Befolkningsstatistiken folkmängden och dess förändringar

INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken folkmängden och dess förändringar Folkmängd De äldsta publicerade uppgifterna om folkmängden i kommuner och församlingar mellan åren 1805 och 1910, med cirka 5 års mellanrum, finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A). Befolkningsstatistik och dess föregångare Tabellkommissionens berättelser. För perioden 1910-1961 finns årliga uppgifter i Folkmängden inom administrativa områden den 31 december. Uppgifter för 1962-1966 har publicerats i serien Statistiska meddelanden (SM), (B 1963:8, B 1964:4, B 1965:3, Be 1966:3, Be 1967:5). Mellan åren 1967 och 1979 ingår uppgifterna i Folkmängd 31 dec, del 1, mellan 1980 och 1990 i Folkmängd 31 dec, del 1-2 och mellan 1991 och 1996 finns uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1. Folkmängden länsvis från 1749, samt i städerna från 1800, finns även publicerad i Historisk statistik för Sverige 1720-1967, Del 1 Befolkning, 2. uppl. Folkmängden i kommuner och församlingar från 31 december 1950 till 31 december 1975 enligt indelningen i kommuner 1 januari 1976 finns utgiven i Folkmängd 31 december 1950-1975 i län, kommuner och församlingar. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna 1851-1855 och 1856-1860 samt därefter för tioårsperioder till och med 1891-1900. För den därefter följande tioårsperioden 1901-1910 finns motsvarande uppgifter i publikationen Befolkningsrörelsen, översikt för åren 1901-1910. För de tre årtiondena mellan 1881 och 1910 är uppgifterna om födda och döda utökade med uppgifter om utrikes flyttning. För åren 1911-1957 finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren 1958-1961 i Folkmängden inom administrativa områden. För åren 1962-1966 finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1949 = Population dans les districts administratifs le 31 décembre 1949. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2010. urn:nbn:se:scb-befadm-1949

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR FOLKMÄNGDEN INOM ADMINISTRATIVA OMRÅDEN DEN 31 DECEMBER 1949 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1950 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 501506

STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE ÉTAT ET MOUVEMENT DE LA POPULATION POPULATION DANS LES DISTRICTS ADMINISTRATIFS LE 31 DÉCEMBRE 1949 PAR LE BUREAU CENTRAL DE STATISTIQUE

TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån tår härmed överlämna sin redogörelse för folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1949. Stockholm den 17 maj 1950. Underdånigst IVAR UHNBOM. HENRIK GESCHWIND. Hjalmar Rydberg.

Innehållsförteckning. Sid. Text 1 Tab. 1. Folkmängden inom särskilda administrativa områden den 31 december 1949, enligt indelningen den 1 januari 1950 9 Tab. 2. Folkmängden, länsvis, år 1949 41 Bihang. Folkmängdens förändringar, länsvis, år 1949 43 Index. Pages Texte 1 Tabl. 1. Population des communes, cantons, juridictions, villes et départements, le 31 décembre 1949 (selon la division administrative en vigueur dès le 1 er janvier 1950). 9 Tabl. 2. Population par département, en 1949 41 Col. 1: Départements et les villes les plus grandes, Lb. = campagne, St. = villes. Col. 2 4: Population à la fin de l'année selon la division administrative en vigueur à cette date. Col. 5 7: Population à la fin de l'année selon la division administrative en vigueur dès le 1 er janvier de l'année prochaine. Col. 8 10: Population moyenne pour l'année. Mankön = sexe masculin, Kv.-kön = sexe féminin, Snmma = Total. Appendice. Mouvement de la population, par département, en 1949 43 Col. 1: Départements. Col. 2: Mariages. Col. 3: Nés vivants. Col. 4: Dont illégitimes. Col. 5: Décès. Col. 6: Dont dans la première année de vie. Col. 7 10: Migrations intérieures. Col. 11: Immigrants. Col. 12: Émigrants. Col. 13 14: Introuvables. Col. 15: Accroissement (+) ou diminution ( ) de la population. Lb. = campagne, St. = villes, Hela riket = Royaume. Résumé. La population totale de la Suède au 31 décembre 1949 s'élevait à 6 986 181 habitants. L'augmentation pendant l'année, à savoir 61 293 personnes, correspond à 8'85 /oo de la population au début de l'année. La plus grande partie do l'augmentation se réfère aux villes. De même la population de la campagne a augmenté quoi que dans un degré bien insignifiant. D'après les calculs préliminaires, le nombre des mariages contractés en 1949 a été de 54 430, soit 7'83 pour 1 000 de la population moyenne. La nuptialité est plus basse que dans les années dernières. Le nombre des nés vivants, d'après les calculs préliminaires, a été de 120 947. Dès 1945 la natalité a continuellement décru, mais la proportion des nés vivants pour 1000 de la population moyenne en 1949, à savoir 17'39 est encore supérieure à celle des années antérieur à 1942. Le nombre total des décès, aussi d'après les calculs préliminaires, était de 69 222, ce qui correspond à un taux de mortalité do 995 pour 1000 de la population moyenne. L'excédant des naissances monte à 51 725, ou 7'44 % de la population moyenne en 1949. Le nombre des émigrés peut être fixé à 14 174, et celui des immigrés à 23 997. Quant à les immigrés, il faut observer, que les chiffres se réfèrent à des personnes enregistrées en l'année 1949. Cependant une grande part de ces personnes doivent être venues dans le royaume avant cette année. Avec les émigrés, on a rayé des registres de population 2 128 individus comme <introuvables», c.-à-d. personnes ayant abandonné leur paroisse sans notification due. De l'autre côté, 1 749 personnes «introuvables» furent enregistrées de nouveau en 1949.

Föreliggande berättelse innehåller i tabellavdelningen uppgifter beträffande folkmängden inom särskilda administrativa områden vid utgången av är 1949, enligt indelningen vid ingången av nästpåfoljande år. Dessa uppgifter grunda sig, utom för Stockholm (jfr härom Anm. till tab. 1), på prästerskapets summariska folkmängdsredogörelser. För domsagor, tingslag och städer med rådhusrätt meddelas, liksom skett fr. o. m. 1940 års berättelse, även uppgifter beträffande landarealen i km 3. De i jämförelse med föregående år i vissa fall ändrade arealuppgifterna bero på områdesregleringar eller nymätningar o. dyl. Såsom bihang till berättelsen har liksom de föregående åren fogats en tabell, innehållande delvis preliminära uppgifter länsvis över folkmängdens förändringar under redogörelseåret. Uppgifterna i denna tabell rörande den inrikes omflyttningen, immigration och emigration samt överföringar från och till boken över obefintliga grunda sig på de summariska folkmängdsredogörelserna, medan siffrorna angående ingångna äktenskap, levande födda och döda äro för åren 1949 och 1948 hämtade från de av statistiska centralbyrån tidigare offentliggjorda preliminära kvartalsöversikterna samt för år 1947 från den ännu icke publicerade berättelsen om befolkningsrörelsen för samma år. Härutöver är att nämna, att statistiken över utrikes omflyttning samt omföring av obefintliga med avseende å bl. a. ålder, civilstånd och land fr. o. m. år 1948 grundas på i statistiska centralbyrån föreliggande nominativa uppgifter, som pastorsämbetena under året avgivit till riksbyrån för folkbokföringen. Tidigare ha motsvarande uppgifter ingått i de summariska folkmängdsredogörelserna. Rikets folkmängd vid 1949 års slut utgjorde 6 986 181 personer och visar vid jämförelse med nästföregående års folkmängdssiffra, 6 924 888 personer, en tillväxt under år 1949 av 61 293 personer eller 8 ss promille. Följande översikt visar ökningen under år 1949, jämfört med vart och ett av de närmast föregående tio åren. Folkökningen eller -minskningen länsvis under år 1949, beräknad på 1 000 invånare, angives i efterföljande tablå, i vilken till jämförelse införts motsvarande siffror även för de närmast föregående två åren. Talen äro beräknade från den 31 december ett föregående år till den 31 december under året.

2 FOLKMÄNGDEN. Den absolut taget största tillväxten kommer på Stockholms stad med 23 024 personer; därnäst följa Göteborgs och Bohus län med 6 825 samt Västmanlands län med 4 825. Jämtlands län företer en obetydlig minskning av folkmängden. Stockholms län har minskats med ej mindre än 7 730 personer som följd av Spångas och Hässelby villastads köpings införlivande med Stockholms stad den 1 jan. 1949. Rikets folkmängd av mankön har under år 1949 ökats från 3 449 647 till 3 480 604 och av kvinnkön från 3 475 241 till 3 505 577. På varje tusental män komino såväl vid årets början som vid dess slut 1 007 kvinnor. Sedan den svenska befolkningsstatistikens begynnelse har kvinnkönets relativa övertalighet aldrig varit så ringa som under de två senaste åren. Under det sista halva århundradet har det kvinnliga överskottet sjunkit från 49 % år 1900 till, som nämnts, 7 %» åren 1948 och 1949. Fr. o. in. 1919 råder å landsbygden överskott av män och detta gäller fr. o. m. 1934 landsbygden inom varje län. En relativt stor övertalighet av kvinnor över män är däremot utmärkande för städerna, särskilt de större. 1 Enligt folkmängdsfördelningen vid slutet av år 1949 var antalet kvinnor på 1 000 män å hela landsbygden 939 och i städerna 1 093 mot 939 resp. 1 097 år 1948. I tab. A. lämnas en översikt av folkmängden och dess förändringar inom vissa huvudgrupper av administrativa områden på landsbygden samt i städerna under tiden fr. o. m. den 1 januari 1949 t. o. m. den 1 januari 1950. Till den i tabellen särskilda gruppen av köpingar äro härvid räknade endast sådana som bilda egna kommuner, medan övriga köpingar (4 st.) äro inräknade i municipalsamhällena. Med städer under 10 000 inv. avses sådana den 1 januari 1950. Folkökningen eller -minskningen under år 1949 (kol. 3 och 4) innefattar icke i något fall områdesregleringar, som trätt i kraft under året (utvidgning av två municipalsamhällen). Dessa ha räknats, som om de trätt i kraft först den 1 januari 1950, varför folkökning eller -minskning, som är en följd härav, ingår i kol. 6. Såsom framgår av kol. 3 och 4 i tab. A har, oavsett områdesregleringar, folkmängden under är 1949 ökats för samtliga i tabellen upptagna grupper ') Vid 1950 års början förelåg övertalighet av män i 20 städer, nämligen Nynäshamn, Nacka, Vaxholm, Oxelösund, Torshälla, Motala, Nässjö, Mölndal, Marstrand, Trollhättan, Hagfors, Karlskoga, Västerås, Fagersta, Köping, Borlänge, Ludvika, Sandviken, Kramfors och Kiruna.

FOLKMÄNGDEN. 3 Tal. A. Folkmängd och folkökning 1 /i 1949 1 /i 1950. med undantag lör övrig landsbygd, som efter en anmärkningsvärd folkökning under år 1948 ånyo avsevärt minskats. Den folkökning, som för hela riket (landsbygd resp. städer) kan beräknas med ledning av i bihangstabellen redovisade tal för befolkningsrörelsens olika faktorer, skiljer sig i allmänhet något från den i samma tabell (kol. 15) och i tab. A (kol. 3) angivna folkökningen. Den differens som här årligen förekommer är beroende bl. a. på brister i själva systemet för kyrkobokföringen. Beträffande Stockholms stad bör särskilt observeras, att man för framräkningen till årets slut icke utgår från den kyrkoskrivna folkmängden vid nästföregående årsskifte utan från den mantalsskrivna folkmängden den 1 nov. samma år. Enligt prästernas redovisning inflyttade under år 1949 77 572 personer från stadsförsamlingar till landsbygd. På grund av påtalade brister i folkbokföringen är emellertid detta antal icke detsamma som antalet redovisade utflyttningar från städer till landsbygd (79 928), vilket det vid en felfri redovisning naturligtvis borde vara. Resultatet av den inrikes omflyttningen mellan landsbygd och städer under år 1949 kan sålunda icke exakt angivas enligt de i bihangstabellen anförda siffrorna men rör sig om ett inflyttningsöverskott för städerna och samtidigt ett utflyttningsöverskott för landsbygden av i runt tal 21 000 personer (19 000 år 1948 och 29 000 år 1947). I följande sammanställning redovisas för städer, köpingar och municipalsamhällen, huru i tab. A (kol. 6) angiven folkökning eller -minskning genom omrädesregleringar den 1 januari 1950 fördelar sig på resp. nybildningar, inkorporeringar och utvidgningar. Städer

4 FOLKMÄNGDEN. Köpingar Municipalsamhällen Vid årsskiftet 1949/50 ha även områdesregleringar ägt rum mellan skilda län. Sålunda överflyttades områden från Uppsala län till Stockholms län och Västmanlands län, från Västmanlands län till Södermanlands län samt slutligen från Örebro län till Kopparbergs län. Rörande här nämnda och övriga administrativa regleringar ävensom beträffande en del oregelbundenheter i rikets indelning lämnas redogörelse i anmärkningar till tab. 1. Ett slags mellanställning mellan egentliga landskommuner och köpingar eller municipalsamhällen intages av vissa kommuner, för vilkas hela områden samtliga stadsstadgor äro gällande, utan att de åtnjuta köpingsrättigheter eller äro att anse som municipalsamhällen. Denna grupp av kommuner, omfattande vid utgången av 1949 Fiskebäckskil, Grundsund och Karlsborg, hade vid samma tidpunkt en sammanlagd folkmängd av 5 129 personer. Rikets judiciella indelning har vid årsskiftet 1949/50 undergått förändring så till vida, att städerna Karlshamn och Sölvesborg lagts under landsrätt och att i samband härmed Bräkne och Listers domsaga uppdelats i Bråkne och Karlshamns domsaga samt Listers och Sölvesborgs domsaga. Av rikets 132 städer hava 49 egen jurisdiktion, och deras sammanlagda folkmängd utgjorde den 1 jan. 1950 2 525 273 personer mot 4 460 908 personer i rikets domsagor. Beträffande de viktigaste posterna i folkmängdens förändringar lämnas i tab. B absoluta och relativa tal för de senaste tio åren. Siffrorna för de två sista åren äro preliminära, med undantag dock för emigranter och immigranter. Förändringarna länsvis under år 1949 meddelas i absoluta tal i den såsom bihang intagna tabellen (s. 43) och i relativa tal i tab. C. Antalet ingångna äktenskap under 1949 är såväl absolut som relativt taget något lägre än närmaste föregående åren. Såsom framgår av tab. B, företer antalet levande födda för de senare åren, såväl absolut som relativt taget, en nära nog oavbruten ökning t. o. m. år 1945, men visar under de följande åren och särskilt under redogörelseåret en markerad tillbakagång. Beträffande antalet levande födda utom äktenskap meddelas för år 1949 preliminära uppgifter länsvis i bihangstabellen, vartill här nedan fogas upp-

FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. 5 Tab. B. Folkmängdens förändringar, åren 1940 1949. gifter för landsbygd, städer och hela riket i förhållande till hela antalet levande födda, med jämförelsetal för de båda närmast föregående åren. Talen för år 1947 äro definitiva. Antalet avlidna 1949 låg såväl absolut som relativt något högre än 1948. Skillnaden är dock obetydlig. Vid jämförelse med tidigare år särskilt år 1942 med dess rekordartat låga dödlighet bör ihågkommas, att de två senaste årens siffror äro preliminära. Dödstalet har såsom vanligt under senare år varit högre för landsbygden än för städerna, vilket år 1949 även gäller varje län för sig.

6 FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. Tab. C. Ingångna äktenskap, levande födda, döda samt födelseöverskott på 1 OOO av medelfolkmängden, år 1949. Preliminära uppgifter. I bihangstabellen redovisas enligt preliminär sammanräkning länsvis, jämsides med hela antalet döda, även antalet i första levnadsåret avlidna, vilket för hela riket utgjorde 2 804, motsvarande 23 2 / av 120 947 levande lödda. Relativtalet är lika stort som år 1948, och är det lägsta som observerats i vårt land. För landsbygd resp. städer voro ifrågavarande relativtal 24o resp. 223 % och som vanligt under senare år var alltså spädbarnsdödligheten, liksom det allmänna dödstalet, något högre för landsbygden än för städerna. Födelseöverskottet har för redogörelseåret, som en följd av födelsetalets nedgång och den något ökade dödligheten minskats och utgör 51 725 personer, eller på 1 000 av mcdelfolkmängden 7-44 mot 3-n för femårsperioden 1936 1940 samt 8-ii för perioden 1941 1945. Samtliga län visa födelseöverskott, vad såväl städer som landsbygd beträffar. För hela landsbygden utgör födelseöverskottet 22 941 och för städerna 28 784. Anmärkningsvärt är att över hälften av födelseöverskottet kommer på städerna, trots att dessas folkmängd väsentligt understiger landsbygdens. Såsom i det föregående berörts (sid. 3), äro de å sid. 43 anförda siffrorna beträffande den inrikes omflyttningen på grund av brister i själva systemet för kyrkobokföringen m. m. att betrakta såsom endast approximativt riktiga. Den inrikes omflyttningen mellan församlingarna år 1949 rör sig emellertid

FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. 7 Tab. D. Ingångna äktenskap, levande födda och döda på 1 OOO av medelfollemängden i några europeiska länder, åren 1945 1948. som synes om i allt cirka 548 OOO personer. Av dessa utflyttade omkring 299 000 personer till städer, varav omkring 99 000 från landsbygd, medan omkring 278 000 flyttade från städer, varav omkring 78 000 till landsbygd. Härav har, såsom redan förut nämnts, uppkommit ett inflyttningsöverskott till städer och motsvarande utflyttningsöverskott från landsbygd av omkring 21 000 personer. Av Bihangstabellen framgår, att hela antalet immigranter under redogörelseåret utgjorde 23 997 (32 935 år 1948) och hela antalet emigranter 14 174 (9 784 år 1948), motsvarande på 1 000 av medelfolkmängden 3 45 resp. 2-04 mot 4-78 resp. 142 nästföregående år. Emigrationen har sålunda ökat avsevärt och är frånsett rekordåret 1923 större än något år sedan 1913. Då dessutom antalet immigranter nedgått avsevärt har immigrationsöverskottet minskat med över 13 000 personer till 9 823. Under efterkrigsåren visar immigrationsstatistiken för svenska förhållanden utomordentligt höga siffror. Det bör emellertid i detta sammanhang observeras, att redovisningen närmast avser de personer som under respektive år anmälts till kyrkobokföring i svensk församling. Då bland dessa personer i betydande omfattning ingå utlänningar, som tidigare inkommit i riket men ej förut blivit här kyrkobokförda, kunna här anförda siffror icke tillfredsställande belysa den faktiska inflyttningen från utlandet under åren efter krigsslutet. Här berörda förhållande påverkar även emigrantstatistiken, i det att utvandrare, som aldrig varit kyrkobokförda i riket, ej bliva räknade som emigranter. Av intresse i detta sammanhang är en jämförelse med socialstyrelsens statistik över utlänningar med uppehållstillstånd här i landet. Medan prästerskapets redovisning visar ett totalt immigrationsöverskott under år 1949 på 9 823 personer, har antalet utlänningar med uppehållstillstånd under samma år i själva verket ökats med endast 2 329, vilken siffra dock å andra sidan är för låg, enär däri ej ingå barn under 16 år. J ) Med undantag för Belgien, Nederländerna, Skottland och Sverige äro genom krigshandling dödade personer ej inräknade.

8 FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. Bland större utlänningsgrupper vid 1949 års utgång enligt socialstyrelsens ovannämnda statistik märkas främst personer av dansk, norsk och finsk nationalitet (cirka 42 000), vidare balter, vilkas antal under år 1949 minskats något (cirka 21 500), samt tyskar och polacker, vilkas sammanlagda antal utgjorde cirka 16 000. Med avseende å folkbytet med olika europeiska länder och främmande världsdelar meddelas ovan en summarisk översikt för de båda senast gångna åren. I runt tal har år 1949 uppkommit ett immigrationsöverskott för riket på 15 200 personer beträffande de europeiska länderna, medan däremot utflyttningen till främmande världsdelar överstiger inflyttningen därifrån med ej mindre än 4 800 personer, varav större delen, 4 200, belöper sig på U. S. A. och Kanada. Endast 26 % av samtliga emigranter voro svenska medborgare. Norrmän, danskar och finnar utgjorde 35 % och övriga nationaliteter 39 %. Särskilt anmärkningsvärd är den starkt ökade utvandringen till Kanada (över 2 000 personer mot 600 år 1948). Av immigrationsöverskottet för europeiska länder kommer ungefär 10 000 (67 %) på Finland, Norge och Danmark samt närmare 3 000 personer (20 %) på Tyskland. Den minskade immigrationen från europeiska länder jämte den starkt ökade emigrationen till Kanada har medfört ett immigrantöverskott för riket år 1949 av endast 9 823 personer mot 23 151 år 1948. I bihangstabellen redovisas även länsvis de under året från och till boken över obefintliga överförda. De förra, som voro färre till antalet, utgjorde 1 749 personer, de senare 2 128 personer. I tab. D meddelas en jämförande översikt av relativa, delvis preliminära, tal för giftermål, levande födda och döda i ett antal europeiska länder för åren 1945 1948.

Tab. 1. Folkmängden inom särskilda administrativa områden den 31 december 1949, enligt indelningen den 1 januari 1950. [Förs. = församling, kbfd. = kyrkobokföringsdistrikt, m:e = municipalsamhälle.] 9

10 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNÖD 1949. 2) STOCKHOLMS L. (forts.). 3) UPPSALA 1,'ÅS.

TAB. 1 (forts.)- FOLKMÄNGD 1949. 3) UPPSALA L. (forts.). 4) SÖDERMANL. LÄN. 11

12 TAB. 1 ( forts.). FOLKMÄNGD 1949. 4) SÖDERM. L. (forts.). 5) ÖSTERGÖTLANDS LAN

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1949. 5) ÖSXEUGÖTLANDS LÄN (forts.). 13

14 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1949. 5) ÖSTERG. L. (forts.) 6) JÖNKÖPINGS LÄK.

TAB. 1 (forts.)- FOLKMÄNGD 1949. 6) JÖNK. L. (forts.j. 7) KRONOB. L. 15

16 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1949. 7) KRONOB. LÄN (forts.). 8) KALMAR LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1949. 8) KALM. L. (forts.). 9) QOTL. I. 10) BLEK.L, 17

18 TAB. 1 (forts.)- FOLKMÄNGD 1949. 10) BLEK. L. (forts.). 11) KRISTIANSTADS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1949. 11) KRISTIANS!. L. (forts.). 12) MALMÖHUS LÄN. 19

20 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1949. 12) MALMÖHUS LÄN (forts.).

TAB. 1 (forts.)- FOLKMÄNGD 1949. 12) MALMÖHUS L. (forts.). 21

22 TAB. 1 (forts.)- FOLKMÄNGD 1949. - 13) HALLANDS LÄN. - 14) GÖTEB. O. BOHUS LÄN

TAB. 1 (forts.)- FOLKMÄNGP 1949. 14) GÖTEB. 0. BOH. L. (forts.). 23

24 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1949. 14) GÖTEB. O. BOH. L. (forts.). 15) ÄLVSB. L.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1949. 5) ÄLVSBORGS LÄN. (forts.). 25

26 TAB. 1 (forts.)- FOLKMÄNGD 1949. 15) ÄLVSB. L. (forts.). 16) SKABAB. LÄN.

TAB. 1 (forts.)- FOLKMÄNGD 1949. 16) SKARABORGS LAN (forts.). 27

28 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1949. 16) SKABAB. LÄN (forts.). 17; VÄRMLANDS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1949. 17) VÄRML. LÄN (forts.). 18) ÖREBRO LAN. 29

30 TAB. 1 (forts.)- FOLKMÄNGD 1949. 18) ÖREBRO L. (forts.). 19) VÄSTMANL. L.

TAB. 1 (forts.)- FOLKMÄNGD 1949. 19) VÄSTMANL. L. (forts.). 20) KOPPARB. L. 31

32 TAE. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1949. 20) KOPPARB. LÄN (forts.). 21) GÄVLEBORGS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKM. 1949. - 21) ÖÄVL. L. (forts.). - 22) VÄSTERN. L. - 23) JÄMT. L. 33

34 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1949. 23) JÄMTLANDS LÄN. (forts.). 24) VÄSTERB. LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1949. 24) VÄSTBRB. L. (forts.). 25) NORRB. L. 35

36 TAB. 1 (fortä.)- FOLKMÄNGD 1949. NORRBOTTENS LÄN (forts.). ANMÄRKNINGAR Anmärkningar. Anm. till Stockholms stad. l ) Siffrorna avse folkmängden den 1 jan. 1950 (beräknad på grundval av mantalsskriven folkmängd den 1 nov. 1949). Den kyrkoskrivna folkmängden vid 1950 års början utgjorde 737 520, fördelad å nedannämnda församlingar sålunda: 2 ) Den 1 maj 1949 uppdelades Spånga församling i Spånga k;/rkobokjöringsdistrikt och Hässelby kyrkobokföringsdistrikt. Anm. till Stockholm! lån. 1 ) Städerna Östhammar och Ortgrund tillhöra i jndiciellt hänseende Norra Roslags domsaga. 2 ) Staden Norrtälje tillhör i judiciellt hänseende Mellersta Roslags domsaga. 3 ) Staden Sigtuna tillhör i judiciellt hänseende Stockholms läns västra domsaga. 4) Danderyds församling omfattar Danderyds köping, Stocksunds köping och Djursholms stad. 6 ) Städerna Solna, Djursholm, Lidingö och Vaxholm tillhöra i judiciellt hänseende Södra Roslags domsaga. 6 ) Staden Sundbyberg tillhör i judiciellt hänseende Sollentuna och Färentuna domsaga. 7 ) Städerna Nacka och Nynäshamn tillhöra i judiciellt hänseende Södertörns domsaga. 8 ) Den 1 jan. 1950 överflyttades ett område med 8 inv. från Rådmansö till Blidö. 9 ) Enl. k. beslut den 3 maj 1949 utvidgades Jiimbo municipalsamhälle med ett område, som den 31 dec. 1949 räknade 59 inv. 10 ) Den 1 jan. 1950 överflyttades ett obebott område från Iläggeby i Uppsala län till Sigtuna stad (S:t Pers församling). n ) Den 1 jan. 1950 överflyttades Värmdödelen av Vaxholms församling med 385 inv. från Värmdö till Vaxholms stad. 12 ) Den 1 jan. 1950 uppdelades.järfälla församling i Järfälla norra och södra kyrkobokföringsfii'i ^ty'îfcf 13 ) Den 1 Jan. 19M) överflyttades ett område med 81 inv. från Tyresö till Saltsjöbadens köping. Anm. till Uppsala län. 1) Tierps församling omfattar Tierps kommun och Tierps köping. 2 ) Den 1 jan. 1950 överflyttades ett obebott område från Iläggeby till Sigtuna stad (S:t Pers församling) i Stockholms län. 8 ) Den 1 jan. 1950 överflyttades ett område med 11 inv. från Overgran till Yttergran. 4) Den 1 jan. 1950 överflyttades ett område med 41 inv. från Teda till Ängsö i Västmanlands län. Anm. till Södermanlands län. 1 ) Staden Trosa tillhör i judiciellt hänseende Nyköpings domsaga. 2 ) Enhörna församling omfattar Ytterenhörna och Överenhörna kommuner. 3 ) Städerna Strängnäs, Torshälla, och Mariefred tillhöra i jndiciellt hänseende Livgedingets domsaga. 4) Lilla Malma församling omfattar Lilla Malma kommun och Malmköpings köping. 5 ) Stora Malms församling omfattar Stora Malms kommun och Katrineholms stad. I judiciellt hänseende tillhör staden Oppunda och Villåttinge domsaga. 6 ) Staden Flen tillhör i judiciellt hänseende Oppunda och Villåttinge domsaga, 7 ) Den 1 jan 1950 utbröts en del av Nikolai kommun, omfattande bl. a. Oxelösunds municipalsamhälle, för att bilda en egen kommun med stadsrättigheter, benämnd Oxelösund. Oxelösunds municipalsamhälle med 3 800 inv. upphörde samtidigt. Staden tillhö r

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1949. ANMÄRKNINGAR (forts.). 37 i judiciellt hänseende Nyköpings domsaga och tingslag. Vid samma tidpunkt införlivades återstoden av Nikolai kommun med Nyköpings stad. Nikolai församling är sålunda fr. o. in. 1 jan. 1950 uppdelad på städerna Oxelösund och Nyköping. Oxelösunds stad omfattar, förutom Oxelösunds kbfd., del av Nikolai kbfd. Återstoden av Nikolai kbfd. ingår i Nyköpings stad. 8 ) Den 1 jan. 1950 införlivades fastlandedelen av Strängnäs landskommun och landsförsamling med 750 inv. med Strängnäs stad och stadsförsamling; återstoden av Strängnäs landskommun, den s. k. Tosterödelen, överflyttades till Aspö' kommun. ") Den 1 jan. 1950 överflyttaett obehott område från Vansö till Fogdö. 10 ) Den 1 jan. 1950 överflyttades ett område med 27 inv. från Torpa i Västmanlands län till Tumbo. Anm. till Östergötlands län. ') Risinge församling omfattar Finspångs köping. 2 ) Staden Söderköping tillhör i jndiciellt hänseende Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga. 8 ) Atvids församling omfattar Åtvidabergs köping. 4) Varv och Styra församling omfattar Varvs kommun och Styra kommnn. 6 ) Städerna Skänninge och Vadstena tillhöra i judiciellt hänseende Aska, Dals och Bobergs domsaga. 6 ) Ekeby församling omfattar Boxholms köping. 7 ) Staden Mjölby tillhör i judiciellt hänseende Folkungabygdens domsaga. 8 ) Den 1 jan. 1950 npplöstes Borensbergs municipalsamhälle med 1 074 inv. e ) Den 1 jan. 1950 överflyttades ett område med 2 inv. från Styra till Allhelgona. Anm. till Jönköpings lån. ') Håssleby församling omfattar Mariannelunds köping och Hässleby kommnn. J ) Aneby municipalsamhälle är delat på Bredestads och Bälaryds kommuner. 3) Säby församling omfattar Säby kommnn och Tranås stad. ') Städerna Eksjö och Tranås tillhöra i judiciellt hänseende Norra och Södra Vedbo domsaga. 5) Städerna Huskvarna, Nässjö och Gränna tillhöra i judiciellt hänseende Tveta, Vista ooh Mo domsaga. ) Gyllenfors kbfd. (inom Anderstorps församling) är uppdelat på Anderstorps kommun och Gi«- laveds köping. 7 ) Staden Värnamo tillhör i judiciellt hänseende Östbo och Västbo domsaga. 8 ) Norra Sandsjö församling omfattar Norra Sandsjö kommnn och Bodafors köping, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. 9 ) Vetlanda församling omfattar Vetlanda landskommun och Vetlanda stad. 10 ) Städerna Sävsjö och Vetlanda tillhöra i judiciellt hänseende Njudungs domsaga. Anm. till Kronobergs län. e l ) Aseda församling omfattar Aseda kommun och Aseda köping. 2 ) Nottebäcks församling omfattar Nottebäck med GranhultB kommnn. a ) Hovmantorps församling omfattar Hovmautorps kommun och Lessebo köping, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. 4 ) Församlingen Hemmesjö med Tegnaby omfattar Hemmesjö kommun och Tegnaby kommnn. 6 ) Tingsås församling omfattar Tingsås kommun och Tingsryds köping. 6) Skatelövs kommun är delad på Kinnevalds härad, Mellersta Varenda domsaga och tingslag, samt Allbo härad, Västra Varenda domsaga och tingslag. ') Markaryds församling omfattar Markaryds kommun och Markaryds köping. 8 ) Staden Ljungby tillhör i judiciellt hänseende Sunnerbo domsaga. Anm. till Kalmar län. l ) Vena församling omfattar Vena kommun och Hultsfreds köping, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. 2) Misterhults församling omfattar Misterhults kommun och Figeholms köping. 9 ) Staden Vimmerby tillhör i judiciellt hänseende Sevede och Tunaläas domsaga. 4) Församlingen Målilla med Gårdveda omfattar Målilla kommun och Gårdveda kommnn, vaidera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. 6 ) Enda municipalsamhälle är delat på Högsby, Ldngemåla och Fliseryds kommuner. 6 ) Mönsterås församling omfattar Mönsterås kommun och Mönsterås köping. ') Staden Nybro tillhör i judiciellt hänseende Södra Möre domsaga. 8 ) Mörbylånga församling omfattar Mörbylånga kommun och Mörbylånga köping. ) Staden Borgholm tillhör i judiciellt hänseende Olands domsaga. I0 ) Den 1 jan. 1950 överflyttades ett område med 26 inv. från Mörbylånga landskommun till Mörbylånga köping. Anm. till Gotlands län. l ) Othems församling Slite köping. Anm. till Blekinge omfattar län. ') Ronneby församling omfattar Ronneby landskommun och Ronneby stad, vilken senare ingår som del i Ronneby kyrkobokföringsdistrikt. 1 judiciellt hänseende tillhör staden Östra och Medelsta domsaga. 2) Jämshögs församling omfattar Jämshögs kommnn och Olofströms köping, vardera utgörande särskilt kvrkobokföringsdistrikt. s ) Från den 1 jan. 1950 tillhör staden Karlshamn i judiciellt hänseende Bräkne och Karlshamns domsaga, som bildades vid samma tidpnnkt. «) Från den 1 jan. 1950 tillhör staden Sölvesborg i judiciellt hänseende Listers och Sölvesborgs domsaga, som bildades vid samma tidpnnkt. Anm. till Kristianstads län. l ) Branteviks municipalsamhälle är delat på Simris och Östra Nöbbelövs församlingar. s ) Löderups municipalsamhälle är delat på Löderups och HSrv.pt kommuner. 8 ) Staden Simrishamn tillhör i judiciellt hänseende Ingelstads och Järrestads domsaga. 4 ) Kiviks municipalsamhälle är delat på Södra Mellby och Vitaby kommuner.

38 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1949. ANMÄRKNINGAR (forts.)., 5) Ahus församling omfattar Ähns kommun och Ahus köping. e ) Ivetofta församling omfattar Ivetofta kommun och Bromölla köping. ') Osby församling omfattar Osby kommun och Osby köping. 8 ) Tyringe municipalsamhäue är delat på Finja och Västra Torups kommuner. 9 ) Vinslövs församling omfattar Vinslövs kommun och Vinslövs köping. 10 ) Staden Hässleholm tillhör i judiciellt hänseende Västra Göinge domsaga. u ) Björnekulla församling omfattar Åstorps köping. la ) Staden Ängelholm tillhör i judiciellt hänseende Södra Åsbo och Bjäre domsaga. l3 ) Enl. k. beslut den 22 sept. 1949 utvidgades Uästveda municipalsamhäue med ett område, som den 31 dec. 1949 räknade 621 inv. ") Enl. k. beslut den 10 juni 1949 skall Fagerhults socken benämnas Skånes-Fai/erhult. Anm. till Malmöhus län. ') Norra Vrams församling omfattar Norra Vrams kommun och Södra Vrams kommun. 2 ) Staden Höganäs tillhör i judiciellt hänseende Luggade domsaga. s ) Svaluvs municipalsamhäue är delat på Svalovs och Felestads kommuner. 4) Västra Sallerups församling omfattar Västra Sallerups kommun och Eslövs stad, vardera utgörande ett kyrkobokföringsdistrikt. I judiciellt hänseende tillhör staden B'rosta och Eslövs domsaga. ') Akarps municipalsamhäue är delat på Tottarps ocb Burlövs kommuner. 6 ) Staden Skanör med Falsterbo tillhör i judiciellt hänseende Oxie och Skytts domsaga. 7 ) Löberöds municipalsamhäue är delat på Högseröds och llammarlunda kommuner. 8 ) Sörby församling omfattar Hörby kommun och Hörby köping. 9 ) llöbrs församling omfattar Höörs kommun och Höörs köping. 10 ) Den 1 jan. 1950 införlivades Svedala landskommun med 2 825 inv. med Svedala köping. Anm. till Hallands län. ') Enslövs församling omfattar Enslövs kommun och en del av Oskarströms köping. ') Slättåkra församling omfattar Slättlkra kommun och en del av Oskarströms köping. 8 ) Staden Laholm tillhör i judiciellt hänseende Hallands södra domsaga. ) Staden Falkenberg tillhör i judiciellt hänseende Hallands mellersta domsaga. 5 ) Staden Kungsbacka tillhör i judiciellt hänseende Hallands norra domsaga. ) Den 1 jan. 1950 överflyttades ett område med 12 inv. frän Vinberg till Falkenberg. Anm. Ull Göteborgs och Bohus län. ') Städerna Mölndal och Marstrand tillhöra i judiciellt hänseende Askims, Hisings och Sävedals domsaga. 2 ) Staden Kungälv tillhör i judiciellt hänseende Inlands domsaga. 3 ) Skaftö församling omfattar Skaftö, Fiskebäckskils och Grundsunds kommuner. Inom hela Fiskebäckskils och Grundsunds kommuner gälla samtliga stadsstadgor. 4 ) Blekets municipalsamhäue är delat på Stenkyrka och Rönnängs kommuner. 5 ) Staden Lysekil tillhör i judiciellt hänseende Sunnervikens domsaga. 6 ) Tanums församling omfattar Tanums kommun och Grebbestads köping. Församlingen är enligt domkapitlets beslut delad på Tanums kyrkoområde med 2 696 inv. och Grebbestads kyrkoområde med 2 306 inv. I det förra ingår Sannäs municipalsamhäue och i det senare Havstenssunds municipalsamhäue ocli Grebbestads köping. 7 ) Staden Strömstad tillhör i judiciellt hänseende Norrvikens domsaga. 8 ) Den 1 jan. 1950 överflyttades ett obebott område från Mölndals stad till Göteborgs stad (Västra Frölunda församling). Anm. till Älvsborgs län. 1 ) Församlingen Tösse med Tydje omfattar Tösse kommun och Tydje kommun. 2 ) Ärtemarks församling omfattar Ärtemarks kommun och Bengtsfors köping. a ) Staden Åmål tillhör i judiciellt hänstende Tössbo och Vedbo domsaga. 4) Holms församling omfattar Holms kommun och Melleruds köping. 6 ) Staden Trollhättan tillhör i judiciellt hänseende Flundre, Väne och Bjärke domsaga. a ) Vårgårda municipalsamhäue är delat på Kullings-Skövde och Algutstorps kommuner. ') Herrljunga municipalsamhäue är delat på Herrljunga och Tarsleds kommuner. 8 ) Staden Ulricehamn tillhör i judiciellt hänseende Kinds och Redvägs domsaga. ) Den 1 jan. 1950 överflyttades ett obebott område från Örsås till Tranemo. Anm. till Skaraborgs län. '} Tengent församling omfattar Tengene kommun och Grästorp» köping. 2 ) Nossebro municipalsamhäue är delat på Essunga och Bärebergs kommuner. 3 ) Bitterna församling omfattar Västerbitterna och Österbitterna kommuner. 4) Lundsbrunns municipalsamluille är delat på Ledsjö, Skälvums och Ova kommuner. Sistnämnda kommundel är obebodd. 6 ) Axvalls municipalsamhäue är delat på Norra Vings och Skärvs kommuner. 6 ) Floby municipalsamhäue är delat på Floby och Sörby kommuner. 7 ) Staden Skara tillhör i judiciellt hänseende Skarabygdens domsaga. a ) Falköpings landsförsamling omfattar Falköpings östra landskommun. 9 ) Staden Tidaholm tillhör i judiciellt hänseende Vartofta och Frökinds domsaga. 10 ) Staden Hjo tillhör i judiciellt hänseende Skövde domsaga, Gudhems ocb Kåkinds tidgslag. 11 ) Staden Skövde tillhör i jndiciellfc hänseende Skövde domsaga, samt bildar eget tingslag. 12 ) Moholms municipalsamhäue är delat på Hjälstads, Mo och Vads kommuner. 15 ) Tidans municipalsamhäue är delat på Vads och Götlunda kommuner. u ) Till Flistads kommun äro räknade 22 inv., som äro kyrkoskrivna i Götlunda församling. 16 ) Inom hela Karlsborgs kommun gälla samtliga stadsstadgor.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1949. ANMÄRKNINGAR (forts.). 39 16 ) Den 1 jan. 1950 överflyttades ett obebott område från Råda till Mellby. Anm. till Värmland! län. 1 ) Staden Filipstad tillhör i judiciellt hänseende Ostersysslets domsaga. 2 ) Silbodals församling omfattar Silbodals kommun och Årjängs köping. 3 ) Staden Arvika tillhör i judiciellt hänseende Jösse domsaga. 4 ) Sunne församling omfattar Sunne kommun och Suuue köping. B ) Den 1 jan. 1950 bildades Storfors köping genom utbrytning nr Kroppa kommun. Kroppa församling omfattar Kroppa kornmun och Storfors köping. Köpingen omfattar Storfors kyrkobokföringsdistrikt jämte del av Kroppa kyrkobokföringsdistrikt och Kroppa kommun resten av Kroppa kyrkobokföringsdistrikt. 6 ) Den 1 jan. 1950 erhöll flarnmarö kommun köpingsrättighetor. 7 ) Den 1 jan. 1950 utbröts större delen av Hagfors församling nr Norra Udda kommun och erhöll stadsrättigheter. Ilugfors municipalsamhälle med 5 653 inv. upphörde samtidigt. Vid samma tidpunkt införlivades återstoden av /lagfors församling med 945 inv. med Norra Råda församling, som sålunda fr. o. m. 1 jan. 1950 omfattar hela Norra Rada kommun. Staden Högfors tillhör i judiciellt hänseende Älvdals och Nyeds domsaga, Älvdals nedre tingslag. Anm. till Örebro län. 1 ) Hallsbergs församling omfattar Hallsbergs kommun och Hallsbergs köping. s ) Kumla församling omfattar Kumla landskommun och Kumla stad. I judiciellt hänseende tillhör staden Västernärkes domsaga. s ) Ramundeboda församling omfattar Laxå köping. 4 ) Staden Askertund tillhör i judiciellt hänseende Västernärkes domsaga. ) Staden Karlskoga tillhör i judiciellt hänseende Nora domsaga, Karlskoga tingslag. 6 ) Nora bergsförsamling omfattar Nora landskommun. 7 ) Ljusnarsbergs fårsamling omfattar Ljusnarsbergs kommun och Kopparbergs köping. 8 ) Därav i Hörkens f. d. kapellförsamling 1 276 personer. 9 ) Staden Lindesberg tillhör i judiciellt hänseende Lindes domsaga. lu ) Den 1 jan. 1950 erhöll Hällefors kommun köpingsrättigheter. u ) Den 1 jan. 1950 överflyttades från Ljusnarsberg ett område med 47 inv. till Kopparbergs köping och ett område med 606 inv. till Grangärde (Grängesbergs församling) i Kopparbergs län. Anm. till Västmanlands län. ') Kung Karls församling omfattar Kung Karls kommun och Kungsörs köping. 2 ) Staden Arboga tillhör i judiciellt hän8eende o VäBtmanlands västra domsaga, Äkerbo och Skinnskattebergs tingslag. 8 ) Västanfors församling omfattar Fagersta stad. I judiciellt hänseende tillhör staden Västmanlands mellersta domsaga. ') Den 1 jan. 1950 överflyttades ett område med 27 inv. från Torpa till Tumbo i Södermanlands län. ") Den 1 jan 1950 överflyttades ett område med 5 inv. från Irsta till Västerås stad (Badelunda församling). 6 ) Den 1 jan. 1950 överflyttades ett område med 41 inv. från Teda i Uppsala län till Ängsö. Anm. till Kopparbergs län. l ) Folkärna församling omfattar holkarna kommun och Krylbo köping, vilken senare ingår som del i Krylbo kyrkobokföringsdistrikt. 2) Staden Avesta tillhör i judi hänseende Hedemora dom ciellt saga, Folkare tingslag. s ) Städerna Hedemora och Säter tillhöra i judiciellt hänseende Hedemora domsaga, Hedemora tingslag. 4) Stora Tuna församling omfattar Stora Tuna kommun och Borlänge stad, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. I judiciellt hänseende tillhör staden Falu domsaga, Södra tingslaget. 6 ) Norrbärke församling omfattar Norrbärke kommun och Smedjebackens köping. 6 ) Ludvika fårsamling omfattar Ludvika landskommun och Ludvika stad. 1 judiciellt hänseende tillhör staden Västerbergslags domsaga. 7 ) Därav i Tyngsjö f. d. kapelllag 595 personer. 8 ) Därav i Skattunge f. d. kapellag 1 084 personer. 9 ) Mora församling omfattar Mora kommun och Morastrands köping. 10 ) FaluKristineförsamling omfattar Fa)n stad. u ) Den 1 jan. 1950 överflyttades ett område med 38 inv. från Säters landskommun till Stora Skedvi. 12 ) Den 1 jan. 1950 överflyttades ett område med 606 inv. från Ljusnarsberg i Örebro län till f irangärde (Grängesbergs församling). Anm. till Gävleborgs län. 1 ) Ovansjö församling omfattar Ovansjö kommun och Storviks köping. 2 ) Staden Sandviken tillhör i judiciellt hänseende Gästriklands östra domsaga. s ) Bollnäs församling omfattar Bollnäs landskommun och Bollnäs stad. I judiciellt hänseende tillhör staden Bollnäs domsaga. 4) Därav i Annefors f. d. kapelllag 278 och i Katrinebergs f. d. kapellag 399 personer. 6 ) Därav i Svabensverks f. d. kapellag 137 personer. 8 ) Ljusdals församling omfattar Ljusdals kommun och Ljusdals köping. ') Staden Hudiksvall tillhör i judiciellt hänseende Norra Hälsinglands domsaga. 8 ) Den 1 jan. 1950 överflyttades ett obebott område från Söderhamns stad och församling till Söderala kommun och församling. 9 ) Den 1 jan 1950 överflyttades ett område med 47 inv. från Alfta till Ovanåker. Anm. till Västernorrlands lån. 1 ) Borgsjö församling omfattar Borgsjö kommun och Ange köping, vardera utgörande eget kyrkobokföringsdistrikt. 2 ) Gudmundrå församling omfattar Kramfors stad. I judiciellt hänseende tillhör staden Ångermanlands södra domsaga. 3) Därav i Gålsjö f. d. bruksförsamling 42 personer. 4 ) Staden Sollefteå o tillhör i iudiciellt hänseende Ångermanlands mellersta domsaga. 6 ) Staden Örnsköldsvik tillhör i judiciellt hänseende Ångermanlands norra domsaga.

40 TAB. 1 (fotta.). ÏOLKMANGD 1949. ANMÄRKNINGAR (forts.). Anm. till Jämtlands län. l ) Svegs församling omfattar Svegs kommun och Svegs köping. Anm. till Västerbottens län. 1 ) Vännäs församling omfattar Vännäs kommun och Vännäs köping, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. 2 ) Lycksele församling omfattar Lycksele landskommun och Lycksele stad, vilken senare ingår som del i Lycksele kyrkobokföringsdistrikt. Staden tillhör i jndiciellt hänseende Västerbottens västra domsaga, Lycksele tmgskg. 3 ) Vilhelmina församling omfattar Vilhelmina kommun och Vilhelmina köping, vilken senare ingår som del i Vilhelmina kyrkobokföringsdistrikt. Anm. till Norrbottens län. ') Staden Piteå tillhör i judiciellt hänseende Piteå domsaga, Piteå och Alvsby tingslag. a ) Alvsby församling omfattar Alvsby kommun och Alvsbyns köping. 8 ) Öeerluleå församling omfattar Överlulea kommun och Bodens stad. 1 judiciellt hänseende tillhör staden Luleå domsaga, Luleå tingslag. 4) Nedertorneå-Haparanda församling omfattar Nedertorneå kommun och Haparanda stad, den senare utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. 1 judiciellt hänseende tillhör staden Torneå domsaga och Torneå tingslag. 6 ) Staden Kiruna tillhör i judiciellt hänseende Gällivare domsaga, Jukkasjärvi och Karesuando tingslag.

Tab. 2. Folkmängden, länsvis, år 1949. 41

42 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN, LÄNSVIS, ÅR 1949.

Bihang. Folkmängdens förändringar, länsvis, år 1949. 1 ) ') Uppgifterna för är 1949 och 1948 äro preliminära beträffande ingångna äktenskap, födda och dsda. s ) Skillnaden mellan de från inrikes församling inflyttade och de till inrikes församling utflyttade borde naturligtvis för hela riket vara = 0; att så ej är fallet beror på brister i kyrkobokföringen. s ) Kiknat från den 31 december till nigtfttljande 31 december. I iiffrorna ingfc Iven sådan folkökning och -minskning, som är en följd av «Mrådegregleringa.r vid årsskiftet 1948/49. 4) Uppgifterna avse antalet från ntlandet imlyttade personer, som under år 1949 blivit här kyrkobokföråa. Bland de kyrkobokföråa ingå även personer, som nåder tidigare år inkommit i liket. 43

44 BlilANQ. FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDBWGAR LÄNSVIS, ÅR 1940,