Resultatet publiceras på kurshemsidan onsdagen den 21 november.

Resultatet publiceras på kurshemsidan onsdagen den 21 november.

Fråga 1 Beata Hillman äger en liten restaurant i Lund. Hon är tjugotvå år och har nyligen öppnat restauranten i fråga och hoppas att med hjälp av idogt arbete kunna arbeta upp en trogen krets av besökare. I början av januari får Beata besök av Amanda Ljungman. Amanda är försäljare för företaget Svantessons som säljer köksutrustning. Amanda har dock inte behörighet att ingå avtal för Svantessons räkning utan har enbart rätt att ta emot anbud från företagets kunder för vidarebefordran till Svantessons. Beata visar vid besöket ett särskilt intresse för en frys av märket FRT 2012 och säger till Amanda att hon kan tänka sig att köpa en sådan frys förutsatt att priset om 40 000 kr inkluderar installation. Amanda svarar Beata att hon kommer att kontakta Svantessons ägare och behöriga företrädare Greta Svantesson och be Greta att skicka ett avtal till Beata. Några dagar senare får Beata ett brev från Greta, där det står: Bästa Beata. Jag har av en av mina försäljare, Amanda Ljungman, fått reda på att du är intresserad av att köpa en frys av märket FRT 2012. Avtal bifogas för underskrift. Amanda hämtar avtalet om två dagar om du skriver på. Avtalet blir bindande när jag också skrivit på för Svantessons räkning. Hälsningar Greta Svantesson. I den avtalstext med utrymme för underskrifter som bifogas står: Köp av en frys FRT 2012. Pris 40 000 kr. I övrigt gäller Svantessons allmänna leveransvillkor mellan parterna. Installation sker senast tio dagar efter avtalets ingående. Beata undertecknar omgående avtalstexten. När Amanda därefter hämtar den undertecknade avtalstexten säger Beata: Vad bra att det löste sig. Amanda kommenterar inte detta uttalande utan beger sig därifrån efter att ha skakat hand med Beata. Dagen därpå får Beata ett e: mail från Greta, där det står att hon undertecknat avtalet och skickat en kopia till Beata. Vidare skriver Greta att installationen kommer att äga rum dagen därpå. Så sker också. Efter installationen skickar Svantessons en räkning, där det står att Beata är skyldig att betala dels 40 000 kr för frysen, dels 5 000 kr för installation av frysen. Beata kontaktar omgående Greta och säger att hon utgått från att priset om 40 000 kronor inkluderade installationen och att hon därför inte tänker betala mer. Greta svarar Du har väl läst igenom avtalstexten hoppas jag. Där står att frysen kostar 40 000 kr. Det går inte att missförstå. Vidare hänvisar Greta till punkt 20 i Svantessons allmänna leveransvillkor, där det står: Om installation av frysen ingår i köpet betalas detta särskilt. Priset för installationen är 5 000 kr. Beata berättar då om sitt samtal med Amanda innan köpet och säger att hon tänker skicka in en stämningsansökan. Greta svarar: Svantessons kan inte ta ansvar för vad du har sagt till Amanda och hon har inte sagt något till mig om att du önskade att priset skulle inkludera installationen. Amanda saknar vidare behörighet att ingå avtal. Greta hänvisar också till punkt 21 i Svantessons allmänna leveransvillkor, där det står: Svantessons ansvarar inte för missförstånd om avtalets innehåll på köparens sida. Vid tolkningen av Svantessons allmänna leveransvillkor får vidare hänsyn inte tas till annat än vad som står i själva texten. Vidare pekar hon på punkt 22, där det står: Om tvist skulle uppstå ska denna efter säljarens val avgöras av skiljemän enligt lag eller allmän domstol. Greta tillägger: Vår policy är att den här typen av tvister avgörs av skiljemän. Beata ser bedrövad ut och hävdar att hon inte är skyldig att betala mer än 40 000 kr och att detta inkluderar både frysen och installationen. Vidare gör Beata gällande att en tvist ska avgöras av allmän domstol. Omfattar det avtalade priset enbart spisen eller omfattar det även monteringen? Kan Svantessons med framgång hävda att tvisten ska avgöras av skiljemän? Analysera tänkbara argument!

Fråga 2 Fabrikör Göte Åberg avtalar i början av juni med byggmästaren Kristina Wiberg om att Kristina ska uppföra en kontorsbyggnad på Götes tomt. När fönstertillverkaren Sigrid Hallman får höra att Göte tänker få en kontorsbyggnad uppförd, kontaktar hon Göte och undrar om hon kan sälja och inmontera fönstren till den nya byggnaden. Göte och Sigrid kommer överens om att Sigrid kan komma till Götes nuvarande kontorslokaler för att diskutera saken. På mötet är även Kristina närvarande och en diskussion förs om det förslag till fönster och inmontering som Sigrid skickat till Göte. När diskussionen är avslutad vänder sig Göte till Kristina och säger: Är du nöjd med vad vi kommit fram till, det är ju du som svarar för uppförandet. Kristina nickar instämmande och säger: Det blir utmärkt. Sigrid levererar och inmonterar därefter fönstren på den första våningen den 15 juli. Hon skickar också omgående en räkning adresserad till Göte i vilken det står att Göte ska betala för fönstren och inmonteringen inom tio dagar. Göte betalar omgående det krävda beloppet till Sigrid. Sigrid levererar och inmonterar vidare fönstren på den andra våningen den 15 augusti. Återigen skickar Sigrid en räkning till Göte. Den här gången vägrar emellertid Göte att betala med motiveringen att det är Kristina som är betalningsansvarig köpare av fönstren. Jag förmedlade bara köpet, påstår Göte. Att han och inte Kristina betalat den första räkningen var enbart ett praktiskt arrangemang, påstår han. Sigrid svarar att hon utgått från att det var Göte som var köpare och att Göte inte kan undgå att betala den i augusti utskickade räkningen. Tilläggas kan att Kristina gått i konkurs. A. Gör en rättslig bedömning av tvisten mellan parterna! Analysera olika tänkbara argument som kan anföras! Fabrikör Göte Åberg har vidare gjort universitetsadjunkten Svea Olofsson med barn. Göte, som inte vill ta ansvar för ett barn, ingår då ett avtal med Svea i vilket Göte åtar sig att betala en miljon kronor till Svea om hon gör abort. När Svea efter att ha gjort abort kräver att Göte ska betala en miljon kronor vägrar emellertid Göte att infria sitt åtagande. Svea blir då upprörd och skickar en stämningsansökan till tingsrätten. B. Kan Svea med framgång kräva Göte på det utfästa beloppet och hur ska tingsrätten handlägga stämningsansökan? I en artikel som handlar om avtal om abort (som finns i Studiematerialet) har Christina Ramberg kommenterat ett liknande fall. Hur anser Christina Ramberg att avtal om abort bör behandlas?

Fråga 3 Herman Larsson äger ett företag som tillverkar godis. Han kontaktar i början av september Cecilia Lawesson och frågar om hon är intresserad av att bli återförsäljare av Hermans produkter. Efter några ytterligare samtal om hur samarbetet skulle kunna se ut träffas parterna den 20 september och undertecknar ett av Herman formulerat dokument i vilket det bland annat står att det är Hermans och Cecilias bestämda avsikt att framöver ingå ett återförsäljaravtal. Samtalen mellan parterna fortsätter också därefter. Cecilia är nu övertygad om att hon kommer att bli återförsäljare och hon vidtar kostnadskrävande åtgärder för att kunna påbörja försäljningen av Hermans produkter. Den 10 oktober bestämmer sig emellertid Herman efter samråd med sin ledningsgrupp för att inte anlita Cecilia som återförsäljare. När Cecilia den 19 december kontaktar Herman och undrar när de ska skriva på ett återförsäljaravtal får hon beskedet att hon inte längre är välkommen som återförsäljare för Herman. Cecilia svarar då att hon i första hand gör gällande att Herman är skyldig att ingå ett återförsäljaravtal och i andra hand att Herman är skyldig att ersätta henne för de förluster som hon lider om något avtal inte kommer till stånd. A. Gör en rättslig bedömning av tvisten mellan parterna! Analysera vilka tänkbara argument som parterna kan anföra! Elenor Hansson äger ett företag som säljer bilar. I början av oktober besöker den sjuttiofemårige lantbrukaren Fritiof Månsson Elenors affärslokaler och undrar om han kan köpa en liten lastbil för sitt jordbruk. Fritiof berättar att han numera är dåligt insatt i priser och utbud på marknaden för små lastbilar, men att han vill ha en bil som är anpassad för de sysslor han har. Jag är inte i min krafts dagar längre så du kan väl hjälpa mig kära Elenor. Jag har just fått en större summa pengar i arv efter min bror så du behöver inte oroa dig för att jag inte kan betala, tillägger han. När Elenor får höra detta visar hon honom en begagnad lastbil som hon just köpt för 40 000 kr och som hon vet kanske inte är i bästa skick, låt vara att hon sett till att den ser fräsch ut. Här är en bil som passar dig Fritiof, den kostar 150 000 kr, men om du betalar kontant senast i morgon kan jag gå med på ett avdrag om 25 000 kr. Fritiof tittar på bilen och säger Titta som den skiner, om du säger att den passar mig så litar jag på det och pengar det har jag som sagt. Jag ber banken betala till dig i eftermiddag. Så bra, då har vi en deal, svarar Elenor. Elenor tar fram ett köpekontrakt, varpå hon och Fritiof undertecknar det. Fritiofs bank betalar samma eftermiddag priset och Fritiof hämtar den lilla lastbilen dagen därpå. Fem veckor senare går emellertid lastbilen i sönder och det visar sig att försämringen beror på ett fel som fanns redan vid avlämnandet. När Fritiof ber Elenor att avhjälpa felet svarar hon: I det köpekontrakt som du har undertecknat står under punkt 5: Köparen är skyldig att reklamera fel på den sålda bilen inom fyra veckor från det att den avhämtats. Nu har det gått mer än fyra veckor sedan du hämtade bilen, vilket gör att du själv får betala för en reparation av bilen. Fritiof tittar på Elenor och säger: Jag trodde du var en ordentlig människa. Jag vill att du avhjälper felet gratis. Dessutom säger min dotter att jag har gjort ett dumt köp eftersom jag betalat ett allt för högt pris för bilen. Så nu vill jag att du utöver att reparera bilen gratis ska betala tillbaka en del av priset. B. Gör en rättslig bedömning av tvisten mellan parterna! Analysera tänkbara argument!

Fråga 4 En fråga som har diskuterats är vad som gäller om parterna i ett avtal hänvisar till var sitt standardavtal och det uppstår tvist mellan parterna på en punkt där standardavtalen skiljer sig åt. I litteraturen talas om battle of forms eller kolliderande standardavtal och olika modeller för hur sådana tvister skall lösas har presenterats. Dessa modeller har beskrivits i din kurslitteratur A. Redogör för vilka lösningsmodeller som har presenterats! I ett rättsfall (NJA 2001 s. 750) som vi behandlat på ett rättsfallsseminarium gjorde HD ett uttalande om vilken roll som den så kallade oklarhetsregeln spelar vid tolkningen av ett försäkringsvillkor i svensk rätt. B. Redogör för HD:s uttalande i det nämnda fallet! I boken Allmän avtalsrätt (som ingår i din kurslitteratur) ställer Jan och Christina Ramberg i kapitlet Ändrade förhållanden upp ett antal rekvisit för att ett avtal ska kunna jämkas eller sättas åsido på grund av ändrade förhållanden. De framhåller också att dessa i stort sett stämmer överens med svenska rättsprinciper. C. Beskriv de rekvisit som Jan och Christina Ramberg ställer upp! I verket Olika versioner av viljeförklaringsteorin (som ingår i ditt Studiematerial) beskriver Ola Svensson hur begreppet viljeförklaring förhåller sig till begreppet rättshandling enligt det traditionella synsättet i svensk rätt. D. Redogör kortfattat för vad Ola Svensson skriver om förhållandet mellan de nämnda begreppen!

Typsvar till skrivning i allmän avtalsrätt den 7 december 2012 Fråga 1 Frågan gäller om priset i det kontrakt (uppfordran att avge anbud) som Greta skickar till Beata för underskrift även omfattar installationen (monteringen). Om man enbart ser på ordalydelsen av kontraktet framgår det inte tydligt om priset omfattar installationen, det står enbart Köp av frys FRT 2012. Pris 40 000 kr I övrigt gäller Svantessons allmänna leveransvillkor mellan parterna. Installation sker senast tio dagar efter avtalets ingående. Det framgår alltså inte klart om den installation som det talas om omfattas av priset. Beata har dock begärt att priset om 40 000 kr ska omfatta installationen i sitt samtal med Amanda. Frågan är då om Svantessons insett eller bort inse detta (dolus alternativt culpamodellen). Huruvida Greta haft anledning att förutse att Beata skulle tro att priset omfattade installationen går att diskutera. Hon har dock givit Amanda rätt att ta emot anbud för Svantessons räkning och i NJA 1986 s. 596 framhöll HD att om en näringsidkare organiserar sin verksamhet på ett sådant sätt att han låter en försäljare ta emot anbud för sin räkning så tillräknas försäljarens insikter näringsidkaren. Alltså, även om Amanda inte har behörighet att ingå avtal för Svantessons räkning så tillräknas hennes insikter Svantessons. Eftersom Amanda kände till att Beata endast ville köpa frysen om installationen ingick i priset om 40 000 kr och inte meddelade Beata något annat i samband med att hon hämtade det påskrivna kontraktet (anbud) kan det hävdas att hon insett eller i vart fall bort inse att Beata utgick från att det angivna priset omfattade installationen när hon skrev på kontraktet (jfr NJA 1986 s. 596, där HD tillämpade culpamodellen). Visserligen handlade det nämnda rättsfallet om ett näringsidkare-konsument förhållande, men det kan hävdas att regeln om tillräknande även kan tillämpas i andra fall. I vårt fall kan det också göras gällande att Beta kunskaps- och erfarenhetsmässigt intog en underlägsen ställning med hänsyn till att hon nyligen startat sin lilla restaurant. Greta pekar vidare på punkt 20 i Svantessons allmänna leveransvillkor, där det står att Om installation av frysen ingår i köpet betalas detta särskilt. Priset för installationen är 5 000 kr. För att ett standardvillkor ska vara inkorporerat krävs att det finns en hänvisning till villkoren och att dessa är lättillgängliga. Att det finns en hänvisning till standardvillkoren framgår av frågan. Däremot framgår det inte om de var bifogade eller var de fanns tillgängliga. Det finns heller inget som tyder på att Beata känt till villkoret i fråga. Om det är fråga om oväntade eller betungande avtalsvillkor krävs vidare att villkoren klargörs på ett tydligt sätt. Med hänsyn till att Beata begärt ett totalpris omfattande installationen kan det framstå som överraskande för henne att Svantessons allmänna leveransvillkor skulle föreskriva att priset för installationen tillkom och om Amandas insikter om Beata uppfattning tillräknas Svantessons kan det hävdas att detta måste ha stått klart för Svantesson. Beata skulle alltså kunna hävda att Svantessons inte på ett tillräckligt tydligt sätt klargjort att priset för installationen tillkom. Beata åberopar också punkt 21 i Svantessons allmänna leveransvillkor, där det står att Svantessons inte ansvarar för missförstånd om avtalets innehåll på köparens sida och att vid tolkningen av Svantessons allmänna leveransvillkor hänsyn inte får tas till annat än vad som står i själva texten. Denna klausul måste betraktas som både överraskande och betungande och det kan också hävdas att den är oskälig enligt 36 avtalslagen, det är ju fråga om en slags integrationsklausul som är mycket oförmånlig för Beata och som Greta i vart fall på ett tydligt sätt borde ha upplyst Greta om och inte enbart smugit in i allmänna leveransvillkor. När det gäller skiljeklausulen i punkt 22 kan Beata hävda att denna antingen inte ska anses som inkorporerad eller åsidosättas med hjälp av 36 avtalslagen. Förvisso har HD som en huvudregel inte ställt några särskilda krav för inkorporering av skiljeklausuler mellan näringsidkare (se NJA 1980 s. 46) och den har också varit försiktig med att tillämpa 36 avtalslagen när det gäller skiljeklausuler mellan näringsidkare (jfr Ruotsis artikel i Studiematerialet, där han dock beskriver rättsläget som något osäkert). I vårt fall innehåller dock Svantessons allmänna leveransvillkor en ensam bestämmanderättsklausul, Svantessons ges rätt att välja mellan skiljedom enligt lag eller allmän domstol. En sådan rätt talar emot att skiljeklausulen ska godtas (se NJA 1979 s. 666).

Vidare driver Beata ett litet företag och det finns risk för att hon inte har råd med ett skiljeförfarande, vilket Svantessons kan utnyttja genom att åberopa sin ensamma bestämmanderätt (jfr vad Ruotsi skriver om högre nettoprocesskostnad). Tvisten rör vidare endast ett belopp om 5 000 kr och det går att diskutera om det finns några särskilda skäl för att skiljeförfarande ska användas i denna typ av fall. Det finns inte heller något som tyder på att Beata blivit upplyst om skiljeklausulen eller känt till den vid avtalets ingående. (10 p.) Fråga 2 A. I detta fall uppkommer frågan om Göte är betalningsansvarig köpare. Sigrid har kontaktat Göte och skickat ett förslag till honom om fönster och inmontering. Det är därför troligt att hon vid mötet ser Göte som köpare. Av vad som sägs under diskussionerna framkommer inte mer än att de kommit fram till ett visst alternativ. Vad som försvårar bedömningen är att även Kristina var närvarande vid mötet och att Göte vänder sig till henne och frågar om hon är nöjd med vad de kommit fram till med motiveringen att det är hon som svarar för uppförandet, varpå Kristin svarar att det blir utmärkt. Göte skulle kunna hävda att han därigenom klargjort för Sigrid att det är Kristina som är köpare. Det är dock inte säkert att Sigrid insett eller bort inse detta. Göte kan ju vara intresserad av att förhöra sig med Kristina som byggansvarig även om hon inte är köpare. I vilket fall som helst betalar Göte den räkning som Sigrid skickar till Göte efter att ha levererat och inmonterat fönstren på första våningen, vilket stärker Sigrid i hennes uppfattning att Göte är betalningsansvarig köpare. Sigrid skulle därför kunna hävda att Göte i vart fall blivit betalningsansvarig genom sitt konkludenta handlade i förening med passivitet då han måste ha insett att Sigrid uppfattade honom som betalningsansvarig köpare (genom att betala utan att upplysa Sigrid om att han inte anser sig betalningsansvarig beter han sig ju som om han vore köpare). Att en person kan bli betalningsansvarig om dessa rekvisit är uppfyllda framgår av NJA 1961 s. 658 (som vi behandlat på ett rättsfallsseminarium). (5 p.) B. Frågan gäller här om tingsrätten ska avvisa Sveas talan med hänvisning till att den strider mot goda seder ( pactum turpe ). För att så skall vara möjligt måste det stå klart att avtalet är ogiltigt och saknar rättsverkan därför att det strider mot lag eller goda seder och att detta uppenbart framgår antingen av grunderna för yrkandet eller av utredningen av målet (jfr NJA 1992 s. 299 och NJA 1997 s. 93). I RH 2004:41 kom hovrätten fram till att ett avtal om utförande av abort mot ersättning strider om goda seder och att det var uppenbart att den revers som åberopats saknade rättsverkan, vilket medförde att talan avvisades. Hovrätten påpekade visserligen att det inte finns någon lag som förbjuder avbrytande av havandeskap mot ersättning. Domstolen ansåg dock att ett avtal om abort inte var förenligt med de grundläggande etiska värden som svensk rätt vilar på, den pekade på konflikten mellan fostrets intressen och kvinnans intressen och framhöll att det är oetiskt att låta en fråga om ekonomisk ersättning få inverka på kvinnans beslut. Hovrätten hänvisade också till 4:5 FB och 15 transplantationslagen. Tingsrätten ansåg dock att talan skulle ta upp till prövning (vilket dock inte hindrat att käromålet ogillats efter denna prövning). Christina Ramberg anser att en talan av det aktuella slaget varken bör avvisas eller leda till automatisk ogiltighet. Hon anser att det inte finns tillräcklig samstämmighet i det svenska samhället om vad som utgör god moral avseende avtal om abort och om ekonomisk ersättning är omoralisk. Christina framhåller att frågan om abortavtal måste bedömas särskilt i varje enskilt fall och att det viktiga inte är vad avtalet gäller (abort) utan omständigheterna vid avtalets ingående och fullgörelse och alltså inte är annorlunda än andra avtal som omfattas av 36 avtalslagen. (5 p.) Fråga 3 A. Den första frågan gäller om Herman är skyldig att ingå ett bindande återförsäljaravtal med Cecilia. Det undertecknade dokumentets lydelse för dock i första hand tankarna till ett oförbindande s.k. letter of intent (avsiktsförklaring), det står ju enbart att det är deras bestämda avsikt att ingå ett återförsäljaravtal. Avgörande blir dock en tolkning av handlingen, där man utöver ordalydelsen även får ta hänsyn till övriga omständigheter och de regler om

avtalstolkning som gäller i svensk rätt. Hänsyn får också tas till om den handling parterna undertecknat är tillräckligt preciserad och alltså inte alltför allmänt hållen för att leda till bundenhet (jfr NJA 1978 s. 147). Däremot skulle Cecilia kunna åberopa reglerna om culpa in contrahendo och begära skadestånd enligt det negativa kontraktsintresset. Hon kan hävda att parternas förhandlingar nått så långt att det uppkommit en lojalitetplikt för parterna att beakta varandras intressen och lämna upplysningar till motparten (jfr NJA 1978 s. 147 och NJA 1990 s. 745). I vårt fall framgår det att Herman redan den 10 oktober efter samråd med sin ledningsgrupp bestämmer sig för att inte anlita Cecilia som återförsäljare. Herman borde då snarast ha meddelat Cecilia om sitt beslut och inte vänta tills Cecilia tog kontakt med honom i december. Att inte lämna denna upplysning kan uppfattas som culpöst (jfr NJA 1990 s. 745). Om Cecilia hade kunnat undvika en del av sina kostnadskrävande åtgärder om Herman upplyst henne om sitt beslut i tid torde hon alltså kunna få ersättning för dessa. (5 p.) B. I detta fall uppkommer frågan om Elenor är skyldig att avhjälpa felet gratis och om Fritiof kan få tillbaka en del av det pris som han betalat. När det gäller frågan om avhjälpandet hänvisar Elenor till punkt 5 i köpekontraktet, där det står att Fritiof är skyldig att reklamera inom fyra veckor från det att bilen avhämtats. Vidare framgår det att bilen gick sönder efter fem veckor, vilket innebär att Fritiof enligt villkoret i fråga berövas sin rätt att åberopa felet. Detta är en mycket oförmånlig regel för Fritiof med tanke på att preskriptionstiden är två år enligt köplagen (betydande avvikelse från dispositiv rätt), något som särskilt gäller om han inte bort upptäcka felet förrän efter fem veckor. I frågan står att Elenor tar fram ett köpekontrakt och låter Fritiof underteckna det. Det finns dock inget som tyder på att Elenor upplyst Fritiof om den närmare innebörden av punkt 5 och att den blivit föremål för några särskilda överläggningar mellan parterna eller att Fritiof blivit kompenserad på något annat sätt. Fritiof skulle alltså kunna hävda att punkt 5 bör åsidosättas med stöd av 36 avtalslagen. När det gäller priset kan den sjuttiofem årige Fritiof hävda att Elenor på ett otillbörligt sätt utnyttjat hans okunskap och godtrogenhet. Han berättar ju för Elenor att han inte längre är i sin krafts dagar, att han är dåligt insatt om priser och utbudet av små lastbilar på marknaden och att han litar på henne. Elenor berättar inte heller att bilen i fråga inte är i bästa skick. Hon använder sig också av försäljartaktik när hon säger att hon gör ett avdrag om 25 000 kr om Fritiof bestämmer sig senast i morgon. Av frågan framgår att Elenor själv köpt bilen för 40 000 kr, men det framgår inte hur mycket en begagnad bil av det aktuella slaget brukar kosta. Hon begär dock 125 000 kr (om Fritiof skriver på senast dagen därpå) och om det är så att hon utnyttjat Fritiofs okunnighet och godtrogenhet för att betinga sig ett betydligt högre pris än det normala är detta något som talar för en jämkning enligt 36 avtalslagen. (5 p.) Fråga 4 A. Här gäller det att redogöra för olika lösningsmodeller vid battle of forms eller kolliderande standardavtal. I litteraturen tas ofta fyra olika modeller upp. First shot innebär att det första standardavtalet gäller om det inte möts av en klar reklamation, last shot innebär att det sist obestridda standardavtalet gäller, knock-out modellen innebär att medan villkor som överensstämmer i båda parters villkor tillämpas så slås de villkor som strider mot varandra ut och ersätts antingen av dispositiv rätt eller med vad som framstår som en rimlig och förnuftig lösning av tvisten (fri tolkning och utfyllning) och performance rule innebär att den part som fullgör sin prestation eller godtar motpartens prestation utan protest blir bunden av motpartens villkor. Om kolliderande standardavtal, se vidare Bernitz Standardavtalsrätt s. 73 ff., Lehrberg Avtalstolkning s. 74 ff. och Ramberg Allmän avtalsrätt s. 144 f. (4 p.) B. I NJA 2001 s. 750 uppkom frågan om vilken roll den s.k. oklarhetsregeln spelar vid avtalstolkning. HD uttalade att domstolen vid en tolkning av en oklar ordalydelse i första hand bör försöka komma fram till vad som utgör en förnuftig och rimlig lösning av tolkningstvisten. Först om denna metod inte ger något resultat skall oklarhetsregeln tillämpas. Domstolen skrev: Vid tolkningen av ett försäkringsvillkor har man emellertid att ta hänsyn

till, utöver ordalydelsen, klausulens syfte försäkringens och kundkretsens art, traditioner i fråga om formulering, anslutning till lagens uttryckssätt, gängse praxis osv. Man får också sakligt sätt pröva vad som är en förnuftig och rimlig reglering. Först om något resultat inte kan uppnås vid en sådan prövning har man anledning att falla tillbaka på andra, mera generella tolkningsprinciper, såsom den s.k. oklarhetsregeln. (2 p.) C. Jan och Christina Ramberg ställer i sin bok Allmän avtalsrätt s. 192 upp ett antal rekvisit som de i stort sett anser stämma överens med svenska rättsprinciper. Vid beskrivningen av rekvisiten har de vägletts av bestämmelserna om ändrade förhållanden i UNIDROIT Principles och PECL. Rekvisiten är (1) Avtalsbalansen ska rubbas väsentligt, (2) det inträffade ska vara oförutsebart för den drabbade parten v id tiden för avtalets ingående, (3) den drabbade parten borde vid avtalets ingående inte ha räknat med att händelsen skulle komma att inträffa, (4) den drabbade parten hade inte själv kontroll över händelseutvecklingen (hämtat från Unidroit Principles) och (5) Risken bör lämpligen inte bäras av den drabbade parten. Se vidare Ramberg Allmän avtalsrätt s. 186 ff. (3 p.) D. I det nämnda verket framhåller Ola Svensson att en rättshandling enligt motiven till avtalslagen är en viljeförklaring som har till syfte att grundlägga, förändra eller upphäva ett rättsförhållande, något som bygger på tanken att rättshandlingar skiljer sig från andra typer av rättsligt relevanta handlingar genom att den rättshandlande åstadkommer rättsföljden genom att förklara sin vilja att åstadkomma den. (1 p.)