Tidstypisk 40-talsbild, eller kanske sent 30-tal? Tre Västerhaninge-gentlemän på stationsplanen på 40-talet. De tre herrarna som stolt poserar framför några förkrigsbilar är fr.v. Göte Karlsson, son till Axel Millimeter Kalle Karlsson, bodde tillsammans med fadern och några ogifta systrar på Tungelstavägen. Han arbetade som snickare/timmerman på Berga och sina sista verksamma år på Haninge Bostäder. Hade stort engagemang i idrotten. Förblev ogift och avlider i Västerhaninge 2001. Mannen i mitten är Bertil Johansson, kallad Jägarn, son till trädgårdsmästaren Karl Johan Johansson på Kullen i Håga. Arbetade hos fadern, senare vägarbetare och på senare år känd i samhället som lite av en uppfinnar-jocke. Som vi förstår jägare men också fiskare, drog upp mer eller mindre ätbara gäddor i Öran och andra skogssjöar som såldes till ortsborna under krigsåren. Han var född 1904 och avlider ogift på Kullen. Den tredje mannen är John Elof Wester, kallades märkligt nog Harry. Han var bl.a. chaufför åt provinsialläkaren Erik Tretow. I bakgrunden t.v. skymtar ett märkligt fordon, någon form av militär ersättning
för buss, en kur på lastbilsflak för transport mellan Berga/Hårsfjärden och stationen? Om det finns historiskt bilvetande bland läsarna, hjälp mej med bilmärken och årsmodeller, står det Cadillac på kylarn på bilen till höger? Livet i Tungelsta by Lantbrukaren Gustaf Jakobsson i Vadet skrev 1970 ned lite minnen för att kommande generationer skall kunna få en inblick i hur förhållandena var hos bönderna i Tungelsta by under de senaste århundradena Han var då 90 år gammal, född på gården och son till häradsdomaren Anders Erik Jakobsson.
Storgården i Tungelsta på ett vykort från 1890-talet. Han skriver bl.a.: En del av de yngre innevånarna i Tungelsta hade på grund av sitt vilda uppträdande för bortåt 150 år sedan ett dåligt anseende, och långt utanför socknen kallades de för Tungelsta Vargar! När bönderna från Sorunda, Ösmo, Västerhaninge och Österhaninge skulle till Stockholm för att omsätta sina produkter i penningar var det ett rörligt liv på vägarna. Väster- och Österhaningeborna höll i allmänhet en stund vid Länna gästgivargård, där förtäring fanns att tillgå för dem som så önskade Med ett så stort antal vägfarande blev det oenighet med slagsmål som följd, varvid en man en gång blev dödad. Flera förolyckades vid dikeskörningar, och efter 1901 dödades även några av tåget vid järnvägsövergångarna.
Vadet, Karlsrovägen, gåramålning av Olle Olsson, Hed Olof år 1917. Tillhör Anna Greta Ljungström, Tungelsta. Vill du läsa mer om gåramålaren Olle Olsson, klicka här! Flygfoto av Thorsten Nilsson ur Gillets arkiv.
Här kan du läsa Gustaf Jakobssons berättelse Mina år på Berga Lantbruksskola Nils Petersson på Skarplöt berättar. Lantmästaren Nils Petersson, född 1922, kom till Västerhaninge 1944 som lantbrukselev på Berga. Han blir kvar i samhället då han 1946 gifter sig
med dottern på släktgården Skarplöt, Fors 3, den nordligaste av Forsgårdarna, Anna Britta Lindström. I verket Gods och Gårdar i Södermanland kan man läsa att Skarplöt varit i släktens ägo sedan 1731. Efter några år ute i landet, bl.a, på Uddeholms lantbruk i Värmland, köper makarna Petersson gården av Erik Lindström, Anna-Britas far år 1962, och verkade som fritidsbönder fram till 1973. Nils arbetade på Svenska Fläktfabriken men man satsar nu helt på jordbruket och bl.a. utökar djurbesättningen för mjölkproduktion. Anna Britta Petterson, född Lindström 1927, är dotter till Erik Lindström, välkänd och aktad bl.a som kommunpolitiker och med stort engagemang i lantbruksrörelsen.
Nils, med gedigen lantbruksbruksutbildning till lantmästare, bl.a. på Berga, och Anna Britta brukar framgångsrikt Skarplöt fram till år 2001 då sista skörden bärgas och markerna utarrenderas, redan 1990 har sista mjölkkon lämnat den anrika gården med den vackra mangårdsbyggnaden. Nils och Anna Britta bor kvar på gården 2015. Skarplöt från öster. Läs Nils Peterssons berättelse om Bergatiden här Lite om Wenner-Gren på Häringe
Axel Wenner-Gren (1881-1961) svensk finansman. Skapade en stor förmögenhet bl.a. via Elektrolux men misslyckade investeringar i Kanada och felaktiga satsningar på datorer förde honom mot konkurs. Här med hustrun Marguerite Gautier (1891-1973), amerikansk operasångerska. Lennart Andersson i Fredriksborg berättar
Lennart Andersson på verandan på Fredriksborg Lennart Andersson (1930-2011) bodde sitt liv i de södra delarna av kommunen, i Häringetrakterna. Hans sista hem blev den gamla handelsboden i Fredriksborg som han byggde om till en fantastisk bostad med en hobbyverkstad av rang. Halva det stora vardagsrummet lät han inreda med en vacker och väl fungerande modelljärnväg! Han var mycket intresserad av och engagerad i sin hembygd och har bidragit med mycket material till Haningegillet, I en artikel i Glimtar från 2003 berättar han för Inga Offerberg om livet på Häringe på Wenner-Grens tid. Här några utdrag, länk till artikeln i slutet på inlägget. Då det var dags för kalas, anlände Wenner-Gren till Stockholm på sin lustjakt Southern Cross. Besättningen, som var av olika nationaliteter, anlände till slottet i förhyrda bussar. Majstång restes och barn och vuxna lekte ringlekar. Gårdsfolket och besättningen bildade var sitt lag och tävlade mot varandra i dragkamp, säcklöpning och i att bära potatis. På en sådan fest, jag var väl i 7-8 årsåldern, blev jag våldsamt skrämd av slottsfrun Marguerite Wenner-Gren. Hon kom emot mej och ville ta tag i
mej med sina blodröda naglar, men jag gallskrek och trodde att häxan ville röva bort mej. Han beskriver Wenner-Gren som mycket stilig, rakryggad, välklädd och korrekt. Hans hustru Marguerite tyckte om att klä sig i starka färger men gick i vardagslag omkring i något slags pyjamas och såg då inte så elegant ut, Många välkända personer gästade Häringe, och en av dem var som bekant Greta Garbo, som hade sitt sovrum i ena gårdsflygeln. En gång trillade Lennart ner i Garbos säng, medan han höll på att koppla in en kristallkrona. Tyvärr låg inte Garbo i sängen. I flygeln fanns också, förutom personalens sovrum, en bowlingbana. Bland gästerna på de årliga kräftskivorna minns jag Richard Burton, Elizabeth Taylor och Jussi Björling. Särskilt intryck gjorde Alfred Krupp von Bohlen und Halbach, därför att han hade en Karman Ghia. Senare köpte jag mig en likadan bil, dock i något sämre skick. Hushållet på slottet förestods av John Carlsson, kallad Hov-Kalle. Enligt Lennart gick han alltid omkring med en tub Karlssons klister, redo att klistra tillbaka flisor och annat som lossnat. Till de stora festerna kom extra personal ut från det Wenner-Grenska hemmet i Stockholm.
Hovmästaren Carlsson framför ett porträtt på slottsfrun. Lennart berättar också lite om skolgången i Östnora skola, om förvaltaren Beronius som hade Hitler och Göring på väggen i gårdskontoret och om kapellvaktaren Georg Fredén. Läs hela artikeln här! VIF-juniorer 1963 inför en resa till Ängelholm och Helsingör. Efter ett varv på FB har vi nu komplett namnlista, tack alla som hjälpt till, ffa Jan-
Åke Åkerberg: Övre fr vänster: Kjell-Ove Andersson, Gunnar Karlsson, Bengt Börjesson, Arne Wikström, Leif Petttersson, Christer Arvidsson, Per Erlandsson, Åke Erlandsson, Bo Hedström, Göran Bengtsson, och Olle Stjernberg. Nedre fr vänster Gert Österberg, Jan-Åke Åkerberg, Ove Runeborg samt Dan Granzell. Havsöringslek i trakterna! Ur dagens papperstidning (19 oktober 2015) Havsöringen har återhämtat sig bra på flera håll i länet efter ett aktivt arbete med att restaurera vattendragen. Just nu har öringen vandrat upp i Vitsån i
Haninge för att leka. Det är en spektakulär syn. Fiskarna kan vara upp till en meter långa. Det är som Alaska bara tio minuter från Gullmarsplan, säger länsfiskekonsulent Henrik C Andersson. Andra bra platser att beskåda fiskvandringen söder om Stockholm är Hammerstaån, Fitunaån, Kagghamraån och Moraån. Norr om Stockholm är chansen störst i Loån och Bergshamraån. Här fanns en bild och en karta som tagits bort efter kritik från några läsare! Sigrid Numan, en pionjär med kameran Sigrid Numans bälgkamera, väl använd!
En raritet, finns nu på Tingshuset Sigrid Numan var född 1898 och kom med maken, bokbindaren Ragnar, till Västerhaninge och Vreta år 1923 med den då ettårige sonen Olle. Efter några år flyttar man till Fors.
Sigrid Numan i folkdräkt. Det är här Sigrid skaffar kamera, en ICA, och börjar fotografera sin familj, goda vänner och omgivning. Det var ganska ovanligt med kamera i familjen på den tiden, om det fanns var det nån lådkamera som gav ganska dåliga bilder, Sigrids kamera var avancerad för tiden, hade bl.a. valbara slutartider. Den tillverkades i Dresden i Tyskland mellan åren 1910-35 av företaget ICA som år 1926 köptes upp av Carl Zeiss, den var ursprungligen avsedd för glasplåtar i storlek 9 12 men även att användas med film.
Med denna raritet togs tusentals bilder genom åren varav hundratals nu finns i Gillets arkiv (många på nätet) och skänker glädje åt moderna Haningebor. Utan Sigrids bilder skulle den omfattande Forsdokumentationen vara betydligt fattigare, utöver de lokala bilderna från Fors har hon dokumenterat mycket av scoutrörelsen i Västerhaninge,där hon och Ragnar var aktiva. En typisk tidsdokumentation från Sigrids kamera, Fors Gård 1929.
. och här familjen Steen på Lövvreten Kameran skänktes till Gillet av sonen Olle år 2008 och finns nu på Tingshuset. VIF, seriesegrare i Sthlmsserien 1948
Seriesegrarna, här i reservstället, spelade annars i blåvitt! Stående fr. v.: 1 2 3 4 5 6 Alf Lantz Bosse Bengtsson Lennart Karlsson Arne Strååth Lasse Lundell Bertil Runeborg Knästående: 7 8 9 10 11 Arne Studsarn Nordström Evert Åkerberg Roland Wattenström Gustav Israelsson Björn Cederqvist
Doktor Tretow, något reaktionär provinsialläkare Erik Tretow, kontroversiell som person och läkare kom till Västerhaninge 1919. Prästsonen Erik Tretow var född i Landskrona
1875, blev med.lic. 1904. Tjänstgjorde bl.a. i Växjö och Göteborg och under första världskriget på Krigssjukhuset i Wien, Han kom 1919 till Västerhaninge från en tjänst i Söderhamn. Läkaren Tretow Han kom som hyresgäst till Sunnebo i Håga 1919. Då läkarvillan på Ribby blivit folkhögskola år 1917 fanns ingen egen läkarbostad med mottagning utan hyrdes av detektivkommissarien Gustaf Ahlborg. Han har med sig hustrun Agnes, dotter till f.d. statsrådet Ernst Meijer, och dottern Annika, blivande skådespelerska, får senare sonen Göran. Erik Tretow som nytillträdd provinsialläkare. Erik Tretow köpte 1922 en tomt av LP Larson på Håga, Ribby 1:16. Han flyttar in i sin nybyggda stora villa 1924 och döper den till Solåkra, Den låg mellan järnvägen och Tungelstavägen vid nuvarande Ringvägens utfart och blir senare känd som ortens BB.
Villa Solåkra, med Bror Marklunds elefanter i trädgården, blev senare förlossningshem och administrativa lokaler för Sjukkassan och kommunen. Revs när flerfamiljshusen på Tungelstavägen byggdes. Erik Tretows agerande som läkare var speciella och kontroversiella, lavemang tycktes vara en genomgående behandling mot alla åkommor. Han får under sin tid många anmälningar på sig, bl.a. tillskriver en förtvivlad far kommunalnämnden om en märklig undersökning av sin sjuke son som senare avlider. Tretow varnas i detta och flera andra sammanhang. Det kanske dock borde nämnas att hans verksamhet prisades av vissa besökare och samhällsgrupper. Han blev också uppskattad för gåvor och insatser i samhället, bl.a. till den nystartade idrottsföreningen. Han skulle nog också kallas mecenat, ett äldre ord för sponsor, till skulptören Bror Marklund i Tungelsta. Doktor Tretow gör sig dock alltmer omöjlig som provinsialläkare och pensionerar sig själv i slutet på 30-talet då han avlöses av Ivar Wallerström. Paret Tretow blir dock kvar till slutet på 1944 då man flyttar till Högalid och Villa Solåkra säljs till Västerhaninge kommun. Sonen Göran avlider 1943. Författaren och agitatorn Tretow Få tycks känna till att han framför allt i yngre dagar också var en flitig skribent och agitator i politiska ämnen. Författaren Tretows politiska hållning åtminstone fram till 35 års ålder sammanfattas i boken med den något märkliga titeln Höger och venster om eller Den Stora Dufvan som gavs ut 1908. Han hyllar där den
ungsvenska rörelsen med dess konservativa och nationella inställning. Citat: Ungsvenskarna sträfva efter att med fredliga och väpnade medel göra vårt land rikt och blomstrande, mägtigt och ointagligt att prästerna skall förbli självskrivna som skolrådsordförande i socknarna. tanken skrämmer att någon socialistisk ordförande för Folkets Husföreningen skulle kunna bli politiskt tillsatt som skolrådsordförande i något av de stora fabrikssamhällena: Han kämpade också mot feministerna och arbetade mot kvinnlig rösträtt, några citat:..feminismen, kvinnosaksrörelsen, är ett negativt, men icke förthy, det allra säkraste beviset på det manliga slägtets förfall, och derigenom också ett lika säkert bevis på en hela folket hotande undergång, ty mannen är den tongifvande skaparen av folkets kynne. ännu sämre går det om kvinnan får chefsplatser i offentliga inrättningar. Hon blir då småsint mot sina underlydande, är hon sjelf gammal och inte längre vacker, blir hon bitter och afvundsjuk mot sina kvinnliga underordnade, i fall de ser bra ut. för en tid sedan läste jag att en läkare funnit sinnessjukdomar särskilt vanliga hos gifta folkskollärarinnor i en trakt av Finland, där det är mycket vanligt, att folkskollärarinnorna tredskas med att sköta sin skoltjenst äfven sedan de gift sig. Han var också motståndare till barnbegränsning:...stora yrkesgrupper skulle drabbas av lägre förtjänster: barnmorskor, strumpstickerskor, blöjsömmerskor, snickare och målare som förfärdigar vaggor och sängar, privatlärare, sagoboksförfattare och barnspecialister. kort sagdt, alla yrkesutöfvare skulle förlora på systemet med barnbegränsning alla med undantag af tillverkare af franska försigtighetsartiklar.
Detta är Erik Tretows exlibris. Det föreställer en cigarettrökande eremitkräfta som tagit skydd i ett snäckskal, under vilken läses: CONSILIA PETERE PRUDENTIS EST, CONSILIA NON SEMPER SEQUI PRUDENTIORIS. Det betyder: Den råd söker är vis, men den råd icke alltid följer är visare. Sådan var han, vår provinsilläkare under 20 år, dock tycks hans kontroversiella synpunkter minskat med åren. Han synes inte ha deltagit i den lokala politiken här utom i de rent medicinska sammanhangen. Han avlider i Stockholm 1948 och hustrun 1964. Fakta ovan om Tretows verksamhet före Västerhaningetiden bygger på en artikel av Gillets Lars Olof Persson i tidningen Glimtar år 2001. Läs hans artikel här: Doktor Tretow
Kan ett skolkort från Västerhaninge på 40-talet intressera? Vi kan väl göra ett försök! Detta är ett foto från slutet på 40-talet där jag finns med. Det är taget vid dåvarande Norra Skolan, sedermera Åbyskolan och idag Åbygården. Den som nu är rivningshotad. Taket i bakgrunden är entrén på Klockargårdens östra gavel, då vaktmästarbostad där jag bodde med mina föräldrar. Jag hade alltså inte så långt till skolan. Övre raden: Ulla-Britt Svensson, Hagar Andersson, Laila Karlsson, Anne-Marie Carlsson, Marianne Andersson(?), Ove Nordén, Jörgen Nilsson, Siv Andersson, Annhild Krantz, hennes mor, lärarinnan Alice Krantz, Bertil Gustavsson, Eva Johansson, Birgitta Svensson, Göran Andersson, Gunnar Huge. Mittre raden:
Göran Andersson, Bengt Gerlofsson, Anders Söderström, Sten Andersson, Göran Hjalmarsson, Sven Jönsson, Jan Andersson, Bengt Berg, Sune Nilsson, Gunnar Lundqvist, Arne Åkerberg. Nederst: Sonja Hagman, Gull Arvidsson, Anna-Greta Eriksson, Anne-Marie Öbrink, Monika Vidlund, Laila Hägerstrand, Gunbritt Karlsson, Gunbritt Runeborg, Birgit Persson. Här finns lite påminnande kompletterande kommentarer: Ulla-Britt, dotter till Klara Svensson på Parkvägen, Hagar, dotter till snickaren Harry Andersson på Tungelstavägen, Laila dotter till korgmakaren och folkdansaren Hilding Karlsson i Lida. Anne-Marie, dotter till Edvin Karlsson, Slaktar-Kalle, Ove, son till golfbaneägare Johan Nordén, Jörgen, son till läraren Gottfrid Nilsson på Kyrkvägen, Siv, dotter till Ragnar Andersson på Björkvägen, Bertil, son till Sten Gustafsson på Hörnvägen, Eva Johansson, dotter till trädgårdsmästaren Fritz Johansson i Rosenhill, Birgitta, dotter till Stig B Svensson, känd lokalpolitiker, Göran, son till vägarbetaren Holmfrid Andersson i Ribby, Gunnar, son till stinsen Nils Huge. Göran, Jajja, son till postiljonen Sigge Andersson i Gylden, Bengt, tvättarson från Dåntorp, Anders, son till landsfiskalsassistenten Sten Söderström på Parkvägen, Sten Stesse, son till trädgårdsmästaren Harald Andersson i Ribby, Göran, son till åkaren Gustav Hjalmarsson, Sven, son till Martin Jönsson i Lugnet, Jan, son till åkaren Folke Andersson på Sturevägen, Bengt, son till tvättaren Eskil Berg från Elinslund-Lyngsta, Sune, son till skolvaktmästaren Mauritz Nilsson, Klockargården, Gunnar, son till verkmästaren Nisse Lundqvist på Tungelstavägen, Arne, son till timmermannen Erik Åkerberg på Aspvägen. Sonja, från Håga, Gull, dotter till köpmannen Göte Arvidsson på Parkvägen, Anna-Greta, dotter till Erik Eriksson på Ribbyholm, Ann-Marie, dotter till Hugo Öbrink på Granlunda, Monica, dotter till Sven Vidlund på Aspvägen, Laila, dotter till målaren Tore Hägerstrand på Stationsvägen, Gunbritt, dotter till rörmokaren Walle Karlsson på Björkvägen, Gunbritt, dotter till Torbjörn Runeborg, Birgit, dotter till styckmästaren Algot Persson i Lugnet. Hoppas det är till glädje för nån gammal Västerhaningebo!