stafström Wiman. Han gifter sig 1782 med Anna Samuelsdotter från Vikingstad. De får tre döttrar och en son. Vid Skränge laga skifte 1870 kallas hagen mittemot soldattorpet Stafströmslyckan. Stafström är soldat 17801810. Soldaterna byter av varandra Lars Stafström, Peter Månsson Hall, Carl Magnus Staf Svartling och Anders Staf. Adolf Fredrik Qvist är den siste indelte soldaten på roten.han tar värvning vid 21 års ålder och gifter sig 1879 med Sofia Albertina Thyrsdotter. Sofia föder 15 barn Varav 12 uppnådde vuxen ålder. Han slutar sin knekttjänst 1905. Qvist försörjde sin stora familj som murare. Han fick skörda två åkrar närmast tomten och hade 2-3 får och en ko i ladugården. Efter faderns död 1938 köpte Arne Asplunder den förfallna stugan och flyttade den till Bankeberg. Där ligger den renoverad i nästan ursprungligt skick med torvtak. 6
Holmtorpet, Skattegården med 2 fönster byggs runt 1750. Första torparen Nils Larsson och hustru Anna Maria Persdotter får sitt första barn där 1752. Tredje barnet föds och dör 1757. Under de första tio åren föds många barn till olika föräldrapar. Det är soldater, saltpetersjudare och torpare. Torparen Peter Jacobsson med hustru och ett barn kommer från Nykil och är mantalsskrivna 1793 till 1812 då de flyttar till Snickarhemmet på Skattegårds marker. Anders Andersson den siste torparen flyttar in med hustru Maja Greta. Hon dör i barnsäng 1813 men barnet överlever. Anders gifter om sig efter ca ett halvt år med Maja Andersdotter. De får fyra döttrar och tre söner. Alla sönerna döps till Anders, den siste överlever. Efter 30 år dör torparen. Hustrun bor kvar till 1871 då hon flyttar till fattighuset. Området vid Holmtorpet kallas Lådlyckan. Enligt min mamma byggdes en stuga på den gamla grunden, plockades ned, byggdes upp och blev torpet Ladbacken. 7
Granhult, Ryttaretorp 104 till Skränge Rusthåll På roten finns 1691 Bengt Skräng. Han följs bl.a. av Johan Skräng, Nils Skrängberg och Per Skrängberg. Det är stor omsättning på soldater under krigen i 1700-talets början. Per Skrängberg är född 1718 i Bulten, hans far är soldaten Per Drätting. Per gifter sig 1742 med Maria Andersdotter vars far är ryttaren Anders Drätting på Lillsätter. Det var mycket vanligt att soldatfamiljerna var ingifta i varandra. Näste ryttare Lars Nyström får nio barn med två hustrur. När han dör 1789 flyttar familjen till Ladusäter. Livgrenadjären Magnus Nyström får avsked efter 22 år och flyttar till Ekhagen. När Sven Ström får avsked 1840 som soldat efter 32 år flyttar han med hustru till Smårå. Näste soldat på torpet Anders Skog Bengtsson och Anna Stina Andersdotter får åtta barn. Gustav en av sönerna blir näste soldat på Granhult. Anders får avsked efter 32 år och flyttar med hustru och 2 söner till Hagalund, då nybyggd stuga bredvid Granhult. Karl Peter Hildén tillträder 1885. Han gifter sig 1890 med Augusta Berg änka med 7-årig dotter. De får två gemensamma barn 1890 och 1892. De varnas av prästen 1895 för oenighet i äktenskapet. När han slutar 1900 tillträder Frans Adolf Hildén som gifter sig samma år med Augusta Andersdotter. Granhult styckas av från Skränge Rusthåll. Frans Adolf får egnahemslån 1911 och köper då fastigheten bestående av boningshus, ladugård och en ägoareal på ca 4 hektar. 1930 är han fjärdingsman boende på Källeberg vid Humpen. 8
Hagalund, Norrgården Gratialisten (pensionerade soldaten)anders Skog bygger sin stuga 1870 och flyttar ca 100 m från Granhult, Anders dör i Hagalund 1884 och hustrun Anna-Stina Andersdotter 1901. Sonen Otto Skog gifter sig 1901 med Anna Charlotta Andersdotter. De får sonen Ivar 1902 och flyttar efter några år till Sonstorp. 1911 säljer ägarna den del av grenadiertorpet nr 104 Granhult på vilken lägenheten Hagalund är belägen. Citerat ur kontraktet: Åbyggnaden tillhör köparen, för ägorna inom nuvarande inhägnad betalar köparen 100 kronor. Köparen förbinder sig dessutom att betala avsöndringen. Köpare är P.J.Rödin Ljungsberg, Bostället Ljungsbergshagen ligger söder om vägen till Granhult. Kanske låg stugan där. Här bor vid husförhörslängdernas början mest änkor. 1785-1791 är sockenskräddaren Lars Silverstrand med hustru mantalsskrivna i stugan. Ladusäter/Lasäter, Skattegården Här bor 1780-1794 Johan Kihlberg tidigare soldat på Mosshult med hustru Maria Jönsdotter son och dotter. Föräldrarna dör 1794 resp. 1790. Inhyst finns saltpetersjudare Måns Friman 1784-1791 Änkan efter ryttare Nyström på Granhult Maja Larsdotter flyttar in med tre minderåriga barn Hon dör i Ladusäter 1821 vid 73 års ålder inhyses sedan flera år hos torparen Anders Andersson Brandstedt och hustru Stina Larsdotter. Dessa gifter sig 1814 i Gammalkil och får fyra söner. När mannen dör 1853 tar sönerna över. Änkan Stina Larsdotter med sönerna Johannes och Gustav Andersson flyttar 1866 till Kapperstad och är egenbrukare på ¼ Kapperstad Västergård vid Humpen. Är Ladusäter möjligen föregångaren till Ladbacken? 9
Ladbacken, Lillgården Först boende 1862 är Carl Månsson Hall avsked.livgr från Mosshult med hustru Stina Greta Andersdotter De dör i stugan 1881 resp 1880. Drängen på Lillgården Oskar Karlsson gifter sig 1883 med pigan Regina Hjelte på samma gård. De flyttar in i Ladbacken och får där fyra barn innan de 1891 flyttar till Gävbo. Från Råå kommer torparen Alfred Andersson med hustru Brita Andersson och tre barn. Enligt uppgift fick de sammanlagt 10 barn. Oskar Augustsson är född i Lillgården och blev en trotjänare åt familjen Jonsson. 1916 flyttar Oskar och Maria med sonen Karl in i Labacken. Vid en intervjuv 1961 berättar Oskar att han hört att ladugården vid Labacken byggdes ca 1870. När Lådan flyttades dit vet vi inte men det kan ju tidigast ha skett på 1870-talet. Nysätter, Rusthållet Stugan låg ca 100 m nordväst om Skogen. I laga skifteshandlingarna finns Torpet Nysätter stugplan och åker. Stugan byggs omkring 1760 åt Per Skrängberg med familj, då han avskedas som ryttare från Granhult. Dottern Maja blir soldat Jonas Silverstrands fjärde hustru. Den yngsta dottern Lisken (Elisabet) föds på Nysätter och är den av systrarna som bor kvar som torparhustru, sedan hon 1789 gift sig med Johan Carlsson född i Nykil. De får fyra döttrar och två söner, men endast Carl överlever till vuxen ålder. Carl tar över på torpet efter fadern. Han är dessutom skräddare. Han gifter sig 1822 med Stina Eriksdotter från Hägerstad. De blir barnlösa då hon är sjuklig. Stina dör 1839 och Carl gifter sig samma år med Anna Bengtsdotter från Ö.Tollstad. De får tre döttrar två lever då familjen 1851 flyttar till Ö.Tollstad. 10
Torparen Frans August Johansson och Stina Johanna Jern flyttar in. Av de sex sönerna dör en som sexåring medan de övriga lämnar hemmet vid 15-16 års ålder och blir drängar på olika gårdar. En son Gustav Skott Fransson blir livgrenadjär på Granhult 1872. Frans August dör 1877 då 54 år, Stina dör fattig 1885. De sist boende i stugan 1886-1890 är änkan Augusta Berg Sandqvist och hennes dotter Anna Augusta född i Amerika 1883. Augusta gifter sig 1890 med livgrenadjären Karl Peter (Andersson) Hildén på Granhult Skogen, Bostället I mantalslängden 1751 finns Carl som är ofärdig och hustru Sara. Dottern Anna föds på Skränge ägor 1755 sonen Jonas 1762 på Skogen, där han dör efter 5 mån. Familjen flyttar då till Humpen. Torparen Måns Håkansson, Maja Persdotter och sonen Jacob född 1793 kommer 1798 från Drättinge. Måns är sedan rusthållare i Skränge 1807 till sin död 1833 och äger då 3/8-dels mantal. Gabriel Nilsson och Brita Stina Persdotter kommer från Nykil 1815. Sonen Johan gifter sig 1832 med Anna Cajsa Persdotter. De bosätter sig på Skogen och driver det till år 1840, då båda dör Skogen brukas till Råå i tio år från 1850-1856 av Samuel Peter Carlsson med familj. Nästa torpare Karl Johan Samuelsson med hustru Carolina Patron och sonen Carl Fredrik kommer 1858 från Nykil. En son och en dotter föds på torpet de flyttar till Grönlund 1886. Torpet är sedan obebott. 1913 avstyckas Skogen från Skränge Boställe enl. Henning i Staveryd finns då inget hus på området. En stensättare Andersson får egnahemslån och 1914 får han hjälp av David på Back och Alfred i Ladbacken att bygga sig en bostad. 11
Mosshult, soldattorp nr 75, Skränge Frälsegård Vid 1600-talets slut finns soldater mantalsskrivna både på Skattegården och Frälsegården. På rote 75 finns Skräck 1692, Gabriel 1704 och Anders Kihlberg 1709, men var de bor vet vi ej. I mantalslängden 1704-1711 för Skattegården bor Nils Håkansson med hustru Kerstin på Måsshult. Pigan Kerstin finns där 1712-1740. Johan Kihlberg antogs som soldat för roten 1739, hustrun Maria Jonsdotter får första barnet Karin som föds 1745 på Måsshult. De får ytterligare tre barn på torpet och flyttar till Ladusäter. Johan Brogren tillträder 1777 och gifter sig 1778 med pigan Lisa Olofsdotter i Skattegården. Johan dör redan 1783, då har de fått tre barn ett lever. Näste soldat Johan Strömbeack tjänstgör 1784-1803. Johan och hustrun Maria kommer från Grebo. Två söner och en dotter föds i Mosshult. Peter Torn tjänstgör i 12 år Familjen flyttar till Ö.Tollstad 1812. Lars Duktig antas 1810. Efter Duktig antas Carl Lind Samuelsson 1819 han gifter sig 1823 med Anna Stina Nilsdotter född i Kuggarp. 1833 flyttar familjen till Backen där de är de först boende. Nästa soldat på torpet Carl Månsson Hall född i Viby gift med Stina Greta Andersdotter från Westerlösa. Stina föder åtta barn två lever till vuxen ålder. När Carl får avsked 1862 flyttar de till Labacken. Han efterträds av Anders Johan Krantz, född 1844 i Granhult, son till livgren Anders Skog. Han gifter sig 1866 med pigan i Lillgården Matilda Månsdotter. Dottern Anna flyttar till Linköping, Clara Augusta blir piga i Skiestad och sonen Johan dräng i Skattegården. 1906 flyttar soldaten med hustru till Björksnäs. Mosshult kallas sedan Sonstorp. Mosshult Staveryd Brukaren på Staveryd Johan Peter Jacobsson är 1868 den först boende på detta torp. Johan och hustrun Johanna bor som inhyses hos sonen Johan Johansson tills de dör 1906 resp 1907. Enligt Henning bor sedan en man vid namn Jung på småbruket. Ett torp med många namn 12
Mosshult, Löts utjord 16360326 vigs Anders dotter Kerstin i Måshult med Lasse skomakare. Sven får med Karin (andra hustrun) dottern Kerstin i Måshult1659. Kerstin gifter sig 1684 med soldaten för Råå Håkan Håkansson, fyra barn föds på soldattorpet innan de flyttar till Måshult. De får ytterligare sex barn. Yngste sonen Per Håkansson född 1712 bor i stugan med hustru och två barn på 1730-talet. Under de första hundra åren föds många barn på torpet men få överlever. Håkan Gustafsson och Kerstin Henriksdotter kommer från Gubbestugan 1738. Av sex barn överlever sonen Anders och dottern Kerstin barnaåren. Kerstin Håkansdotter gifter sig i Moshult 1763 med torparen Anders Johansson. De bor på torpet i 20 år med tre barn. Anders Persson född i Vinneberg gifter sig med Stina Larsdotter i Nykil 1802. Han blir torpare i Moshult 1809 men dör 1823. Efter två år gifter Stina om sig med Petter Larsson från Ö.Tollstad. Han brukar torpet i fem år då de flyttar till Ö.Tollstad. 1832 1860 ägs Moshult av greve Douglas på Gerstorp och brukas av Magnus Kula som en period bor i Lunnarp, Sya. Peter Andersson i Löt äger torpet från 1860 då brukarna byter av varandra. Smeden Per Johan Sjöberg med hustru och tre barn kommer 1876 från Normlösa. 1884 görs en mätning av Löts Moshult och smeden köper stället 13
Backen, Lillgården Carl Lind flyttar till stugan Backen med sin familj från Skränge Mosshult 1833, då han fått avsked som livgrenadjär. Troligen har han byggt stugan själv bara 100m bort. Han har med sin hustru Anna Stina Nilsdotter tre söner och två döttrar. Carl dör 1839. Sonen Petter Carlsson Lind som är sockenskomakare kommer med sin hustru Johanna Svensdotter två söner och en dotter 1863 från Björksnäs. 1874 gifter Petter om sig med Anna Lena Månsdotter från Sjögestad, sedan hans första hustru dött. Den yngste sonen dör vid fyra års ålder. Petter lever fortfarande 1907 när dottersonen David på Back köper stugan och lite åker av Skränge Boställes utjord och bosätter sig där som nygift. På 1930-talet får han egnahemslån till att köpa återstoden av utjorden ca 16 tunnland samt en del av utskogen där det fanns timmer till en ladugård, en mindre snickarbod samt tillbyggnad och förbättring av bostaden. Han var en duktig snickare och sågade virke till många hus. Han var även byslaktare. Davids hustru Hilda dog redan 1954. Sonen Kalle bodde med sin far fram till 1978 då Kalle blev sjuk och David kom till Ekero där han dog samma år. Björksäter, Skattegården Vid Laga ting 1609 den 31 maj i Vikingstad godkänns Per Larssons köp av en Skattegård i Skränge, med ett torpställe Byrkesäter. 1656 föds Larsas dotter Kerstin i Börkesäter. Hon gifte sig 1681 med bonden Anders Jönsson i Häggebo. År 1661 gifter sig Nils Johansson, Godegård och Mariet Olofsdotter från Börkesäter. Skomakaren Olof Thorsson gifter sig 1659 med Sara Jönsdotter, Skränge Rusthåll. Sara dör 1699 då har hon fött sex barn. Samma år gifter Olof om sig med Kerstin Jönsdotter sondotter till Per Larsson, Skattegården. Deras tre barn föds på Sätertorpet som jag tror är Björksäter. Deras sista son Lars Olofsson gifter sig i Sätertorpet men han dör i Hättan Nykil 1775, 70 år. De sista boende är Bengta Jönsdotter med dotter Maria Bengta. De bor på torpet till ca 1770 Var i Björksäter torpet låg vet vi inte. Kanske i närheten av ladan som finns där i dag. 14
Skogen, Skattegården Vi vet inte var på Skattegårdens marker denna stuga låg Sven Wästgöte dör på Skogen 1650, hustru Anna Larsdotter dör 1732 vid 77 års ålder och 1765 dör änkan Anna Månsdotter av håll och sting (lunginflammation) 71 år alla vid Skränge Skogen. Saltpetersjudaren Per Bengtsson/Lindqvist och hustru Sara Larsdotters barn föds i olika stugor i Fettjestad och Skogen enl mantalslängd Skattegårdens ägor 1765-1771. Bengt Larsson med hustru Anna Nilsdotter 1773 till 1789 fyra barn föds i stugan De sist boende är Anders Jonsson och Britta Larsdotter som 1784 kommer dit med sex barn. Hagen, Skattegården Även för denna stuga är läget okänt. Den finns i husförhörslängden med boende 1748-1775. Där bor flera saltpetersjudare och änkor. Snickarehemmet, Skattegården Plats okänd Anders Jönsson har av Patriotiska sällskapet belönats med en silverkedja att bäras på bröstet för 28 års trogen tjänst på Skränge Skattegård hos ägaren Carl Jonsson. Anders med hustru Brita Larsdotter kommer från Liljeholmen, Mogestad med tre barn. Dottern Maria föds på Snickarhemmet 1780, där föds ytterligare två barn som dör före två års ålder. 1786 flyttar de till Skogen, men flyttar snart tillbaka till Snickarhemmet. Anders dör av ålderdoms- bräcklighet 1812 ett år efter sin hustru. Peter Jacobsson med hustru Anna flyttar in och bor här tills Peter dör 1830. Anna flyttar efter tio år till Fattighuset där hon dör 1845, 80 år. Sammanställt av Margaretha Olofsson 15
Staveryd I skattelängden för Älvsborgs lösen 1571 deklarerar Per i Staveröd: 2 pund koppar, 2 kor, 2 ungnöt, 6 får, 3 svin och 1 märr Gården ägs vid 1600-talets slut av Lars Grubbe. Då gården inte ingår i någon by finns inte några skifteshandlingar, men gården ingår i flera stängseldelningar. Stavsäter torp Stafsäter soldattorp 76 Quist-stugan Mosshult Lövstad Huset flyttat till Ekäng 1925, men nu rivet. hus från 1917 Staveryd fram till 1911 16