Korn, tidiga sorter. Sorter

Relevanta dokument
Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter

Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.

Havre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.

Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Höstvete. Sorter. Agaton spännande alternativ, men vill man ha lite mer säkerhet är Olivin, Ballad eller Kosack att föredra.

Vårvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativ skörd Obehandlat

Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativa avkastningar Höstvete 12 försök 2003 Kosack = 100

Sorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland

JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Vårkorn

Havre. Sortbeskrivning

Under 2015 avkastade Sanette bäst i

Havre. Tabell 1. Enskilda havreförsök Sorter och odlingsteknik

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.

Vårkorn L7-401 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Ingelstorp Naturbruks gy.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

Totalt var det 16 sorter i serien L7-212 som

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten Av

Höstvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Höstvete L7-101 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st

Höstvete. Sorter. Herford är det klart högst avkastande fodervetet i D-området.

Sortförsök i vårkorn

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Höstvete. de når marknaden.

Sortförsök i höstvete

Sortförsök i höstvete

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Havre. Sortbeskrivning

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Sortförsök i vårkorn

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i vårvete

SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post:

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk

Sortförsök i höstvete

Sorter ekologisk odling

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortjämförelse av olika utsädesmängder i

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sorter ekologisk odling

Vårraps. Sorter och odlingsteknik

Nederbörd Brunnby

Vårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i höstraps Av Bengt Nilsson, Svensk Raps AB

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling Sortförsök

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi

SORTFÖRSÖK av Lars Wijkmark HS Halland

Svampsjukdomar i vårkorn

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter. Sortegenskaper I tabell 3 redovisas höstrapssorternas odlingsegenskaper.

Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök

Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING

Sortval i ekologisk odling 2010

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling Sortförsök

Jordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson

17 Höstraps. (Höstraps forts. nästa sida)

Jordbrukaredag Törringelund vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Sorter och odlingsteknik

Sortval i ekologisk odling 2005 Resultat från sortförsök

Sortval i ekologisk odling 2006

SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sorter. Höstraps. Albin Gunnarson, Svensk Raps AB

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

Svampförsök i korn. Växtskydd

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Bekämpning av svartpricksjuka

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Transkript:

Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Av marknadssorterna behåller Otira sin ställning med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, men mognar något sent och har låg rymdvikt. Av det tidigast mognande sortmaterialet har Olsok överträffat Rolfi i avkastning, stråegenskaper och rymdvikt. Saana har mycket god stråstyrka och kan lämpa sig väl vid höga stallgödselgivor. Barbro är en ny tvåradssort i provning som mognar tidigt. I den mellansvenska försöksregionen lades det ut sju sortförsök med tidigt korn i försöksserien L7-402. Sortmaterialet har varierat något mellan försöken och då även den geografiska skillnaden är stor redovisas försöken i område G för sig och områdena F och D tillsammans. I tabell 3 redovisas ett femårsmedeltal för sorterna fördelat på länsnivå och i tabell 4 redovisas bestånds- och kvalitetsegenskaper som ett femårsmedeltal för område D-G. Område G. I området lades ett försök i vardera Dalarna, Gästrikland och Hälsingland innehållande 20 sorter. Försöken i Gästrikland och Hälsingland såddes den 16 och 19 maj, vilket är normal tid för området. I Dalarna såddes försöket den 27 maj, vilket är senare än normalt. Uppkomsten blev jämn och fin, men ganska mycket nederbörd under juni medförde att vissa kvävningsskador kunde noteras, främst i försöket i Hälsingland. I försöket i Dalarna förekom ganska mycket liggsäd redan vid gulmognad, vilket kan ha påverkat sortrelationerna. Bästa stråstyrkan i försöket hade Saana. I de här försöken så har en sortblandning använts som mätarsort. I tabell 1 kan man se att nummersorten BO 88377 i år toppat avkastningen, stråstyrkan har också varit mycket bra hos sorten. Även den nya sorten Simba har avkastat bra medan Otira, Baronesse och Cecilia gått sämre än vanligt. Otira håller dock sin ställning i avkastningstoppen sett på flerårsmedel, sorten verkar också vara tålig under varierande odlingsbetingelser. En intressant nykomling är tvåradssorten Barbro som har mognat tidigare än både Rekyl och Filippa, avkastningen har också varit något högre men stråstyrkan sämre. Av de provade sorterna så är det sexradssorterna Rolfi och Olsok som mognar tidigast. Olsok har haft högre avkastning och har ett bättre strå än Rolfi. Av de vanliga svamparna blad- och sköldfläcksjuka var förekomsten ganska måttlig under säsongen. Trots det så gav svampbehandlingen ganska stora skördeökningar i några av sorterna, störst effekt erhölls i sexradssorterna Edel och Rolfi. Effekterna av svampbehandlingen för de tre försöken redovisas i diagram 1. Område F, D. Här har fördelningen varit två försök i Närke med elva ingående sorter och ett försök i vardera Södermanland och Östergötland med nio ingående sorter. Försöken såddes den 25-26 april, förutom ett försök i Närke som såddes den 13 maj. I de här försöken så har använts som mätare. I tabell 2 kan man utläsa att Otira haft högst avkastning följt av. Avkastningen har varierat mellan försöksplatserna. I Södermanland låg medelavkastningen i försöket på 7130 kg/ha medan ett av försöken i 3

Diagram 1. Behandlingseffekt i vårkorn 3 försök i område G 2003 BO 88377 423 Simba 568 Sortblandning 718 Olsok 381 Otira 702 713 Inari 452 Antto 249 Edel 1177 Barbro 844 Rekyl 490 Bo 88239 140 Cecilia Filippa Jyvä 617 792 828 Rolfi 931 Saana 882 Baronesse Bo 97202 565 751 Kiunnari 777 3000 3200 3400 3600 3800 4000 4200 4400 4600 4800 5000 5200 5400 5600 5800 Behandlingseffekt Närke hade en medelavkastning på 4 kg/ ha. I båda försöken i Närke överträffades Otiras avkastning av både Rekyl och Rolfi som är betydligt tidigare sorter. Effekterna av svampbehandling har varit måttliga i försöken och redovisas i diagram 2. Sortbeskrivningar BARONESSE (SW) är en högavkastande fodersort med medeltidig mognad. Sorten är högvuxen och har ett något svagt strå. Hög rymd- och tusenkornvikt. Avkastar oftast bra även under torra och varierande odlingsförhållanden. Något känslig för svampangrepp. CECILIA (SW) är ett stråstyvt, medellångt korn till foder och malt. Medeltidig mognad och hög rymdvikt. Sorten är nematodresistent. Något känslig för varierande odlingsbetingelser. FILIPPA (SW) är en tidigt mognande och ganska lång tvåradssort. Mognar tidigare än och med bättre stråegenskaper. Avkastning i nivå med. Sorten har god tolerans mot låga ph-värden. Har ganska hög rymd- och tusenkornvikt. 4

Tabell 1. Korn. Avkastning 2003 område G (X o W-län)., behandlat och medeltal samt femårsmedeltal 1999-2003. Sort Sortblandning rel.tal 4754 Behandlat 5472 Medeltal 5113 Femårsmedel 4820 Baronesse 82 81 82 89 Cecilia 91 90 90 92 Otira 97 97 97 Simba 104 102 97 97 97 92 Filippa 90 93 91 95 Antto 95 88 91 94 Rekyl 93 90 91 95 Olsok 98 92 95 89 Rolfi 85 91 88 85 BO 88377 110 103 106 Barbro 94 97 95 94 Edel 94 103 99 88 Saana 84 89 86 88 Kiunnari 77 81 79 82 Bo 97202 81 84 83 Bo 88239 91 82 86 85 Jyvä 89 93 91 87 Inari 96 92 94 93 Tabell 2. Korn. Avkastning 2003 område D och F., behandlat och medeltal samt femårsmedeltal 1999-2003. Sort rel.tal 6248 Behandlat 6643 Medeltal 6445 Femårsmedel 6020 Otira 102 103 103 107 Filippa 98 98 95 95 Antto 97 94 91 Rekyl 104 99 96 Rolfi 98 99 96 93 BO 88377 94 92 89 Barbro 97 96 94 Edel 92 98 95 Saana 98 98 95 96 Inari 85 90 88 90 5

Diagram 2. Behandlingseffekt i vårkorn 4 försök i område D, F 2003 Rekyl 98 Otira 482 395 Filippa 376 Rolfi 472 Saana 424 Antto 179 Barbro 340 BO 88377 238 Edel 802 Inari 679 5000 5200 5400 5600 5800 6000 6200 6400 6600 6800 7000 Behandlingseffekt KINNAN (SW) är en medeltidig sort med något svagt strå, är något känslig för stråbrytning. Har hög tusenkornvikt. Sorten har visat bra avkastningsförmåga under mindre bra odlingsbetingelser. Har helt sluten blomning. OLSOK (SW) är en sexradssort från Norge. Sorten mognar mycket tidigt och har en god avkastning. Ganska god stråstyrka, men har tendens till stråbrytning i övermoget stadium. Ganska känslig för bladfläcksvampar. OTIRA (SW) är en fodersort med hög avkastningspotential, mognadstid något efter Baronesse. Sorten är medellång och stråstyv. Har låg rymdvikt och medellåg proteinhalt. Sorten är nematodresistent. Har öppen blomning och därför något känslig för sot, är i övrigt en odlingssäker sort. REKYL (SW) är en ganska högvuxen sort med bra stråstyrka. Medeltidig mognad och avkastar i nivå med. Har ganska hög rymdvikt. 6

Tabell 3. Korn. Medeltal för 1999-2003 redovisade länsvis. Sort D-län E-län T-län W-län X-län kg/ha rel.tal 5870 6310 5920 4380 4460 Baronesse 99 95 99 96 Cecilia 101 99 Otira 111 107 104 107 109 Filippa 92 95 108 Antto 93 102 102 Rekyl 103 98 99 109 Olsok 77 79 91 95 Rolfi 90 90 96 98 89 BO 88377 111 108 Barbro 98 103 102 Edel 106 99 94 Saana 94 93 99 101 91 Kiunnari 95 86 Bo 88239 98 89 Jyvä 94 88 95 94 Inari 91 83 93 105 Tabell 4. Korn. Bestånds- och kvalitetsegenskaper. Femårsmedeltal område D-G 1999-2003. Sort Stråstyrka % Stråbrytning % Strålängd cm Mognad dagar Rymdvikt g/l Tusenkornv. gram Protein % av ts Sortblandning 80 3 67 102 670 49,6 11,9 Baronesse 68 11 72 101 673 47,1 12,3 Cecilia 79 7 66 99 678 49,0 12,5 Otira 85 6 63 101 646 50,0 11,8 73 13 67 99 653 49,8 12,4 Filippa 78 12 68 98 675 53,5 13,4 Antto 93 4 68 101 694 50,1 12,5 Rekyl 82 7 69 98 674 48,8 13,2 Olsok 82 24 75 93 650 43,5 12,7 Rolfi 67 53 67 93 625 40,9 12,4 BO 88377 85 6 64 648 53,5 12,4 Barbro 64 21 72 97 662 49,6 13,3 Edel 77 31 73 97 637 42,5 11,6 Saana 91 6 65 98 661 48,9 12,7 Kiunnari 79 31 76 98 654 44,5 11,8 Bo 88239 78 41 77 97 636 45,0 13,6 Jyvä 78 16 72 96 659 45,2 12,4 Inari 83 2 70 650 49,8 12,3 7

ROLFI (SW) är ett mycket tidigt mognande sexradskorn. Avkastar nästan i nivå med Olsok, men har sämre stråstyrka och stråbryts lätt. Ganska känslig för bladfläcksvampar. SAANA (SSd) är en finsk tvåradssort med mycket god stråstyrka. Avkastningen når inte upp i nivå med. Sorten är avsedd för foder och malt och har uppvisat god motståndskraft mot bladfläcksvampar. ANTTO (SW) är en ganska sent mognande sort med hög avkastning. Sorten har god stråstyrka och mycket god tolerans mot lågt ph-värde. JYVÄ (SSd) är en finsk fyrradssort. Avkastningen når inte upp i nivå med. Har ganska tidig mognad. BO 88377 (SW) är en stråstyv och kortvuxen sort med hög avkastning. Mognadstid som Baronesse. Sorten har hög tusenkornvikt. BO 88239 (SSd) är en högvuxen tvåradssort med ganska tidig mognad. Provades för andra året i området. EDEL (SW) är en ganska tidigt mognande sexradssort. Provades för andra året i området. INARI (SSd) provades för andra året i området. Ganska stråstyv sort med medelsen mognad. KIUNNARI (SSd) provades för andra året i området. Högvuxen sort med medelsen mognad. BARBRO (SW) provades för första året i området inom det regionala försöksprogrammet. Tidigt mognande tvåradssort som är högvuxen. SIMBA (SW) provades för första året i området, relativt hög avkastning och medelsen mognad. BO 97202 (SSd) provades för första året i området. 8