Lämplig parkering: Vid Kråkereds skola. Numera bygdegård. Klädsel: Stövlar. Ungefärlig distans: 6 KM Punkt 1. Kråkereds skola. 1949 så gick de som är på bilden i skolan.
Kråkereds folk och småskola 1949. Bild 33 Lärare: Magister Ludvig Nordén, Fröken Evelina Johansson Övre raden: Hans Sjödin, Hultet. Kjell Andersson, Hultet. Karl-Erik Andersson, Fröses. Sven Johansson, Mjölnarns. Bengt Andersson, Perssons. Leif Ljung, Strömkvistes. Tore Bengtsson, Sågebacken. Göran Karlsson, Svarven. Erik Johansson, Gäddhult. Rolf Mattiasson, Öresjön. Första mellan raden: Stig Karlsson, Svarven. Fröken, Karl-Erik Eriksson, Bergå. Rune Johansson, Svarven. Tage Ivarsson, Rybacke. Lennart Karlsson, Svarven. Morgan Lundin, Burmans. Tore Alexandersson, Askerdalen. Samt två som inte är identifierade. Andra mellan raden; Unto Börjessons, Leif Mattiasson, Öresjön. Ingvar Bengtsson,Kulens. Birgit Andersson, Liljas. Asta Eriksson, Bergås. Mona Ivarsson, Hägnen. Inga-Lill Johansson, Tåes. Iris Eriksson, Furren. Anna-Lisa Andersson, Furåsen. Sune Karlsson. Sjökullen. Främre raden: Ingemar Karlsson, Håkanssons. Anita Nyqvist, Tåes. Astrid Olausson, Gäddhult. Mona Ljung, Strömkvistes. Lill-Solveig Nordén. Kennet Ek, Hästebacka. Yngve Andersson, Liljas. Jan-Åke Mattiasson, Öresjön. Kråkereds skola startade omkring 1890 och lades ner 1965. Det fanns tre skolor i det som vi idag kallar Ubbhult. Förutom skolan i Kråkered fanns det en i Kalvshult och en i Hallandsdelen av Ubbhult, Ubbhults skola. De kan tyckas mycket, men betänk att det fanns omkring 120 torp, ett tiotal gårdar, backstugor och andra bostäder i området och att man kan räkna med omkring fem personer i varje. Då får man 850 personer. Utan bil och buss måste det vara tätt mellan skolorna. Punkt 2 Här har ni kommit fram till motionsslingan som går runt Änketjärn. Slingan är 2,4 km. Den kallas också för Nissestigen efter Nils Johansson som var aktiv i Sätila kommunalfullmäktige under många år och såg till att motionsslingan kom att förverkligas. Punkt 3 Östergårds såg och kvarn Koordinater 63 900 16, 12 938 68 Under Jonsagården 1:50 Husbehovssåg och kvarn som drevs av ett vattenhjul. Fanns under mycket lång tid. På samma plats fanns en klingsåg, obekant när den uppfördes. De sista 25 åren installerades en turbin som drivkraft, vilket höjde kapaciteten avsevärt. Sågen lades ner ungefär 1945.
Punkt 4. Ellekullen även kallat Frankatorpet, torp nr 219. Koordinater:6389588/1293611 Detta torp finns omnämnt redan i den första husförhörslängden för Sätila från år 1792. Den första personen som nämns boende på torpet är Elin Larsdotter, änka efter soldaten Johan Svensson Sväng. 1813 flyttar dottern Anna in med sin make Jonas Nilsson. Om paret finns antecknat Utan hem, men i en stuga boende Ellekullen Jonas avlider 1838, 1849 flyttar den före detta soldaten, Johannes Frank och hans hustru Christina Larsdotter in i torpet. Johannes var tidigare soldat för Hede Storegård och hade i 18 år bott på deras soldattorp Klipparkullen. När dottern Charlotta Maria kallad Lotta gifter sig flyttar hon hem med maken Anders till Ellekullen. När föräldrarna går bort 1878 bor Lotta och Anders kvar till 1880. I en bandinspelning från 1971 berättar en dotterson född 1899 vad han hört av sin mor: När Ola var bonde på Gunnagård bodde Anders och Lotta med barn i Johannes Franks stuga nära huvudbyggnaden. Ola ville ha bort familjen och trakasserade på olika sätt, bland annat gödslade han sina marker inberäknat Anders gårdsplan så det kom ner i brunnen I släkten finns historien att familjen blev vräkt på julaftonen 1880. Vid det tillfället fanns i familjen 4 barn, 8, 6 och 4 år gamla samt en nyfödd 1 månaders baby. Anders hade byggt en riskoja på platsen för det nya torpet vid Grunnasjön, och bar sedan upp det gamla torpet på ryggen. Fyraåringen blev sjuk efter flytten och låg länge på spismuren. När hon blev frisk fick hon lära sig gå på nytt Punkt 5 Pellarunne Kvarn, Mölnebacka 2:2 Användes av Stensgårds och Buarås gårdar. Obekant under vilken tid. Kvarnen var en svaltkvarn. En skvaltkvarn är en mindre kvarn för malning av säd mellan kvarnstenar, med horisontellt placerat vattenhjul som med en axel sammanbinds direkt med en horisontellt liggande kvarnsten. Skvaltor användes i mindre skala för lokal mjölproduktion och var den dominerande typen av kvarn fram till tiden för den industriella utvecklingen, då vattenkvarnar med vertikala hjul blev vanligare. Skvaltkvarnar var byggda efter äldre förlagor och rötterna går tillbaka till babylonsk tid. I Västeuropa är de kända sedan 1100-talet, i Sverige förekommer de vid samma tid, det äldsta kända belägget härrör från 1185 Skvaltkvarnar var i bruk ända in på 1900-talet.
Skvaltkvarnen drevs av vatten, som leddes genom en vattenränna till det horisontellt liggande skovelhjulet. Kraftöverföringen skedde sedan genom "kvarnsnesen" (huvudaxeln), via "seglet" av järn mellan snesen och kvarnstenen, till den övre liggande, rörliga kvarnstenen. Snesen stöds nedtill i ett borrat hål i en jordfast sten. Den nedre kvarnstenen är fast och malningen sker mellan den och den övre roterande stenen. Säden hälls ned genom "kvarntuten" eller "stupet" och flödet av säd till "kvarnögat" reglerades till lämplig mängd med den rörliga "tryglan". Mjölets grovlek kunde styras genom att ändra avståndet mellan kvarnstenarna med hjälp av läderbitar vid seglets fästen. Det nymalda mjölet samlades upp i "mjölkaret" och rann sedan ned i mjölsäcken eller rakades ihop och fylldes i påsar. Punkt 6 Pellarunne såg Mölnebacka 2:2 Användes av Stensgård och Buarås. Revs omkring 1925 Vattenhjulet var av överfallstyp.
Punkt 7 Pellarunnetorpet. Torp nummer 280. Koordinater: 6389078/1293104 Här bodde Pattakari innan hon flyttade till Långatjärns backstuga, torp nr 281. På fotot ovan syns lämningarna efter torpet som låg strax ovanför Pella Runne såg. Det har troligen från början varit bostad åt det manfolk som arbetade på sågen. Vad som framkommit i efterforskningarna är att en kvinna vid namn Carin Andersdotter varit bosatt i torpet från år 1858. Vem var då denna kvinna? Karin Andersdotter var född i Hjorthålan 9/9 1834 av föräldrarna Anders Johansson och Christina Hansdotter. Vid 18 års ålder flyttade hon till Kärrsgärde där hon kom att tjäna
piga under många år. Underligt nog har hon varit piga på flera olika ställen, men alltid varit skriven på Tåen/Lyckäng, Kärrsgärde hela tiden fram till år 1929. År 1857 blev hon i olycka som det hette på den tiden, d.v.s. hon blev med barn vilket inte var ett ovanligt öde för en piga som ofta utnyttjades av någon husbonde som inte erkände sitt faderskap. När detta blev känt har hon på så vis inte fått bo kvar utan blev förvisad till Pella Runnes torp som tillhörde Mölnebacka gård. Carin var dock fortfarande piga på Kärrsgärde. Den 29/4 1858 föds dottern Anna Britta i Hjorthålan och man skulle då kunna tänka sig att hon växte upp hos mormodern Christina (morfadern Anders dog 1847) och att Carin bodde ensam på Pella Runne torpet från c:a 1860. Karin stävar vidare i livet och blev en omtalad hjälpreda i bygden. Hon blev känd för att vara en stark och duktig piga och kom att hjälpa till med allt ifrån tvätt, städning, slakt och bak. Speciellt duktig var hon på att lillaga Patt som även kallades för palt. Med detta har hon fått öknamnet Pattacaris. Under sitt boende på Pella Runne blev hon gravid en andra gång. Hon lär då ha sagt O, jag glömde min gud och min mors förmaning. Året var 1874 och den 7/11 föder Karin ett gossebarn som döps till Carl August. Till skillnad mot förra gången som Karin föder ett barn så finns det en man med namnet Anders Åke Pettersson från Mölnelycke gård som erkänner faderskapet, men han gifter sig inte med Karin. När Carl August döps är det ena dopvittnet Christina Olausdotter torparfrun på Vimpelås. I februari året därpå inskrivs i kyrkoboken ett fördömande från Svenska kyrkan att Karin hade haft ett lönskaläge, d.v.s. ett förhållande med en man som hon inte var gift med. Man kan ju tänka sig att när detta uppdagades att Anders som tillhörde Mölnelycke gård var far till Karins son, att det var en skam för både gården och byn. Detta kan möjligen ha varit orsaken till att Karin fick flytta från Pella Runne torpet till en stuga på Långekärr, vilket kan ha varit 1875-76. Detta torp benämns Pattacaris torp nr 281 på Rya Liden under Håkankila. Vad hände då med Karins båda barn: Anna Maria växer troligen upp hos sin mormor på Hjorthålan, men det går inte att hitta var hon varit skriven, det kanske inte var så noga med ett oäkta barn. Anna är omskriven först när hon skall gifta sig då hon är piga på just Långekärr i Rya Liden. Äktenskapet äger rum den 30/12 1879 mellan Anna Maria och Otto Martin Bengtsson född 16/10 1853, son till Bengt Andersson ägare till Mossbacka gård. (Värt att notera, Karin var piga på granngården.) Anna och Otto flyttar in på torpet Furåsen, torp nr 227, och de får åtta barn tillsammans. Karl August växer upp på Kärrsgärde och blir så småningom dräng på gården. När han uppnått 16 års ålder flyttar han till Tulebo i Kållered den 6/11 1890, därifrån till Vallda den16/11 1892 och därifrån tillbaka till Kärrsgärde den10/11 1893. Den 18/4 1894 blir Karl inkallad till värnpliktstjänstgöring och genomgår utbildning till artillerist med placering på 5 batteriet i Göteborgs Garnison. Vid inställelsen blir Karl tilldelad namnet Sjöqvist vilket han i fortsättningen kommer att heta. Tiden på garnisonen vara till den1/10 1895. efter avslutad tjänstgöring har han säkerligen fått nya vänner och upptäckt att det fanns möjligheter till ett bättre liv än som dräng på någon gård i Sätila. Det är dock oklart vart han tar vägen för han flyttar inte tillbaka till Sätila. I fortsatta efterforskningar framgår det att Carl har gift sig den 8/10 1899 med Alice Thim född 4/10 1875 i Holmestad församling i Skaraborg. Paret bosätter sig på Kvilletorget i Brämaregården på Hisingen. Paret får tre döttrar varav en hette Rut. Carl var åkeriägare under sin livstid. Han blir änkeman när hustrun Alice dör 3/3 1943. En tid därefter träffar han en ny kvinna. Ella på Långekärr har berättat för mig att den nya kvinnan kallades allmänt för Fröken Björklund. De hälsade ofta på under somrarna och när Ella konfirmerades fick hon tio kronor av Carl, viket var mycket pengar på den tiden. För dessa pengar köpte hon sig ett armbandsur. Carl själv dör den 27/6 1954, båda Carl och Alice är noterade döda i Lundby församling i Göteborg. Punkt 8 Sågebacken Torp nr 306.
Koordinater 6388939/1292997 Mölnebacka såg och kvarn Bild från i dag Förutom kvarn fanns det cirkelsåg och spånhyvel. Brukare från omkring 1850 Elias Jacobsson från omkring 1866 Alexander Johansson, senare till Sjöbo i Älvsåker. August Olofsson från omkring 1890. Klas Bengtsson, (Bilden) mellan 1920 till 1928. Einar Bengtsson mellan 1928-1958. Ingvar Bengtsson mellan 1958 1966.